Christers njurar återhämtade sig DIALÄSEN

Transkript

1 NR KRONOR TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Självdialys: I Jönköping får alla chansen Kvalitetsarbete för bättre handläggning Christers njurar återhämtade sig DIALÄSEN

2 Only five buttons to master the entire system

3 INNEHÅLL 20 Christer Johansson har haft dialys tidigare på Sophiahemmet. Idag slipper han behandlingen förutsatt att hans prover är bra och godkända av läkare Ingela Fehrman-Ekholm Karin Riikonen 16 Britt-Marie Banck på vid Ryhovs självdialys:»alla kan, även om patienterna har olika förutsättningar.«16 19 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening:»Vad förväntas av omvårdnadsansvarig sjuksköterska?«20 Patientfall vid Sophiahemmet i Stockholm: Kan glomeruli nybildas? 23 Per Åkes krönika:»att ha tydliga mål i arbets- och privat livet är viktigt. Men var SMART när du sätter dina mål.«24 Ulf Bolsöy om vikten av gemensamt kvalitetsarbete för förbättrad handläggning av patienten genom hela vårdkedjan PD-verksamheten på Sahlgrenska 30 år! Från fokus på teknik och säkerhet till strävan efter bästa behandlings- och livskvalitet. 35 Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik Dialys: SLS2010 seminarium på Danderyds sjukhus Ulf Strömbom: Preventiv nefrologi tio år i Varberg en omöjlig modell? 38 Tennis ingen match med PD: Dialys hindrar inte Bengt Dialäsens Chefsdagar 2009:»Det är inte ett problem att svenska chefer pratar för mycket med sina medarbetare. Snarare pratar de för lite«. 46 Nordiatrans med fokus på tidlig indsats. 48 International Transplant Nurses Society. DIALÄSEN

4 FöR ANEMi vid NJu RSJukdoM H o S vuxna Enke hantering En månads hållbarhet i rumstemperatur * Förvaring av läkemedel kan vara administrativt krävande. MIRCERA kan dock förvaras i rumstemperatur, vid ett tillfälle, i upp till 30 dagar. Detta samt att sprutorna har säkerhetsskydd underlättar för både patient och vårdpersonal. MIRCERA är speciellt framtaget för att ge stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång per månad. 97,5 % av patienterna uppnår sitt mål-hb vid korrigering och bibehåller stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång per månad 5. En dosering. En månads stabilt Hb. Vid underhållsbehandling MIRCERA darbepoetin alfa epoetin beta 3 epoetin alfa 1, 2, 3, 4 Hållbarhet i rumstemperatur Dagar 31 *Normalförvaring i kylskåp är ca 2 8 C. om kylkedjan bryts kan MiRCERA förvaras i rumstemperatur, vid ett tillfälle, upp till en månad. Rekombinant humant erytropoietin B03X A03 (Rx, F). Produktresumé uppdaterad Indikationer: Behandling av vuxna med symtomatisk anemi associerad med kronisk njursjukdom. Säkerhet och effekt av behandling med MIRCERA vid andra indikationer har inte fastställts. Det kan förekomma blodtrycksstegring som kan behandlas med läkemedel. Därför rekommenderas kontroll av blodtrycket, särskilt i inledningsfasen. För mer information och priser se Roche AB, Tel , För läkare med medicinska frågor: Aranesp Summary of Product Characteristics. Amgen NeoRecormon Summary of Product Characteristics. F. Hoffmann-La Roche Ltd, Eprex Summary of Product Characteristics. Janssen-Cilag Macdougall et al, Clin J Am Soc Nephrol 2008;3:

5 NR KRONOR LEDARE TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Självdialys: I Jönköping får alla chansen Kvalitetsarbete för bättre handläggning NUMMER PIA LUNDSTRÖM ANSVARIG UTGIVARE Christers njurar återhämtade sig Omslagsbild: karin riikonen Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till: Transplantations- och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, Norska Nefrologer, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga intresserade inom professionen. Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 44 och 51. Upplaga: exemplar (senaste TS kontroll exemplar.) Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, Täby, Sverige. Tel/Fax: E-post: info@dialasen.com Hemsida: Ansvarig utgivare: Pia Lundström, pia.dialasen@telia.com Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Ellinor Broms, Annette Lennerling och Ulla Winge Grafisk form: John Losciale, john@losciale.com Redaktion: Anna-Lena Byström, anna-lena.bystrom@comhem.se Ellinor Broms, ellinorbroms@gmail.com Annette Lennerling, annette.lennerling@vgregion.se Susanne Rydell, susanne@rydelltext.se Ulla Winge, sren.w@telia.com Illustration: Anna Svanfeldt Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm Annonsering: Se eller Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att förvanska innehållet i materialet. Insända bidrag kan publiceras anonymt, men redaktionen skall veta artikelförfattarens namn. All redaktionell text lagras elektroniskt för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida com. Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte för inskickat obeställt material. Manusstopp för Dialäsen 1/2010 är den 28/12 med utgivning v 6. Manusstopp för 2/2010 är den 13/1 med utgivning v 14. Sänd din artikel skriven i Word 2000 till: pia.dialasen@telia.com. Komplettera gärna med fotografier som sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300 dpi. Mer information finner du på Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på Prenumerationsärenden: Tel: Kostnad för sex nummer år 2010 är 210 sek. Uppge om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom din förening. ISSN: Bostadsort avgör behandling Att mat är medicin är en gammal känd självklarhet för oss som behandlar och möter patienter i hemodialys. Ändå väljer vissa sjukhus att ta betalt för maten medan andra bjuder alternativt subventionerar maten. Så olika kan det vara, trots att det är i samma land. Det leder till att en del patienter tyvärr avstår från maten på grund av kostnaden. För äldre personer med många olika sjukdomar kan det vara så krävande att gå i dialys att behandlingen vare sig förlänger eller förbättrar livet. En undersökning i USA visar att äldre ganska kort tid efter dialysstart får sämre livskvalitet och försämrad förmåga att klara sig själv. Både behandlingen och resan till sjukhuset tar mycket tid och kraft. För den som är i behov av dialys och har en fungerande bukhinna kan peritonealdialys, PD, vara en bra behandlingsform. Man slipper bland annat resorna till sjukhuset flera gånger i veckan, och behandlingen är oftast inte lika påfrestande som hemodialys kan vara. Men alla kan inte sköta sin behandling själv, kanske för att man är fumlig eller är äldre. Behandlingen kan då lösas med assisterad PD. Det vill säga, man får hjälp att sköta behandlingen av någon på vårdhemmet eller från kommunen. Så är det bland annat i Göteborg, se sidan 29, likaså på platser i Danmark och säkert på andra håll. Men många kommuner i Sverige säger nej till denna assistans. Det är mycket märkligt att man bor i samma land men inte har samma möjligheter till den bästa, kanske billigaste samt skonsammaste behandlingsalternativet. Ulf Bolsöy i Gällivare eftersöker gemensamt kvalitetsarbete för förbättrad handläggning av patienten genom hela vårdkedjan. Han menar att gemensamma kvalitetsmarkörer ger bättre överblick. Läs mer om hans arbete och begrunda. Florence Nightingale har sagt:»låt oss aldrig betrakta oss färdiga som sjuksköterskor«. Dessa visa ord citerades på transplantationssjuksköterskekongressen i Montreal. Annette Lennerling rapporterar från mötet som arrangerades av International Transplant Nurses Society. Jag avslutar och utökar Florence citat med»låt oss aldrig betrakta oss som färdiga i något sammanhang«för arbetet kan alltid förbättras och utvecklas. Förbättringsarbete kallas det visst. Pia Lundström DIALÄSEN

