Swedbank Economic Outlook

Transkript

1 Swedbank analyserar den svenska och de baltiska ekonomierna Augusti 23, 211 Innehåll: Introduktion: Ostadig omvärld - vår största prognosrisk 2 Globalt: Den globala återhämtningen tappar fart 4 Sverige: Fokus på den ekonomiska politiken 7 Estland: Domestic demand supports growth 12 Lettland: Growth continues amidst global slowdown 16 Litauen: A more balanced economy meets headwinds 22 Global motvind - utmaning för politiken Global utveckling Sedan vi publicerade vår aprilprognos, har tillväxten i USA och eurozonen avtagit. Den finansiella oron har ökat, och framtidsförväntningarna dämpats. Vi reviderar ned den globala tillväxten för 211 till 3,8 % från 4,1 %, och förutser att den kommer att förbli strax under 4 % Givet den stora osäkerheten har vårt huvudscenario en sannolikhet på 6 %, och vi bedömer risken för en ny global recession till 3 %. För att tillväxten återigen ska nå 5 %, krävs ett ökat politiskt förtroende, och sannolikheten för ett bättre scenario är därmed endast 1 %. Sverige Den ekonomiska tillväxten var fortsatt stark under det första halvåret i år, men resten av året ser vi en tydlig inbromsning. När den globala tillväxten saktar in påverkar det den svenska exporten, och dystrare framtidsförväntningar gör att hushållen håller tillbaka konsumtionen och företagen minskar sina investeringar. Vi skriver ned tillväxten för 212 till 2,2 % och bedömer den till 2,3 % 213. Den aktuella situationen innebär utmaningar för den ekonomiska politiken och vi förväntar oss en lägre räntebana från Riksbanken samtidigt som vi ser en risk för att finanspolitiken blir för stram. Regeringen bör överväga tillfälliga och riktade åtgärder för att säkerställa att arbetslösheten fortsätter att sjunka. Estland Den estniska ekonomin växte starkt under första halvåret 211 som en följd av en oväntat snabb återhämtning av den inhemska efterfrågan och en god exporttillväxt. Exporttillväxten förväntas avta under senare delen av året samtidigt som den inhemska efterfrågan fortsätter att stärkas. Trots att den ekonomiska tillväxten bromsar in globalt förväntas Estland med stöd av den inhemska efterfrågan växa med 4,2 % 212 och 4, % 213. Investeringstillväxten tilltar som en följd av god industritillväxt, tillgång till EU-medel samt växande miljöinvesteringar. En ökad sysselsättning och höjda löner ger stöd åt den privata konsumtionen. Lettland Den ekonomiska aktiviteten stärktes på bred front andra kvartalet 211 och mot bakgrund av de goda siffrorna för det första halvåret skriver vi upp den årliga BNP-tillväxten till 4,2 %. När de globala utsikterna nu försvagas räknar vi med att tillväxten saktar in och vi sänker tillväxtprognosen för 212 till 3,5 % från tidigare 3,9 % och förväntar dessutom en tillväxttakt på 3,9 % för 213. Tillväxten drivs alltjämt av export och investeringar. Ett euroinförande 214 ingår i vårt huvudscenario, men kräver en mer aktiv ekonomisk politik för att realiseras. Litauen Den litauiska ekonomin växte med starka 6,5 % under det första halvåret, men förväntas bromsa in under det andra halvåret 211 samt under 212. Bakom tillväxten ligger ökande investeringar och hushållskonsumtion. Konsumentpriserna har stigit mer än förväntat, men inflationen avtar nu i och med att råvarupriserna dämpas. Vi förutser att ekonomin växer med 4,7 % nästa år och med 4,5 % 213. Export- och investeringstillväxten blir lägre än vi tidigare förutsåg, medan hushållen förväntas öka sin konsumtion snabbare. En svagare global tillväxt innebär utmaningar för euroinförandet, vilket ingår i vårt huvudscenario. Augusti 23, 211 1

2 Introduktion Ostadig omvärld - vår största prognosrisk Den ekonomiska aktiviteten i Sverige och de baltiska länderna har varit mer positiv än i de flesta andra utvecklade ekonomierna under det senaste året. De baltiska länderna har lyckats återfå tillväxt efter den kraftiga recessionen, och förtroendet förbättras. Sverige är tillbaka till den BNP-nivå som rådde före finanskrisen, och är efter en stark rekyl åter på väg mot trendmässig tillväxt. Statsskulden är låg, budgeten i balans eller på väg att bli balanserad, och arbetslösheten minskar, om än långsamt. BNP-prognosen har reviderats upp för 211, efter att vi har sett en högre tillväxttakt under det första halvåret än väntat, till 4,3 % och 4,5 % i Sverige och i Lettland, och till 6,3 % och 6,7 % i Litauen respektive Estland. Globala risker kan dock komma att förändra de svenska och baltiska utsikterna för 212 och 213, särskilt åt det negativa hållet. Redan under våren har vi varnat för en negativ utveckling. Sedan dess har risken för en ny global recession, finansiell instabilitet och mer allvarliga effekter av skuldkrisen i USA och Europa ökat. Å andra sidan har inflationsriskerna genom stigande råvarupriser sjunkit. Det finns på grund av ekonomiska och inte minst politiska skäl mindre möjlighet till motmedel att ta till om en ny recession skulle uppstå, eftersom räntorna redan är låga, och finanspolitisk stimulans håller på att övergå i åtstramningar. Receptet Makroekonomiska indikatorer, för politiker är att skapa mer förtroende genom att enas om finanspolitiska planer på medellång sikt, och att genomföra strukturella reformer för att skapa en högre tillväxtpotential. Eftersom många av de viktiga prognosparametrarna ändras dagligen, genom politiska beslut och utvecklingen på finans- och råvarumarknader, inser vi att osäkerheten är hög för tillfället. Även om det är betydligt svårare, är det nu än viktigare att beskriva den globala ekonomin genom ett huvudscenario, samt ett sämre och ett bättre scenario. Vårt huvudscenario innebär en global tillväxt på 3,5-4 % , och kan bäst beskrivas som ett hankasig-fram-scenario både när det gäller ekonomi och politik. Vårt huvudscenario, som vi ger en sannolikhet på 6 %, har reviderats ned jämfört med vårens prognos med,3 procentenheter per år, särskilt på grund av minskad efterfrågan i USA och i euroområdet. Ett värre scenario där den globala tillväxten sjunker under 2 %, bedöms ha en sannolikhet på 3 %, och innehåller