Låt patienten behandlas hemma

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låt patienten behandlas hemma"

Transkript

1 NR KRONOR TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Andlig omsorg vid livets slut Njurtransplanterades inställning till läkemedel Eero Honkanen om njursjukvården: Låt patienten behandlas hemma DIALÄSEN

2 Only five buttons to master the entire system

3 INNEHÅLL 28 Eero Honkanen leder NSN 2009 i sommar. Han är chefsläkare på Helsingfors Universitetssjukhus. Där arbetar han för att så många patienter som möjligt ska kunna behandlas hemma. Katri Lehtola 15 Nya rekommendationer inom njurdiagnostiken Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening 18 Ägglossning orsakade upprepade peritoniter 22 Njurtransplanterades inställning till läkemedel 28 Möt chefsläkare Eero Honkanen: Hemdialys är för många bästa behandlingen 34 För dig med arbetsledande funktion: Dags för Dialäsens chefsdagar! Per Åkes krönika: Jag en vårdgivare 45 Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik Dialys: Gunnar besöker Hanoi i norra Vietnam 36 Dialys konferens i Houston: Egenvård ökar livskvalitén 39 Lone Koløy: Nordiatrans 40 Nordiatranskongressen: CMV infektioner ökar när patientantalet växer 45 Religion vid livets slut: Hur står det till med kunskapen om de stora religionernas syn på vård i livets slutskede? DIALÄSEN

4 LEVANDE BEVIS Den erfarenhet som samlats gör att du kan ge dina patienter en beprövad behandling. BRED ERFARENHET Behandling med CellCept är indicerat vid njurtransplantation hos vuxna och barn (över 2 år) levertransplantation hjärttransplantation FLEXIBILITET Behandling med CellCept kan ske med tabletter kapslar suspension intravenös lösning CellCept (mykofenolatmofetil) L04 AA06 (Rx, F). Baserat på produktresumé Indikationer: Profylax mot akut transplantatavstötning efter njur-, hjärt- eller levertransplantation i kombination med ciklosporin och kortikosteroider. Varningar och försiktighet: CellCept skall inte användas under graviditet och är kontraindicerat vid amning. Förpackningar: CellCept finns i tabletter 500 mg, kapslar 250 mg, pulver till oral suspension 200 mg/ml, samt som pulver till koncentrat till infusionsvätska 500 mg. För aktuella priser och ytterligare information, se Roche AB, Box 47327, Stockholm SE.CEL

5 NR KRONOR LEDARE TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN NUMMER PIA LUNDSTRÖM ANSVARIG UTGIVARE Andlig omsorg vid livets slut Njurtransplanterades inställning till läkemedel Eero Honkanen om njursjukvården: Låt pat ient en behandlas hemma Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till: Transplantations- och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, Norska Nefrologer, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga intresserade inom professionen. Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 44 och 51. Upplaga: exemplar (senaste TS kontroll exemplar.) Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, Täby, Sverige. Tel/Fax: E-post: Hemsida: Ansvarig utgivare: Pia Lundström, Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Annette Lennerling och Ulla Winge Grafisk form: John Losciale, Redaktion: Anna-Lena Byström, Annette Lennerling, Ulla Winge, Illustration: Anna Svanfeldt Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm Annonsering: Se eller Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att förvanska innehållet i materialet. Insända bidrag kan publiceras anonymt, men redaktionen skall veta artikelförfattarens namn. All redaktionell text lagras elektroniskt för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida com. Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte för inskickat obeställt material. Manusstopp för Dialäsen 4/2009 är den 18/6 med utgivning v 36. Manusstopp för 5/2009 är den 17/8 med utgivning v 44. Sänd din artikel skriven i Word 2000 till: Komplettera gärna med fotografier som sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300 dpi. Mer information finner du på ISSN: Omslagsbild: Katri Lehtola Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på Prenumerationsärenden: Tel: Kostnad för sex nummer år 2009 är 210 sek. Uppge om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom din förening. Kreativa kolleger när och fjärran Hur är dina kunskaper om de stora religionernas syn på vård i livets slutskede? Vad är viktigt att tänka på? Nils Grefberg har samtalat med företrädare för de stora religionerna och studerat litteratur inom området. Han ger dig en mycket god vägledning om religionen vid livets slut och poängterar att vi ska våga fråga patienten om han tror på en»högre makt«. Nils förmedlar bland annat till oss»att tala om för patienten att döden är nära«inte är korrekt i vissa religioner. Läs på så känner du dig tryggare vid mötet med den svårt sjuka och kanske döende patienten. Eero Honkanen, som pryder framsidan i detta nummer av Dialäsen, är chefsläkare i Helsingfors med omnejd, och dessutom ansvarig för kommande Nordic Society of Nephrologys möte i augusti. Med andra ord har han fullt upp just nu. En upptagen människa är ofta extra produktiv och kan vara spännande att få möta. Därför besökte vi Eero en dag för att se vad som händer inom njurmedicin och transplantation i grannlandet Finland och särskilt då i Helsingfors. En flytt från gamla anrika kirurgiska sjukhuset är på gång och snart går hela flyttlasset till lokaler på Mejlansjukhuset. Behandlingsstrategin är tydlig för Eero och hans medarbetare - de patienter som har möjlighet ska sköta dialysen själva i hemmet. Är inte detta möjligt är självdialys på sjukhus eller satellitmottagning att föredra. Bara de patienter som är mycket sjuka eller inte orkar sköta behandlingen själv ska skötas av personal på sjukhus. Ytterligare en produktiv kollega presenterar sina kunskaper och erfarenheter för er längre fram i tidningen. Gunnar Malmström, ordförande i Medicinsk Teknik och Fysik Dialys, besökte nyss i Hanoi i Vietnam och det största sjukhuset i landet, nämligen Bacmaisjukhuset med 76 dialysplatser (!). Gunnar bjöds på grönt te på avdelningen och fick möta båda patienter och personal. Nu är det hög tid att du sjuksköterska med arbetsledande funktion anmäler dig till Dialäsens Chefsdagar som går av stapeln i höst. Det är den årliga nätverksträffen för er chefer inom njurmedicin i Sverige. Först till kvarn är det som gäller. Välkommen! Pia Lundström DIALÄSEN

6 v R E L E VA N S. N E T Betydelsefull nyhet om behandling av järnbristanemi. Ferinject (järnkarboxymaltos) är ett nytt unikt järnkomplex, utvecklat för att undvika de begränsningar som traditionellt är förknippade med intravenöst järn. Det ges som infusion i engångsdos på upp till 1000 mg järn och som bolusdos upp till 200 mg järn. Infusionen tar högst 15 minuter för 1000 mg. Ferinject kan ges utan testdos. Gardera med kryss för S-Ferritin vid minsta misstanke om järnbristanemi. Läs mer på FYLLER JÄRNDEPÅERNA PÅ NYTT ENKELT SÄTT. Referens: Ferinject produktresumé Ferinject (järnkarboxymaltos) (B03AC01) (Rx, F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Beredningsform: injektionsvätska 50 mg/ml. Ferinject ingår inte i förmånerna för patienter i hemodialys. Produktresumén uppdaterad För ytterligare information, förpackningar och priser, se eller Renapharma Vifor, Kungsängsvägen 31, Box 952, Uppsala. Tel

