Monia Svensson (c) Tommy Arvidsson (s) Lindis Ohlsson (s) Lars Peter Karlsson (s) Mats Paulsson (c) Willy Persson. Judith Skörsemo (v) 1(25)

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1(25) Tekniska nämnden Plats och tid: Hoby-salen, Stadshuset, Ronneby ande Bengt-Christer Nilsson (s) Gillis Karlsson (s) tjänstgörande ers. Lars-Erik Hjort (fp) Bengt Wihlstrand (m) tjänstgörande ers. Monia Svensson (c) Tommy Arvidsson (s) Lindis Ohlsson (s) Lars Peter Karlsson (s) Mats Paulsson (c) Willy Persson (rp) Judith Skörsemo (v) Övriga deltagare: Anders L Petersson (c) ers. Arne Berg gatuchef, Peter Lindahl parkchef, Anders Salomonsson fastighetschef, Ann Hermansson, sekreterare Utses att justera: Willy Persson Justeringens plats och tid: Kansliavdelningen Sekreterare: Ann Hermansson Paragrafer: Ordförande: Bengt-Christer Nilsson Justerande: Willy Persson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ: Tekniska nämnden Sammanträdesdatum: Datum för anslags uppsättande: Datum för anslags nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Kansliavdelningen Underskrift: Ann Hermansson

2 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 2(25) Innehållsförteckning 40 Revisionsrapport "Granskning av intern kontroll" Begäran om extra anslag till anslutning av fjärrvärme till växthusen i Sörby Begäran om remissyttrande angående bildande av Naturreservat Södra Brunnsskogen, Ronneby kommun Begäran om remissyttrande gällande Motion från Sune Håkansson, rp, om kommunerna ska äga skog Förfrågningsunderlag - Trygghetsbelysning för del av Brunnsparken Begäran om remissyttrande gällande Motion från Miljöpartiet de gröna med förslag om Solcellsdriven cykelledsbelysning med rörelsedetektorer Vidablick etapp II - Hinderkrav från Elit Förfrågningsunderlag - Brandlarmsanläggning Förfrågningsunderlag Karlstorp 2:1 Ommålning av tre byggnader i Brunnsparken, Ronneby Förfrågningsunderlag - Byte av fönster på Fredriksbergsskolan Förfrågningsunderlag Sömmaren 4 Solceller till Stadshuset Förslag till försäljning av fastigheten Sordinen 3, förskolan Grankotten på Blodrotsvägen 7, Ronneby Information Delegationsärende Läggs till handlingarna Övriga frågor

3 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 3(25) 2010/26 40 Revisionsrapport "Granskning av intern kontroll". sunderlag 1 Tjänsteskrivelse/Utredning Revisionsrapport "Granskning av intern kontroll" 2 Tjänsteskrivelse/Utredning Yttrande över revisionsrapport - Granskning av Intern kontroll De förtroendevalda revisorerna har låtit granska den interna kontrollen i Kommunstyrelsen och nämnderna. De huvudsakliga förslaget till att utveckla den interna kontrollverksamheten har föredragits för Kommunstyrelsen den 9 mars. Det i rapporten redovisade förslaget om en särskild intern kontrollgrupp ska endast förstås som ett sätt (av flera möjliga) att utveckla metoderna i ett effektivt och ändamålsenligt arbetssätt. Tekniska nämndens presidie och verksamhetschefer inom Bygg- och fatighetsenheten, Gatuenheten och Parkenheten har intervjuats, och därefter har verksamhetscheferna haft möjlighet att faktagranska rapporten. Tekniska nämnden ges nu möjlighet att till revisorerna yttra sig över rapporten, senast den 25 april Ordförande Bengt-Christer Nilsson, S, har lämnat följande yttrande över rapporten: Revisionen påtalar ett antal brister i sin rapport beträffande på det sätt som Tekniska nämnden genomfört sina internkontroller under åren även om bilden är något splittrad i de olika verksamheterna. Nämnden kommer givetvis på de punkter som revisionen riktar anmärkning, se över rutinerna för att på så sätt undvika incidenter eller oegentligheter. Vi kommer fortsättningsvis i större utsträckning genomföra stickprovskontroller i verksamheterna och dessutom inom olika områden. Vi politiker ska dessutom involveras i processen tidigare vad det gäller risk och väsentlighetsanalysen. Kontinuerliga uppföljningar ska genomföras som tidigare enligt plan. Revisionen nämner också att granskningen bör genomföras av någon oberoende person, d.v.s. inte riskera att ha någon koppling som till chefshänsyn, vänskapshänsyn, kollegiala hänsyn, egenhänsyn, hot mm. Detta påpekande kommer vi naturligtvis att i görligaste mån beakta om det låter sig göras inom nuvarande organisationsstruktur. Vår ambition är således att arbeta vidare med att få fram rutiner för detta, på så sätt kan vi minimera de risker som revisionen påtalar.

