Utbildning och forskning Education and research

Transkript

1 Utbildning och forskning Education and research Foto: Jan-Aage Haaland

2 Statistisk årsbok 0 Utbildning och forskning Education and research Utbildning utbildningsnivå Education educational level Utbildningsnivå för befolkningen år 00 Educational level for the population years of age Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska /0/ Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue other than Swedish Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever från gymnasieskolans linjer/program /000/0 Rate of transition to higher education within three years among pupils who left upper secondary school education Befolkning, år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder 0 Population aged years and older, by level of education, sex and age Befolkning, år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön 0 Population aged, by field of education, level of education and sex Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och förskoleklass Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time centres Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue 0 Elever och skolor i grundskolan Pupils and schools in compulsory comprehensive school Elever i särskolan Pupils at special schools for the mentally handicapped Elever i specialskolan Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Elever som avslutat årskurs läsåret 0/ och har behörighet till nationellt program Pupils leaving compulsary school and get access to national programs Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish Svenskundervisning för invandrare efter modersmål, födelseland, ålder, utbildning och kön Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age, education and sex Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i svenska utlandsskolor Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools and upper secondary schools abroad Sökande och antagna till gymnasieskolan, höstterminen 0 Upper secondary school applicants and admissions, autumn term Elever i gymnasieskolan årskurs och, den oktober 0 Upper secondary school students year and, October Elever i gymnasieskolan årskurs, den oktober 0 0 Upper secondary school students year, October 0 Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret Students leaving upper secondary school having completed education Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt genomsnittlig betygspoäng, läsåret 0/0 Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility for university education and average grades Elever vid folkhögskolor Pupils at folk high schools Elever i kommunal vuxenutbildning under kalenderåren Students in municipal adult education

3 Statistisk årsbok 0 Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade studenter, examina och examinerade personer läsåret 0/0 per universitet/högskola och kön University entrants, first-year students at university/higher education institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by university/higher education institution and sex Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN), examen och kön Number of university degrees, by field of education, degree and sex Doktorandnybörjare efter forskningsämnesområde och kön New doctoral students by field of science and technology and sex Doktorander under hösten efter forskningsämnesområde och kön Doctoral students during the autumn by field of science and technology and sex Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön Doctoral students during the autumn by university/higher education institution and sex Doktorsexamina efter forskningsämnesområde och kön Doctoral degrees by field of science and technology and sex 0 Tjänstgörande och tjänstlediga lärare Teachers on duty and on leave Utgifter för forskning och utveckling (FoU) efter utförande sektor, miljoner kronor, löpande priser Expenditure on research and development (R&D) by sector, current prices, SEK m Utgifter för forskning och utveckling (FoU) efter utförande sektor, miljoner kronor, 0 års priser Expenditure on research and development (R&D) by sector, 0 prices, SEK m Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor och finansieringskällor 0, miljoner kronor Expenditure on research and development (R&D), by sector and sources of finance, SEK m Företagens utgifter för egen utförd FoU efter näringsgren 0, mnkr, löpande priser Enterprises intramural R&D expenditure by industry, SEK m, current prices Företagens utgifter, årsverken, personer och personer med forskarexamen efter företagsstorlek, 0 Expenditure on intramural R&D, number of full-time equivalents, persons and persons with postgraduate education by number of employees Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling (FoU) 0, personaldata, FoU-årsverken Research and development (R&D) in the higher education sector, personnel data (full-time equivalent in R&D) Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling (FoU) 0, intäkter, miljoner kronor Research and development (R&D) in the higher education sector, current costs, SEK m Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på ändamål, miljoner kronor i löpande priser Government grants for research and development (R&D), by objectives, SEK m, current prices