7 NYHETER Ekonomiskt bidrag vid hemdialys I Västernorrland kommer personer som sköter sin bloddialys i hemmet ersättas för extrakostnader som behandlingen innebär. Det gäller kostnader för el, vatten och sopor och sammantaget kan de få upp till kronor om året. Syftet är att stimulera fler till hemdialys eftersom det frigör resurser på sjukhusen och minskar behovet av sjukresor. Den stora vinsten med hemdialys är emellertid för patienten som slipper åka till sjukhuset för dialys, säger hälsooch sjukvårdsdirektör Lars Bolin. Patienter som har så kallad periotonealdialys är ju inte ens bundna vid hemmet utan kan sköta sin dialys även på resande fot. I dag behandlas ett drygt 30-tal patienter i länet med hemdialys. På sikt bedöms runt 20 procent av dialyspatienterna klara behandlingen hemma. Om allt går som tänkt införs ersättningen från och med juni i år. Källa: allehanda.se 8 mars 2009 Gränsvärdet för dagligt kadmiumintag sänks EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, har nyligen sänkt gränsvärdet för dagligt kadmiumintag. Det innebär att hälften av Europas befolkning har ett dagligt intag som ligger över gränsvärdet. Kadmium är en tungmetall som kan ge njurskador och benskörhet och eventuellt cancer. Höga halter av kadmium finns i det avloppsslam som spritts över åkrarna som gödsel och kommer att finnas kvar där 100 år framåt. Fiberrik mat innehåller kadmium samtidigt som den är bra för matsmältningen och verkar skyddande mot kardiovaskulära sjukdomar och vissa cancerformer. Undersökningar för att studera kadmiums påverkan på människokroppen pågår. Bland annat har man sett att kvinnor i Skåne som exponerats för kadmium under det nya gränsvärdet har fått en påverkan på både njurfunktion och bentäthet. Växtfysiologisk forskning pågår också för att försöka få fram spannmål som tar upp mindre kadmium. Källor: Lunds Universitet www. lu.se och SR P1 Nyheter från vetenskapsradion Var med och påverka Dialäsen! Vi vill gärna veta vad du tycker om Dialäsen: Detta gör du enkelt genom att delta i en kort läsarundersökning på AV-fistel bästa valet En ny studie visar att AV-fistel alltid är»golden standard«, oavsett ålder. Behandlande röntgenläkare vid Dartmouth- Hitchcock Medical Center i Libanon har visat att det inte är någon skillnad mellan yngre och äldre patienter vare sig när det gäller fistelns överlevnad eller effektivt blodflöde. En AV-fistel är alltid att föredra, menar Andrew R. Forauer, M.D. Den håller längre, behöver åtgärdas mer sällan, och innebär färre infektioner, sjukhusvistelse och död än andra typer av accesser. Han noterar även att de patienter som har ett syntetiskt graft ofta drabbas av komplikationer som stopp i graftet eller otillräcklig behandlingseffekt till följd av sämre flöde. Det leder i sin tur till ökad morbiditet och obehag för patienten. I studien ingick 72 patienter, varav 36 var 75 år eller äldre, och 36 patienter var mellan år. Man tittade på förekomst av sjukdomar som diabetes eller dålig perifer cirkulation, om patienten var rökare eller åt antikoagulantia, i syfte att se om dessa faktorer spelade någon roll för fistelns funktion. Trots att den äldre åldersgruppen hade fler av dessa faktorer jämfört med den yngre gruppen, innebar det ingen försämring av fistelfunktionen. Röntgenläkarna vid Dartmouth-Hitchcock Medical Center monitorerar även AV-fistlarna för att undvika infektioner, försämrat blodflöde eller stopp. De håller även fistlarna öppna genom minimalt invasiva tekniker som angioplastik eller stenting. Dessa behandlingar är säkra och effektiva, vilket ökar kvaliteten för patienterna. Källa: gunnar malmström DIALÄSEN

8 NYHETER En kvarts miljard till diabetesforskning Efter tio år med diabetes har 70 procent av patienterna någon form av ögon-eller njurkomplikationer på grund av skador i de små blodkärlen. Risken för hjärt-kärlsjukdom är två till tre gånger högre än för den som inte har diabetes. Vi vet att högt blodsocker ökar risken för komplikationer, men vet inte varför procent av patienterna drabbas trots att de har en god blodsockerkontroll. Eller varför ungefär lika många klarar sig utan komplikationer trots dålig kontroll på blodsockret. Anhopning av komplikationer i vissa familjer talar för en genetisk bakgrund, säger Leif Groop, professor i diabetes vid Lunds Universitets Diabetescenter och koordinator i konsortiet SUMMIT (SUrrogate markers for vascular Micro-and Macrovascular hard endpoints for Innovative diabetes Tools). I SUMMIT ingår, förutom Lunds Universitet, Karolinska Institutet, Sahlgrenska Akademin, tolv andra europeiska universitet eller institut, och en handfull läkemedelsindustrier. Konsortiet är en del i en gemensam satsning som EU och läkemedelsindustrin gör under namnet IMI (Innovative Medicines Initiative), som bland annat omfattar diabeteskomplikationer. Nu har SUMMIT, i konkurrens med ett tiotal andra europeiska konsortier, fått ett forskningsanslag på en kvarts miljard kronor. Pengarna kommer bland annat användas för att kartlägga genvarianter som ökar respektive minskar risken för komplikationer vid diabetes. Till hjälp har man tillgång till prover sparade i biobanker från diabetespatienter. SUMMIT kommer också att utveckla nya tekniker för att i detalj kunna följa utvecklingen av komplikationer hos levande patienter. Djur insjuknar i diabetesformer som liknar människans typ 1 och typ 2 diabetes, men får inte komplikationer på samma sätt. På SUMMITS agenda finns därför även att ta fram nya modeller där följdsjukdomarna kan studeras. Leif Groop menar att detta stora forskningsanslag ger en reell möjlighet att kartlägga mekanismerna bakom diabeteskomplikationer. Det kommer att leda till att nya möjligheter att utveckla nya sätt att förebygga och behandla dessa. Det är angeläget eftersom komplikationer till diabetes orsakar både stort lidande för den enskilde, och mycket stora kostnader för samhället. IMI och SUMMIT, där akademi och industri går samman i konsortier, är ett nytt sätt att organisera och effektivisera det internationella forskningsarbetet. Källa: Newsdesk Reagensstickor i ny webbutik Besök Acid Test-Citrosteril mäter ph i dialysat Blodläcksticka RenalCheckPX- Dialox (Peroxidtest) WaterCheck2- Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO. Krav i SLS. WaterSoft- Vattenhårdhet Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande. Analyserna ger svar inom 1/2 minut. Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare. Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dl och albumin 10 mg/dl. Den detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret. WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO. Herbahealth, Norrholmsv. 250, Saltsjö-Boo, Sverige Tel: Fax: Mobil: E-post: 8 DIALÄSEN