4 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 4(25) Arbetet med internkontrollen har underlättats sedan 2009 av att kommunledningen stöttar verksamheterna med särskilda blanketter för en enhetlig internkontroll och nu även kompetensstöd i det faktiska arbetet. KPMG:s arbetssätt, dvs samtal med ledningen i samband med granskningen har redan tagits tillvara i arbetet med att fastställa interkontrollplan 2010.Diskussioner har förts i nämnden avseende risk och väsentlighetsanalysen och fokus kommer att läggas på ännu färre kontrollområden. Deltar i debatten I debatten deltar ordförande Bengt-Christer Nilsson, S, ledamöterna Monia Svensson, C, Lars-Erik Hjort, FP, Judith Skörsemo, V, tjänstgörande ersättaren Bengt Wihlstrand, M, gatuchef Arne Berg, parkchef Peter Lindahl samt fastighetschef Anders Salomonsson. Tekniska nämnden beslutar att låta ovanstående skrivning vara Tekniska nämndens svar i ärendet. Exp: Revisorerna Kommunstyrelsen

5 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 5(25) 2010/1 41 Begäran om extra anslag till anslutning av fjärrvärme till växthusen i Sörby. sunderlag 1 Tjänsteskrivelse/Utredning Begäran om extra anslag till anslutning av fjärrvärme till växthusen i Sörby. Parkchef Peter Lindahl föredrar ärendet och lämnar följande beslutsförslag: Ronneby Miljö- och Teknik AB erbjuder Parkenheten att ansluta kommunens växthusanläggning i Sörby till fjärrvärmenätet under sommaren Fjärrvärmeinstallationen kan vara helt klar i september Sedan hösten 2007 har växthusanläggningen värmts upp med en pelletspanna med stöd av oljeeldad panna. Normalt täcks ca 10 % av värmebehovet med oljeeldad panna. Oljeeldningen går in när pelletspannan drabbats av driftstopp och/eller som stöd vid kalla dagar. I dagsläget är vi alltså beroende av två olika uppvärmningssystem för växthusen. Vid installation av fjärrvärme i växthusen kommer pelletspannan att kunna användas till uppvärmning av skolan i Listerby. Bedömning Anslutningskostnaden för fjärrvärme till växthusen har beräknats av Ronneby Miljö- och Teknik AB till kronor. Förutom installation av värmeanläggning ingår också rivning av befintlig oljepanna i priset. Med fjärrvärme installerat i växthusen skulle behovet av oljeuppvärmning upphöra genom driftsäkrare anläggning. Transporterna av pellets till anläggningen upphör vilket också minskar utsläppen av främst koldioxid. Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att hos Kommunstyrelsen begära extraanslag om kronor till installation av fjärrvärme till kommunens växthusanläggning. Deltar i debatten I debatten deltar ordförande Bengt-Christer Nilsson, S, ledamöterna Lars-Erik Hjort, FP, Monia Svensson, C, Mats Paulsson, C, Willy Persson, RP, tjänstgörande ersättaren Bengt Wihlstrand, M, ersättaren Anders L Petersson, C, samt fastighetschef Anders Salomonsson. Tekniska nämnden beslutar att hos Kommunstyrelsen anhålla om ett extra anslag om 270 tkr för installation av fjärrvärme till kommunens växthusanläggning i Sörby. Exp: Kommunstyrelsen