4 Statistisk årsbok 0 Utbildning utbildningsnivå Education educational level Nästan alla ungdomar väljer nuförtiden att gå den treåriga gymnasieskolan och av dem fortsätter av 0 på högskolan inom tre år Det betyder att fler svenskar är högutbildade än lågutbildade Annat var det förr År 0 hade procent av männen och 0, procent av kvinnorna en gymnasieutbildning Vi har blivit allt mer välutbildade I dag studerar nästan samtliga ungdomar vidare på den treåriga gymnasieskolan, även om alla inte avslutar sin utbildning Allt fler i en årskull läser därefter vidare på högskolan övergångsfrekvensen inom tre år från gymnasieskolan till högskolan är idag över procent Idag har procent av befolkningen i åldern år minst treårig eftergymnasial utbildning, medan procent endast har förgymnasial utbildning (dit grundskola och folkskola räknas) Slutsatsen är att fler svenskar är högutbildade än lågutbildade Höjd utbildningsnivå efter skolreform på 0-talet Det var framförallt under efterkrigstiden som utbildningsnivån höjdes Införandet av nioårig obligatorisk grundskola på 0-talet samt den utbyggda gymnasieskolan gav tydliga effekter Gymnasieutbildning var inte längre ett privilegium för ett fåtal och även den eftergymnasiala utbildningen kom allt fler till godo År 0 hade procent av männen och endast 0, procent av kvinnorna en treårig gymnasial utbildning alternativt en eftergymnasial utbildning Den stora majoriteten av befolkningen, cirka procent, hade enbart gått i folkskola År 0 hade utbildningsnivån höjts väsentligt Omkring procent av såväl kvinnor som män hade då fortsatt studera efter gymnasiet, även om kvinnornas utbildning ofta var kortare än männens Cirka procent av kvinnorna och procent av männen hade en treårig gymnasieutbildning som högsta utbildning Fortfarande hade dock nära hälften av befolkningen enbart genomgått folkskola Drygt, miljoner är högutbildade Högutbildade (de med en eftergymnasial utbildning år eller längre) utgör alltså procent av befolkningen ( år), eller personer Ytterligare 000 har en kortare eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar procent av befolkningen ( år) har alltså fyra av tio svenskar i åldern år någon form av eftergymnasial utbildning Och det här är en utveckling som fortsätter De senaste åren har andelen högutbildade ökat med cirka en halv procentenhet per år Unga kvinnor är de högst utbildade har oftare än män en eftergymnasial utbildning och mer sällan enbart förgymnasial utbildning har därmed en högre utbildningsnivå Av kvinnorna är procent högutbildade jämfört med procent för männen ( år) i åldern år är en välutbildad grupp Här är också skillnaden jämfört med männen störst Över hälften, procent, av kvinnorna i denna åldersgrupp har någon form av eftergymnasial utbildning Drygt var tredje kvinna, procent, i denna ålder är högutbildad, medan männens andel är procent I början på 0-talet var andelen högutbildade större bland männen nas dominans på universitet och högskolor, både i form av andelen studerande och examinerade, har ökat under senare år Det ger nu utslag i utbildningsnivån En annan orsak till att kvinnorna avancerat är att flera kvinnodominerade utbildningar förlängdes i början av 0-talet och numera räknas till långa eftergymnasiala utbildningar, tex de som krävs för att bli förskollärare och sjuksköterska Fler män än kvinnor har forskarutbildning Även om fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning, har de inte hunnit ifatt i forskarutbildningen Av de cirka 00 forskarutbildade i åldern år är procent kvinnor Den manliga dominansen ökar med stigande ålder Bland -åringarna var procent av de forskarutbildade män, bland -åringarna var motsvarande andel procent Folkskola vanlig utbildning bland äldre Bland -åringarna hittar vi flest lågutbildade, drygt var femte person har endast förgymnasial utbildning Motsvarande andel i åldersgrupperna år och år är var tionde nen har i större utsträckning än kvinnorna endast en förgymnasial utbildning som högsta utbildning Detta gäller i alla åldersgrupper

5 Statistisk årsbok 0 Utbildningsnivån varierar bland utrikes födda Utrikes födda har något lägre utbildningsnivå än de som är födda i Sverige Andelen högutbildade är lika stor, procent bland både inrikes och utrikes födda i åldern år Däremot finns det stora skillnader mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar mellan grupperna Av personer födda i Norden har de från Finland högst andel med enbart förgymnasial utbildning ( procent) medan islänningarna bidrar med den största andelen högutbildade ( procent) Andel med förgymnasial utbildning resp med lång eftergymnasial utbildning efter födelseland (fr några länder) i åldern år, 0 Andel med Födelseland Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning år eller längre 0 0 Födda i Sverige Utrikes födda Norden exkl Sverige Finland Norge Danmark Island EU exkl Norden Europa exkl EU och Norden Övriga länder exkl Europa Somalia Thailand Turkiet Vietnam Japan Ukraina USA Ryssland Högst andel högutbildade i Danderyd kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större andel högutbildade än riksgenomsnittet ( procent) Majoriteten av kommunerna med högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län I Danderyd, Lidingö, Täby, Solna, Stockholm, Nacka och Sollentuna har procent eller mer av invånarna minst treårig eftergymnasial utbildning Högst andel finns i Danderyd, där mer än hälften av befolkningen har en sådan utbildning Lund, Lomma, Uppsala och Umeå har också mer än procent högutbildade invånare Störst antal personer med minst treårig eftergymnasial utbildning finns i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö Kommuner med störst andel och störst antal högutbildade i åldern år, 0 Kommun Danderyd Lund Lomma Lidingö Täby Solna Uppsala Stockholm Umeå Nacka Andel högutbildade (%) Kommun Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Lund Linköping Umeå Örebro Västerås Nacka Antal högutbildade Källa: SCB (wwwscbse/uf0); Statistikdatabasen:

6 Statistisk årsbok 0 Andel av befolkningen i åldern år med minst års eftergymnasial utbildning 0 (procent) Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (wwwgisscbse)

7 Statistisk årsbok 0 Utbildningsnivå för befolkningen år 00 Educational level for the population years of age Andelen med enbart förgymnasial utbildning har minskat från en tredjedel i befolkningen 0 till procent 0 Andelen med eftergymnasial utbildning har under samma period ökat från procent till procent Källa: SCB Befolkningens utbildning (wwwscbse/uf0) Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska /0/ Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue other than Swedish Läsåret / hade cirka procent av grundskolans elever ett annat modersmål än svenska Läsåret 0/ var motsvarande andel cirka procent Det motsvarar cirka 00 elever Vanligaste språket vid sidan av svenska var arabiska; cirka 00 elever hade det som modersmål läsåret 0/ Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok (äldre årgångar); Statistisk årsbok (äldre årgångar) samt tabell i denna bok Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever från gymnasieskolans linjer/program /000/0 Rate of transition to higher education within three years among pupils who left upper secondary school education Fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier inom tre år efter gymnasieskolan Bland dem som avslutade gymnasieskolan läsåret 00/0 påbörjade procent av kvinnorna och procent av männen högskolestudier inom tre år Den höga övergångsfrekvensen för avgångna / beror på en organisationsförändring av gymnasieskolan Källa: Högskoleverket och SCB (wwwscbse/uf00)