9 Nytt vaccin mot diabetes Ett nytt vaccin, så kallat GAD*- vaccin, ska testas på friska barn i region Skåne med hög risk för att utveckla diabetes typ 1. Det är första gången vaccinet testas på barn. Högriskbarnen har både en ärftlig risk för diabetes och antikroppar mot betaceller. Antikroppar mot betaceller är ett tecken på att immunsystemet börjat angripa dem, något som kan leda till att betacellerna dödas och barnet får diabetes typ1. Förra århundradets stora genombrott var upptäckten av insulinet 1921, detta kan bli 2000-talets bidrag för att bota autoimmun diabetes, säger Åke Lernmark professor på Diabetescenter vid Lunds Universitet. *GAD= Glutamic Acid Decarboxylase Källa: svt Ur teveserien På liv och död. Nytt test ökar chanserna för lyckad transplantation Fler anmäler sig till donationsregistret efter TV-dokumentär Det nya testet heter XM- ONE och är det första standardiserade testet som kan påvisa antikroppar mot de celler som klär insidan av blodkärl, så kallade endotelceller. I samband med en transplantation är endotelcellerna den första kontaktpunkten mellan recipientens immunsystem och det tranplanterade organet. Antikroppar mot endotelceller har visat sig ha stor betydelse för utveckling av avstötningsreaktioner. En studie, som nu publiceras i tidskriften Transplantation, visade att 46 procent av patienterna med positivt XM-ONE -test fick en avstötning inom tre veckor efter transplantationen. Hos dessa patienter hade man inte kunnat identifiera några donatorspecifika antikroppar med konventionella korstest. Detta innebär att man med XM-ONE kan testa för och hitta donatorspecifika antikroppar som inte tidigare har kunnat identifieras. Möjligheten att analysera XM-ONE finns på ett tjugotal transplantationslaboratorier i USA och ungefär lika många i Europa. Vinsten med testet XM-ONE är att man kan förbättra matchningen mellan donator och recipient och därmed de totala resultaten vid njurtransplantation. Källa: Donationsregistret har fått ta emot fem gånger fler anmälningar sedan TV-dokumentären På liv och död startade i slutet av februari. I TV-serien får man följa transplantationskoordinatorernas arbete och patienters väntan fram till en transplantation på Transplantationscentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Det är mycket glädjande att se att dokumentärserien skapar engagemang hos medborgarna gällande en sådan viktig fråga som organ- och vävnadsdonation, säger Åsa Welin verksamhetschef på Donationsrådet. Första januari i år stod 562 svårt sjuka människor på väntelista för att få ett nytt organ. Varje organdonator kan leda till att upp till sju personer kan transplanteras. Det finns tre sätt att aktivt ta ställning till organdonation, alla lika tungt vägande. Det är alltid den senaste som gäller. Man kan ta ställning genom att: Fylla i ett donationskort och lägga i plånboken. Donationskort finns på apotek och på vårdcentraler Anmäla sin inställning till Donationsrådet på Tala om sin inställning till donation för sina närstående Källa: Pressinformation från Donationsrådet DIALÄSEN

10 NYHETER UF istället för vätskedrivande vid hjärtsvikt Ultrafiltrationsbehandling ersätter läkemedel i studie för patienter med kronisk hjärtsvikt. Med hjälp av ultrafiltration istället för vätskedrivande läkemedel hoppas man kunna ge patienter med kronisk hjärtsvikt bättre livskvalitet. Törst är ofta en svår plåga vid behandling med vätskedrivande läkemedel, och det är svårt att låta bli att dricka. Med hjälp av ultrafiltration kan mer vätska tas ut på kortare tid. Förhoppningen är att man ska kunna ta bort cirka en liter per timme, jämfört med en liter per dygn vid behandling med vätskedrivande läkemedel. Det skulle innebära att patienterna skonas från sin svåra törst, samtidigt som de får en effektivare behandling. Man hoppas också att vårdtiderna på sjukhus ska minska, och att behandlingen framförallt kan ske i öppenvård. Universitetssjukhuset MAS i Malmö är först med att testa detta på hjärtsviktspatienter. Tanken är att först göra en pilotstudie, och faller den väl ut kommer en större vetenskaplig studie att genomföras. I pilotstudien kommer man att titta på patienternas törst, livskvalitet, vårdtid, behov av återinläggning samt överlevnad vid behandling med ultrafiltration. Överläkare Gordana Tasevska vid kardiologiska kliniken leder studien. Källa Dagens Medicin anders bergström Osäkerhet hindrar anmälan till donationsregister Rädsla för vilken respekt som visas en avliden organdonator och osäkerhet kring om man verkligen får all tillgänglig vård sedan man bedömts kunna bli en potentiell organdonator gör att många tvekar att registrera sig i NHS Organ Donor Register (ODR) i Storbritannien. Det visar en enkät som gjorts på NHS Blood and Transplant s (NHSBT) webbsida. Över 5000 personer svarade på enkäten, och av dem var 90 procent positiva till organdonation och transplantation. Av dem som var osäkra eller emot, svarade mer än hälften att de just var rädda för att inte bli respektfullt behandlade efter döden. De vill också veta mer om vad som händer med kroppen. Enkäten visade även att hälften av de svarande vill bli ytterligare försäkrade om att allt görs för att rädda deras liv. Av dem som är osäkra eller helt emot tror över 50 procent att det inte görs. Den vanligaste orsaken till att man inte registrerar sig är att man inte vill tänka på döden. Hela 60 procent är mer osäkra än emot när det gäller själva registreringen. Dr Paul Murphy, intensivvårdsläkare i Leeds och ledare för NHSBT s avdelning för organdonationsfrågor menar att svaren visar att det finns frågor som människor behöver få svar på, och försäkras om. Frågor om donation måste diskuteras mer öppet, så att människor kan känna sig trygga med att anmäla sig till NHS ODR. Och att donation blir något naturligt del när livet inte står att rädda. Men jag kan inte nog trycka på hur mycket respekt och heder som min personal visar både människor som donerat sina organ efter sin död, och deras närstående. De är väldigt speciella för oss, och vi vill göra allt vi kan för att bemöta dem så. Varför skulle vi göra på något annat sätt med tanke på den stora gåva de givit, säger han. Dr Murphy vill även absolut försäkra allmänheten om att man alltid gör allt som går för att rädda en människas liv. Donation övervägs alltid först sedan döden visat sig vara oundviklig. I Storbritannien har 26 procent anmält sig till NHS ODR. De människor som väntar på ett nytt organ ökar däremot ständigt och för närvarande väntar cirka Cirka 3000 donationer utförs i landet varje år, samtidigt som tre människor dör varje dag på grund av organbrist. Källa: 10 DIALÄSEN