6 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 6(25) 2010/28 42 Begäran om remissyttrande angående bildande av Naturreservat Södra Brunnsskogen, Ronneby kommun. sunderlag 1 Handling Begäran om remissyttrande angående bildande av Naturreservat Södra Brunnsskogen, Ronneby kommun. 2 Tjänsteskrivelse/Utredning Yttrande över bildande av naturreservat Södra Brunnsskogen. Kommunkansliet har till Tekniska nämnden översänt en remiss angående bildande av naturreservat i Södra Brunnsskogen, Ronneby kommun. Remissförslaget består av förslag till beslut om bildande samt föreskrifter och skötselplan för naturreservatet Södra Brunnsskogen. Syftet med reservatet är att bevara tätortsnära område med höga natur- och rekreationsvärden. Arbetet med att göra området till ett kommunalt naturreservat har bedrivits som ett lokalt naturvårdsprojekt (LONA) med statligt bidrag. Inrättandet av ett kommunalt naturvårdsreservat i området finns även med som en åtgärd i de kommunala miljömålen antagna i Kommunfullmäktige Parkchef Peter Lindahl föredrar ärendet och lämnar följande beslutsförslag: På sidan 32 punkt 6.3 står bland annat Ved till grillplatser ska kontinuerligt fyllas på. Denna mening bör strykas eftersom det är mycket svårt att hålla så stora vedlager som skulle behövas för att klara en kontinuerlig påfyllning. På övriga grillplatser som Parkenheten sköter har vi sedan länge tvingats överge denna tanke eftersom det missbrukas alltför ofta. De beskrivna arbetena i skötselplanen innebär ett omfattande årligt åtagande av kommunen. Vi kan inte se någon beräkning av antalet dagsverken som behövs för att klara arbetena som beskrivs i skötselplanen samt en årlig underhållskostnad. Reservatet Södra Brunnsskogen bör få ett separat konto med öronmärkta pengar som inte kan reduceras med mindre än att skötselplanen då också måste revideras. Skötselplanens ambitionsnivå och medelstilldelning skall alltså hänga ihop. Man bör också klarlägga vilken nämnd och förvaltning som skall ansvara för reservatets förvaltning. Deltar i debatten I debatten deltar ledamot Judith Skörsemo, V. Tekniska nämnden beslutar att låta ovanstående skrivning vara Tekniska nämnden svar i ärendet. Exp: Kommunstyrelsen

7 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 7(25) 2010/23 43 Begäran om remissyttrande gällande Motion från Sune Håkansson, rp, om kommunerna ska äga skog. sunderlag 1 Tjänsteskrivelse/Utredning Yttrande över motion från Sune Håkansson, rp. 2 Handling Begäran om remissyttrande gällande Motion från Sune Håkansson, rp, om kommunerna ska äga skog, Kommunkansliet Parkchef Peter Lindahl föredrar ärendet och lämnar följande beslutsförslag: Kommunkansliet har till Tekniska nämnden översänt remiss gällande motion från Sune Håkansson, RP, om kommunerna ska äga skog, för yttrande. Skall kommuner äga skog? Många kommuner har skogstillgångar, ofta förvärvade långt tillbaka i tiden. Det kan ha sitt intresse att se på avkastningen lite från sidan. Om man frågar en privatperson om lönsamheten, blir svaret ofta något svävande. En sådan undersökning för Ronneby kommun är inte helt enkel att göra. Det behövdes mer än en fråga om nettot från skogsinnehavet, bland annat därför att skogen redovisas under olika förvaltningar. Vi vet inte heller hur stort skogsinnehavet är. I den senaste årsredovisningen anges arealen produktiv skogsmark till 1200 hektar. Den verkliga arealen verkar vara minst 400 hektar till. Vi gör den försiktiga uppskattningen 1600 hektar. En noggrannare analys kan inte göras förrän kring årsskiftet. Då skall det finnas en ny skogsbruksplan, som anger areal, virkesförråd, trädslagsfördelning, mm. För den grövre analysen behöver vi inte vänta. Redan nu kan vi se en viktig del. Den löpande avkastningen är mycket låg hektar produktiv skogsmark har ett marknadsvärde på minst 100 miljoner kronor. Denna skog har, i genomsnitt för de senaste fem åren, lämnat en avkastning på kronor. Skogen förvaltas av Södra. För de senaste fem åren gäller, i genomsnitt, att intäkterna har för skogen har varit kr (varav jakten kr), kostnaderna har varit kr. Jakten har sålunda svarat för 10 procent av nettoavkastningen. Den löpande avkastningen är mindre än en procent! Möjligen kommer det att sägas att hela tillväxten inte avverkas. Rimligen kommer slutsatsen att kvarstå. Den löpande avkastningen är synnerligen låg. Sälja? Att kommunen skall ha kvar rekreationsskog förefaller rimligt. Nära, ibland i, våra samhällen äger