8 Kön/Ålder Sex/Age Statistisk årsbok 0 Befolkning, år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder 0 Population aged years and older, by level of education, sex and age Befolkning år och äldre Population years and older Men Women Total Därav andel (%) med Highest educational level (%) Antal Number Förgymnasial utbildning Primary and lower secondary education Gymnasial utbildning = < år Upper secondary education = < years Gymnasial utbildning = år Upper secondary education = years Eftergymnasial utbildning < år Post secondary education < years Eftergymnasial utbildning > = år Post secondary education > = years Uppgift saknas Unknown education level Total Se Tabellanmärkningar Källa: SCB Utbildningsregistret (wwwscbse/uf0)

9 Statistisk årsbok 0 Befolkning, år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön 0 Population aged, by field of education, level of education and sex Utbildningsinriktning Field of education Allmän utbildning General education Pedagogik och lärarutbildning Teaching methods and teacher education Humaniora och konst Humanities and arts Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Social sciences, law, commerce, administration Naturvetenskap, matematik och data Natural sciences, mathematics and computing Teknik och tillverkning Engineering and manufacturing Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Agriculture and forestry, veterinary medicine Hälso- och sjukvård samt social omsorg Health care and nursing, social care Tjänster Services Okänd Unknown Befolkning, år Befolkning, år Population Båda könen Both sexes Men Women Båda könen Båda könen Båda könen Båda könen Båda könen Båda könen Båda könen Båda könen Båda könen Båda könen Därav andel (%) med Highest educational level (%) Antal Number Förgymnasial utbildning inkl okänd nivå Primary and lower secondary education (incl unknown level) Gymnasial utbildning Upper secondary education Eftergymnasial utbildning < år Post secondary education < years Eftergymnasial utbildning >= år Post secondary education >= years Total Se Tabellanmärkningar Källa: SCB Utbildningsregistret (wwwscbse/uf0)

10 Statistisk årsbok 0 Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP Typ av skolform/verksamhet Type of education/activity Förskola Preschool teaching Förskoleklass Preschool class Grundskola Compulsory school Specialskola Special school primarily for pupils with impaired hearing Obligatorisk särskola Compulsory scholl for intellectually disabled children Gymnasiesärskola Schools for intellectually disabled children Gymnasieskola Upper secondary school Komvux Adult secondary education Kompletterande utbildning Supplementary education programmes Särvux Education for adults with learning disabilities CFL, Nationellt centrum för flexibelt lärande National centre for flexible learning Svenskundervisning för invandrare Swedish tuition for immigrants Universitet/Högskola Higher education, tertiary education, universities and university colleges Folkhögskola Folk high school Studieförbund Study association Arbetsmarknadspolitiska program Employment training Svenska utlandsskolor Swedish schools abroad Kvalificerad yrkesutbildning Advanced vocational training Centrala kostnader Central administrative costs Studiestöd Student aid Totala kostnader Total Totala kostnader, miljoner kr Total expenditure, SEK m Kostnad per Andel av total skolform/ utbildningsverksamhet kostnad 0 som 0 (%) andel (%) av Percentage BNP 0 of total Expenditure educational by type of expenditure school, percentage of GDP , 0,,,,, 0 0,0 0, 0 0 0,, 0 0,0, ,0 0,,, 0,00 0, 0 0,0 0, 0 0,0 0, 0 0 0, 0,0 0, 0,,0, 0 0,0,0 0,00 0, 0,0 0, , 0,,,,,0 ) Kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum och lokalkostnader ingår inte Costs for centre of resource for special needs education and schools and cots for locals are not included ) Exkl lån Excl loan Se Tabellanmärkningar Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF (wwwscbse/uf0)

11 Statistisk årsbok 0 Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och förskoleklass Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time centres År Year Förskola inskrivna barn i åldern Preschool number of children aged År 0 år år år år år år år år Summa Fritidshem inskrivna barn i åldern Leisure time centres Förskoleklass inskrivna barn i åldern Preschool class år år 0 år Summa år år år år Summa År Familjedaghem inskrivna barn i åldern Family day-care homes år år år år år år år År år 0 år Summa Pedagogisk omsorg inskrivna barn i åldern Pedagogical care år år år år år år år år 0 år 0 Summa 0 0 Antal förskoleenheter, Antal familjedaghem 0 Antal verksamheter inom pedagogisk omsorg 0 ) Åren 00, 00, 00, 00, 00, 00, 00, 00 och 0 var mätdagen den oktober 00 var mätdagen den oktober År 00 och 0 var mättidpunkten den oktober ) Inkl skolbarn i förskola ) Inkl ett fåtal barn äldre än år ) Number of pre-schools and leisure-time centres ) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna ) Number of family day-care homes ) Number of pedagogical care Se Tabellanmärkningar Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (wwwskolverketse) Del (00) Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (wwwskolverketse) Del (00000); Barnomsorg och skola i siffror Del ()