6 Louise har fått en ny njure och en ny kärlek A D V Din transplantationspatient har fått ett nytt liv. Ett nytt liv, som innebär betydligt mer än att bara vara en patient, som skall komma ihåg att ta sin medicin. Kort sagt, att leva livet! En förenklad dosregim kan innebära att göra vardagen lite mindre komplicerad och livet en smula lättare! 1 Gör det lätt för din patient! Advagraf: Kalcineurinhämmare, ATC kod L04AD02, hårda depotkapslar innehållande 0,5 mg, 1 mg och 5 mg takrolimus. Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos vuxna njur- och lever transplantationspatienter. Behandling av transplantatavstötning som är resistent mot behandling med andra immunsuppressiva läkemedel hos vuxna patienter. Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller andra makrolider eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig behandling med ciklosporin och takrolimus bör undvikas och försiktighet bör iakttas när takrolimus ges till patienter som tidigare behandlats med ciklosporin. Vänsterkammarhypertrofi och/eller septumhypertrofi, vilket rapporterats som kardiomyopati, har rapporterats i sällsynta fall hos patienter som behandlats med takrolimus och kan därför även uppträda med Advagraf. Takrolimus kan förlänga QT-intervallet och försiktighet bör iakttas hos patienter med verifierat eller misstänkt medfött långt QT-syndrom. EBV-associerade lymfoproliferativa sjukdomar har rapporterats hos patienter i samband med behandling med takrolimus. Exponering för solljus och UV-ljus bör begränsas på grund av den möjliga risken för maligna hudförändringar. Liksom för andra potenta immunsuppressiva substanser är risken för sekundär cancer okänd. Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner: Samtidig användning av läkemedel eller växtbaserade läkemedel som är kända för att hämma eller inducera CYP3A4 kan påverka metabolismen av takrolimus och därmed öka eller minska blodkoncentrationerna av takrolimus. Samtidig användning av takrolimus och läkemedel som är kända för att vara nefrotoxiska eller neurotoxiska kan förstärka dessa effekter. Eftersom takrolimusbehandling kan ge hyperkalemi, eller förstärka redan förekommande hyperkalemi bör högt intag av kalium och kaliumsparande diuretika undvikas. Graviditet, kategori C: Takrolimus passerar över placenta. Begränsad information från mottagare av transplantat visar inte på någon ökad risk för skadliga påverkan på utvecklingen eller utfallet av graviditeter under takrolimusbehandling. Amning, grupp III: Takrolimus utsöndras i bröstmjölk. Eftersom skadliga effekter på den nyfödde inte kan uteslutas, bör kvinnor inte amma när de får Advagraf. Status: Rx Pris/Förmånsupplysningar: Advagraf 0,5 mg 50 depotkapslar: 924 SEK. Advagraf 1 mg 50 depotkapslar: SEK. Advagraf 5 mg 50 depotkapslar: SEK Ingår i läkemedelsförmånen. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V., Elisabethhof 19, NL-2353 EW Leiderdorp, Nederländerna. Texten är baserad på produktresumé daterad För ytterligare information, se Ref 1: Ichimaru, N et al: Treatment Adherence in Renal Transplant Recipients: A Questionnaire Survey on Immunosupressant; Transpl Proc. 2008, Vol 40, No.5, Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, Malmö, Tel , Fax , E-post info@se.astellas.com

7 NYHETER Graviditet påverkar inte njurfunktionen hos njurtransplanterade kvinnor I en nyligen genomförd studie från Nya Zeeland och Australien framkom att kvinnor som är njurtransplanterade och har en bra njurfunktion, kan bli gravida och föda barn, utan att äventyra vare sig sin egen hälsa eller den transplanterade njuren. anna svanfeldt Forskarna jämförde 120 kvinnor som födde barn efter att de njurtransplanterats med 120 kvinnor som njurtransplanterats och inte fött barn. Resultaten visade att det inte var någon skillnad mellan dessa två grupper av kvinnor 20 år efter transplantationen avseende njurfunktion eller patientöverlevnad. Det är goda nyheter för de njurtransplantade kvinnor som oroat sig för att en graviditet skulle försämra njurfunktionen och förkorta deras liv. Antalet födslar hos njurtransplanterade kvinnor är omkring 80 procent lägre än hos normalbefolkningen. Av de njurtransplanterade kvinnorna som hade bra njurfunktion och blev gravida resulterade 83 procent i fullgångna graviditeter och barnafödande. Studien är publiserad i Journal of the American Society of Nephrology. Källa: Putting information At The Service Of Medicine Forskningsanslag för tidig behandling av nefropati hos diabetiker Forskaren Sanna Lehtonen och hennes forskargrupp vid Helsingfors universitet har av The European Research Council tilldelats forskningsanslag på cirka två miljoner euro. Forskarna i projektet studerar den glomerulära filtrationen i njuren och inriktar sig speciellt på att undersöka utvecklingen av albuminuri ett tecken på njursjukdom. Diabetes ökar stadigt runt om i världen och den allvarligaste komplikationen till diabetes är njursvikt som i sin tur ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Upp till en tredjedel av alla diabetespatienter utvecklar diabetesnefropati som komplikation till diabetessjukdomen. Mikroalbuminuri är det tidigaste tecknet på denna komplikation, som på sikt kan leda till terminal njursvikt som kräver dialysbehandling eller njurtransplantation. Insulinresistens har associerats med en ökad risk för diabetesnefropati. Syftet med Sanna Lehtonens forskning är att försöka klargöra mekanismer som leder till utvecklingen av insulinresistens i podocyterna samt relationen mellan insulinresistens och albuminuri. Man vill också försöka identifiera nya läkemedel för att kunna behandla insulinresistensen. Det övergripande målet är att hitta en behandling som i tidigt skede kan förhindra utvecklingen av nefropati hos diabetespatienterna. Källa DIALÄSEN