11 Förgiftning med metformin har ökat Läkemedlet metformin är etablerat som förstahandspreparat vid behandling av diabetes typ-2. Det finns dock risk för allvarlig laktacidos i samband med användandet av metformin och antalet fall av laktacidos tycks ha ökat de senaste åren. Förgiftningarna är för det mesta inte orsakade av överdosering utan av en ackumulering av metformin i kroppen till följd av försämrad utsöndring via urinen. Symtomen är diffusa och svårtolkade vilket gör att patienterna ofta söker först i sent skede. Lactacidos ger svår allmänpåverkan med risk för ett dödligt förlopp och inte sällan krävs avancerad intensivvård med respiratorbehandling och dialys. Tillståndet börjar oftast i samband med en akut eller kronisk njurfunktionsförsämring. Några dygns dehydrering kan vara tillräckligt för att utlösa laktacidosen. Andra riskfaktorer är hög ålder, leverinsufficiens, stort alkohol intag eller dåligt inställd diabetes. Intravenös tillförsel av kontrastmedel eller interaktion med läkemedel som kan påverka njurfunktionen såsom Konstgjord lever under utveckling Akut leversvikt är ett fruktat tillstånd som kan orsakas av till exempel svår infektion, hepatit eller överdosering av läkemedel såsom paracetamol. När levern sviktar omvandlas levercellerna till bindväv, levern skrumpnar och vitala funktioner går förlorade. Det kan orsaka en livshotande inflammation och förgiftning i andra organ och en ny lever, det vill säga en levertransplantation, är den enda chansen för att överleva. Forskare vid University of Edinburgh och Academic Medical Center i Amsterdam har utvecklat en konstgjord lever, en plastcylinder, som patientens blod överförs till. Där renas blodet från avfallsprodukter innan det går tillbaka till patienten. Principen påminner om en dialysmaskin men den konstgjorda levern är mer levande än mekanisk. Cylindern består av ett fint nätverk av polyestertrådar där levande leverceller, som utvecklats från fosterstamceller, arbetar i en ström av blod medan de tillförs näring och syre från perforerade fiberrör. Levercellerna är från grisar och har visat lovande resultat men först efter två till tre års försök på djur hoppas forskarna att kunna göra kliniska försök på människoceller. Att utveckla en konstgjord lever är viktigt eftersom patienter med leversvikt oftast bara kan behandlas med levertransplantation. En konstgjord lever kan användas för att förlänga överlevnaden för dem som väntar på en transplantation. Källa: Illustrerad Vetenskap nr 6, 2009 NSAID och ACE-hämmare ger också ökad risk för laktacidos. Patienter som behandlas med metformin ska informeras om riskerna. Det konkreta rådet till patienterna är att de vid kräkningar eller diarréer och alltför liten vätsketillförsel i mer än ett dygn ska kontakta vårdcentral eller sjukhus för kontroll av syra-basstatus, njurfunktion och glukosnivåer. Källa: Läkartidningen nr 14, 2009 PÅ GÅNG American Transplant Congress 30 maj 3 juni 2009, Boston, USA. Vasculitis Meeting & Anca Workshop, 6 9 juni 2009, Lund, Sverige & Köpenhamn, Danmark. ILTS International Liver Transplantion Society, 8 11 juli 2009, New York, USA. Nordiska Njurdagar augusti 2009, Helsingfors, Finland. ESOT European Society for Organ Transplantation 30 augusti 2 september 2009, Paris, Frankrike. EDTNA 5 8 september 2009, Hamburg Tyskland. International Society of Blood Purification, september 2009, Stockholm, Sverige. ITNS september 2009, Montreal, Quebec Canada. Dialäsens Chefsdagar september 1 oktober, Rånäs Slott, Rimbo, Sverige. Renal Week American Society of Nephrology 27 oktober 1 november 2009, San Diego, Kalifornien, USA. Regionmöte i Njurmedicin, november 2009, Uppsala, Sverige. New Trends in Immunosuppression and Immunotherapy 4 7 februari 2010 Prag, Tjeckoslovakien. www2.kenes.com/immuno/pages/home.aspx Nordiatrans mars 2010, Köpenhamn, Danmark Njurmedicinskt Vårmöte 2 4 maj 2010 Kalmar, Sverige Missa inte! Gelinsymposiet med föreläsningar inom transplantationsområdet i Göteborg fredagen den 16 april Arrangeras av Stiftelsen Professor Lars- Erik Gelins Minnesfond Nationella Njurkonferensen i Göteborg lördagen den 17 april Arrangeras av Njurföreningen i Västsverige. Mer information: DIALÄSEN

12 NYHETER Transplantation på Sahlgrenska: ett centra räcker I oktober ska rikssjukvårdsnämnden i Sverige fatta beslut om på vilket eller vilka sjukhus transplantationer av hjärta, lungor och lever ska bedrivas. Styrbjörn Friman, professor i transplantationskirurgi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, menar att ett sjukhus räcker. Både i Norge och Finland har man ett centrum för all transplantationsverksamhet och professor Friman hävdar att en centralisering av transplantationsverksamheten till ett centrum är rimlig även i Sverige. Sahlgrenska universitetssjukhuset är i dagläget det enda sjukhus i landet där alla typer av organtransplantationer utförs. Ett centrum skulle innebära att all personal får större erfarenhet och att resultaten blir bättre, något som är bra ur ett patientperspektiv. Dessutom blir det mer kostnadseffektivt säger Göran Dellgren, sektionschef för thoraxtransplantation på Sahlgrenska. Samtliga sjukhus som idag bedriver transplantationsverksamhet har ansökt om tillstånd. Universitetssjukhuset i Lund har ansökt om tillstånd för hjärt- och lungtransplantation, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm för hjärt- och levertransplantation, Akademiska sjukhuset i Uppsala för levertransplantationer och Sahlgrenska universitetssjukhuset för hjärt-, lung- och levertransplantation. Källa: Dagens Medicin Privat företag tar över njurkliniken i Visby Från och med den 1 september i år kommer hela njursjukvården vid Visby lasarett drivas av det privata vårdföretaget Diaverum Sweden. Det blir det första privata företag i Sverige som bedriver vård inom ett sjukhus väggar. Per-Olof Jacobsson (c ), ordförande i hälso-och sjukvårdsnämnden, motiverar beslutet med att man vid njurkliniken i Visby inte har haft en fast läkare på fyra år. Upphandlingen innebär kontinuitet för patienterna, och det har varit tungt vägande vid utvärderingen. Njurenheten ska bemannas med en eller två fasta läkare per tjänst, och den medicinskt ansvarige läkaren har lång och bred erfarenhet inom området. Oppositionen har velat stoppa upphandlingen. Vi tycker att vi kunde vara lite försiktiga, och låta andra prova först, menar Åke Svensson (s). Företaget Diaverum Sweden kommer ansvara för all njurmedicinsk vård inom Visby sjukhus från och med i höst. Sjukvården kan dock komma att spara flera miljoner eftersom företaget åtagit sig att sköta njursjukvården till ett pris beräknat på 2007 års patientvolym. Men representanter för miljöpartiet och vänsterpartiet menar att både patientsäkerheten och skattebetalarnas pengar äventyras när vården bedrivs av ett multinationellt riskkapitalbolag. All personal som arbetar vid njurmedicinska kliniken i Visby kommer att erbjudas arbete inom företaget. Inom kliniken finns totalt 225 patienter. Källa Jansson 12 DIALÄSEN