12 Statistisk årsbok 0 Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue Huvudman/Modersmål Organiser/Mother tongue Antal elever i förskoleklass under läsåret Number of pupils during the school year 00/ Alla huvudmän All organisers Kommunal regi Municipal organisers Enskild regi Private organisers Modersmål (annat än svenska) Mother tongue (other than Swedish) Albanska Albanian Arabiska Arabic Bosniska/Kroatiska/Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian Engelska English Finska Finnish Persiska Persian Polska Polish Somaliska Somali Spanska Spanish Turkiska Turkish Övriga språk Other 0/ Total Pojkar 0 0/ Pojkar Flickor Pojkar Boys Flickor Girls Flickor Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (wwwskolverketse) Del 0 Skolor Schools Elever Pupils Flickor Girls Pojkar Boys Därav fristående Of which private Skolor Elever Flickor Pojkar Elever och skolor i grundskolan Pupils and schools in compulsory comprehensive school 00/0 00/0 00/0 00/0 00/0 00/ 0/ 0/ Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (wwwskolverketse och wwwscbse/uf00) Del

13 Statistisk årsbok 0 Läsår School year Elever i särskolan Pupils at special schools for the mentally handicapped Grundsärskola exkl träningsskola Compulsory level Träningsskola Training school Yrkesutbildning Vocational training Yrkesträning Verksamhetsträning Summa Total Därav i särskild undervisning,, / / / / /00 000/0 00/0 00/0 00/0 00/0 00/0 00/0 00/0 00/0 00/0 00/ 0/ 0/ ) Vocational training of mentally handicapped young people ) Occupational training for the disabled ) Of whom receiving remedial tuition ) Ingår i resp kolumn och i summan Included in relevant column ) From särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning As from pupils in Special education are only included in relevant column Källa: Skolverket och SCB: Skolan i siffror Del (); Barnomsorg och skola i siffror Del (); Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (wwwskolverketse) Del (00000); Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (wwwskolverketse) Del (00) Elever i specialskolan Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Skoltyp Type of school Regionskolor för döva eller hörselskadade Regional schools or pupils with impaired hearing Riksskolor Schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Ekeskolan, Örebro Hällsboskolan, Sigtuna Åsbackaskolan, Gnesta Samtliga All pupils 00/0 00/0 00/0 00/0 00/0 00/ 0/ 0/ ) Riksskola för synskadade elever med ytterligare funktionsnedsättning Specialskolan (Ekeskolan) hade intagningsstopp läsåren 00/0 tom 00/0 och är åter Specialskola from läsåret 00/0 A school for pupils with impaired vision and an additional impairment ) Riksskola för elever med grava tal- och språkstörningar Specialskolan (Hällsboskolan) hade intagningsstopp läsåren 00/0 tom 00/0 och är åter Specialskola from läsåret 00/0 A school for pupils with impaired speech ) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally handicapped Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (wwwskolverketse) Del

14 Statistisk årsbok 0 Elever som avslutat årskurs läsåret 0/ och har behörighet till nationellt program Pupils leaving compulsary school and get access to national programs Andel (%) elever som är behöriga till ett högskoleförberedande program Share of pupils who get access to a college preparatory program Naturvetar- och teknikprogrammet Natural Science and Technology Programme Huvudman Kommun Fristående därav Allmän inriktning Konfessionell Waldorf Internationella skolor Riksinternatskolor Bakgrund Elever med svensk bakgrund utländsk bakgrund därav Födda i Sverige Födda utanför Sverige, inv före 00 Födda utanför Sverige, inv 00 eller senare Föräldrarnas högsta utbildning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogrammet Business Management and Economics, Humanities and Social Science Programme Estetiska programmet Arts Programme Flickor Girls Pojkar Boys Total Flickor Pojkar Flickor Pojkar,,,, 0,0,0,, 0,,0,,,,0,,0,0 0,,,,,,,,,,,,,,,,,,,0, 0,,,,0,,,0, 0,0, 0,,, 0,0 0,,,, 0,0,,,0 0,,,, 0,,,0,,,,,0,,0,,,,, 0,,,,, 0,,,, 0,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,0,,,,,,,,,,,,,,,,0,0,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Andel (%) elever som är behöriga till ett yrkesprogram Share of pupils who get access to a vocational program Huvudman Kommun Fristående därav Allmän inriktning Konfessionell Waldorf Internationella skolor Riksinternatskolor Bakgrund Elever med svensk bakgrund utländsk bakgrund därav Födda i Sverige Födda utanför Sverige, inv före 00 Födda utanför Sverige, inv 00 eller senare Föräldrarnas högsta utbildning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Flickor Pojkar,,0,,,,,,,,0 0, 0,,0,,,,,0,, 0,,0,0,,,,, 0,,,0,,,,,,,, 0,,,,,,,0,, ) Fristående skolor inkluderar internationella skolor samt riksinternatskolor ) Endast av eleverna med slutbetyg från Waldorf skolor har erhållit betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet ) Endast av eleverna med slutbetyg från internationella skolor har erhållit betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet ) Uppgifter om föräldrarnas högsta utbildning saknas för elever som avslutat åk 0/ Källa: Skolverket (wwwskolverketse)