en ny global recession och finansiell turbulens som en följd av att Italien, Spanien och även Frankrike orsakar instabilitet på finansmarknaderna. Vi tror att tillväxtekonomierna kommer att kunna motverka en global avmattning något, om än inte i den utsträckning som under på grund av P 212P 213P Real BNP tillväxt, årlig förändring i % Sverige (kalenderkorrigerad) Estland Lettland Litauen Arbetslöshetsnivå, % av arbetskraften Sverige Estland Lettland Litauen Inflation (KPI), årlig förändring i % Sverige Estland Lettland Litauen Bytesbalansen, % av BNP Sverige Estland Lettland Litauen Källor: Nationell statistik och Swedbank. deras egna överhettningsproblem. I ett bättre scenario, med en sannolikhet på endast 1 %, är den globala tillväxten tillbaka till fjolårets 5 % eller mer, och är möjligt genom ett högre förtroende för den politiska processen, vilket sporrar investeringar och nyrekryteringar när osäkerheten om framtiden minskar. I vårt huvudscenario håller Federal Reserve sin styrränta på,25 % fram till andra halvåret 213. ECB kommer att höja i en långsammare takt under andra halvåret 212 efter en paus, medan Bank of England väntar till 213 med sin första höjning. Inflationsutsikterna har blivit mer gynnsamma. Att hålla penningpolitiken mer expansiv när finanspolitiken blir stramare är därmed möjligt. Den amerikanska dollarn antas förstärkas mot euron, men långsammare än vi räknade med i våras. Råvarupriserna förutses börja falla, med ett genomsnitt för oljepriset det andra halvåret 211 på 17 USD per fat, och fortsätta ned mot 97 respektive 94 USD under 212 och 213. Även industriella metaller och livsmedelspriser väntas sjunka från nuvarande höga nivåer, i linje med en minskad efterfrågan och ett högre utbud jämfört med förra året. Lägre råvarupriser innebär lägre inflation i Sverige och särskilt i de baltiska länderna, där livsmedel och energi utgör en större andel av konsumentprisindex (KPI). Samtidigt minskar tillväxten i de utvecklade ekonomiernas exportefterfrågan, vilket borde dämpa även den inhemska efterfrågan. BNPtillväxten i samtliga fyra ekonomier har reviderats ned i form av kvartalsvis tillväxt under 212, men eftersom 211 revideras uppåt, kommer den årliga tillväxten att hålla samma takt, eller endast minska något. År 212 faller BNP-tillväxten till 2,2 % i Sverige, samt till 4,4 % i Estland, 3,9 % i Lettland och 4,7 % i Litauen. Genom att den låga utländska efterfrågan dröjer sig kvar 213, kommer utsikterna för 213 inte att se mycket annorlunda ut jämfört med 212. Sveriges BNP ökade med 5,4 % förra året. Rekylen var stark och fortsatte in Augusti 23, 211 2

3 Introduktion i första halvåret 211, vilket medför en BNP-tillväxt på 4,3 % i år. Ekonomin är nu på väg att komma tillbaka till mer normala tillväxttal på cirka 2-2,5 % under 212 och 213. Diskussionen om Sverige som en tigerekonomi tystnar därmed. Fortfarande ger den ekonomiska politiken stöd till konjunkturen, och i ett sämre scenario skulle stimulanserna kunna öka. I vårt huvudscenario faller exporttillväxten under 5 % på grund av lägre utländsk efterfrågan och en starkare krona. Även om investeringstillväxten förblir relativt hög kommer den att tappa fart under prognosperioden eftersom omvärldskonjunkturen dämpas. Arbetsmarknaden förbättras men inte lika snabbt på grund av lägre efterfrågan och även strukturell arbetslöshet som håller tillbaka nyrekryteringar. Riksbanken kommer att ta en paus i räntehöjningarna under hösten och kommer att revidera sin räntebana nedåt och stanna vid 2 % i slutet av 211 och nå 2,75 % och 3 % i slutet av 212 respektive 213. Regeringen kommer att skjuta upp femte jobbskatteavdraget, eftersom det saknar majoritet i riksdagen, och undviker därmed permanenta skattesänkningar i osäkra tider och bibehåller fokus på politisk stabilitet. Estlands återhämtning har överraskat positivt under första halvåret 211, därför reviderar vi BNP-tillväxten från 4,5 % i vårprognosen till 6,7 %. Exporten förblir den största tillväxtmotorn, men investeringarna blir gradvis allt viktigare. Hushållen har ökat sin efterfrågan mer än väntat i år. Framöver kommer exporttillväxten att avta, i linje med en lägre global efterfrågan. Arbetslöshetsnivåer (% av arbetskraften) Eftersom importen ökar ännu mer kommer handelsbalansöverskotten sjunka. Arbetslösheten minskar till 11,6 % 213, men genom att arbetsutbudet också stiger, kommer takten i nedgången att avta. Problemet med långtidsarbetslöshet kvarstår, och bristen på kvalificerad arbetskraft inom vissa sektorer tenderar att pressa upp löneökningarna. Med en inflation i år på nära 5 %, minskar hushållens reala inkomster, men eftersom inflationen faller till 2-3 % och lönerna ökar, står hushållen inför bättre tider vilket leder till en högre privat konsumtion. En risk är att löneökningarna överstiger produktivitetstillväxten, och att inflationen kommer att förbli högre än i konkurrentländerna, så att konkurrenskraften sjunker. Regeringen kommer att fortsätta med sin disciplinerade finanspolitik, och andelen statsskuld i förhållande till BNP kommer att förbli bland de lägsta i världen. Jan-7 Jun-7 Nov-7 Apr-8 Sep-8 Feb-9 Jul-9 Dec-9 May-1 Oct-1 Mar-11 Estland Litauen Sverige Lettland Källa: Ecowin. Lettlands ekonomi har vuxit långsammare än Estlands och Litauens under återhämtningen, men tog fart under det andra kvartalet. Vi reviderar upp BNP-tillväxten för 211 från 4 % till 4,2 % baserat på starkare data än väntat för första halvåret, trots att en svagare tillväxt nu väntas under andra halvåret. Vi drar ned prognosen för 212 till 3,5 % (från 3,9 %), i och med att lägre global efterfrågan och större global osäkerhet dämpar export och investeringar. Införandet av euron under 214 är fortfarande inkluderat i vårt huvudscenario och därigenom lyfter tillväxten något för 213 (3,9 %) till följd av förtroendeeffekter. Det finns dock stora risker som kan hindra eurointrädet, såsom om regeringen inte lyckas hålla balansen mellan att hålla tillbaka inflationen och sänka budgetunderskottet (genom till exempel en höjning av mervärdesskatten). I