13 Nedsatt njurfunktion hos en million svenskar Njursjukdom är vanligt, farligt och behandlingsbart. Detta var något som uppmärksammades i 100 länder på Världsnjurdagen då njurarna sätts i fokus. Med anledning av Världsnjurdagen arrangerade Njurmedicinska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Njurförbundet i Västsverige ett symposium för allmänheten på stadsbiblioteket i Göteborg. Professor och överläkare Hans Herlitz inledde med att tala om årets huvudtema som var högt blodtryck. Varför temat högt blodtyck? Nedsatt njurfunktion och högt blodtryck hänger tätt samman. Högt blodtryck är ett globalt hälsoproblem som är lågt prioriterat men som lätt kan upptäckas med enkla och billiga metoder. Trots att behandling är möjlig, kommer det få till del. Fyra föreläsningar hölls under kvällen. Först ut var Gregor Guron, docent och överläkare. Han besvarade under sitt föredrag frågan Är det bra att dricka mycket vatten? Han beskrev hur vätskebalansen regleras fysiologiskt och kom fram till slutsatserna: Nej, det är inte bra att dricka mycket vatten. Man ska dricka när man är törstig. Att vi tror att det är bra att dricka mycket vatten är ett resultat av en mycket lyckad marknadsföring från de företag som säljer vatten. Är det då farligt att dricka mycket vatten? - Nej i allmänhet är det ofarligt. Men i vissa situationer är det farligt som till exempel vid ett maratonlopp när man har ett stort stresspåslag, då fungerar inte ADH. Det är också farligt om man hjärtsvikt, leversvikt eller njursvikt. Professor och överläkare Susanne Ljungman fortsatte med att tala om högt blodtryck. Normalt ska blodtrycket vara 140/90 eller lägre. En av fem svenskar har högt blodtryck det vill säga 20 procent av befolkningen. Om man tittar på åldersgruppen år är siffran så hög som 50 procent. Högt blodtryck är enligt WHO The number one killer. Orsakerna till högt blodtryck är i 35 procent ärftliga faktorer, 5 procent beror på underliggande sjukdomar och 60 procent beror på livsstilsfaktorer. Ett problem är att högt blodtryck sällan ger symtom och Susanne Ljungman uppmanade alla att ställa frågorna: Är mitt blodtryck normalt? Är mina njurar friska? Det är enkelt att undersöka genom att gå till sin husläkare eller distriktssköterska och ta ett blodtryck samt lämna ett urinprov. Den tredje föreläsningen höll Maria Svensson, docent och överläkare över ämnet, - Kan njurarna skyddas? För att skydda njurarna handlar det om att hålla blodtrycket på en bra nivå. Hon rekommenderade allmänna livsstilsförändringar framförallt vad det gäller kost, fysisk aktivitet och rökning. Bra mat, ökad fysisk aktivitet och rökstopp hjälper till att sänka blodtrycket och därmed skyddas också njurarna. Numera kan läkare skriva ut fysisk aktivitet på recept, så kallat FYSS, något som gett bättre resultat än man förväntat sig. Som avslutning på kvällen kåserade läkaren och författaren Rickard Fuchs över temat Patienter, doktorer och andra konstigheter, något som lockade publiken till många skratt. Text Annette Lennerling Statiner ger mindre skydd vid njursvikt än beräknat Trots att det blodfettssänkande läkemedlet Crestor sänker kolesterolhalten hos svårt njursjuka patienter i dialys, minskar inte sjukligheten och dödligheten i hjärtkärlsjukdom. Det visar resultaten av en stor jämförande, kontrollerad patientstudie som publicerades i nätupplagan av medicintidskriften New England Journal of Medicine. Det är vanligt att dialyspatienter med svår njursjukdom behandlas med blodfettssänkande läkemedel. Aurorastudien, där Akademiska sjukhuset medverkat som ett av 280 njurmedicinska centra, är den första kontrollerade studien som gjorts för att se om patientgruppen gynnas av medicineringen. Totalt ingick 2776 patienter i 25 länder, samtliga dialyspatienter i årsåldern. Under de tre år studien pågick fick hälften blodfettssänkande medicin, hälften placebo. Varken dödligheten i hjärtkärlsjukdom eller risken att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke var lägre bland dem som fick läkemedel. Professor Bengt Fellström, överläkare vid Akademiska sjukhusets njursektion, som tagit initiativ till studien, beskriver resultaten som en besvikelse eftersom hjärtsjuklighet är kraftigt förhöjd bland svårt njursjuka beroende av dialys. Läs mer på DIALÄSEN

14 Zemplar en behandling som träffar rätt specifik destination essentiell behandling specifik destination: Zemplar möjliggör selektiv aktivering av vitamin D-receptorn (VDR) i bisköldkörteln med minimal inverkan på kalcium- och fosfatnivåerna. Zemplar uppreglerar även kalciumavkännande (CaSR) receptorer i paratyreoidea. 1-4 A abbot essentiell behandling: Zemplar är en aktiv D-vitaminanalog. D-vitamin är essentiellt för patienter med kronisk njursvikt. 4-6 * pth = paratyreoideahormon referenser: 1. Martin KJ, González EA, Gellens M, et al. J Am Soc Nephrol 1998;9: Lindberg J, Martin KJ, González EA, et al. Clin Nephrol 2001;56: Takahashi F, Finch JL, Denda M, et al. Am J Kidney Dis 1997;30: Martin KJ, González E, Lindberg JS, et al. Am J Kidney Dis 2001;38(suppl 5):S57-S Teng M, Wolf M, Lowrie M, et al. N Engl J Med 2003;349: Teng M, Wolf M, Ofsthun MN, et al. J Am Soc Nephrol 2005;16: SWE/190/ indikationer: Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njursvikt som behandlas med hemodialys. kontraindikationer: Hyperkalcemi, D-vitamintoxicitet och överkänslighet mot paricalcitol eller något hjälpämne. förpackningar: Injektionsvätska 5 mikrog/ml, 5 x 1 ml ampull. för mer info: Abbott Scandinavia AB Stockholm Tel Gårdsv. 8, Box 509, SOLNA