15 Statistisk årsbok 0 Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish Modersmål Mother tongue Nordiskt Nordic Danska Danish Finska Finnish Isländska Icelandic Norska Norwegian Europeiskt utom nordiskt European other than Nordic Albanska Albanian Bosniska/Kroatiska/Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian Engelska English Estniska Estonian Flamländska Dutch Franska French Grekiska Greek Italienska Italian Makedonska Macedonian Polska Polish Portugisiska Portuguese Romanés Romani Rumänska Romanian Ryska Russian Samiska Sami Spanska Spanish Tornedalsfinska Torne Valley Finnish Tyska German Ungerska Hungarian Afrikanskt African Amhariska Amharic Somaliska Somali Tigrinia Tigrinya Asiatiskt Asian Arabiska Arabic Armeniska Armenian Assyriska/Syriska Assyrian/Syrian Bangla Bengali Dari Kinesiska Chinese Kurdiska Kurdish Pashto Persiska Persian Tagalog Thai Turkiska Turkish Urdu Vietnamesiska Vietnamese Övriga Other Samtliga Total 00/0 00/0 00/0 00/0 00/0 00/ 0/ 0/ ) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej Excl asylum-applicants ) Maj 0 infördes en ny språklista som följde ISO -, vilket innebar att fler språk räknades in i språkgruppen Romani In May 0 a new list of languages was introduced that followed ISO - Additional languages were now included in the language group Romani ) Inkl varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska Incl variants of Samic languages ) Inkl varianter som kantonesiska Incl such variants as Cantonese Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (wwwskolverketse och wwwscbse/uf00) Del

16 Statistisk årsbok 0 Svenskundervisning för invandrare efter modersmål, födelseland, ålder, utbildning och kön Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age, education and sex Modersmål Mother tongue/ Födelseland country of birth/ Ålder Age/ Utbildning Education 0 Antal elever Number of pupils 0 Andel (%) Percentage Antal elever Andel (%) Total Women Men Samtliga elever All pupils 0 Därav med modersmål (0 största) Of which with mother tongue Arabiska Arabic Somaliska Somali 0 Persiska Persian Thailändska Thai Polska Polish Engelska English Spanska Spanish Tigrinska (Tigrinja) Tigrigna Turkiska Turkish 0 Kurdiska/Nordkurdiska Kurdish/North kurdish 0 Därav med födelseland (0 största) Of which with country of birth Irak Iraq Somalia 0 Thailand Polen Poland Iran Turkiet Turkey Kina China Eritrea Afghanistan Syrien Syria Därav i åldern Of which aged år years 0 år år 0 år 0 år Därav med utbildning Of which with education högst år max years år 0 år 0 år år eller mer years or more 0 I läs- och skrivinlärning In reading and writing learning,, 0,, 0 00,,,,,0,,,,,,,0,, ,,,,0 0,,,0,,,,0,,,0 00,,,, 0 0 0,,,,,, 0,, ,,,,,, 0, 0,,0,0,,,,,,,,,0, ,0,,,,, 0,,,,,0,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 0 0 0,,,,,,,,,, ,,,,,,,, ,,,,,,,,,, 0 0,,,, 0,, Källa: Skolverket och SCB: (wwwskolverketse och wwwscbse/uf00) Utbildningsresultat Riksnivå

17 Statistisk årsbok 0 Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i svenska utlandsskolor Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools and upper secondary schools abroad Skolform/Världsdel Type of school/continent antal elever Total number of pupils Förskoleklass Pre-school class Flickor Girls Pojkar Boys Europa Europe Afrika Africa Sydamerika South America Asien Asia Grundskola Compulsory school Flickor Pojkar Europa Afrika Sydamerika Asien Gymnasieskola Upper secondary school Flickor Pojkar Europa Afrika Andel (%) behöriga Entitled, percent Förskoleklass Flickor Pojkar Europa Afrika Sydamerika Asien Grundskola Flickor Pojkar Europa Afrika Sydamerika Asien Gymnasieskola Flickor Pojkar Europa Afrika 00/0 00/0 00/0 00/0 00/0 00/ 0/ 0/ Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida: Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (wwwskolverketse och wwwscbse/uf0)

18 Statistisk årsbok 0 Sökande och antagna till gymnasieskolan, höstterminen 0 Upper secondary school applicants and admissions, autumn term Studieväg Course of studies Yrkesprogram och högskoleförberedande program Yrkesprogram Vocational programmes Barn- och fritid (BF) Child and Recreation Programme Bygg- och anläggning (BA) Building and Construction Programme El- och energi (EE) Electricity and Energy Programme Fordons- och transport (FT) Vehicle and Transport Programme Handels- och administrations (HA) Business and Administration Programme Hantverks (HV) Handicraft Programme Hotell- och turism (HT) Hotel and Tourism Programme Industritekniska (IN) Industrial Technology Programme Naturbruk (NB) Natural Resource Use Programme Restaurang- och livsmedel (RL) Restaurant Management and Food Programme VVS- och fastighet (VF) HVAC and Property Maintenance Programme Vård- och omsorg (VO) Health and Social Care Programme Riksrekryterande utbildningar (RX) Programmes with own diploma goals (national recruitment) Högskoleförberedande program Higher education preparatory programmes Ekonomi (EK) Business Management and Economics Programme Estetiska (ES) Arts Programme Humanistiska (HU) Humanities Programme Naturvetenskap (NA) Natural Science Programme Samhällsvetenskap (SA) Social Science Programme Teknik (TE) Technology Programme International Baccalaurate (IB) Introduktionsprogram Introductory programmes Preparandutbildning (IMPRE) Preparatory education Programinriktat individuellt val (IMPRO) Programme oriented individual options Yrkesintroduktion (IMYRK) Vocational introduction Individuellt alternativ (IMIND) Individual alternative Språkintroduktion (IMSPR) Language introduction Samtliga Total Behöriga :a-handssökande First choice qualified applicants Därav Of whom Men Antagna :a-handssökande Admissions, Women first choice qualified applicants Därav Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende 0 (wwwskolverketse) Del

19 Statistisk årsbok 0 Elever i gymnasieskolan årskurs och, den oktober 0 Upper secondary school students year and, October Studieväg Course of studies Yrkesprogram Vocational programmes Barn- och fritid (BF) Child and Recreation Programme Bygg- och anläggning (BA) Building and Construction Programme El- och energi (EE) Electricity and Energy Programme Fordons- och transport (FT) Vehicle and Transport Programme Handels- och administrations (HA) Business and Administration Programme Hantverks (HV) Handicraft Programme Hotell- och turism (HT) Hotel and Tourism Programme Industritekniska (IN) Industrial Technology Programme Naturbruk (NB) Natural Resource Use Programme Restaurang- och livsmedel (RL) Restaurant Management and Food Programme VVS- och fastighet (VF) HVAC and Property Maintenance Programme Vård- och omsorg (VO) Health and Social Care Programme Riksrekryterande utbildningar (RX) Programmes with own diploma goals (national recruitment) Högskoleförberedande program Higher education preparatory programmes Ekonomi (EK) Business Management and Economics Programme Estetiska (ES) Arts Programme Humanistiska (HU) Humanities Programme Naturvetenskap (NA) Natural Science Programme Samhällsvetenskap (SA) Social Science Programme Teknik (TE) Technology Programme International Baccalaurate (IB) Introduktionsprogram Introductory programmes Preparandutbildning (IMPRE) Preparatory education Programinriktat individuellt val (IMPRO) Programme oriented individual options Yrkesintroduktion (IMYRK) Vocational introduction Individuellt alternativ (IMIND) Individual alternative Språkintroduktion (IMSPR) Language introduction Samtliga Total Samtliga Both sexes Women Men Anmärkning: Hösten 0 genomfördes en skolreform för gymnasieskolan Programmen för elever i årskurs och är inte jämförbart med programmen för elever som påbörjade gymnasieutbildningen innan hösten 0 Elever i årskurs och redovisas därför separat Se tabell för årskurs Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (wwwskolverketse) Del

20 Statistisk årsbok 0 Elever i gymnasieskolan årskurs, den oktober 0 Upper secondary school students year, October Studieväg Course of studies, Nationella program National Programmes Barn- och fritid Child Care and Recreation Bygg Construction El Electrical Engineering Energi Energy Estetiska Arts Fordon Vehicle Engineering Handel och administration Business and Administration Hantverk Handicraft Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering Industri Industry Livsmedel Food Medie Media Naturbruk Natural Resource Use Naturvetenskap Natural Science Omvårdnad Health Care Samhällsvetenskap Social Sciences Teknik Technical Specialutformat program Specially Designed Programme Individuella program Individual Programmes International Baccalaureate Utbildning vid fristående skolor Education at independent schools Samtliga Total Samtliga Both sexes Women Men ) Nationella program innehåller elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor ) From läsåret 00/0 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor inkl internationella skolor inom en egen grupp fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang, men i denna tabell har elever i fristående skolor fördelats på de nationella programmen Anmärkning: Hösten 0 genomfördes en skolreform för gymnasieskolan Programmen för elever i årskurs och är inte jämförbart med programmen för elever som påbörjade gymnasieutbildningen innan hösten 0 Elever i årskurs redovisas därför separat Se tabell för årskurs och Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (wwwskolverketse) Del 0

21 Statistisk årsbok 0 0 Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret Students leaving upper secondary school having completed education Studieväg Course of studies 00/0 00/0 00/0 00/0 00/ 0/ Samtliga Both sexes Women Men, Nationella program National Programmes Barn- och fritid Child Care and Recreation Bygg Construction El Electrical Engineering Energi Energy Estetiska Arts Fordon Vehicle Engineering Handel och administration Business and Administration Hantverk Handicraft Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering Industri Industry Livsmedel Food Medie Media Naturbruk Natural Resource Use Naturvetenskap Natural Science Omvårdnad Health Care Samhällsvetenskap Social Sciences Teknik Technical Specialutformat program Specially Designed Programme Individuella program Individual Programmes Utbildning vid fristående skolor Education at independent schools International Baccalaureate Samtliga Total ) Nationella program innehåller läsåren 00/0 00/0 elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor ) From läsåret 00/0 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (wwwskolverketse) Del

22 Statistisk årsbok 0 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt genomsnittlig betygspoäng, läsåret 0/0 Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility for university education and average grades Studieväg Course of studies Program/anknytning Programmes Barn- och fritid Child Care and Recreation Bygg Construction El Electrical Engineering Energi Energy Estetiska Arts Fordon Vehicle Engineering Handel och administration Business and Administration Hantverk Handicraft Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering Industri Industry Livsmedel Food Medie Media Naturbruk Natural Resource Use Naturvetenskap Natural Science Omvårdnad Health Care Samhällsvetenskap Social Sciences Teknik Technical Specialutformat program, övriga Specially Designed Programme Individuella program, övriga Individual Programmes Gymnasieskolan totalt Total Elever med slutbetyg Pupils obtaining leaving certificates Elever med grundläggande behörighet till universitet och högskolor, procent Basic eligibility for university education, percent Genomsnittlig betygspoäng Average grade Men Women Both sexes ,,,,,,,0,,,,,,,,, 0,,,,,,,,,,0,,,,,,,,,, 00 0, 0,,0,,,,0,,,0,, ,,,,0,,,,,,0,,,,0,,0,,,0,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,0, 0 0,,,,, 0,0,,,,,, 0,,,,,, 0 0 0,0, 0,0 0, 0,0,,,,,,,0 ) Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 0 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program ( kurspoäng) From år 00 har behörighetskraven förändrats så att slutbetyget måste omfatta 0 kurspoäng Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet Utöver kravet om minst godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A ) Summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med totalpoäng för eleven Vikt för betygen är IG=0, G=0, VG=, MVG=0 Endast betygsatta kurser är medräknade From år 00 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det fullständiga programmet Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen Kurser utöver de som ingår i elevens fullständiga program ska from år 00 tydligt anges i slutbetyget ) From läsåret 00/0 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende 0 (wwwskolverketse) Del

23 Statistisk årsbok 0 År Year Elever vid folkhögskolor Pupils at folk high schools Termin Term Deltagarveckor Student weeks Våren Spring Hösten Autumn Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Deltagare Participants Alla kurstyper All types of courses Långa kurser Long courses Men Alla kurstyper Långa kurser Samtliga Samtliga Women Both sexes ) Långa kurser omfattar dagar eller mer Long courses are generally of at least days' duration Källa: Folkbildningsrådet och SCB: Statistiska meddelanden serie UF (wwwscbse/uf0) Elever i kommunal vuxenutbildning under kalenderåren Students in municipal adult education Utbildningsnivå Educational level Grundläggande utbildning Compulsory education Men Födda utomlands Foreign-born Women Födda utomlands Gymnasial utbildning Upper secondary education Födda utomlands Födda utomlands Samtliga Total Födda utomlands Födda utomlands Därav med Of which with Folkskola Elementary school Grundskola Compulsory school Gymnasieskola högst år Upper secondary school, years at most Gymnasieskola längre än år Upper secondary school, More than years Högskola Higher education Uppgift saknas Unknown ) Elever i påbyggnadsutbildning ingår from 0 ej i den redovisade statistiken Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (wwwskolverketse) Del

24 Universitet/ högskola University/ institute of higher education Statistisk årsbok 0 Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade studenter, examina och examinerade personer läsåret 0/0 per universitet/högskola och kön University entrants, first-year students at university/higher education institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by university/higher education institution and sex Högskolenybörjare University entrants Total Nybörjare vid en viss högskola First-year students at specific univ/institution Kvin- nor Kvin- nor Men Women Examina Degrees awarded Registrerade studenter Students enrolled Kvin- nor Examinerade personer Graduates Kvin- nor Kvin- nor Hela riket Sweden Universitet Universities Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Stockholm Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet Örebro universitet Mittuniversitetet Högskolor Higher education institutions Blekinge tekniska högskola Försvarshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland

25 Statistisk årsbok 0 Universitet/ högskola Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade studenter, examina och examinerade personer läsåret 0/0 per universitet/högskola och kön (forts) Högskolenybörjare Nybörjare vid en viss högskola Kvin- nor Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Malmö högskola Mälardalens högskola Södertörns högskola Konstnärliga högskolor Higher education institutions of Arts Beckmans Designhögskola Dans- och cirkushögskolan Konstfack Kungl Konsthögskolan Kungl Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Stockholms dramatiska högskola Övriga enskilda utbildningsanordnare Other private organisers of higher education Ersta Sköndal högskola Gammelkroppa skogsskola Johannelunds teologiska högskola Newmanninstitutet Röda korsets högskola Sophiahemmet Högskola Examina Registrerade studenter Kvin- nor Kvin- nor Examinerade personer Kvin- nor Kvin- nor

26 Universitet/ högskola Statistisk årsbok 0 Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade studenter, examina och examinerade personer läsåret 0/0 per universitet/högskola och kön (forts) Högskolenybörjare Nybörjare vid en viss högskola Kvin- nor Stockholms Musikpedagogiska Institut Teologiska Högskolan, Stockholm Örebro Teologiska Högskola Enskilda psykoterapianordnare Independent organisations with the right to award second cycle programmes in Psychotherapy Ericastiftelsen Evidens AB Psykoterapisällskapet i Stockholm AB Stockholms akademi för psykoterapiutbildning Svenska institutet för kognitiv psykoterapi Svenska psykoanalytiska institutet Examina Registrerade studenter Kvin- nor Kvin- nor Examinerade personer Kvin- nor Kvin- nor ) Högskolenybörjare definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå (tidigare grundläggande högskoleutbildning) i Sverige University entrant is defined as a student for the first time registered at first or second cycle (previous undergraduate education) in Sweden ) Nybörjare vid en viss högskola definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå (tidigare grundläggande högskoleutbildning) vid en viss högskola First-year student at a certain university/institute of higher education is defined as a student for the first time registered at first or second cycle (previous undergraduate education) at a particular university/higher education institution ) Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer Due to students who are awarded more than one higher education degree during the same academic year, the number of graduates is lower than the number of degrees awarded ) Högskolenybörjare, nybörjare vid en viss högskola och registrerade studenter är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång på hela riket University entrants, first-year students at a certain university/institute of higher education and students enrolled are calculated net, so that a student only appears once in the row Sweden ) Enskild utbildningsanordnare Independent education provider Se Tabellanmärkningar Källa: Universitetskanslersämbetet och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 0 (wwwscbse/uf00)