ett sämre globalt scenario kan det bli svårare att skära i underskottet, men lättare att uppfylla inflationskriteriet på grund av lägre råvarupriser. Även om det finns en politisk vilja att uppfylla kriterierna ökar utmaningarna. Parlamentsvalet i september ökar osäkerheten kring statsbudget och strukturella reformer. Arbetslösheten bedöms falla till 12 % år 213, vilket långsamt förbättrar situationen för hushållen. Det är viktigt att lönerna inte ökar för snabbt i detta tidiga skede av återhämtningen, då det skulle kunna äventyra konkurrenskraften framöver. Litauens tillväxt har också överträffat våra förväntningar under första halvåret, främst till följd av en större uppgång i investeringarna. Hushållen har också ökat sin efterfrågan snabbare än väntat. Därför reviderar vi upp BNP-tillväxten för 211 från 4,2 % i vårprognosen till 6,3 %. Tillsammans med bättre lånevillkor och lägre arbetslöshet - 1,5% år kommer den lägre inflationsprognosen att stärka hushållens situation. Dessutom bedömer vi att finanspolitiken blir mer expansiv när vi närmar oss parlamentsvalet i slutet av 212. Under växer BNP med 4,5 % eller strax över. I ett sämre globalt scenario skulle det bli svårare att uppfylla Maastrichtkriterierna, särskilt ifråga om statsbudgetens underskott. Redan nu kan valet leda till att kriterierna för 3 % underskott av BNP inte uppfylls. Det finns risk för att införandet av euron kommer att skjutas upp och budgetkonsolideringen behöver därför även fortsättningsvis vara ambitiös. Världsekonomin riskerar en period av turbulens och recession. Det innebär stora negativa risker för våra öppna och exportberoende länder. Det är dags att se till att vi kan möta den ostadiga omvärlden genom att föra en disciplinerad men aktiv ekonomisk politik, fortsätta med strukturella reformer och ta politiskt ansvar över partigränserna. Cecilia Hermansson Augusti 23, 211 3

4 Globalt Den globala återhämtningen tappar fart Efter vår aprilprognos har den ekonomiska utvecklingen skapat besvikelser. Återhämtningen har avtagit i USA, Japan och krisdrabbade länder i Europa, såsom Storbritannien samt Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien (PIIGS). Tillväxtekonomier och norra Europa har emellertid hållit uppe tillväxten relativt väl. Inköpschefsindex (PMI) visar att industriproduktionen inte längre växer i större delen av världen. Det är framför allt framtidstron som har försämrats, vilket framgår av den nervösa utvecklingen på de finansiella marknaderna och förtroendeundersökningar bland näringsliv och hushåll. Aktiekurserna föll kraftigt i och med att pessimismen om de globala tillväxtutsikterna tilltog och rädslan ökade när skuldkrisen i de utvecklade ekonomierna förvärrades. Svårigheterna för amerikanska politiker att höja skuldtaket och komma överens om en medellång plan för budgetkonsolidering, orsakade en nedgradering av USA:s kreditvärdighet från högsta betyg. Tillsammans med spridningen av skuldkrisen inom euroområdet till större länder som Spanien, Italien och även Frankrike, har detta orsakat panik på de globala finansmarknaderna. Om detta fortsätter tillsammans med underliggande negativa fundamenta, finns risk en negativ spiral som kan leda till en ny global recession. Osäkra tider - tre scenarier behövs Tidpunkten för vår höstprognos är allt annat än optimal, eftersom prognosparametrar som tillgångspriser, valutor, råvarupriser och räntor förändras dagligen utan en tydlig trend. Dessutom är världsekonomin beroende av politikers och centralbankers beslut. Eftersom dessa ändras dagligen, främst som en reaktion på finansmarknaderna, är osäkerheten större än någonsin. Jämfört med vårens prognos har dock inflationsriskerna minskat och de skuldrelaterade riskerna ökat. I vårt huvudscenario, som vi ger 6 % sannolikhet, kommer den globala tillväxten att öka med 3,5-4 % per år under prognosperioden, d.v.s Detta är ett scenario där världsekonomin hankar sig fram, där den årliga tillväxten i de avancerade ekonomierna i genomsnitt ligger strax under 2 %, men förblir positiv och där mer än två tredjedelar av världsekonomins tillväxt drivs av tillväxtmarknader. Råvarupriserna faller och räntorna hålls på extremt låga nivåer under en längre tid i USA, Japan, och även i Europa om än i mindre utsträckning. Global real BNP-tillväxt i procent med prognos för / August 211 April USA EMU Tyskland Frankrike Italien Spanien Storbritannien Japan Kina Indien Brasilien Ryssland Global BNP (PPP) Global BNP (US dollar) Källor: Nationell statistik och Swedbank. 1/ Länder som representerar ca. 7 % av världsekonomin. Världsbankens vikter från 21 används, vilket höjer tillväxttalen med.1 till.2 procentenheter jämfört med vår aprilprognos när 29 års vilkter användes. De ekonomisk-politiska instrumenten har blivit färre, räntorna är redan låga, nya kvantitativa lättnader om de används är inte lika effektiva som tidigare, och finanspolitiken går in i en period av åtstramning. Svängningarna på de finansiella marknaderna kommer sannolikt att fortsätta. Den politiska responsen för att lösa skuldkrisen kan också karaktäriseras som ett hanka sig fram förlopp. En kollaps av euron undviks dock eftersom de större euroländerna påskyndar reformer för att lugna finansmarknaderna. Vi bedömer sannolikheten för ett sämre scenario till 3 %, där den globala ekonomin går in i en ny recession och där den globala BNP-tillväxten åter faller under 2 % nästa år. Redan nu upplever Japan på grund av jordbävningen, tsunamin och kärnkraftverksolyckan i mars en recession, och om även andra utvecklade ekonomier krymper finns det en risk att Japan kommer att fortsätta sin nedåtgående trend trots återuppbyggnaden i de jordbävningsdrabbade regionerna. Även tillväxtländerna kommer att påverkas negativt, men har samtidigt utrymme för stimulansåtgärder och kommer därmed att kunna motverka en del av nedgången. Många tillväxtekonomier har dock fortfarande överhettningsproblem, vilket begränsar stimulansutrymmet jämfört med den senaste lågkonjunkturen I detta scenario med fördjupad finansiell turbulens följer social oro med en period av långsam tillväxt och ökad arbetslöshet, vilket orsakar både ekonomisk och politisk instabilitet. PIIGS-länderna och Storbritannien är särskilt utsatta, i och med att åtstramningarna i ekonomin gör att den sociala oron sannolikt ökar. Prognosens riskprofil är skev, eftersom sannolikheten för ett bättre scenario, d.v.s. att nå en global tillväxttakt på eller över 5 % nästa år, endast har 1 % sannolikhet. De faktorer som driver detta scenario är om pessimismen på de finansiella marknaderna visar sig vara överdriven och korrigeras, om tillväxten avtar endast tillfälligt, och om företagen som får lägre kostnader på Augusti 23, 211 4

5 Globalt grund av den senaste tidens sjunkande råvarupriser och en lättnad i pris- och löneutvecklingen presterar bättre med högre vinster och större möjligheter till fler investeringar och nyanställningar. Förtroendet för politikens genomförande och politiker måste också stärkas för att det högre tillväxtscenariot ska kunna förverkligas. Deleveraging innebär långsammare tillväxt Jämfört med vårprognosen har den globala tillväxten reviderats ned med,3 procentenheter för vart och ett av åren 211 och 212. Medan tillväxten i USA och Japan har skruvats ned för i år har Tyskland och Kina reviderats upp till följd av utvecklingen i början av året. Nästa år kommer skuldsaneringen i både den privata och den offentliga sektorn att minska tillväxten ytterligare, särskilt i krisdrabbade ekonomier, även om andra länder också kommer att påverkas indirekt. Vi ser också en starkare tillväxt i USA, Japan och inte minst i tillväxtekonomierna, än i de flesta delar av Europa. De strukturella problemen i den amerikanska ekonomin avseende arbets-, bostads-, och kreditmarknaderna kvarstår, och tillsammans med en misstro mot politikerna, försvagas återhämtningen. BNP ökade med 1,8 % i årstakt under första halvåret i år, och mycket långsammare i årsuppräknad kvartalstakt på,8 %. Vi har reviderat ned tillväxten 211 från 3 % i vår vårprognos till 2,1 % men förväntar Inköpschefsindex för industrin Ränte- och valutaantagande alltjämt en viss förbättring under andra halvåret av 211 och till 2,3 % 212 och 2,7 % 213. Federal Reserve kommer att hålla styrräntan på,25 % fram till åtminstone mitten av 213, och om tidigare skattesänkningar inte förlängs kommer den finanspolitiska åtstramningen att sättas igång redan nästa år. Även om USA skulle behöva mer finanspolitisk stimulans på kort sikt bör kostnader skäras ned och skatter höjas mer på medellång sikt än vad som hittills planerats. BNP-tillväxten i euroområdet kommer att revideras upp i år, främst beroende på en starkare utveckling i Tyskland under första kvartalet, driven av ökad efterfrågan från tillväxtländer, eurons försvagning och lägre arbetslöshet. Efter rekylen ser vi att den tyska tillväxten saktar in från 2,9 % i år till 1,8 % 212 och till 1,6 % under 213. Utvecklingen har varit mer negativ i PIIGS-länderna, där skuldsanering och Utfall Prognos 19 Aug 31 Dec 3 Jun 31 Dec Jun 31 Dec Styrräntor Federal Reserve, USA European Central Bank Bank of England Bank of Japan Valutor EUR/USD RMB/USD USD/JPY EUR/GBP Källor: Reuters Ecowin och Swedbank. jan-7 jun-7 nov-7 apr-8 sep-8 feb-9 jul-9 dec-9 maj-1 okt-1 mar-11 Kina Eurozonen Globalt Indien Japan USA Källor: Ecowin och Swedbank högre arbetslöshet medfört lägre efterfrågan. Sammantaget bedöms BNPtillväxten i euroområdet avta från 1,7 % i år till 1,3 % under 212 och 213. Vi bedömer att det ökade tryck som ECB sätter på de större ekonomierna, såsom Italien och Spanien, för att fortsätta att köpa dessa länders statsobligationer kommer att påskynda reformprocesserna. Dessutom kommer stödmekanismer såsom Europeiska Financial Stability Facility (EFSF) och Europeiska Stability Mechanism (ESM) att behöva justeras i termer av mandat och storlek. Samordningen av finanspolitiken kommer att förbättras, då skuldkrisen har visat att en sådan samordning är nödvändig för att upprätthålla den monetära unionen. Japans BNP-tillväxt minskade under det första halvåret i år, och vi ser nu att BNP krymper med,2 % under 211 för att sedan öka med 2,8 % nästa år, i och med att återuppbyggnaden kommer att ta fart senare i år. År 213 räknar vi med att tillväxten kommer tillbaka till trend omkring 1,5 %. Premiärminister Naoto Kan väntas lämna sin post den här månaden efter en mindre framgångsrik hantering av krisen. Även Japan måste påskynda reformer för att öka tillväxten och minska den offentliga skulden på medellång sikt. Kina har fortsatt att överraska positivt, vilket föranleder oss att revidera upp tillväxten i år till 9 %. Det finns dock tecken, om än svaga, på en svagare aktivitet framöver, och tillväxten förväntas därför avta till 8,5 % under 212 och 8 % under 213. Kina kommer att fortsätta att stärka sin valuta med Augusti 23, 211 5

6 Globalt Arbetslöshetsnivåer (% av arbetskraften,s.r.) Spanien Grekland Frankrike Tyskland Storbritannien USA Eurozonen Irland Portugal gentemot euron eftersom Storbritanniens tillväxtutsikter ser ut att överträffa euroområdets. I vårt huvudscenario kommer återhämtningen att bli långsammare än vi förutsåg i vårens prognos. Risken för ett sämre scenario har ökat och bör inte negligeras. Å andra sidan, om förtroendet för den politiska processen förbättras, kan återhämtningen ske snabbare. Cecilia Hermansson 4 2 jan-5 aug-5 mar-6 okt-6 maj-7 dec-7 jul-8 feb-9 sep-9 apr-1 nov-1 jun-11 Källa: Ecowin. cirka 6 % mot dollarn årligen, detta är också i linje med målet om en starkare inhemsk efterfrågan och en nedgång i inflationstrycket från den nuvarande höga nivån på 6,5 %. Indien och Brasilien kämpar också med överhettningstendenser, eftersom båda länderna har en efterfrågan som överstiger kapaciteten och en kredittillväxt som är för hög. Finanspolitiken borde vara restriktiv, och mer investeringar i infrastruktur och utbildning är nödvändig. Brasilien och Ryssland kommer att påverkas negativt av lägre råvarupriser framöver, medan Indien kommer att gynnas av ett lägre oljepris. Vi räknar med att oljepriset blir i genomsnitt 11 USD under innevarande år, vilket grundar sig av en snabb ökning i början av året, något högre än i vårens prognos. Det förväntas falla till 97 USD nästa år och 94 USD i 213, allt i linje med lägre efterfrågan från utvecklade ekonomier. Industrimetaller och matpriser kommer att falla från nivåerna hittills i år på grund av högre utbud och lägre efterfrågan. Eftersom råvarupriserna faller, kommer oron för hög inflation att minska. Inflationstakten kommer att avta i både utvecklade och framväxande ekonomier. I utvecklade ekonomier, kommer den långsamma återhämtningen på arbetsmarknaden lätta på lönetrycket, och tillsammans med svag efterfrågan, kommer pristrycket hållas tillbaka. Eftersom Federal Reserve uttryckligen angivit att styrräntan kommer att stanna på en exceptionellt låg nivå åtminstone fram till mitten av 213 kommer de stora utvecklade ekonomierna att hålla styrräntorna kring noll under en längre tid (ECB bedöms ha kvar sin styrränta på 1,5 % innan banken höjer igen andra halvåret 212) Det innebär att inflationsförväntningarna kan börja stiga och därmed pressa ned realräntorna. Eftersom USA förväntas ha en högre tillväxt än Eurozonen framöver, och den amerikanska dollarn redan har försvagats, ser vi en viss förstärkning mot euron, men inte omedelbart. Yenen kommer att försvagas och den kinesiska valutan förstärkas mot dollarn medan pundet kommer att stärkas Offentliga sektorns budgetbalans och skuld 21 (% av BNP) BUDGETBALANS Estland Litauen Lettland Danmark Sverige Storbritannien Spanien Cypern USA Irland Portugal Frankrike PIIGS Eurozonen Belgien Finland Tyskland Italien Grekland Japan STATSSKULD (BRUTTO) Augusti 23, 21 6

7 Sverige Sverige: Fokus på den ekonomiska politiken Trots en ostadig omvärld växte den svenska ekonomin i snabb takt under det första halvåret 211. Exporttillväxten var god, stärkt av utländsk efterfrågan, och av en god produktivitetsutveckling kombinerad med en dämpad löneutveckling. Tillväxten i den privata konsumtionen saktade dock oväntat in under det första halvåret på grund av stigande priser och högre räntor, samt en långsammare förbättring av arbetsmarknaden. Investeringarna ökade visserligen, men nådde ändå inte upp till de nivåer som noterades före 28. Vi förutser emellertid att tillväxttakten kommer att avta under återstoden av 211, och under 212 och 213. En växande osäkerhet om den framtida inhemska och utländska efterfrågan bidrar till att göra hushåll och företag mer försiktiga, vilket dämpar konsumtionen och investeringarna. För 211 förväntar vi en BNP-ökning med 4,3 %. Det är något högre än vad vi prognostiserade i april, vilket främst beror på den starka uppgången under inledningen av 211. En fortsatt global konjunkturavmattning bidrar till att tillväxten avtar under 212 och 213, och når 2,2 % respektive 2,3 %. Den globala konjunkturpessimismen har ökat markant den senaste tiden med stora fall i aktiekurserna och en tilltagande oro för skuldkriserna i USA och Europa. Det innebär att vårt huvudscenario präglas av en större osäkerhet. Vi har dragit ned de globala tillväxtutsikterna samtidigt som riskerna har ökat för en finanskris likt den vi såg 28. Ett sådant scenario skulle inverka negativt på den svenska ekonomin som är starkt sammankopplad med resten av världen genom kapitalflöden och exportmarknader. Men även i ett sämre scenario tror vi inte att svensk tillväxt blir lika negativ som under 28, även om Sverige på intet sätt skulle undgå en recession. Finanssektorn är nu mindre sårbar för utvecklingen i de baltiska ekonomierna. Även om bankerna är bättre positionerade än de var för tre år sedan, finns dock risk för ny brist på likviditet. Med de robusta svenska statsfinanserna finns det utrymme för finanspolitiska stimulansåtgärder vid en djupare lågkonjunktur som ger en buffert. Sannolikt skulle dock inte kronan försvagas lika mycket denna gång. De inhemska riskerna utgörs främst av ett kraftigt prisfall på bostadsmarknaden, vilket skulle försvaga den inhemska efterfrågan. Riksbanken har dock möjlighet att begränsa konjunkturnedgången med lättnader i penningpolitiken. Till skillnad från många andra ekonomier i den industrialiserade världen har Sverige fortfarande verktyg kvar i verktygslådan. Makroekonomiska indikatorer, / P 212P 213P Real BNP (kalenderkorrigerad) Industriproduktion KPI, årsgenomsnitt KPI, dec-dec KPIF, årsgenomsnitt 2/ KPIF, dec-dec 2/ Arbetskraften Arbetslöshet, % av arbetskraften Antalet sysselsatta Nominella timlöner, totalt Nominella timlöner, industri Sparkvot, nivå Real disponibelinkomst 3/ Bytesbalans, % av BNP Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP Källor: SCB och Swedbank 1/ Årlig procentuell förändring om inte annat anges 2/ Konsumentprisindex med fasta räntor 3/ Baserat på konjunkturlönestatistiken Exporten sviktar när den globala efterfrågan dämpas Den svenska exporten ökade mer än förväntat första halvåret 211. Det berodde inte minst på en tydlig uppgång under det första kvartalet, medan tillväxttakten föll tillbaka det följande kvartalet. Utvecklingen i världshandeln var gynnsam för svenska exportföretag eftersom efterfrågan på investeringsoch insatsvaror var fortsatt stark efter den djupa svackan i samband med finanskrisen 28. Lägre arbetskraftkostnader via höjd produktivitet och begränsade lönehöjningar ökade den svenska konkurrenskraften. Exporten av varor, som fordon och maskiner, hade den starkaste tillväxten medan exporten av tjänster var mer modest på grund av försvagad turism och s k merchanting. Asiens betydelse som marknad för svenska varor fortsätter att växa. Men även om den svenska exporten till Europa har sjunkit något så står den fortfarande för nästan 7 % av den totala exporten. Exporten till USA visade, trots de inhemska problemen, en osedvanligt stark utveckling under årets första halvår framförallt för bilar och telekomutrustning. USA är nu den fjärde största svenska exportmarknaden. Vi ser en fortsatt försvagning av den svenska exporttillväxten de närmaste månaderna på grund av en lägre ökningstakt i den global efterfrågan. Den senast inkomna statistiken tyder på att den svenska exporttillväxten har passerat toppen. I juni föll exportvärdet med 5%, och även orderingången försvagades. Det svenska inköpschefsindexet (PMI) föll i juli till 5,1 vilket är den lägsta nivån sedan våren 29. Den starka exporttillväxten i början av 211 innebär dock att den genomsnittliga exportvolymen 211 stiger med nästan 9 % i år vilket är en upprevidering jämfört med vår aprilprognos på 7,6 %. Världsekonomin förväntas växa i en långsammare takt 212 än vi bedömde i vårprognosen. Vi antar att efterfrågan Augusti 23, 211 7

8 Sverige på investeringsvaror kommer att vara relativt stark i utvecklingsländerna, men mer dämpad i flertalet OECDländer när lageruppbyggnaden upphör och finanspolitiken stramas åt. Mot den bakgrunden förväntas en svagare marknadstillväxt för svenska exportföretag de närmaste två åren, och exportvolymen förutses växa under den långsiktiga trenden. Vi förutser minskade marknadsandelar de följande två åren när den svenska konkurrenskraften blir mindre fördelaktig på grund av högre arbetskraftskostnader och en starkare krona. Kronan förutses stärkas under prognosperioden. Till skillnad från vid krisen 28 uppfattas den svenska ekonomin nu som starkare. Utrikeshandelns bidrag till BNP krymper under 212 och 213 från,8 % i år; den externa efterfrågan försvagas medan den interna efterfrågan blir fortsatt relativt god. Vi förutser att överskottet i bytesbalansen sjunker 213 till cirka 6,5 % av BNP, jämfört med 7,3 % i år. Investeringarna tappar fart De sammanlagda bruttoinvesteringarna har ökat sedan slutet av 29, men ligger alltjämt under toppen i början av 28. Under de första sex månaderna 211 steg den totala investeringsvolymen med 8,1 % jämfört med motsvarande period ifjol. Den högsta tillväxttakten fanns i fastighetssektorn då denna gynnats av skatteavdrag för ombyggnader, relativt låga räntor och en ljusare arbetsmarknad. Investeringarna inom tillverkningsindustrin ökade också, särskilt inom bil- och gruvindu- Swedbank s BNP prognos Sverige stri. Däremot uppvisade den privata tjänstesektorn en svagare utveckling. De offentliga investeringarna fortsatte att öka, delvis på grund av pågående infrastruktursatsningar. Sedan vi publicerade Swedbank Economic Outlook i april har företagens förtroende försämrats i linje med en mer dämpad global tillväxt. Vi har därför sänkt den förväntade investeringstillväxten till 8,1 % för 211, från 9.7 % i vårprognosen. Medan investeringarna i näringslivet kommer att växa långsammare än tidigare förväntat, kommer bostads- och offentliga investeringar snarare växa snabbare. För nästa år bedömer vi att investeringsaktiviteten försvagas ytterligare när kapacitetsutnyttjandet och vinstmarginalerna krymper i det privata näringslivet. Även om styrräntan inte kommer att höjas lika mycket som vi förutsåg i april kommer tillväxten i bostadsinvesteringarna ändå att gradvis avta. En ökad osäkerhet kring huspriserna och ett minskat utnyttjande av Procent volymförändring P 1/ 212 P 1/ 213 P Hushållens konsumtionsutgifter (2.8) 1.8 (1.9) 2.2 Offentliga konsumtionsutgifter (1.3).7 (.4).8 Fasta bruttoinvesteringar (9.7) 6.7 (8.3) 4.8 näringsliv exkl. bostäder (11.3) 8.7 (11.2) 5.8 offentliga myndigheter (2.6) 1.1 (-.1) 2.9 bostäder (11.4) 5.3 (5.3) 3.2 Lagerinvesteringar 2/ (.) -.5 (-.3). Export av varor och tjänster (7.6) 4.9 (5.6) 4.6 Import av varor och tjänster (7.5) 5.5 (6.6) 5.2 BNP (4.) 1.8 (2.2) 2.3 BNP, kalenderkorrigerad (4.) 2.2 (2.6) 2.3 Inhemsk slutlig användning 2/ (3.5) 2.5 (2.6) 2.4 Nettoexport 2/..8 (.5). (-.1). Källor: SCB och Swedbank. 1/ Siffrorna från vår senaste prognos i april 211 finns inom parentes. 2/ Bidrag till BNP-tillväxten. Export sektorn, årlig tillväxt i % K1 25K4 26K3 27K2 28K1 28K4 29K3 21K2 211K1 Total export Varuexport Tjänsteexport Källa: SCB. skattavdrag för om- och tillbyggnader efter den starka tillväxten 21 och 211 kommer att begränsa fastighetsinvesteringarna. Vi skriver upp de offentliga investeringarna för 212 och förutser en något högre tillväxt för 213 när regeringen agerar för att motverka den svagare tillväxten. Särskilt väg- och järnvägsunderhåll kommer att prioriteras. Ojämn återhämtning på arbetsmarknaden Arbetslösheten fortsatte att minska under första halvåret 211, om än i en långsammare takt än förväntat. Den säsongrensade arbetslösheten uppgick till 7,5 % i juni, endast en marginell nedgång från 7,6 % i februari. Det beror i huvudsak på ett ökat arbetskraftutbud. Det skulle kunna tyda på att reformerna i sjukförsäkringen och den förbättrade svenska ekonomin får allt fler att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Den starka sysselsättningsökningen första halvåret har sålunda givit stöd till den ekonomiska återhämtningen men arbetslösheten hänger envist kvar på en hög nivå. Sysselsättningen är dock ojämnt fördelad i befolkningen och det har blivit allt svårare för vissa grupper att få tillsvidareanställningar. Arbetslösheten bland unga är oroväckande hög och det är särskilt svårt för utlandsfödda att få arbete. Brist på dokumenterad arbetslivserfarenhet, språkkunskaper och kontakt med arbetsmarknaden tillsammans med attitydproblem bland arbetsgivare förklarar en stor del av skillnaderna vilka fortsatt innebär stora utmaningar. Långa perioder av Augusti 23, 211 8

9 Sverige frånvaro från arbetsmarknaden påverkar anställningsbarhet och inkomster för dessa grupper. En ökning av sysselsättningsgraden i befolkningen är också en kritisk faktor i ett åldrande samhälle som det svenska. Löneökningstakten var fram till slutet av maj lägre än förväntat. Lönekostnadsutvecklingen dämpades på nytt i början av 211 efter att ha stabiliserats på cirka 2 % i mitten av 21. Effekten på de totala inkomsterna och därmed på den totala inhemska efterfrågan motverkas dock delvis av en växande sysselsättning och ett stigande antal arbetade timmar under de två första kvartalen 211. Ett ökat utbud av arbetskraft och en alltjämt hög arbetslöshet kommer sannolikt att minska löneglidningen, men förväntningar om högre lönehöjningar stiger nu i avvaktan på löneförhandlingarna som inleds under början av hösten. Vi bedömer att begränsade löneökningar innebär reallöneökningar vilka i sin tur inte torde äventyra den svenska konkurrenskraften. Oron på de globala finansmarknaderna och en ökad risk för en svagare omvärldskonjunktur kan vara skäl till att ha en kortare och flexiblare avtalsperiod som kan omförhandlas när situationen för den globala konjunkturen klarnar. Vi förutser att arbetslöshet fortsätter att minska, men eftersom den strukturella arbetslösheten nu växer som andel av den totala arbetslösheten, kommer nedgången bli allt trögare. Mot bakgrund av att arbetslösheten sjunkit långsammare än förväntat skriver vi upp arbetslöshetsprognosen med Arbetslöshet (% av arbetskraften) Förtroende och investeringstillväxt i den privata sektorn 2,2 procentenheter per år för 211 till 7,5 % och för 212 till 7,2 %. Eftersom vi förväntar oss att regeringen fortsätter med sina reformer i syfte att öka arbetskraftutbudet de närmaste två åren kommer nedgången i arbetslösheten bli relativt begränsad då den når 6,5 % i slutet av 213. Löneökningstakten förväntas öka snabbare under prognosperioden samtidigt som det lägre inflationstrycket ger högre reallöner. En ökad produktivitetstillväxt om än avtagande ger stöd för en fortsatt och stabil utveckling av den svenska ekonomin i vårt huvudscenario. Försiktiga hushåll Trots en stark konjunkturåterhämtning under första halvåret 211 visade hushållen få tendenser till att öka konsumtionen. Högre energipriser och räntekostnader minskade hushållens reala disponibelinkomster. Löneutvecklingen har varit dämpad och de disponibla inkomsterna har inte givit konsumenterna tillräckligt utrymme att fortsätta expansionen från 21. I synnerhet avtog tillväxten av konsumtionen av 25K2 26K1 26K4 27K3 28K2 29K1 29K4 21K3 211K Jan- Jan-2 Jan-4 Jan-6 Jan-8 Jan-1 Inrikes födda (15-24 år) Inrikes födda (15-74 år) Utrikes födda (15-24 år) Utrikes födda (15-74 år) Källa: SCB. Förtroendet inom industrin Investeringstillväxt Källa: SCB. varaktiga varor, efter rekylen förra året. Dessutom har utlåningen till hushållen dämpats. Under sommarmånaderna ökade dock konsumtionstillväxten igen i alla fall något en utveckling som kunde noteras både vad gäller konsumtions- och varaktiga varor. Hushållens framtidssyn har blivit väsentligt dystrare och den nu aktuella turbulensen på de globala finansmarknaderna kommer troligtvis att öka hushållens oro. Vi tror därför att konsumtionstillväxten 211 kommer att bli något mer modest än vad vi bedömde i vår aprilprognos. Även om den nya oron kan leda till lägre räntor på kort sikt, kan den samtidigt minska konsumenternas förtroende och vilja att konsumera. Konsumenterna har redan förväntningar om ett försvagat makroekonomiskt läge i Sverige, samtidigt som de än så länge anser att den egna ekonomiska situationen inklusive den egna sysselsättningssituationen ser stabil ut. Det antyder att även om bedömningen av den egna ekonomin är stabil i vårt huvudscenario, kommer den ostadiga omvärlden dra ned konsumtionsviljan för resten av 211. När vi blickar framåt bedömer vi att hushållens ekonomi förbättras endast långsamt under 212 och 213 då den reala disponibelinkomsten växer med 1,3 % under båda åren. Detta är en något lägre tillväxt än i vårprognosen och beror på att vi nu förutser en långsammare förbättring på arbetsmarknaden. Till skillnad från vår bedömning i april förväntar vi inte att det femte jobbskatteavdraget kommer att Augusti 23, 211 9

10 Sverige genomföras under 212 och inte heller under 213. Det innebär att hushållens konsumtionstillväxt bara ökar måttligt 212 och att sparkvoten faller endast marginellt. Det sammanfaller med den tilltagande oron hos hushållen om framtiden. För 213 förväntar vi att den privata konsumtionen stärks något med stöd av en förbättrad arbetsmarknad och minskad osäkerhet. Därmed sjunker hushållens sparande ned mot 9 % av disponibelinkomsten. Hushållens ekonomiska situation är alltjämt sårbar, särskilt i förhållande till svängningar på bostadsmarknaden. En försämrad internationell konjunktur och en åtföljande minskad sysselsättning skulle kunna leda till sjunkande bostadspriser och ge en minskad privatkonsumtion som följd. Hushållen är alltjämt högt belånade, men i vårt huvudscenario förutser vi att skuldsättningsgraden nu ökar i en långsammare takt och uppgår till cirka 18 % av disponibelinkomsten 213. Den höga skuldnivån kan därmed bli en väsentlig konjunkturrisk om det ekonomiska läget försämras. Penningpolitiken tar en paus Riksbanken har fortsatt att strama åt penningpolitiken sedan vår aprilprognos och i slutet av juli hade reporäntan höjts två gånger och nått 2 %. Det är i linje med den förannonserade räntebanan som gradvis normaliserar penningpolitiken. Inflationen (KPI) ligger nu över 3 % på årsbasis medan den underliggande inflationen, (KPIF),som exkluderar ränteändringar på bolån, har sjunkit marginellt sedan i april och uppgår till 1,6 %. Hushållens konsumtionsmönster (årl. förändring, 3m gns.) Den globala konjunktur- och finansoron och dess inverkan på svenska tillväxt- och inflationsutsikter innebär att de planerade höjningarna av reporäntan i höst kan ifrågasättas. Även om den svenska ekonomin återhämtat sig relativt snabbt visar erfarenheterna från 28 hur sårbart landet är för en sviktande extern efterfrågan. Vi bedömer därför att Riksbanken som en säkerhetsåtgärd avvaktar med ytterligare höjningar under 211. En nyckelfråga för penningpolitiken vid sidan om inflationsförväntningarna är i vilken utsträckning ekonomin drivs med fullt kapacitetsutnyttjande. Den mäts vanligtvis genom en bedömning av produktionsgapet (på eng. output gap) d.v.s. skillnaden mellan hur mycket som faktiskt produceras i en ekonomi och vad som skulle kunna produceras utan ökade inflationsrisker. Beräkningar av produktionsgapet är ofta oprecisa och varierar beroende på källa. Under våren bedömde exempelvis finansdepartementet att produktionsgapet för 21 utgjorde 3,8 % av potentiell BNP medan Riksbankens motsvarande bedömning låg på mellan 2,5 och 3,6 %. Enligt Konjunkturinstitutet var gapet ännu större, 4,3 %, och enligt OECD, 4,5 % medan IMF bedömde det till cirka 3 %. Uppskattningen av produktionsgapet är en indikator för hur mycket penningpolitiken måste stramas åt och variationen av bedömningarna visar på svårigheterna att prognostisera den framtida ränteutvecklingen. Som vi ser det innebär den aktuella inbromsningen i världsekonomin och nedskrivningen av jan-8 maj-8 sep-8 jan-9 maj-9 sep-9 jan-1 maj-1 sep-1 jan-11 maj-11 detaljhandel dagligvaror sällansköpsvaror Källa: SCB. de svenska tillväxtutsikterna för 212 att de penningpolitiska åtstramningarna kommer att gå in i en långsammare fas, och vi bedömer nu att reporäntan kommer att ligga på 2,75 % vid slutet av året jämfört med aprilbedömningens 3,%. Det som främst avgör Riksbankens penningpolitik är dock inflationsutsikterna. Lägre inflationsförväntningar, tillsammans med en långsammare utveckling av råvarupriser och en måttlig löneökningstakt, innebär att inflationstakten minskar ned mot 2 % i slutet av 213. Ökningstakten i den underliggande inflationen kommer främst att drivas av livsmedel och transporter, medan KPI också kommer att påverkas av stigande bolåneräntor. En starkare krona kommer dock att hålla tillbaka importpriserna, vilket minskar behovet av framtida räntehöjningar. Detta och en stabilisering av inflationen innebär att vi endast förutser en höjning under 213 och att reporäntan når 3 % i slutet av 213. Svag regering alltför försiktig ekonomisk politik? Den svenska finanspolitiken under den globala finanskrisen har i allt väsentligt varit framgångsrik. En del kritiker, vi bland annat, ville ha större och snabbare stimulanser när krisen var som värst men givet allvaret och osäkerheten i nedgången samt eftersläpningen vad gäller de faktiska effekterna av stimulanserna var regeringens försiktighet förklarlig. När nu oron över utvecklingen i världsekonomin återvänt, och det framstår som svårbedömt i vad mån den svenska ekonomin kommer att påverkas, har beslutsfattarna på nytt en besvärlig sits. Å ena sidan skulle en global uppbromsning kunna slå hårt mot den svenska ekonomin, vilket skulle göra regeringen mer försiktig med att föreslå nya reformer som försvagar statskassan. Å andra sidan håller den svenska ekonomin fortfarande på och återhämtar sig efter krisen 28, och när ekonomin nu står inför en ny inbromsning kan det finnas utrymme och behov av ytterligare stimulanser som Augusti 23, 211 1

11 Sverige minskar arbetslösheten. Trots en viss revidering nedåt av utfallet i statsbudgeten för 21 till ett underskott på,2 % av BNP har intäkter och utgifter varit stabila och de finanspolitiska målen har i allt väsentligt uppnåtts. Den goda utvecklingen fortsatte i början av 211 även om en oväntat svag privat konsumtion gav minskade indirekta skatteintäkter. Vi bedömer att den aktuella globala turbulensen inte kommer att ha någon avgörande inverkan på de offentliga finanserna för 211. Vi prognostiserar ett överskott på,3 % av BNP och en fortsatt nedgång i offentlig skuldsättning till 35 % av BNP, där även redan realiserade intäkter från privatiseringar motsvarande,6 % av BNP bidrar. Budgeten för nästa år kommer sannolikt att präglas av både livrem och hängslen. Finansdepartementet har meddelat att de planerade skattesänkningarna för löntagare och pensionärer skjuts på framtiden på grund av oron för att omvärldsutvecklingen ska påverka de svenska statsfinanserna. Regeringens svaga parlamentariska underlag spelar troligtvis också en roll. I stället kommer återhållsamhet att råda för att inte äventyra de finanspolitiska målen. Vi bedömer att det kan leda till en alltför försiktig och återhållsam budget 212 och beräknar ett överskott på.4 % av BNP inklusive effekterna av en lägre tillväxt. Enligt vår uppfattning finns det utrymme för åtgärder som stödjer inhemsk efterfrågan nästa år. Det kan vara lägre skatter, ökade offentliga investeringar och mer resurser Ränte- och valutaantagande Utfall Prognos aug 31 Dec 3 Jun 31 Dec 3 Jun 31 Dec Räntor Svensk reporänta årig statsobligationsränta Valutor EUR/SEK USD/SEK TCW (SEK) Källor: Reuters Ecowin och Swedbank till program som avser att minska långtidsarbetslösheten. Budgetprocessen för 213 blir lika svår. Oppositionspartierna kommer troligtvis att motsätta sig regeringens planer på ett femte jobbskatteavdrag och en höjning av gränsen för statlig inkomstskatt. Moderaterna, som dominerar regeringen, har antytt att inkomstskattesänkningarna sannolikt genomförs först i slutet av mandatperioden. Det skulle innebära att budgetöverskottet för 213 fortsätter att stiga och når cirka.6 % av BNP 213. Privatiseringen av statliga tillgångar kan förväntas fortsätta om än i en långsammare takt än hittills. Utöver de redan genomförda försäljningarna som ger 2 miljarder kronor för 211 räknar vi med ytterligare sammanlagt 2 miljarder för 212 och 213. I slutet av prognosperioden bedömer vi att statsskulden uppgår till 31 % av BNP. Under den rådande osäkra omvärldssituationen måste finanspolitiken försöka hitta en balans mellan att å ena sidan stödja återhämtningen efter finanskrisen 28 för att främja sysselsättningen och å andra sidan möta den tydliga konjunkturförsvagningen som igen orsakas av externa faktorer. Även om vi anser att fokus bör ligga på att stimulera sysselsättningen, måste åtgärderna gå utöver ytterligare permanenta skattesänkningar, som sannolikt har en begränsad effekt och är svåra att dra tillbaka. Om den ekonomiska utvecklingen skulle fortsätta att försvagas förordar vi - utan att budgetreglerna äventyras - ökade utgifter för tillväxtfrämjande infrastruktursatsningar samt ökat utrymme för stöd till kommuner och landsting. Finanspolitik i osäkra tider bör fokusera på tillfälliga riktade åtgärder som relativt snabb kan bekämpa arbetslösheten. Magnus Alvesson Jörgen Kennemar Inflation, växelkursen och styrräntan, Jan-8 Jan-9 Jan-1 Jan-11 Jan-12 Jan KPI (årl.) KPIF (årl.) Repo-ränta (Swedbank prognos) Krona (TCW, hs) Källor: Riksbanken, SCB och Swedbank. Augusti 23,