8 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 8(25) kommunen skogar, som det kan finnas ett allmänt intresse av att kunna äga, inte minst om man framöver vill bygga nya bostadsområden. För produktionsskogen finns, menar jag, inte något skäl att behålla skogen om den inte visar rimlig lönsamhet. I andra sammanhang kräver kommunen ca 6 procent i årlig avkastning. I den årliga avkastningen ingår dels den löpande avkastningen, dels värdestegringen. Det behövs en förväntad värdestegring på 5 procent för att det skall vara försvarbart att behålla kommunens skogar. Jag menar att vi bör överväga att sälja sina skogar, antingen helt eller delvis. Avvecklingen kan spridas över några år. Varför så dålig avkastning Den löpande avkastningen har varit usel. Med hänsyn till värdestegringen på fastigheter är den bättre, men, menar jag, alldeles för låg. Jag är inte säker på att de privata fastighetsägarna kommer så mycket högre. Det är alltid så svårt att förstå hur köparna är beredda att betala så mycket. Några förklaringar brukar anges är: a. Avkastningen skall inte vara högre Kanske är det så att köpare av skogsfastigheter inte har några placeringar, som de tror kommer att ge högre avkastning, än vad innehav av en skogsfastighet ger. Förklaringen skulle i första hand gälla kapitalstarke köpare. De, som lånar, kan behöva ha ett högre avkastningskrav. De kan då inte konkurrera på fastighetsmarknaden. b. Köparna är optimister Det kan vara så att priserna på virke är låga, och har varit låga. Detta säger ingenting om framtiden. Det finns optimister. Facit verkar motsäga hypotesen. Det är ofta stora avverkningar i samband med ett fastighetsköp. Tror köparen på kraftiga prisstegringar, så väljer har att vänta. c. Skattefördelarna är stora För vissa köpare ger innehavet av en skogsfastighet möjligheter till så kallat skattearbitrage. En hög marginalskatt kan bytas mot en låg. En höginkomsttagare har idag en marginalskatt på omkring 65 procent, om egenavgifterna räknas in. Kan räntefördelning utnyttjas, blir skatten i stället 30 procent. d. Mer än skogens avkastning värderas Tillgången till jakt är mest använda exemplet. Jakt, på den fria marknaden, värderas i Blekinge till, i storleksordningen, 150 kronor per hektar. En höginkomsttagare måste tjäna över 400 kr för att kunna betala detta belopp. Jakten är en förmån, som våra finansministrar inte ger sig på att beskatta. Att satsa tusentals kronor på att ha en fin trädgård anses vara försvarligt. Skogsägaren kan satsa tusentals kronor, ofta på så sätt att man får avdrag, för att skapa en miljö, som han känner sig lycklig i.

9 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 9(25) Bara detta att äga mark, att kunna säga att detta är min mark, verkar också vara nog för att locka fram en icke föraktlig betalningsvilja. I vissa kretsar ger det status. e. Affektionsvärde Viljan att ha kvar en knytning till barndomsbygden, alternativt en vilja att behålla släktgården, kan visa sig i en hög betalningsvilja. Kommunen Så åter till frågan: Bör kommunen ha kvar skogsmarken? Först ställs frågan: Kan avkastningen ökas? Visst, jaktarrendena borde kunna ökas med ca kr per år. Det torde räcka med att ta in anbud. Kommunens avkastningskrav bestäms i normalfallet av låneräntan, mätt över en längre tidsperiod. Ett risktillägg bör göras. Räntan kan bli högre än i kalkylen, skogspriserna kan bli sämre, osv. Jag menar att ett avkastningskrav på 6 procent snarare är för lågt än för högt. Om man skall vara optimist eller pessimist inför framtiden är naturligtvis oklart. För ägare av skogsfastigheter rör det sig inte bara om att bedöma utvecklingen för skogsprodukter och jakt. Om ännu större skattefördelar ges till skogsägarna, kommer detta att ge ännu högre fastighetspriser. Exempelvis finns det förespråkare för att skatten på kapitalinkomster skall sänkas från 30 procent till 20 procent. Tror man så, skall man inte sälja nu. Man skall vänta till dess att de högre priserna kommit. Produktionsskogen Jag påpekar att mitt resonemang har rört produktionsskogar. Det finns områden, där det inte är virkesproduktionen, som är det primära. Kommunen vill kunna påverka skogsbruket i en åtminstone delvis annan riktning. Kanske vill man ha längre omloppstid, mer löv, etc. Slutsatsen Min bedömning är likväl: Kommunerna, och i vissa fall landstingen, bör överväga att sälja av sina skogsinnehav. Förslag Jag föreslår att Ronneby kommun utreder fördelar och nackdelar av en försäljning av hela, eller delar av, sitt skogsinnehav. Parkchef Peter Lindahl föredrar ärendet och lämnar följande beslutsförslag: Motionären skriver bland annat att den ekonomiska avkastningen från kommunens produktionsskog har varit usel med tanke på skogsarealen och frågar om inte avkastningen kan ökas. Motionären föreslår också att kommunen utreder fördelar och nackdelar med en försäljning av hela eller delar av skogsinnehavet.