8 NYHETER Dialys försämrar livskvalitén hos äldre anna svanfeldt Personer över 80 år är den snabbast växande gruppen av de amerikaner som har dialys. Minst en tredjedel av de äldre patienterna har dessutom andra sjukdomar som hjärtkärlsjukdom och diabetes. För äldre personer med många olika sjukdomar kan dialys vara så krävande att behandlingen varken förlänger eller förbättrar patienternas liv. Det visar en studie utförd vid Stanford University School of Medicine. I studien ingår äldre från 3700 amerikanska äldreboenden och sjukhem, och som började i dialys mellan juni 1998 och oktober Av dessa var det bara ett fåtal som efter dialysstart förbättrade sin förmåga att utföra dagliga aktiviteter som äta, klä på sig och sköta sin hygien. För många försämrades förmågan att klara sig själv. Även om dialysen inte förlänger livet, hade vi i alla fall hoppats att det skulle visa sig att livskvaliteten förbättrades, säger Dr Manjuela Kurella Tamura, professor i nefrologi vid som ledde studien. Dialysen och transporten dit i sig är tidskrävande, vanligen 3 4 timmar tre dagar i veckan, och det tar på krafterna. Det tar också tid från annat som till exempel möjlighet till fysisk aktivitet. Ett år efter dialysstart hade 58 procent av deltagarna i studien avlidit. Resultatet av studien kan hjälpa både patient, läkare och sjuksköterskor i diskussioner som gäller att välja dialys eller palliativ vård. Det är tidigare känt att det inte är så god prognos när gamla och svaga patienter startar i dialys. Men den här studien är den första som subjektivt studerar och dokumenterar vad som händer med patienterna när de påbörjar dialys. Den medicinska vården för gamla med flera samtidiga sjukdomar är mycket svår både ur medicinsk och ur etisk synvinkel. Resultatet av studien kan bli ett viktigt underlag för både läkare och patient att ha realistiska förväntningar på behandlingens effekter. Det ska däremot inte användas som argument för att bli mer restriktiv när det gäller att påbörja eller avsluta dialys hos äldre. Det menar dr Peter Aronson, professor i nefrologi vid Yale School of Medicine. Studien presenterades i New England Journal of Medicine den 15 oktober. Källa Healthfinder Bidrag önskas till äldre med hemdialys I Region Skåne vill politikerna ge bidrag till patienter som påbörjat sin hemdialys efter fyllda 65 år. De har i dag inte rätt till handikappbidrag trots samma merkostnader som andra med hemdialys, och som påbörjat den före 65. För närvarande handlar det om fem patienter som inte får handikappersättning enligt gällande lag. Eftersom det kostar Region Skåne betydligt mer att ge dialys på sjukhus tycker politikerna att det är rimligt om de aktuella patienterna får ett bidrag för dialysbehandling hemma. Bidraget föreslås bli kronor i månaden om inte ersättning för vatten och avfallskostnad ingår, eller kronor om det ingår. Om förslaget går igenom kostar det Region Skåne upp till kronor nästa år. Men regionen gör samtidigt en besparing, eftersom kostnaden för att ge dessa patienter dialys på sjukhus är cirka 4 miljoner. Merkostnaderna gäller bland annat kosttillskott, energiförbrukning, vatten och extra avfallshantering. Källa Kristianstadbladet 8 DIALÄSEN

9 Livet dyrare för dialyspatienterna Jönköpings län tar ut 67 kronor per portion för den mat dialyspatienter tilldelas i anslutning till dialysdagarna som kan vara tre till fem dagar per vecka. Beslutet upprör många dialyspatienter som anser de behöver maten då det går åt mycket energi i samband med dialysen. Många av dialyspatienterna är äldre, från 75 år och uppåt. De orkar oftast inte gå hem och laga mat efter att ha legat i dialys en stor del av dagen. Men landstingets regler säger att dagpatienter till sjukhusen runtom i länet skall betala den mat som de äter på sjukhuset, en måltid som de tidigare fått gratis. Nu har landstinget beslutat att dessa regler skall tillämpas fullt ut, oavsett vilken sjukdom det gäller, alltså även för dialyspatienter. Beslutet kan därmed ge en fördyrande omkostnad för dialyspatienter i Jönköpings län med cirka kronor per månad. Njurförbundet protesterar kraftfullt mot att sjukvårdshuvudmännen i större utsträckning börjar avgiftsbelägga maten på dialysavdelningarna och har bland annat begärt att Socialstyrelsen ska granska om det strider mot vad som kan anses vara vetenskap och beprövad erfarenhet. Källa Höglandsnytt, RNj. Miljoner till forskningsprojekt Professor Kristina Nilsson-Ekdahl gör biomaterial som härmar naturen. Forskare i Kalmar får miljoner till forskning när vetenskapsrådet nu delar ut pengar. Professor Kristina Nilsson-Ekdahl får drygt 4,1 miljoner kronor för sitt forskningsprojekt. Hennes projekt syftar till att modifiera ytan på biomaterial (konstgjorda material) så att de skall lämnas ifred av blodets försvarssystem. Alla typer av konstgjorda material i kontakt med blod känns igen som främmande av blodets försvarssystem vilket startar (för kroppen och/eller materialet) en skadlig reaktion, som en inflammation eller bildandet av blodproppar. Målsättningen med projektet är att minska dessa reaktioner genom att rena fram och binda olika typer av skyddsmolekyler på materialets yta. Det skulle kunna leda till förbättrade prognoser vid behandlingar som exempelvis kärlkransoperationer och dialys. Källa Sveriges Radio Kalmar DIALÄSEN

10 NYHETER Campus Roslagen ny dialysmottagning i Norrtälje Nu är det klart att Danderyds sjukhus ska driva den planerade mottagningen för dialys i Norrtälje. Campus Roslagen blir en modern dialysmottagning med 10 behandlingsplatser och möjlighet till gästdialyser under sommarmånaderna. Dialyspatienterna i Norrtälje har idag länets längsta restider. I utvecklingsplanen för dialysvården i Stockholms län ingår att en dialysverksamhet ska förläggas till Norrtälje. På Campus Roslagen ska en av de tidigare logementsbyggnaderna byggas om till en modern dialysmottagning. Även patienter från grannkommuner som Vallentuna och Österåker ska kunna åka till Norrtälje för dialys. Campus Roslagen kommer att kunna ta emot patienter per vecka. Det kommer att finnas 10 behandlingsplatser och under sommaren ska man kunna utöka verksamheten för att ta hand om sommargäster med dialysbehov. Idag gör en patient med kronisk njursvikt i genomsnitt bloddialys tre gånger i veckan. Forskningen visar att det är bättre med fler och kortare dialyser, patienten känner sig friskare och komplikationerna minskar. Den förkortade restiden gör att den som vill och orkar kan få dialys oftare, kanske fyra eller fem gånger per vecka, menar Stefan Jacobson, verksamhetschef vid Danderyds sjukhus njurmedicinska klinik. Arbetet med upphandling och projektering startar nu och mottagningen beräknas öppna i januari Danderyds sjukhus har idag hemodialysmottagning med 28 behandlingsplatser samt en hemodialysmottagning vid Löwenströmska sjukhuset med 10 behandlingsplatser. Källa Danderyd sjukhus AB Njurvårdens framtid En bok med anledning av Njurförbundets 40 års jubileum. Reagensstickor i ny webbutik Besök Acid Test-Citrosteril mäter ph i dialysat Blodläcksticka RenalCheckPX- Dialox (Peroxidtest) WaterCheck2- Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO. Krav i SLS. WaterSoft- Vattenhårdhet Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande. Analyserna ger svar inom 1/2 minut. Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare. Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dl och albumin 10 mg/dl. Den detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret. WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO. Herbahealth, Norrholmsv. 250, Saltsjö-Boo, Sverige Tel: Fax: Mobil: E-post: gm@telia.com Boken beställs från Njurförbundets kansli och priset är 150 kr (tillkommer 25 kr för porto). Tel , e-post: info@njurforbundet.se I boken kommenterar ett 50- tal personer bland njursjuka, medicinsk profession och industrin den framgångsrika utvecklingen inom njurmedicin och transplantation samt hur de tror vården av njursjuka kommer att se ut i framtiden. Intäkterna från försäljningen går oavkortat till Njurfonden. 10 DIALÄSEN

11 Unga njurar ger likvärdiga resultat Professor Victor Gura och den första prototypen av WAK som används av en patient. Arbetet fortsätter för en förfinad och bättre bärbar njure innan den erbjuds på marknaden. Kliv framåt för bärbar njure Den senaste prototypen för en bärbar artificiell njure (WAK wearable artificial kidney) visar på samma prestanda som de förgående större enheterna, som inte är batteridrivna. Det visar en utvärdering utförd av Victor Gura, M D vid University of California at Los Angeles, med kolleger. WAK väger 10 pound (cirka 5 kilo, 1 pound = 454 gram) och drivs av två 9-volt batterier. Med ett konstant flöde på 375 milliliter per minut har WAK samma clearenceeffekt som en större, tyngre och icke batteridriven enhet. Framtida utveckling kommer att handla om möjlighet att använda high-flux filter för ytterligare bättre effekt, och högre ph i dialysatet. Forskarna menar att WAK i framtiden kan bli en effektiv och optimal behandlingsform för dagliga dialyser vid kronisk njursvikt. Studien är publicerad i Clinical Journal of the American Society of Nephrology. Källa Modern Medicine Nästan en miljon svenskar har nedsatt njurfunktion! Det behövs mycket forskning om njursjukdomar, dialys och transplantation. Stöd Njurfonden Plusgiro: Bankgiro: Njurtransplantation med njure från barn till vuxen mottagare har samma resultat oavsett åldern på donatorn. Det visar en studie utförd vid Tulane University in New Orleans av Rubin Zhang, M D med kolleger. I studien ingick 79 vuxna som transplanterats med en njure från ett barn. I 40 av fallen var barnet, donatorn, under fem år, och i 39 fall var barnet mellan fem och tio år. Mottagarna av en njure från ett barn under fem år behövde dock 73 procent en stent i uretären, jämfört med 38 procent av dem som fått en njure där donatorn var över fem år. Antalet rejektioner i den första gruppen var också högre, 25 procent jämfört med 18 procent i den senare gruppen. Övriga postoperativa komplikationer som försenad graftfunktion, förekomst av proteinuri och femårsöverlevnad var likvärdiga i de båda grupperna. Forskarna skriver att det här är den första studien som jämför långtidseffekten vid transplantationer med njurar från yngre respektive äldre barn. Både patientöverlevnad och graftöverlevnad på lång sikt är jämförbar i de både grupperna, även om förekomsten av akut rejektion och trombotisering är något högre vid transplantation från den yngre donatorsgruppen. Källa Modern Medicine Tumörer i övre urinvägarna kan botas med laser Den vanigaste åtgärden vid cancer i de övre urinvägarna är att man avlägsnar både njure och urinledare på den angripna sidan. Genom att istället använda laserbehandling via ett uretäroskop kan man bränna bort tumörer i njurbäckenets eller urinledarens slemhinna. Metoden är relativt okänd inom svensk sjukvård men sedan 2005 har omkring 25 patienter behandlats med laser för tumörer i njurbäckenets eller urinledarens slemhinna på urologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. För patienter som har nedsatt njurfunktion eller bara har en njure är metoden med laser en oerhörd fördel eftersom njurfunktionen på så sätt kan bevaras. Källa: Dagens Medicin Njurfo rbundet_annons_bidrag.ind3 DIALÄSEN

12 NYHETER Blodtryck i tån kan avslöja diabetesskada Att mäta blodtrycket i stortån är en metod för att tidigt upptäcka en kärlskada i benen hos diabetiker, skriver David Sahli i den avhandling han försvarade vid Umeå universitet i november. I avhandlingen dras slutsatsen att tåblodtrycket i kombination med så kallad tå-armblodtrycksindex (tåblodtrycket delat med armblodtrycket) bör komplettera mätning av ankelblodtrycket när det finns misstanke om nedsatt cirkulation i benen. Skälet är att patienter med diabetes oftare har stela kärl i underbenen, vilket medför att man kan uppmäta ett för högt ankelblodtryck. I avhandlingens studier hade cirka 10 % av de undersökta patienterna med diabetes ett normalt ankeltryck men samtidigt ett lätt sänkt tåblodtryck eller tåarmblodtrycksindex. Patienter med diabetes drabbas ofta av nervskador med nedsatt känsel och smärtor i ben och fötter. Detta gör att de själva ofta inte känner symtom på nedsatt blodcirkulation i benen förrän sår visar sig. Dessutom har patienter med diabetes och samtidig benartärsjukdom ofta åderförkalkning också i andra blodkärl och löper därmed ökad risk att insjukna i hjärtinfarkt och stroke. Det är därför viktigt att tidigt hitta dessa patienter för att kunna påbörja behandling och vidta förebyggande åtgärder. Metoden att mäta tåblodtryck är enkel, billig och säker. Den lämpar sig därmed för allmän undersökning av diabetespatienter. Hos personer där man av någon anledning inte kan använda stortån för blodtrycksmätning kan man istället använda»pektån«. Studierna i avhandlingen visar också att en ökad aktivitet i kroppens blodproppslösande system skulle Metoden att mäta tåblodtryck lämpar sig för allmän undersökning av diabetespatienter menar David Sahli vid Umeå universitet. kunna vara ett tidigt tecken på nedsatt cirkulation i benen hos patienter med typ 2-diabetes, men de viktigaste faktorerna för utveckling av benartärsjukdom hos dessa patienter är ändå hög ålder och bristande blodsockerkontroll. Läs hela avhandlingen Tidig benartärsjukdom hos patienter med diabetes Diagnostik och riskmarkörer på urn.kb.se/resolve? urn=urn:nbn:se:umu:diva Källa Umeå universitet Datormodeller räknar ut om läkemedel passar ihop Läkemedels interaktioner och biverkningar är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusvård, och kostar samhället många miljarder varje år. Men många interaktioner och bieffekter går att förutsäga och förklara med hjälp av datorbaserade modeller. Gustav Ahlin vid Uppsala universitet har utvecklat nya sådana modeller, och lade fram sin avhandling den 2 oktober. Det underlättar dessutom utvecklandet av nya läkemedel, och minskar behovet av djur-och människostudier. Gustav Ahlin har identifierat proteiner som är viktiga för membranstransporten i tarm, lever och njure. Han har studerat två viktiga proteiner i levern i detalj, och undersökt interaktionen mellan dem och hundratals läkemedel. Resultaten har han använt för att utveckla datorbaserade modeller som kan förutsäga olika substansers interaktion med proteinerna. Därmed kan man även förutsäga interaktioner mellan olika läkemedel. Modellerna kan användas både för befintliga läkemedel och läkemedel under utveckling. Det finns även individuella genetiska skillnader i membranens protein som påverkar läkemedels interaktioner. Man kan genom modellen identifiera vem som har högre risk att drabbas av olika läkemedels biverkningar och interaktioner. Källa Uppsala universitet 12 DIALÄSEN

13 »Vi hälsar både svenska och internationella gäster välkomna«säger Silvia Petré, chefssjuksköterska på Södertäljes nya dialysmottagning. Ny dialysmottagning i centrala Södertälje Proxima kommer att starta en helt ny dialysmottagning i centrala Södertälje, vilket kommer innebära kortare restid för många dialyspatienter. Dialysmottagningen kommer att ta hand om ett 30 tal patienter, förutom gästdialyser. Proxima har på uppdrag av Karolinska Universitetsjukhuset fått förtroende att bedriva dialys från och med januari Projektering av lokaler i fastigheten»kringlan«pågår nu för fullt. Vi satsar på att skapa en trevlig miljö i ändamålsenliga lokaler, något som vi hoppas våra patienter och all personal kommer att uppskatta. Givetvis kommer vi kunna erbjuda kabel-tv, bredbandsuppkoppling och vacker utsikt, säger Björn Bildsten, projektledare och verksamhetschef för den blivande dialysmottagningen i Södertälje. Fysisk aktivitet ger vinster Inaktivitet ökar risken att dö, oavsett om man har njursvikt eller ej. Det är vanligt att personer med kronisk njursvikt inte orkar vara fysiskt aktiva. Hos personer med kronisk njursvikt skulle fysisk aktivitet eventuellt kunna minska dialysbehovet, och överlevnaden förbättras med ökad fysisk aktivitet. Det menar Srinivasan Beddhu, M. D, the University of Utah School of Medicine in Salt Lake City med kolleger i en studie om publicerades online den 9 oktober i Clinical Journey of the American Society of Nephrology. I studien har man tittat på den fysiska aktiviteten hos 15,368 vuxna personer, varav 5,9 procent hade kronisk njursvikt. Deltagarna fick information via National Health and Nutrition Examination Survey III och var indelade i tre grupper: fysiskt inaktiva, fysiskt otillräckligt aktiva samt fysiskt aktiva. Forskarna fann att bland deltagarna som hade kronisk njursvikt var 28 procent fysiskt inaktiva jämfört med 13,5 procent av de njurfriska. Forskarna menar att ökad fysisk aktivitet kan förbättra överlevnaden hos njursviktspopulationen. Detta är särskilt viktigt för patienter med medelsvår njursvikt (glomerulär filtrationsnivå mellan ml/min) eftersom dödorsaken i denna grupp ofta är hjärt-kärlsjukdom innan de utvecklat terminal kronisk njursvikt. Källa Modern Medicine Dialysmottagningen kommer att ha kapacitet för att ta emot flera gästdialyser året om. Vi har lyckats rekrytera mycket kompetent dialyspersonal som är motiverade att bygga upp någonting helt nytt inom dialysvården, säger Björn Bildsten. Levertransplantationer till Karolinska och Sahlgrenska Levertransplantationer kommer framöver att utföras på Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det beslutade Rikssjukvårdsnämnden i mitten av oktober. Beslutet är väl övervägt. Vi har haft ett bra och mångårigt samarbete med de båda sjukhusen, som kommer att fortsätta, säger Erik Weiman (M), ordförande i landstingsstyrelsen. Akademiska sjukhuset i Uppsala fick avslag på sin ansökan med hänvisning till att det skulle bli för alltför få levertransplantationer där. Men Akademiska kommer att fortsätta med transplantationer av njure och bukspottkörtel. Sedan fem år tillbaka är sjukhuset näst störst inom njurtransplantationer i Sverige, och landets största inom transplantationer med bukspottkörtel med mycket goda resultat. Källa Laholms tidning DIALÄSEN

14 Kan det bli enklare? 1 tablett Fosrenol till varje måltid! (LANTANKARBONATHYDRAT) Nu även som 1000 mg Fosrenol är en fosfatbindare fri från calcium *. Studier med Fosrenol är gjorda som monoterapi och visar att de flesta patienter uppnår acceptabla serumfosfatnivåer med doser om mg lantankarbonathydrat per dag *. Det innebär att för de flesta patienter räcker det med en 500 mg, 90 st 1683 kr (AUP) 750 mg, 90 st 2228 kr (AUP) 1000 mg, 90 st 2944 kr (AUP) tablett Fosrenol till varje måltid *. Fosrenol är en tuggtablett som tas i samband med mat. * SPC Indikationer: Fosfatbindare för kontroll av hyperfosfatemi hos patienter med kronisk njursvikt i hemodialys eller CAPD. För ytterligare information: se produktresumé på

15 NYHETER Fettrik kost är bra för hemodialyspatienter Tack var fettberikad kost minskar risken för undernäring hos hemodialyspatienter. Tvärtemot tidigare uppfattning kan fettet göra att energiupptaget förbättras visar ny dansk forskning. Undersökningen visar att kosttillskott med omättat fett förbättrade patienternas sammanlagda energiintag. Dessutom minskade den systemiska inflammationen i kroppen. Samtidigt kunde man inte se att fettet hade någon negativ påverkan på blodfetterna. Danska forskare har undersökt 40 hemodialyspatienter med en genomsnittsålder på 64 år och ett body mass index (BMI) inom normalvärdena. Under sex veckors tid fick deltagarna ett dagligt tillskott med bland annat omättat fett. Under tiden togs blodprov för att mäta lipider och inflammationsmarkörer. Studien har publicerats i tidsskriften Journal of Renal Nutrition. Forskarnas slutsats är att fettillskott är ett säkert och effektivt sätt att förebygga och behandla undernäring bland hemodialyspatienter. Källa Dagens Medicin ALWALLSFONDEN Njurförbundets Stipendiefond till Professor Nils Alwalls Minne lämnar bidrag till projekt som syftar till att förbättra de njursjukas situation. Utdelningen ur fonden ges i form av rese- och studiestipendier samt som projekt bidrag års utdelning uppgick till kronor. Ansökan sker på särskild blankett i fyra exemplar och skall vara Njurförbundet tillhanda senast den 31 mars Ansökningsblanketter rekvireras från Njurförbundets kansli eller via NJURFÖRBUNDET Box SUNDBYBERG Tel , fax , e-post: info@ njurforbundet.se Hemsida: Revaskularisering ökar överlevnaden En tredjedel av alla som vårdas för hjärtinfarkt har nedsatt njurfunktion. Bland patienter med normal eller måttligt nedsatt njurfunktion gör en revaskularisering att överlevnaden förbättras. Fortfarande är det osäkert om patienter med avancerad njursvikt gynnas av behandlingen, enligt Läkartidningen. Revaskularisering brukar rekommenderas så snart som möjligt efter en mindre hjärtinfarkt för att minska risken för en ny hjärtinfarkt eller död. Behandlingen brukar ske genom by-pass-kirurg eller perkutan koronarintervention. Tack vare det nationella hjärtregistret, Swedeheart, går det att se att ungefär en tredjedel av alla som vårdas för hjärtinfarkt har minst en måttligt nedsatt njurfunktion. Patienter med nedsatt njurfunktion tillhör högriskgrupperna. Forskarna har sett att särskilt högriskpatienter har en större fördel av behandlingen. Hittills har det varit osäkert om effekten av revaskularisering är lika stor hos alla patienter oavsett grad av njursvikt. Bättre överlevnad Nedsatt njurfunktion har ofta ett samband med hög ålder och sjukdomar som diabetes, hypertoni, hjärtsvikt och tidigare hjärtinfarkt. För patienter som får en hjärtinfarkt är prognosen betydligt sämre och dödligheten är större, om de samtidigt har nedsatt njurfunktion. Studien från Swedeheart innefattade patienter som var högst 80 år och som hade vårdats på grund av hjärtinfarkt. Patienter som hade revaskulariserats hade bättre överlevnad än de som bara behandlades medicinskt. Resultaten kunde ses både hos dem som har en normal njurfunktion och hos dem som har en måttligt nedsatt njurfunktion. 62 procent av patienterna med normal njurfunktion behandlades och 36 procent av dem som hade måttligt nedsatt njurfunktion. Fler borde behandlas Forskarna tror att prognosen hos dem med lindrigt till måttligt nedsatt njurfunktion ytterligare kan förbättras om fler revaskulariseras. Däremot var resultaten mer svårtolkade för patienter med mer avancerad njursvikt, eftersom det var en mindre grupp. För de som har terminal njursvikt kan forskarna ännu inte vara övertygade om att revaskularisering är bättre än medicinsk behandling. Studien har publicerats i tidsskriften Circulation. DIALÄSEN

16 Britt-Marie Banck: Alla kan självdialys får patienterna att sträcka på sig Alla kan. Det är grundinställningen på Självdialysen på Ryhovs länssjukhus i Jönköping. Britt-Mari Banck, biträdande vårdenhetschef, vill motivera både patienter och personal att satsa på självdialys. Målet är att 75 procent av patienterna ska ha självdialys. Just nu har 62 procent av dialyspatienterna (HD/PD) på Ryhovs sjukhus någon form av självdialys. Det kan bli ännu fler, tror Britt-Mari Banck. Hon tycker att 75 procent är ett realistiskt mål. Vår inställning är att alla kan, även om patienterna har olika förutsättningar. Sedan är det klart att vi aldrig kommer att nå 100 procent, eftersom det alltid kommer att finnas patienter som behöver mer hjälp. Men det går att hitta lösningar som gör att fler patienter än man tror kan ha självdialys. Ett exempel på hur hon och hennes kolleger tänker när det gäller att»alla kan«är att de försöker hitta smarta lösningar inte bara för att motivera patienterna utan även på praktiska problem. För vissa patienter kan det vara en så banal sak som förpackningarna som ställer till problem. Det kan handla om skruvkorkar eller hårt sittande lock. Då tar vi hjälp av andra yrkesgrupper för att hitta en väg runt problemet, det kan vara arbetsterapeuter eller sjukgymnaster, för att lösa det. Där ser Britt-Mari Banck också en möjlig konkurrensfördel för de läkemedelsföretag som lyckas arbeta fram förpackningar som är lättare att öppna och stänga. Vi går emot mer självdialys inom sjukvården, då borde läkemedelsföretagen kunna göra förpackningarna lättare att öppna. Grundinställningen är alltså att alla kan. Men det betyder inte att det finns något tvång att någon måste välja själdialys, betonar Britt-Mari Banck. Vi tjatar inte. Vi försöker istället vara lyhörda och lyssna på patienten. Dessutom får alla patienter chansen att komma som gäster till självdialysen och på det sätter så får alla en naturlig möjlighet att börja. Tanken med att låta patienterna vara gäster är dels att stämningen blir öppnare, dels att alla ska få chansen att bekanta sig med självdialys, utan att det blir något tvång att fortsätta. Det viktiga är att skapa en trygg miljö och bygga upp ett förtroende, enligt Britt-Marie Banck. Det betyder också att patienterna får se hur andra gör när de har självdialys och att patienterna kan stötta varandra. Det finns inget speciellt koncept som mottagningen för självdialys följer. Britt-Marie Banck betonar istället individuella lösningar. Om det finns något koncept så är det patienten som är konceptet. Alla är olika, och det kan ta väldigt olika lång tid för olika patienter. Däremot är vi förstås noga när vi lär ut. Vi säger samma sak så att det inte ska uppstå någon förvirring. Britt-Mari Banck har också satt ihop en modell, som hon kallar självdialystrappan, för att belysa vilka olika nivåer som patienten kan ha för sin självdialys. Nivåerna är bland annat att vara gäst på självdialysen, att»klä«och prima maskinen med viss tillsyn, att sköta maskinen vid behandlingsstart och avslut. Det sista trappsteget är att klara sig själv helt utan tillsyn. Totalt finns sex olika trappsteg. Det är förstås inte bättre eller sämre att befinna sig på olika trappsteg. Alla ska ha credit för det de gör. Trappan är också ett sätt för oss på självdialysen att få en överblick över personalbehovet. Det krävs olika mycket personalinsatser på olika nivåer av självdialys. All personal som arbetar på självdialysen på Ryhov har aktivt sökt sig dit. Britt-Mari Banck tror att det är en förutsättning för att arbetet ska fungera. Man måste själv vara motiverad för att lära ut. Britt-Mari Banck själv trivs utmärkt med att arbeta med att motivera patienter till självdialys. Jag har alltid tyckt om det. En patient tyckte att jag skulle bli försäljare. Britt-Mari Banck påpekar också att motivationen hos personalen ökar när man har arbetat med självdialys under en period. Det blir ännu mer uppenbart varför det är viktigt att stödja det friska hos patienten och bidra till»empowerment«, enligt henne. Jag har sett så många patienter utvecklas när de har börjat med självdialys. Det går till och med att se på hållningen hos patienterna. De får ett annat sätt att röra sig och utvecklas också som personer. 16 DIALÄSEN

17 Håkan Håkansson testar räckvidden. Sara Bengtsson förbereder dialys. Humor är viktigt i det dagliga arbetet, enligt Britt-Marie Banck. Våra patienter vet att de kan skämta med oss.» Vi tjatar inte. Vi försöker istället vara lyhörda och lyssna på patienten. Dessutom får alla patienter chansen att komma som gäster till självdialysen och på det sätter så får alla en naturlig möjlighet att börja. «Annelie Isaksson fyller i rätt siffror i checklistan DIALÄSEN

18 Dan Christophs redo att sätta igång sin behandling.» Vi som arbetar med kroniskt sjuka måste vara noga med att inte koncentrera oss på den sjuka delen, utan istället koncentrera oss på det friska. «Hon tror att sjukvårdsanställda ibland måste påminna sig själva om vikten av detta. Vi som arbetar med kroniskt sjuka måste vara noga med att inte koncentrera oss på den sjuka delen, utan istället koncentrera oss på det friska. Det kan vara så att det tar emot att tänka sig att patienten ska sköta något som man själv har utbildat sig för i flera år. Det kanske också är så att man som syrra gärna vill vara omhändertagande och snäll, och då kan det automatiskt bli att man vill hjälpa till. Man känner sig mer sedd som syrra om man hjälper till, men det är ju patienten som ska bli sedd, inte vi. Britt-Mari Banck ser inga direkta avigsidor med en ökad andel patienter i självdialys. Hon tror till exempel inte att det blir fler incidenter. Nej, jag tror inte det. Jag har inga exakta siffror att hänvisa till men jag skulle kunna tänka mig att det snarare blir färre incidenter. Alla patienter är väldigt noggranna och överlag fungerar det otroligt bra. Däremot finns det stora skillnader i hur lång tid det tar för olika patienter att komma igång och hur mycket patienterna vill göra själva. Ibland tar det 3 4 månader för en patient att komma igång, ibland går det fortare. Mer valmöjligheter och färre bestämda tider skulle utveckla självdialysen, menar Britt-Mari Banck. Vi försöker känna av varje patient. Alla ska få ta det i sin egen takt. De första gångerna handlar det bara om att se på och titta hur man gör. I början är vissa väldigt tveksamma och säger att de inte kan och inte vill. En del brukar till exempel säga att de inte alls är tekniska och därför inte vill ha självdialys. Då brukar jag helt enkelt säga att jag inte är det minsta teknisk heller, men dialys kan jag. Ofta är det också bra att berätta exempel om hur andra patienter har gjort, istället för att komma med pekpinnar. Britt-Mari Banck vill också att hela självdialysen ska präglas av en vänlig och öppen atmosfär, humor är en del av vårdfilosofin. Helst skulle hon också vilja utveckla öppenheten ännu mer, så att självdialysen kunde ge patienterna ännu större möjligheter att vara flexibla. Mer valmöjligheter och färre bestämda tider att passa skulle vara ett sätt att utveckla självdialysen ännu mer, tycker Britt-Mari Banck. Hon har sitt drömscenario klart. Jag skulle vilja ha ett bokningssystem på webben, där patienterna helt enkelt bokar in vilka tider de vill komma. Ungefär som när man bokar tvättstugetider. Då får patienterna möjlighet att bli ännu mer flexibla. Text Susanne Rydell 18 DIALÄSEN