15 Nya rekommendationer för diagnostik av njurfunktion Svensk förening för klinisk kemi har i en arbetsgrupp tagit fram nya svenska rekommendationer inom njurdiagnostiken. Begreppet glomerulär filtrationshastighet är centralt. FAKTA Klassificering av njurskada Njurinsufficiensen definieras utifrån glomerulär filtrationshastighet (GFR) och delas in i fem stadier. Stadium GFR ml/min/1,73m2 1. Njurskada utan påverkan på njurfunktionen > Njurskada med lätt nedsatt njurfunktion Måttlig njurinsufficiens - asymtomatisk avancerad njurinsufficiens symtomgivande uremi Njursvikt terminal njurinsufficiens < 15 Den viktigaste punkten i rekommendationerna är framhållandet av begreppet glomerulär filtrationshastighet (GFR). För bedömning av patientens njurfunktion är det GFR som är avgörande och inte plasma koncentrationen av biomedicinska markörer såsom kreatinin eller cystatin C i sig. GRF ska bestämmas vid all diagnostik och uppföljning av njursjukdom samt inför dosering av läkemedel som utsöndras via njurarna. Man uppmanar i rekommendationerna till en övergång från kliniskt resonemang om markörers plasmakoncentrationer till att ange och diskutera patientens njurfunktion i GFR. Idag finns tre dominerande metoder för att bestämma GFR eliminationsundersökningar, cystatin C och kreatinin. Samtliga metoder för beräkning av GFR har styrkor och svagheter och kompletterar varandra. Eliminationsundersökning såsom iohexol eller CrEDTA är referensmetoden. Cystatin C ger resultat som, till skillnad från kreatinin, är oberoende av muskelmassa och rekommenderas vid utredning, för barn, inför läkemedelsbehandling och vid låg muskelmassa. Kvantifiering av albumin (albumin-/kreatininkvot) i morgonurin kompletterar utredning av njurskada. För att följa njurfunktion hos vuxna patienter med njursjukdom är kreatinin fortfarande att föredra. Kreatininclearance ska inte användas eftersom det finns svårkontrollerade felkällor framförallt vid urinsamling. Hos vuxna kan GFR beräknas, så kallat estimerat GFR (egfr), utifrån plasmakoncentration av kreatinin eller cystatin C med flera olika formler till exempel Cockcroft-Gault eller MDRD. Det är viktigt att skilja på relativ och absolut GFR. Vid relativt GRF är beräkningen av njurfunktion normerad utifrån kroppsytan 1,73 m 2. Skillnaden mellan absolut och relativt GFR ökar i betydelse ju mer patientens kroppsyta skiljer sig från 1,73 m 2 som exempelvis hos barn eller storväxta vuxna. Vid användning av läkemedel som utsöndras via njurarna bör doseringen baseras på absolut egfr beräknat från kreatinin eller från cystatin C, det vill säga egfr som inte är normerat för kroppsytan. Kombination av beräkningen av egfr beräknade från både kreatinin och cystatin C ökar säkerheten. En ökad användning av egfr kommer rimligen att förbättra den kliniska uppföljningen och läkemedelsbehandlingen av patienter med nedsatt njurfunktion. Standardisering och kvalitetssäkring av metoderna för att bestämma GFR kan förbättras. Källor: Simonsson P, Nya svenska rekommendationer om njurdiagnostik. Lär känna din patients GFR! Läkartidningen 2009:7;425 Heimbürger O, Bárány P, Välj rätt metod för beräkning av njurfunktion. Frågeställningen avgör vilken metod som bör användas, Läkartidningen 2009:7;420 Text Annette Lennerling NSN 2009 postik. A :05 Sivu 1 NSN th Anniversary Congress Nordic Society of Nephrology August 2009 Marina Congress Center Helsinki, Finland DIALÄSEN

16 FöR ANEMi vid NJu RSJukdoM H o S vuxna Enke hantering En månads hållbarhet i rumstemperatur * Förvaring av läkemedel kan vara administrativt krävande. MIRCERA kan dock förvaras i rumstemperatur, vid ett tillfälle, i upp till 30 dagar. Detta samt att sprutorna har säkerhetsskydd underlättar för både patient och vårdpersonal. MIRCERA är speciellt framtaget för att ge stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång per månad. 97,5 % av patienterna uppnår sitt mål-hb vid korrigering och bibehåller stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång per månad 5. En dosering. En månads stabilt Hb. Vid underhållsbehandling MIRCERA darbepoetin alfa epoetin beta 3 epoetin alfa 1, 2, 3, 4 Hållbarhet i rumstemperatur Dagar 31 *Normalförvaring i kylskåp är ca 2 8 C. om kylkedjan bryts kan MiRCERA förvaras i rumstemperatur, vid ett tillfälle, upp till en månad. Rekombinant humant erytropoietin B03X A03 (Rx, F). Produktresumé uppdaterad Indikationer: Behandling av vuxna med symtomatisk anemi associerad med kronisk njursjukdom. Säkerhet och effekt av behandling med MIRCERA vid andra indikationer har inte fastställts. Det kan förekomma blodtrycksstegring som kan behandlas med läkemedel. Därför rekommenderas kontroll av blodtrycket, särskilt i inledningsfasen. För mer information och priser se Roche AB, Tel , För läkare med medicinska frågor: Aranesp Summary of Product Characteristics. Amgen NeoRecormon Summary of Product Characteristics. F. Hoffmann-La Roche Ltd, Eprex Summary of Product Characteristics. Janssen-Cilag Macdougall et al, Clin J Am Soc Nephrol 2008;3:

17 SNSF MARIE NYKVIST ORDFÖRANDE I SNSF Ordförande för SNSF sökes! Ordförande för SNSF ser jag som ett hedersuppdrag. I tre år har jag haft uppdraget och min mandatperiod går ut vid årsmötet Då tycker jag det är dags för någon annan att träda in men valberedningen har inte lyckats hitta någon intresserad som kan börja introduceras i uppdraget. Konstigt! Vårt land är fullt av kompetenta sjuksköterskor inom njurmedicin med massor av synpunkter på hur saker och ting bör skötas så det borde inte vara svårt att hitta en lämplig kandidat. Jag kan inte låta bli att fundera över varför det är så svårt att rekrytera någon. Kan det ha någon koppling till det jag skrev om i förra numret av Dialäsen, respekt för vår egen kompetens? Eller är det bara ett symtom på att intresset för att arbeta idéellt med övergripande frågor inte längre finns? Ska föreningslivet sakta dö ut när ingen har tid för det? Aferesföreningen AFFE fick en gång lägga ner för att man inte kunde hitta en ordförande. Så vill vi inte att det ska bli för SNSF? Även om jag tycker att det är ett hedersuppdrag och ett roligt sådant så vill jag inte ha det på livstid. Framför allt hade det känts bra att kunna lämna över successivt till någon som hinner lära sig uppdraget innan jag kliver tillbaka. V ad» Vi har också en samsyn om vilka frågor som är viktiga att driva och hur vi ska jobba med dem. Vår ambition är att bygga långsiktigt «ointresset än beror på så vill jag berätta att det är jättekul att ingå i SNSF:s styrelse. Vi är ett gäng som jobbat tillsammans några år nu och vi har byggt upp en struktur som gör styrelsearbetet lättare. Vi har också en samsyn om vilka frågor som är viktiga att driva och hur vi ska jobba med dem. Vår ambition är att bygga långsiktigt så att föreningens grundläggande värderingar kan hållas levande på ett enkelt sätt för de som tar över efter oss. Förutom samarbetsavtal och arbetsbeskrivningar så förbereder vi oss för att skriva avtal med en fast kongressbyrå som kan sköta vårmötet. Då kan vi ha en fast grund och kontinuitet där även om styrelse och arrangörer byts ut år efter år. Tanken är också att det på så vis ska bli lättare att ordna mötet och att arrangörerna kan fokusera på programinnehållet istället för allt annat praktiskt. Vad sysslar vi med i övrigt? Jo, vi har kontakt med andra föreningar både i Sverige och Europa. Vi har kontakt och samarbete med industrin. Den mest givande kontakten tycker jag personligen den med Svensk Sjuksköterskeförening har varit. SSF jobbar så professionellt med övergripande sjuksköterskefrågor och vi blir involverade på ett sätt som känns väldigt bra. Det svåra är att nå er medlemmar och få veta vad ni egentligen tycker om de frågor vi jobbar med. Min önskan är att någon gång kalla till ett möte över en dag dit alla medlemmar skulle vara bjudna. Hela dagen skulle ägnas åt vår förening och vad vi vill med den. Arbetsgrupperna skulle kunna få rejält med tid för att kommunicera sina uppdrag med medlemmarna. Vid årsmötet har vi idag alltid så bråttom och det är mycket som ska avverkas på kort tid. Om ni tycker att det verkar vara en bra idé så får ni gärna höra av er till mig. Till sist. Vet ni om att Njurförbundet firar 40-årsjubileum i år? Grattis till dem! Marie Nykvist, Ordförande i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening Bli medlem i SNSF Bli medlem i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening. Medlemsavgiften är för A-medlemmar (sjuksköterskor som arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga intresserade) 200 SEK/år. Som medlem får man sitt eget exemplar av tidningen Dialäsen och en fin medlemsnål. Avgiften sätts in på plusgirokonto Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD, avdelning eller mottagning samt yrkeskategori. Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson, e-post: SNSF:S STIPENDIUM Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings stipendium utlyses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet. Stipendiesumman är kronor som kan fördelas på en eller flera sökande. Sista ansökningsdag är 1 april. Stipendiet delas ut vid SNSF:s vårmöte. Stadgar och instruktioner för ansökan finns på: DIALÄSEN