10 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 10(25) Bedömning gällande skogsinnehavet Enligt den nya skogsbruksplanen uppgår kommunens produktionsskogsareal till hektar. Då är större delen av den tätortsnära skogen borträknad. Kommunens produktionsskog består av 19 % tall, 38 % gran och 43 % löv. 449 hektar lyder under ädellövsskogslagen och 258 hektar är klassade som NO (Naturvård orört) 1 och NS (Naturvård skötsel) 2. I Bräkne-Hoby används skogen också i undervisningen för naturbrukseleverna vilket begränsar avkastningen i viss mån. I Sjöarp finns en stor andel av skogen upptagen i Natura 2000 och ett reservatsförslag som omfattar ca 100 ha. En del av produktionsskogen omfattas också av Skogsstyrelsens naturvårdsavtal vilket också begränsar avkastningen. Skogsbruksplanen föreslår emellertid en årlig avkastning på m3 barr och m3 löv vilket är något under tillväxten. Med ovanstående förutsättningar är ett årligt netto på kronor rimligt förutsatt att man bedriver en aktiv skogsskötsel. När man tar hänsyn till omständigheterna är direktavkastningen ganska normal. Det är fullt möjligt för kommunen att sälja av delar av skogsfastigheterna beroende på behovet av framtida byggnadsexpansion eller behovet av skog som bytesobjekt. Deltar i debatten I debatten deltar ordförande Bengt-Christer Nilsson, S, ledamöterna Mats Paulsson, C, Monia Svensson, C, Judith Skörsemo, V, samt ersättaren Anders L Petersson, C. Tekniska nämnden beslutar att låta ovanstående skrivning vara Tekniska nämnden svar i ärendet. Exp: Kommunstyrelsen 1 I avdelningar med höga naturvärden där en fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa naturvärden (Källa: Skogsstyrelsen). 2 I avdelningar med höga naturvärden där återkommande skötsel är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa naturvärden (Källa: Skogsstyrelsen).

11 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 11(25) 2010/35 44 Förfrågningsunderlag - Trygghetsbelysning för del av Brunnsparken. sunderlag 1 Tjänsteskrivelse/Utredning Förfrågningsunderlag - Trygghetsbelysning för del av Brunnsparken. Parkchef Peter Lindahl föredrar ärendet och lämnar följande beslutsförslag: Ett förslag till förfrågningsunderlag avseende utförande av trygghetsbelysning för del av Brunnsparken presenteras för nämndens ledamöter. Deltar i debatten I debatten deltar ledamot Willy Persson, RP. Tekniska nämnden beslutar att godkänna presenterat förfrågningsunderlag avseende upphandling av utförande av trygghetsbelysning för del av Brunnsparken i Ronneby. Exp: Parkenheten

12 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 12(25) 2010/24 45 Begäran om remissyttrande gällande Motion från Miljöpartiet de gröna med förslag om Solcellsdriven cykelledsbelysning med rörelsedetektorer. sunderlag 1 Handling Begäran om remissyttrande gällande Motion från Miljöpartiet de gröna med förslag om Solcellsdriven cykelledsbelysning med rörelsedetektorer, Kommunkansliet. 2 Tjänsteskrivelse/Utredning Yttrande över motion från Miljöpartiet de gröna med förslag om Solcellsdriven cykelledsbelysning med rörelsedetektorer. Kanslienheten har till Tekniska nämnden översänt motion från Miljöpartiet de gröna med förslag om solcellsdriven cykelledsbelysning med rörelsedetektorer, för yttrande. Den 17 september invigdes Europas första solcellsdrivna cykelledsbeslysning i Västerås kommun på en tre km lång stäcka mellan Hökåsen och Finnslätten. I pressmeddelandet på Västerås hemsida kan man läsa följande. Systemet som heter Active Lights, fungerar så att solceller laddar upp ett batteri under dagen. När det är mörkt känner rörelsedetektorn av när en cyklist eller gående närmar sig. LEDbelysningen tänds i några stolpar framåt och släcks när stolpen passerats. Förutom att det blir tryggare för gångtrafikanter och cyklister så minskar elförbrukningen och påverkan på miljön. Dessutom hjälper ledljuset till att varna bilister för att någon rör sig på gångoch cykelbanan. Rörelsedetektorn reagerar också på djur. På Vasterasstad.pdf kan man också läsa: Systemet som Active lights består av centimeter höga belysningsstolpar där det sitter en burk med solceller, lysdioder och rörelsesensorer. Sensorerna känner av om det är en moped, cyklist eller gångtrafikant som närmar sig och beroende på hastigheten tänds en eller flera framförvarande lampor upp. När stolpen passerats släcks den efter några sekunder. På det viset lyser den bara när det behövs. Systemet skapar säkerhet och trygghet både för dem på gång- och cykelbanan och för bilisterna på vägen intill. Kostnaden för belysningen är kronor, jämfört med 2,5-3 miljoner kronor för en vanlig gatubelysning. För en vanlig belysning tillkommer dessutom elkostnader på cirka kronor per år. Pilotprojektet följs med stort intresse från andra kommuner och andra länder.