27 Statistisk årsbok 0 Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN), examen och kön Number of university degrees, by field of education, degree and sex SUN-inriktning Field of education Examen Degree 00/0 Total 00/0 0 00/ 0 0/ Antal examina Number of degrees awarded Därav antal examinerade personer Of which number of graduates Pedagogik och lärarutbildning Education Högskoleexamen pedagogik och lärarutbildning Kandidatexamen pedagogik och lärarutbildning Magisterexamen pedagogik och lärarutbildning Magisterexamen (00) pedagogik och lärarutbildning Magisterexamen med ämnesbredd pedagogik och lärarutbildning Masterexamen pedagogik och lärarutbildning Konstnärlig kandidatexamen pedagogik och lärarutbildning Konstnärlig masterexamen pedagogik och lärarutbildning Folkhögskollärarexamen Lärarexamen Speciallärarexamen Specialpedagogexamen Humaniora och konst Humanities and Arts Högskoleexamen humaniora och konst Kandidatexamen humaniora och konst Magisterexamen humaniora och konst Magisterexamen (00) humaniora och konst Magisterexamen med ämnesbredd humaniora och konst Masterexamen humaniora och konst Konstnärlig högskoleexamen humaniora och konst Konstnärlig kandidatexamen humaniora och konst Konstnärlig magisterexamen humaniora och konst Konstnärlig masterexamen humaniora och konst Konstnärlig högskoleexamen dans Konstnärlig högskoleexamen konst och design Konstnärlig högskoleexamen musik Konstnärlig högskoleexamen scen och medier Organistexamen Teologie kandidatexamen Yrkeshögskoleexamen humaniora och konst Äldre examina humaniora och konst

28 Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN), examen och kön (forts) SUN-inriktning Examen Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Social sciences, Business and Law Högskoleexamen samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Kandidatexamen samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Magisterexamen samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Magisterexamen (00) samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Magisterexamen med ämnesbredd samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Masterexamen samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Civilekonomexamen Juristexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Yrkeshögskoleexamen samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Äldre examina samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Science, Mathematics and Computing Högskoleexamen naturvetenskap, matematik och data Kandidatexamen naturvetenskap, matematik och data Magisterexamen naturvetenskap, matematik och data Magisterexamen (00) naturvetenskap, matematik och data Magisterexamen med ämnesbredd naturvetenskap, matematik och data Masterexamen naturvetenskap, matematik och data Yrkeshögskoleexamen naturvetenskap, matematik och data Äldre examina naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Engineering, Manufacturing and Construction Högskoleexamen teknik och tillverkning Kandidatexamen teknik och tillverkning Magisterexamen teknik och tillverkning Magisterexamen (00) teknik och tillverkning Statistisk årsbok 0 00/0 00/0 00/ /

29 Statistisk årsbok 0 Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN), examen och kön (forts) SUN-inriktning Examen Magisterexamen med ämnesbredd teknik och tillverkning Masterexamen teknik och tillverkning Konstnärlig kandidatexamen teknik och tillverkning Konstnärlig masterexamen teknik och tillverkning Arkitektexamen Brandingenjörsexamen Civilingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen Landskapsarkitektexamen Landskapsingenjörsexamen Maskinteknikerexamen Sjöingenjörsexamen Yrkeshögskoleexamen teknik och tillverkning Yrkesteknisk högskoleexamen Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Agriculture and Veterinary Högskoleexamen lant- och skogsbruk samt djursjukvård Kandidatexamen lant- och skogsbruk samt djursjukvård Magisterexamen lant- och skogsbruk samt djursjukvård Magisterexamen (00) lantoch skogsbruk samt djursjukvård Magisterexamen med ämnesbredd lant- och skogsbruk samt djursjukvård Masterexamen lant- och skogsbruk samt djursjukvård Agronomexamen Djursjukvårdarexamen Hippologexamen Hortonomexamen Jägmästarexamen Lantmästarexamen Skogsmästarexamen Skogsteknikerexamen Trädgårdsingenjörsexamen Veterinärexamen Hälso- och sjukvård samt social omsorg Health and Welfare Högskoleexamen hälso- och sjukvård samt social omsorg Kandidatexamen hälso- och sjukvård samt social omsorg Magisterexamen hälso- och sjukvård samt social omsorg Magisterexamen (00) hälso- och sjukvård samt social omsorg Magisterexamen med ämnesbredd hälso- och sjukvård samt social omsorg Masterexamen hälso- och sjukvård samt social omsorg Apotekarexamen Arbetsterapeutexamen Audionomexamen 00/0 00/0 00/ /