18 peter hamberg 18 DIALÄSEN

19 Äggløsning som årsak till peritonitt Ved Nyrepoliklinikken Sykehuset Østfold Fredrikstad er det 100 procent stilling fordelt på to personer. Vi har ansvaret for peritonealdialysepasientene i Østfold fylke og dette innebærer opplæring, kontroll og oppfølgning. Dessuten har vi predialytisk informasjon og nyreskole to ganger per år. Vi utfører også resipient- og donorutredninger. Ansvaret for en 24-timers blodtrykkspoliklinikk er også et av områdene vi arbeider innen. En annen naturlig del av vårt arbeidsområde er opplæring og samarbeide med annet fagpersonell. Vi har laget en standardisert opplæringsplan som brukes når vi lærer opp peritonealdialysepasientene. Den er inndelt i trinn, og pasientene må lære det enkelte trinn før de begynner på det neste. I denne opplæringsplanen er hygiene sterkt vektlagt, noe som vi anser som svært viktig for å unngå peritonitter. Våre pasienter lærer en tilnærmet kirurgisk håndvask med derpå følgende spritdesinfeksjon. Vi har kvalitetssikret opplæringsplanen ved at vi gjennomfører en teoretisk test av pasienten når opplæringen er over. I forbindelse med føljende case laget vi en definisjon på steril peritonitt:»fravær av bakterier i dialysatet, men med forhøyd antall leukocytter i dialysatet.«den vanligste årsaken til peritonitt er at pasientene dekontaminerer ved på- eller frakobling av dialyseposer eller nattmaskin. Som oftest vil pasienten ha symptomer på peritonitt,» Peritonittfrekvensen på Nyrepoliklinikken er vanligvis lav, men i 2007 hadde vi mange peritonitter som gav oss en utfordring. «mavesmerter, trykkøm, kvalme, oppkast og feber. Ved sykehuset er det utarbeidet prosedyre for peritonittbehandling og i henhold til den skal det tas prøver av dialysat og blod. Man leverer et glass uten tilsetning for telling av leukocytter. Dersom det er mer enn 0.1 leukocytter i prøven starter man behandling. Standardbehandling er Fortum og Keflin intraperitonealt. Denne behandlingen er i tråd med Norsk Nyremedisinsk forenings retningslinjer. Resten av posen leveres mikrobiologen for dyrkning. Antibiotikaen endres, om nødvendig, når man får dyrkningssvaret. Det taes blodprøver, innkomststatus inklusive blodkulturer av alle pasienter som legges inn. Det skiftes på exit-site, ved behov tar man bakteriologisk prøve her også. Her ved sykehuset legges alle med forhøyd antall leukocytter inn. Peritonittfrekvensen på Nyrepoliklinikken er vanligvis lav, men i 2007 hadde vi mange peritonitter som gav oss en utfordring. ti pasienter med 119 pasientmåneder totalt seks peritonitter, fordelt på to pasienter av de seks peritonittene var det fire med oppvekst av bakterier, to hvor det bare var forhøyd antall leukocytterer. Den pasienten som hadde fem peritonitter var en kvinne, født i Hun ble innlagt på Nyreseksjonen våren 2006 med en akutt nyresvikt og startet da opp i hemodialyse, men ble informert om peritonealdialyse i løpet av sommeren DIALÄSEN