19 SNSF MARIE NYKVIST ORDFÖRANDE I SNSF Oenighet om viktig roll OAS, PAS och KAS är några förkortningar vi använder för ansvariga sjuksköterskor. Många diskuterar uppgifterna som hör till rollen. Jag har haft anledning att prata med många olika professioner om omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) (som är den beteckning jag tycker bäst beskriver vad det handlar om). Alla verkar vara överens om att OAS är viktiga nyckelpersoner men det är olika vad de förväntar sig av dessa personer. Vid vårmötet i Luleå anordnade två sjuksköterskor en workshop som hette Patientansvarig sjuksköterska (PAS) rätt modell för sjuksköterskors arbete inom hemodialysvård?». De presenterade resultatet av intervjuer de gjort med OAS vid ett antal dialysavdelningar i landet. Den samlade bilden jag får är en spretig yrkesgrupp med väldigt skiftande synpunkter på vad en OAS ska och bör göra, och en omgivning som har olika förväntningar. Personligen tycker jag att OAS är en väldigt viktig funktion som är extra angelägen på en dialysavdelning. Långsiktig planering, undervisning, coachning och bevakning av nutritionsstatus är bara några viktiga uppgifter. Jag tycker att det är vad alla sjuksköterskor ska arbeta med. Att utse en OAS är för mig egentligen bara ett organisatoriskt sätt att begränsa ansvaret till några individer. Alla kan inte ha ansvar för alla. När vi diskuterar vad OAS ska göra är det egentligen en diskussion om vad alla sjuksköterskor bör arbeta med och fokusera på. När vi diskuterar detta måste vi använda Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor«som underlag. Vi måste utgå från var vårt professionella ansvar ligger. Jag upplever att vi har en tendens till att hellre se oss som utförare till andra yrkeskategorier eller som en serviceinrättning till patienterna.» Lönekriterier som verkligen belönar en riktigt duktig OAS är också en väg att gå. «För många patienter är det en enorm trygghet att ha någon att vända sig till som är insatt i den individuella vården och allt omkring den. Är det något som gör mig glad så är det när patienter eller anhöriga ringer och vill prata med OAS. Om hon inte är i tjänst väntar de hellre till en annan dag än att prata med någon annan sjuksköterska. Kanske det kan gå till överdrift, men i lagom dos är det verkligen ett uttryck för förtroende och tillit. Ansvaret för hur omvårdnadsarbetet bedrivs tycker jag ligger tungt på avdelningschefen. Många av oss kan bli bättre på att arbeta för utveckla omvårdnadsarbetet. Det måste finnas tydliga, genomtänkta beskrivningar av vad som förväntas av OAS. Vi måste också ha levande diskussioner om hur vi sjuksköterskor vill arbeta med utvecklingen av omvårdnaden. Lönekriterier som verkligen belönar en riktigt duktig OAS är också en väg att gå. j ag hoppas att de duktiga sjuksköterskorna Pia Johansson från Karolinska sjukhuset och Kerstin Lundström Landegren från Danderyds sjukhus arbetar vidare med den här viktiga frågan. Vi inom SNSF vill hålla frågan levande och kanske den dyker upp på Chefsdagarna 2010 för det här är en viktig fråga som cheferna måste driva. Vid vårmötet i Kalmar kanske frågeställningen tas upp och där har vi även möjlighet att diskutera frågan med många kollegor. Eller varför inte utmana mina synpunkter på sjuksköterskans roll, funktionsutbildad och annat. Det vore väldigt roligt med rykande debatter i Dialäsen. Marie Nykvist, marie.nykvist@skane.se Ansvarig sjuksköterska OAS, omvårdnadsansvarig sjuksköterska. PAS, patientansvarig sjuksköterska. KAS, kontaktansvarig sjuksköterska Bli medlem i SNSF Bli medlem i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening. Medlemsavgiften är för A-medlemmar (sjuksköterskor som arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga intresserade) 200 SEK/år. Som medlem får man sitt eget exemplar av tidningen Dialäsen. Avgiften sätts in på plusgirokonto Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD, avdelning eller mottagning samt yrkeskategori. Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson, e-post: ewa@knutson.nu SNSF:S STIPENDIUM Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings stipendium utlyses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet. Stipendiesumman är kronor som kan fördelas på en eller flera sökande. Sista ansökningsdag är 1 april. Stipendiet delas ut vid SNSF:s vårmöte. Stadgar och instruktioner för ansökan finns på: DIALÄSEN

20 Återhämtning av njurfunktion efter lång tid. Är det möjligt? Vi har ett spännande och intressant patientfall på dialysavdelningen, Sophiahemmet i Stockholm. Det gäller en dialyspatient som kunde sluta med sina behandlingar efter cirka ett och ett halvt år i dialys och har nu fortfarande 17 månader senare acceptabel njurfunktion. Det rör sig om en man i 50-årsåldern som tidigare varit frisk och som insjuknade akut med huvudvärk och kräkningar. Det visade sig vara njursvikt med högt blodtryck, trombocytopeni och förhöjda laktatdehrydogenas (LD) värden. Man misstänkte hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) och plasmaferesbehandling startades. Patienten tålde inte detta. Han fick lungödem, så småningom anuri och man var tvungen att starta med hemodialys. Det gjordes en njurbiopsi som visade malign hypertoni och trombotisk mikroangiopati. Patienten behandlades med fyra blodtryckssänkande mediciner samt dialyserades tre gånger per vecka och flyttades över till oss på Sophiahemmet för fortsatt dialysbehandling. Hans blodtryck började så småningom normaliseras. Efter ett halvår startade vi utredning inför njurtransplantation. Systern var tilltänkt donator men det visade sig att hon var homozygot APC resistent (ökad trombosrisk) och hon blev avböjd. Vår patient var heterozygot APC resistent. Hans AV- fistel hade visserligen trombotiserat, men det är ju inget nytt. Han berättade att han fått normala urinmängder sista tiden och vi gjorde därför ett 48 timmars iohexolclearance som visade ett värde på 9,7 ml/min korrigerat för kroppsytan. Vi la transplantationsplanerna på hyllan och minskade istället dialysen till två behandlingar per vecka. Blodtrycket höll sig lågt, men fyra olika läkemedel var nödvändiga. Patienten började arbeta 80 procent. Ett halvår senare gjordes ett nytt iohexolclearance som visade ett värde på 13 ml/min. Vi vågade inte tro att detta var sant men vi jämförde med kreatininclearance och CystatinC prov, och fick ganska lika svar. Dialysbehandlingen minskades till en gång per vecka. Patienten ville då dialysera lördagar. Det visade sig dock vara besvärligt med provtagningar. Jag höll på att få skrämselhicka av ett S-kalium värde på 8,0 mmol/l, men det visade sig att blodprovet stått över helgen och att det sannolikt var ett hemolysresultat. Vi hade ett normalt kalium på jonmätaren samma dag han var hos oss för dialysbehandling. Efter några veckor sattes dialysen helt ut och patienten gick på provtagning varje vecka hos oss. Blodtrycket var lågt, kring 110/70, och han mådde utmärkt. Efter två månader utan dialys gjordes en njurfunktionsmätning igen och den glomerulära filtrationen (GFR) var nu 16 ml/min och kontrollerna glesades ut till var tredje vecka. Ett halvår efter dialysen avslutats reste patienten på Thailandsemester. Jag var skeptisk med den erfarenhet jag haft av en annan patient (transplanterad) som blev dialyskrävande efter en Thailandsresa. Mycket riktigt patienten kom hem acidotisk, uremisk och hypoton men återhämtade sig snabbt efter ett par dialysbehandlingar. Han återgick till sina tidigare kontroller och ett år efter de regelbundna dialyser- 20 DIALÄSEN