13 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 13(25) Ledbelysningen har fördelen av att ha längre livslängd än vanliga belysningar, innehålla mindre mängd miljöfarliga ämnen än både glödlampor, lågenergilampor och lysrör. Den drar dessutom mycket mindre energi än övriga former av belysning. Vi Yrkar att Ronneby kommun följer utvärderingen av LED-belysningen vid Hökåsen och om den visar sig uppfylla de säkerhetsmässiga krav man kan ställa på en cykelbelysning, installerar dessa eller motsvarande i Ronneby kommun vid anläggande av nya gång- och cykelvägar samt motionsspår. att Ronneby kommun snarast och i den mån det är kostnadsmässigt möjligt byter ut alla miljöstörande belysningar mot en mindre miljöstörande och kostnadseffektiva sådana. Gatuchef Arne Berg föredrar ärendet och lämnar följande beslutsförslag: Utvecklingen inom gatljus är explosionsartad, både avseende konventionellt matad belysning och solcellsdriven belysning. Det system som aktuell motion hänvisar till är en solcellsdriven ledbelysning med ljusdioder på cm höga pollare som tänds upp mha rörelsesensorer, sk Active Lights. Systemet är för närvarande installerat på två platser (Västerås och Enköping) som provanläggningar. Systemet ger inte samma ljusstyrka som konventionellt matad belysning och fortfarande finns osäkerheter avseende trygghetseffekter samt solcellernas åldringseffekter, men trots detta är det mycket intressant att följa upp. Dock är detta ett system av många, varför Gatuenheten (även om det visar sig vara bra) varken bör eller får (enligt Lagen om offentlig upphandling) låsa fast oss till just detta system vid nyanläggning. Avseende yrkandet att kommunen skall byta ut samtliga miljöstörande belysningar mot mindre miljöstörande och mer kostnadseffektiva sådana så pågår detta arbete ständigt. Gatuenheten har till exempel under den sista 10-årsperioden skiftat ut så gott som samtlig kvicksilverbelysning till mer miljövänlig och energieffektiv högtrycksnatrium samt arbete pågår med effektdimring av belysningsområden under nattetid. Vid val av belysning är dock miljöaspekten endast en av flera parametrar som man måste ta hänsyn till. Bland övriga parametrar kan nämnas (ej rangordnade) trafiksäkerhet, trygghet, estetik, investeringskostnad, driftskostnad mm. Detta gör att Gatuenheten vid varje belysningsförändring/-komplettering försöker optimera belysningen utifrån samtliga parametrar och på så sätt hitta så optimal belysning som möjligt. Gatuenheten kommer att följa utvärderingen av de provanläggningar med ledbelysning av typen Active Lights, men anser inte att man i enlighet med yrkandet skall låsa fast sig till visst system vid nyanläggningar. Gatuenheten anser sig redan nu arbeta aktivt för att optimera belysningen utifrån samtliga påverkande parametrar vid förändringar/kompletteringar av belysningsnätet. Att ensidigt beakta miljöaspekten är inte gångbart. Deltar i debatten I debatten deltar ordförande Bengt-Christer Nilsson, S, ledamöterna Lars-Erik Hjort, FP, Monia Svensson, C, samt Judith Skörsemo, V.

14 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 14(25) Tekniska nämnden beslutar att låta ovanstående skrivning vara Tekniska nämnden svar i ärendet. Exp: Kommunstyrelsen

15 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 15(25) 2010/36 46 Vidablick etapp II - Hinderkrav från Elit. sunderlag 1 Utredning Vidablick etapp II - Hinderkrav från Elit. Fastighetschef Anders Salomonsson föredrar utredning i ärendet. Deltar i debatten I debatten deltar ordförande Bengt-Christer Nilsson, S, ledamöterna Mats Paulsson, C, samt Willy Persson, RP. Tekniska nämnden har med anledning av Elit:s framställda hinderersättningskrav beslutat att i ett för allt utge tkr till Elit. En betalning skall dock inte ses som ett medgivande av Elit:s krav på hinderersättning i sig

16 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 16(25) 2010/30 47 Förfrågningsunderlag - Brandlarmsanläggning. sunderlag 1 Tjänsteskrivelse/Utredning Förfrågningsunderlag Brandlarmsanläggning. Fastighetschef Anders Salomonsson föredrar ärendet och lämnar följande beslutsförslag: Ett förslag till förfrågningsunderlag avseende totalentreprenad avseende Brandlarmsanläggningar i sex fastigheter, presenteras för nämndens ledamöter. Tekniska nämnden beslutar att godkänna presenterat förfrågningsunderlag avseende Brandlarmsanläggningar i sex fastigheter. Exp: Bygg- och fastighetsenheten

17 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 17(25) 2010/32 48 Förfrågningsunderlag Karlstorp 2:1 Ommålning av tre byggnader i Brunnsparken, Ronneby. sunderlag 1 Tjänsteskrivelse/Utredning Förfrågningsunderlag - Utvändig målning i Brunnsparken. Fastighetschef Anders Salomonsson föredrar ärendet och lämnar följande beslutsförslag: Ett förslag till förfrågningsunderlag avseende totalentreprenad för ommålning av tre byggnader i Brunnsparken, presenteras för nämndens ledamöter. Deltar i debatten I debatten deltar ordförande Bengt-Christer Nilsson, S samt ledamot Willy Persson, RP. Tekniska nämnden beslutar att godkänna presenterat förfrågningsunderlag avseende totalentreprenad för ommålning av tre byggnader i Brunnsparken, Ronneby. Exp: Bygg- och fastighetsenheten

18 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 18(25) 2010/31 49 Förfrågningsunderlag - Byte av fönster på Fredriksbergsskolan. sunderlag 1 Tjänsteskrivelse/Utredning Förfrågningsunderlag - Byte av fönster på Fredriksbergsskolan. Fastighetschef Anders Salomonsson föredrar ärendet och lämnar följande beslutsförslag: Ett förslag till förfrågningsunderlag avseende totalentreprenad för byte av fönster mm på Fredriksbergsskolan i Ronneby, presenteras för nämndens ledamöter. Deltar i debatten I debatten deltar ledamöterna Monia Svensson, C, samt ledamot Willy Persson, RP. Tekniska nämnden beslutar att godkänna presenterat förfrågningsunderlag avseende totalentreprenad för byte av fönster mm på Fredriksbergsskolan i Ronneby. Exp: Bygg- och fastighetsenheten

19 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 19(25) 2010/34 50 Förfrågningsunderlag Sömmaren 4 Solceller till Stadshuset. sunderlag 1 Tjänsteskrivelse/Utredning Förfrågningsunderlag - Solceller till Stadshuset. Fastighetschef Anders Salomonsson föredrar ärendet och lämnar följande beslutsförslag: Ett förslag till förfrågningsunderlag avseende totalentreprenad avseende Solceller till Stadshuset, presenteras för nämndens ledamöter. Tekniska nämnden beslutar att godkänna presenterat förfrågningsunderlag avseende totalentreprenad för Solceller till Stadshuset, Ronneby. Exp: Bygg- och fastighetsenheten

20 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 20(25) 2010/33 51 Förslag till försäljning av fastigheten Sordinen 3, förskolan Grankotten på Blodrotsvägen 7, Ronneby. sunderlag 1 Tjänsteskrivelse/Utredning Förslag till försäljning av fastigheten Sordinen 3, förskolan Grankotten på Blodrotsvägen 7, Ronneby. Fastighetschef Anders Salomonsson föredrar ärendet och lämnar följande beslutsförslag: Sordinen 3, Blodrotsvägen 7 Ronneby, har under flera år fungerat som förskola. Nu har Utbildningsenheten sagt upp avtalet och fastigheten kommer att stå tom. Förslag till beslut Bygg- och fastigheten föreslår att Tekniska nämnden beslutar att ärendet skickas ut på remiss till kommunens verksamheter för att se om någon enhet har användning av fastigheten. Om det ej finns något intresse från verksamheterna skickas ärendet vidare till Kommunstyrelsen för beslut om försäljning. Tekniska nämnden beslutar att ärendet skickas ut på remiss till kommunens verksamheter för att se om någon enhet har användning av fastigheten. Om det ej finns något intresse från verksamheterna skickas ärendet vidare till Kommunstyrelsen för beslut om försäljning. Exp: Kommunens verksamheter Kommunstyrelsen

21 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 21(25) 2010/3 52 Information. Fastighetschef Anders Salomonsson informerar om: Hyresförhandling 2010 följer Ronnebyhus förhandling. Personalärende Städledare har provanställts i sex månader. Snickartjänsten ny annonsering. En praktikant kommer att finnas på avdelningen. Projektlistan kommer att sändas ut till ledamöterna. Fönsterbyte i Stadshuset provfasad är uppsatt i mellangången mellan Bygg- och fastighetsenheten och Miljöteknik. Besked väntas från Samhällsbyggnadsenheten. Elsäkerhet regelverk måste följas, genomgång av fastigheterna för att kontrollera så att allt är enligt reglerna. Kallinge skola mycket skadegörelse. Samordning ska ske mellan Bygg- och fastighetsenheten, Skolan, Polis och Räddningstjänst. Skolan kommer att få stå för kostnaderna för skadegörelsen. Vidablick etapp II en lägesrapport lämnas och en kostnadssammanställning redovisas. Pelletspanna i Hallabro installation av panna enligt ramavtal. Dricksvattnet i Sjöarp Provisoriskt reningsverk kommer att sättas dit. Direktupphandling kommer att ske avseende reningsverk. Parkchef Peter Lindahl informerar om: Personalärende en parkarbetare har sagt upp sig rekrytering pågår, beslut ska tas i PU. Lördagsstädning i centrum pågår sedan påsk. Byte av papperskorgar/parksoffor pågår som ett led i försköning av centrum. Blomsterfestivalen kommer troligen inte att bli av i år, istället pågår förhandling om en Wellnessfestival ute i Brunnsparken. Skadegörelse i Brunnsparken. Gatuchef Arne Berg informerar om: Angelskogsvägen gc-väg från Påtorp ner till Hamnvägen. Vägverket har beviljat 500 tkr i bidrag. Vårsopning pågår, är tre veckor efter i tid på grund av den långa vintern med mycket snö.

22 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 22(25) Reparation av snöskador mycket skador på gator och vägar denna vinter. Övningsbanan i Kallinge - MC-banan är godkänd av Vägverket. Götgatan höjd kantsten. Ekenäs/Karöprojektet nya p-platser, skulle blivit 19 st men ev blir det 17 st, motstånd från fastighetsägarna. Cykelparkering behövs också i området. Monia Svensson, C, efterlyser redovisning om hur långt ärendet försäljning av fastigheter kommit. Teknisk nämnden bör påtala för KS att sälja de fastigheter som inte är uthyrda till föreningar. Deltar i debatten I debatten deltar ordförande Bengt-Christer Nilsson, S, ledamöterna Monia Svensson, C, Mats Paulsson, C, Willy Persson, RP, samt tjänstgörande ersättaren Bengt Wihlstrand, M. Tekniska nämnden beslutar att notera informationen till dagens protokoll.

23 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 23(25) 2010/4 53 Delegationsärende. sunderlag 1 Tjänsteskrivelse/Utredning Uthyrning av lägenheter och lokaler, Bygg- och fastighetsenheten. Ärende fattade på delegation enligt Tekniska nämnden 6/2010. Parkenheten: Direktupphandling vid lågt värde överstigande två prisbasbelopp - begagnad traktorvagn. Avtal om försäljning av skog på rot och/eller hyggesavfall mellan Ronneby kommun och O Sund, C-E Olsson, K Petersson. Bygg- och fastighetsenheten: Uthyrning av lägenheter och lokaler enligt upprättad förteckning. Gatuenheten: Parkeringstillstånd för rörelsehindrade enligt sammanställning Tekniska nämnden beslutar att notera ärendena till dagens protokoll.

24 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 24(25) 2010/5 54 Läggs till handlingarna. Protokoll: Kommunala handikapprådet Protokollsutdrag: KF 35, Jämställdhetsplan för Ronneby kommun. KF 38, Besvarande av motion från KF-ledmoten Susanne Lundgren, m, ang ställplatser och dess betydelse för gynnsam utveckling av turismen. KF 43, Besvarande av medborgarförslag från Solveig Ryd ang loppmarknaden i Brunnsparken. KF 51, Evenemangsyta Silverbergsplan. KF 52, Resepolicy. KF 53 Medfinansiering av projekt gc-väg samt punktvis breddning av väg 638 delen Saxemara- Risanäs. KF 59 TN tillstyrker försäljning av fastigheten Kalleberga 18:12 Flisevägen 1 Centrumkiosken i Kallinge. KF 58 FoT tilläggsäskande gällande investeringsanslag för reningsanläggning Ronneby simhall. MoN 49, Inge 1 Överklagan av Länsstyrelsens beslut (dnr ) ang klagomål om dagvattenhantering på Möllebacksgatan. Byggmötesprotokoll nr 300- Gatuenheten. Tekniska nämnden beslutar att notera handlingarna till dagens protokoll.

25 Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 25(25) 2010/6 56 Övriga frågor. Willy Persson, RP, tar upp frågan om Ronnebyhamn och Sillafisket. Han har prata med Sjöfartsverket och det går att ändra i föreskrifterna så att det skulle kunna gå att öppna för Sillafiske, vilket är viktigt ur turistsynpunkt. Gatuchef Arne Berg svarar att hans ska kontroller säkerhetsföreskrifterna. Om hamnen ska öppnas för fiske mm kommer det krav om ställplatser för husbilar, toaletter mm. Tekniska nämnden beslutar att notera fråga till protokollet.