20 Hun ønsket da å endre behandling og fikk lagt inn et peritonealdialysekateter. Vi startet opplæring i september 2006 som gikk problemfritt og hun startet med nattmaskin i september samme år. Pasienten trivdes svært godt med peritonealdialyse og begynte etter hvert å jobbe igjen som førskolelærer. Av de fem peritonittene vår pasient hadde, var to med forhøyd antall leukocytter og tre med oppvekst av mikrokokker som er en miljøbakterie. De to første peritonittene med kun forhøyd antall leukocytter kom i februar og i mars Det ble ikke iverksatt behandling. Ved peritonitten i mars undret vi på om mønsterpasienten vår hadde blitt så rutinert at hun tok snarveier ved behandlingoppstart og avslutning. Det ble gjennomført en kontroll av poseskift og treing av nattmaskinen, begge deler uten at vi kunne se noe som kunne forårsake dekontaminering. Peritonitt nummer tre kom i april Pasienten vår hadde ikke andre symptomer enn blakket dialysat og forhøyet antall leukocytter. Men nå fikk vi i det minste et dyrkningssvar fra mikrobiologen. Man fant mikrokokker, men den kliniske betydningen var usikker. Behandling startet med Fortum og Keflin intraperitonealt, og vi byttet kateterforlenger på behandlingens tredje dag. Den ble sendt til Mikrobiologisk avdeling for dyrkning på sopp og bakterier. Vi ba også om at de, om mulig, skulle se etter biofilm. Alt var negativt. Pasienten vår begynte å bli fortvilet. Verken hun eller vi skjønte hvorfor disse peritonittene oppstod. Hun har i ettertid fortalt at hun gjerne hadde gått over til hemodialyse, selv om den perioden hadde vært svært tøff for henne.» Pasienten kom nå inn med alle klassiske tegn på peritonitt, hun var kvalm, kastet opp, hadde mavesmerter. «I mai oppstod peritonitt nummer fire. Fortsatt hadde hun kun blakket dialysat og forhøyd antall leukocytter. Nå begynte vi virkelig å uroe oss. Hva var årsaken til disse månedlige peritonittene? Diskusjonen gikk høyt mens vi ventet på dyrkningssvar. Mikrobiologisk avdeling ble kontaktet for om mulig få sjekket engangsutstyret som ble brukt ved behandlingen. Dessverre var ikke vår Mikrobiologiske avdeling utstyrt for å kjøre den type tester. Dyrkningssvaret var denne gang også Mikrokokker, klinisk betydning usikker, forurensning sannsynlig. Men det var også en resistensbestemmelse med dette svaret. Mikrokokker var sensitive for Garamycin. Det ble startet behandling med standardregime antibiotika, da den kliniske betydningen av mikrokokkene var usikker. Pasienten ble malignitetsutredet, slik at det ikke var en cancer som var årsaken til peritonittene. Alle undersøkelser var negative. Juni 2007 kom peritonitt nummer fem. Pasienten kom nå inn med alle klassiske tegn på peritonitt, hun var kvalm, kastet opp, hadde mavesmerter. Hadde også blakket dialysat og forhøyd antall leukocytter. Hun var svært preget ved innleggelsen. Behandling med standardregime ble iverksatt, men etter igjen å ha fått oppvekst av mikrokokker og noe diskusjon ble antibiotikaen byttet til Garamycin. Det ble nå iverksatt litteratursøk og undersøkelser for om mulig å finne årsaken til disse peritonittene som kom i sykler. En artikkel som ble funnet antydet at eggløsning kunne være årsak til peritonitt hos fertile kvinner. Det ble besluttet å starte med ProVera depot. Den første sprøyten ble satt i juni 2007, påfyll gies hver tredje måned. Pasienten har ikke hatt peritonitt siden mai 2007 og går fortsatt i peritonealdialyse, jobber og har det svært bra. En tilleggsopplysning, Extraneal ble ikke brukt i den perioden hvor pasienten hadde peritonitter. Dette caset er ikke basert på noen vitenskapelig undersøkelse, men på erfaringer som vi lærte mye av. ORDLISTA Blakket = gråaktig I henhold til = enligt Dyrkning = odling Kvalme = illamående Preget = påverkad Snarvei = genväg Sopp = svamp Text Torunn Schei, specialsykepleier i nefrologi, Sykehuset Østfold, Fredrikstad, Norge, Gabriela Hansen, sykepleier, Sykehusetr Østfold, Fredrikastad, Norge. Svært viktig = mycket viktig Telling = räkning Tillnærmet = liknande Tilsi = förorsaka Treing = klädning Trinn = steg 20 DIALÄSEN

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) Läs bipacksedeln innan du använder FOSRENOL oralt pulver eller FOSRENOL tuggtabletter. Du har fått den här broschyren för att informera dig om varför du har fått

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Modiga Zanna. snart i hemhemodialys. Studie: Patienters upplevelse av att transplanteras. Ulla banar väg för peritonealdialys i Västernorrland

Modiga Zanna. snart i hemhemodialys. Studie: Patienters upplevelse av att transplanteras. Ulla banar väg för peritonealdialys i Västernorrland NR. 2.2009 35 KRONOR TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Studie: Patienters upplevelse av att transplanteras Ulla banar väg för peritonealdialys i Västernorrland Modiga

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/137565/2014 Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Vokanamet som beskriver de åtgärder som bör vidtas

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Vår huvudsponsor Program Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Yvonne Lundholm 2014-10-01 STORT TACK till våra sponsorer Huvudsponsor Fresenius Medical Amgen Hospira Nordic MSD Baxter/Gambro

Läs mer

För dig med folatbrist. folacin. 1 mg

För dig med folatbrist. folacin. 1 mg 3-2200_PatInfo_Folacin.indd 1 För dig med folatbrist folacin F O L S Y R A 1 mg 2012-11-14 11.1 Vad är folsyra? Folat och folsyra är två olika namn för samma B-vitamin (B 9 ). Folat är samlingsnamnet för

Läs mer

Adherence - Compliance - Följsamhet. Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö

Adherence - Compliance - Följsamhet. Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö Adherence - Compliance - Följsamhet Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö Transplantatöverlevnad (%) Graftöverlevnaden efter njurtransplantation har inte förbättrats

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling LUNGCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har icke-småcellig lungcancer. HER1/EGFR-receptor Tarceva är en liten molekyl som

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Anmäl er redan idag och ta del av boka-tidigt-priset! Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Att se patientens egenvårdsförmåga och ge stöd utan att ta över! Ökad livskvalitet med

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Minskade kostnader med Descutan 4% 1

Minskade kostnader med Descutan 4% 1 ATC-kod D08AC02 Rx EF Minskade kostnader med Descutan 4% 1 Descutan svamp för preoperativ helkroppstvätt Preoperativ tvätt Bakterieflora och vanlig tvål På huden finns en bakterieflora som växer i form

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bipacksedel: information till användaren Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning Järn Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hampus låter inte sjukdomen ta över

Hampus låter inte sjukdomen ta över NR. 1.2010 35 KRONOR TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Patientens recept till doktorn: Hitta individuella lösningar och var nåbar Tema Hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS):

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av AAT-brist Den viktigaste behandlingen av

Läs mer

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken 2008.

Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken 2008. 1(9) Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken Projektgrupp: Anders Christensson, Erland Erlandsen, Anders Grubb, Lars-Olof Hansson, Anders Larsson, Kjell Lindström, Johan Malm,

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Kron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration 30-59 4,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration 60-89 3,0

Kron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration 30-59 4,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration 60-89 3,0 Kronisk njursvikt Annika Aldenbratt Specialistläkare Njurmedicin SU 1 Disposition Vad är kronisk njursvikt? - S-kreatinin - GFR-bestämning - egfr - Kreatininclearence Vad orsakar kronisk njursvikt? - Vilka

Läs mer

»Viktigt att kunna vara spontan trots dialys«

»Viktigt att kunna vara spontan trots dialys« NR. 4.2009 35 KRONOR TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Anita Gelin: Slarv med medicin kan leda till förlorat transplantat Självdialysen i Lund: Passerkort gör behandling

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik

Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik Nytt tillfälle i höst! Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik Egenvård i fokus idag och i framtiden! Hantering och skötsel av de olika accesserna Så

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt Medicin & vård Akut och kronisk njursvikt Behandlingsmöjligheter Prevention Mekanismer och orsaker - Diagnostik Uppsala universitet bjuder in till utbildning 10 14 mars 2014 i Uppsala En njurmedicinsk

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Mollipect Frågor, svar och praktiska tips

Mollipect Frågor, svar och praktiska tips Mollipect Frågor, svar och praktiska tips Mollipect frågor, svar och praktiska tips Svaren är baserade på bipacksedel för Mollipect bromhexin 0,5mg/ml + efedrin 1 mg/ml, oral lösning, daterad 2011-01-26.

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer