Utbildning och forskning

Transkript

1

2 Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2008 Sida Page Utbildning och forskning Education and research Utbildning utbildningsnivå Education educational level Utbildningsnivån för befolkningen år Educational level for the population years of age Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Percentage of pupils in compulsory school with a mother tongue other than Swedish Övergångsfrekvens till högskolan inom 1 10 år från gymnasieskolans linjer/program Rate of transition to higher education within 1 10 years among pupils who left upper secondary school education Befolkning, år, efter utbildningsnivå, kön och ålder den 1 januari 2006 Population aged 16 74, by level of education, sex and age Befolkning, år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön den 1 januari 2006 Population aged 25 64, by field of education, level of education and sex Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr och andel av BNP Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Daycare centres and care of school age children Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål Pupils in preschool classes by sex, organiser and mother tongue Inskrivna barn i förskola och fritidshem, i kommunal och enskild regi den 14 oktober 2006, länsvis Number of children enrolled in municipal and private preschool groups and leisure time centres, by county Antal familjedaghem, inskrivna barn i familjedaghem i kommunal och enskild regi den 14 oktober 2006, länsvis Number of municipal and private home daycare nurseries and number of children enrolled, by county Elever och skolor i grundskolan Pupils and schools in compulsory school Elever i särskolan under höstterminerna Pupils at special schools for the mentally handicapped Elever i specialskolan under höstterminerna Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen 2006 Number of compulsory school pupils with leaving certificates and grade distribution by subject in the last (ninth) year Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish Svenskundervisning för invandrare, studieresultat och elevtimmar efter kön Swedish for immigrants, study results and student hours by sex Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i svenska utlandsskolor Swedish pupils in Swedish preschool classes, compulsory and upper secondary schools abroad Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2006 Upper secondary school applicants and admissions, autumn term Elever i gymnasieskolan den 15 oktober Upper secondary school students, 15 October Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret Students leaving upper secondary school having completed education Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt genomsnittlig betygspoäng, läsåret 2005/2006 Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility for university education and average grades 568 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2008 Sida Page Elever vid folkhögskolor Pupils at folk high schools Elever i kommunal vuxenutbildning under läsåren Students in municipal adult education Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade studenter, examina och examinerade personer läsåret 2005/2006 per universitet/ högskola efter kön University entrants, first-year students at university/univeristy college, students enrolled, degrees awarded and graduates by university/university college and sex Registerade studenter efter universitet/högskola och kön Enrolled students, by university/ university college and sex Examina inom grundläggande högskoleutbildning efter område, yrkesexamen/utbildningsgrupp och kön Number of university degrees, by field, vocational degree/educational group and sex Doktorandnybörjare efter nationellt forskningsämnesområde och kön New postgraduate students by national research subject area and sex Doktorander under hösten efter nationellt forskningsämnesområde och kön Postgraduate students during the autumn by national research subject area and sex Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön Postgraduate students during the autumn by university/university college and sex Licentiatexamina efter nationellt forskningsämnesområde och kön Licentiate degrees by national research subject area and sex Doktorsexamina efter nationellt forskningsämnesområde och kön Doctoral degrees by national research subject area and sex Tjänstgörande och tjänstlediga lärare, översikt Teachers on duty and on leave, overview Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 2006/2007 Teachers on duty and on leave Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, löpande priser Expenditure on research and development (R&D) by sector, current prices, SEK m Utbildning och forskning Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, 2005 års priser Expenditure on research and development (R&D) by sector, 2005 prices, SEK m Utgifter för forskning och utveckling på utförande sektor och finansieringskällor 2005, miljoner kronor Expenditure on research and development (R&D) by sector and sources of finance, SEK m Antal årsverken för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor Number of person-years in research and development (R&D) by sector Företagssektorns forskning och utveckling (FoU) Research and developmnet (R&D) in business sector Gruv- och industriföretagens utgifter för forskning och utveckling (FoU), miljoner kronor Research and development (R&D) expenditure in mining and manufacturing enterprises, SEK m Gruv- och industriföretagens forskning och utveckling (FoU) i relation till vissa totaldata för företagen 2005 Reasearch and development(r&d) in mining and manufacturing enterprises in relation to certain total data, by industry Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling (FoU) 2005, personaldata, FoU-årsverken Research and development (R&D) in the higher education sector, personnel data, (full-time equivalent in R&D) Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling (FoU) 2005, driftutgifter, miljoner kronor Reasearch and development (R&D) in the higher education sector, current expenditure, SEK m Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på ändamål, miljoner kronor i löpande priser Government grants for research and development (R&D), by objectives, SEK m, current prices Statistiska centralbyrån 569

4 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Utbildning utbildningsnivå Education educational level Befolkningens utbildningsnivå har stigit kontinuerligt som en följd av utbildningssystemets reformering och expansion, framförallt under efterkrigstiden. Effekterna av genomförandet av en 9-årig obligatorisk grundskola på 60-talet samt den i flera steg utbyggda gymnasieskolan är tydliga. Gymnasieutbildning är inte längre ett privilegium för en minoritet av befolkningen utan är idag det normala. Även eftergymnasial utbildning har successivt kommit allt fler tillgodo. År 1930 hade 3 procent av männen och endast 0,5 procent av kvinnorna en 3-årig gymnasial utbildning alternativt en eftergymnasial utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen, cirka 85 procent, hade enbart genomgått folkskola. År 1970 hade utbildningsnivån höjts väsentligt, både bland kvinnor och män. Cirka 7 procent av såväl kvinnor som män hade genomgått en eftergymnasial utbildning, även om kvinnornas utbildning ofta var kortare än männens. Cirka 5 procent av kvinnorna och 14 procent av männen hade en 3-årig gymnasieutbildning som högsta utbildning. Fortfarande hade dock nära nog hälften av befolkningen enbart genomgått folkskola. Även under senare år har utvecklingen fortsatt när det gäller befolkningens utbildningsnivå. Idag går nästan samtliga ungdomar vidare till den treåriga gymnasieskolan (alla avslutar dock inte utbildningen). Allt fler i en årskull läser därefter vidare på högskolan; övergångsfrekvensen inom tre år från gymnasieskolan till högskolan är idag över 40 procent. Därför är nu fler svenskar högutbildade än lågutbildade. 21 procent av befolkningen i åldern år har minst treårig eftergymnasial utbildning, medan 16 procent endast har förgymnasial utbildning, dit grundskola och folkskola räknas. Drygt en miljon högutbildade De högutbildade (personer med minst 3- årig eftergymnasial utbildning) utgör 21 procent av befolkningen (25 64 år), eller personer. Ytterligare har en kortare eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar 14 procent av befolkningen (25 64 år). Totalt har alltså mer än var tredje svensk i åldern år, 35 procent, någon form av eftergymnasial utbildning. De senaste åren har andelen högutbildade ökat med 1 procent per år. 570 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2008 Utbildning och forskning Unga kvinnor högst utbildade Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial utbildning och mer sällan enbart förgymnasial utbildning. Kvinnor har således en högre utbildningsnivå. Av kvinnorna är 24 procent högutbildade jämfört med 18 procent för männen (25 64 år). Kvinnor i åldern år är en särskilt välutbildad grupp. Det är också här som skillnaden jämfört med männen är störst. Nästan hälften av kvinnorna i denna åldersgrupp har någon form av eftergymnasial utbildning. Och drygt var tredje kvinna, 35 procent, i denna ålder är högutbildad (dvs. har minst treårig eftergymnasial utbildning) medan männens andel är 24 procent. I början på 1990-talet var andelen högutbildade större bland männen. Kvinnornas dominans på universitet och högskolor, i form av andelen studerande och examinerade, har ökat under senare år vilket nu ger utslag i utbildningsnivån. En annan orsak till att kvinnorna avancerat är att flera kvinnodominerade utbildningar förlängdes i början av 1990-talet och numera räknas till långa eftergymnasiala utbildningar. Exempel är utbildning till förskollärare och sjuksköterska. Var tredje forskarutbildad är kvinna Som vi sett har fler kvinnor än män eftergymnasial utbildning. Däremot har de inte hunnit ifatt i forskarutbildningen. Av de cirka forskarutbildade i åldern år är en tredjedel kvinnor. Den manliga dominansen ökar med stigande ålder. Sålunda var 57 procent av de forskarutbildade i åldern år män. Motsvarande andel bland forskarutbildade i åldern år var 72 procent. Folkskola vanlig utbildning bland äldre Det är i åldersgruppen år som det är vanligast med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, 27 procent. Motsvarande andel bland åldersgrupperna år och år är 10 respektive 11 procent. Männen har i större utsträckning än kvinnorna endast en förgymnasial utbildning som högsta utbildning; detta gäller i samtliga åldersgrupper. Högutbildade amerikaner och ryssar De utrikes födda har något lägre utbildningsnivå än de som är födda i Sverige. Men när det gäller andelen högutbildade så föreligger ingen skillnad; 21 procent av såväl inrikes som utrikes födda har minst treårig eftergymnasial utbildning. Däremot finns det stora skillnader mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar mellan grupperna. Av födda i Norden har de från Finland högst andel med enbart förgymnasial utbildning (27 procent) medan islänningarna har den största andelen högutbildade (31 procent). Andel med förgymnasial utbildning resp. med lång eftergymnasial utbildning bland utrikes födda år, 2006 några länder Födelseland Andel med Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Finland Norge Danmark Island Turkiet 46 8 Vietnam Thailand 44 8 Japan 4 43 USA 4 48 Ryssland 4 59 Danderydsborna är de högst utbildade Knappt 40 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större andel högutbildade än riksgenomsnittet (21 procent). Majoriteten av kommunerna med högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, Täby, Stockholm, Solna, Sollentuna och Nacka har 30 procent eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel finns i Danderyd, där hälften av invånarna har en sådan utbildning. Lund, Uppsala, Lomma och Umeå har också mer än 30 procent högutbildade invånare. Störst antal personer med minst treårig eftergymnasial utbildning finns i de tre storstäderna. Kommuner med störst andel och störst antal högutbildade i åldern år, 2006 Kommun Andel högutbildade Kommun Antal högutbildade (%) Danderyd 51 Stockholm Lund 48 Göteborg Lidingö 40 Malmö Uppsala 36 Uppsala Täby 36 Lund Lomma 36 Linköping Stockholm 34 Umeå Solna 34 Västerås Umeå 33 Örebro Sollentuna 32 Nacka Källa: SCB ( Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån 571

6 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Utbildningsnivån för befolkningen år Educational level for the population years of age Under de senaste 15 åren har andelen med enbart förgymnasial utbildning halverats från 33 procent 1990 till 16 procent Andelen med eftergymnasial utbildning har under samma period ökat från 23 till 35 procent. 589 Källa: SCB Befolkningens utbildning ( Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue other than Swedish Läsåret 1978/79 hade 8 procent av grundskolans elever ett annat modersmål än svenska. Läsåret 2006/07 var motsvarande andel drygt 15 procent. Det motsvarar elever. Vanligaste språket vid sidan av svenska var arabiska; elever hade det som modersmål läsåret 2006/ Källa: Skolverket och SCB: ( Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. Övergångsfrekvens till högskolan inom 1 10 år från gymnasieskolans linjer/program Rate of transition to higher education within 1 10 years among pupils who left upper secondary school education Tio år efter studenten hade över hälften av avgångskullarna 1993/94 och 1995/96 börjat i högskolan. Källa: SCB ( 572 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Kön/Ålder Sex/Age Utbildning och forskning Befolkning, år, efter utbildningsnivå, kön och ålder 2006 Population aged 16 74, by level of education, sex and age Befolkning år Population Antal Number Därav andel (%) med Highest educational level (%) Förgymnasial utbildning Compulsory school Gymnasial utbildning <2 år Upper secondary education <2 years Gymnasial Eftergymnasial utbildning >3 år utbildning Upper <2 år secondary Post education >3 years secondary education <2 years Eftergymnasial utbildning 2 år Post Eftergymnasial utbildning >3 år Forskarutbildning Post graduate Post education secondary secondary education education 2 years >3 years Uppgift saknas Unknown education level Män Men år years Kvinnor Women år Totalt Total år Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Utbildningsregistret ( Totalt Total Statistiska centralbyrån 573

8 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Befolkning, år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön 2006 Population aged 25 64, by field of education, level of education and sex Utbildningsinriktning Field of education Befolkning, år Population Antal Number Därav andel (%) med Highest educational level (%) Förgymnasial utbild- utbildning Gymnasial ning inkl. Upper okänd nivå secondaty Compulsory education school (incl. unknown level). Eftergymnasial utbildning <3 år Post secondary education <3 years Eftergymnasial utbildning >3 år Post secondary education >3 years Totalt Total Allmän utbildning General education Båda könen Both sexes Män Men Kvinnor Women Pedagogik och lärarutbildning Båda könen Teaching methods Män and teacher education Kvinnor Humaniora och konst Båda könen Humanities and arts Män Kvinnor Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Båda könen Social sciences, law, Män commerce, administration Kvinnor Naturvetenskap, matematik Båda könen och data Natural sciences, Män mathematics and computing Kvinnor Teknik och tillverkning Båda könen Engineering and Män manufacturing Kvinnor Lant- och skogsbruk samt Båda könen djursjukvård Agriculture and Män forestry, veterinary medicine Kvinnor Hälso- och sjukvård samt Båda könen social omsorg Health care Män and nursing, social care Kvinnor Tjänster Båda könen Services Män Kvinnor Okänd Båda könen Unknown Män Kvinnor Befolkning, år Båda könen Män Kvinnor Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Utbildningsregistret ( 574 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Utbildning och forskning Total utbildningskostnad i löpande priser, miljoner kronor, och andel av BNP Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP Typ av utbildning m.m. Type of education etc. Totala kostnader, miljoner kr Total expenditure, SEK m Kostnad per Andel av skolform total utbildningskostnad 2005 som andel (%) av 2005 (%) BNP 2005 Percentage Expenditure of total by type of educational school, expenditure percentage of GDP Pedagogisk verksamhet inom barnomsorg Preschool teaching ,45 5,4 Förskoleklass Preschool class ,16 1,9 Grundskola Comprehensive school ,96 35,1 Specialskola 1 Special school ,02 0,2 Särskola Special school for Mentally handicapped ,23 2,8 Gymnasieskola Upper secondary school ,20 14,2 Komvux Local authority adult education ,18 2,1 Kompletterande utbildning Supplementary schools ,01 0,1 Särvux Adult education for intellectually disabled ,01 0,1 CFL, Nationellt centrum för flexibelt lärande National centre for flexible learning ,00 0,0 Svenska för invandrare Swedish for immigrants ,04 0,4 Högskola University/university college ,79 21,3 Folkhögskola 2 Folk high school ,10 1,2 Studieförbunden 3 Adult educational associations ,14 1,6 Arbetsmarknadsutbildning Labour market training ,20 2,4 Svensk utb. i utlandet Swedish schools abroad ,01 0,1 Kvalificerad yrkesutbildning Advanced vocational aducation ,03 0,4 Centrala kostnader Central administrative costs ,10 1,2 Studiestöd 4 Financial support to students ,79 9,4 Totala kostnader 5 Total , ) Inkl. kostnader för specialpedagogiskt resurs- och kunskapscentrum. 2) Insamlingen för folkhögskolans kostnader har ändrats. Tidigare års uppgifter är inte jämförbara. 3) 2003 års uppgifter saknas, 2002 års uppgifter är uppräknade med KPI. Uppgifter för 2005 saknas, 2004 års uppgifter är uppräknade med KPI. 4) Exkl. lån. 5) Kostnader för barnomsorg som inte är pedagogisk verksamhet ingår inte. Kostnaden uppgick 2001 till mnkr, 2002 till mnkr, 2003 till mnkr 2004 till mnkr och 2005 till mnkr. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF12 ( Statistiska centralbyrån 575

10 Utbildning och forskning Statistisk årsbok År 1 Year Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Daycare centres and care of school age children Förskola inskrivna barn i åldern Preschool number of children aged 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 2 Summa År 1 Fritidshem inskrivna barn i åldern Leisure time centres Förskoleklass 3 inskrivna barn i åldern Preschool class 6 år 7 9 år år 4 Summa 3 4 år 5 år 6 år 7 år Summa Antal förskolor o. fritidshem 5, År 1 Familjedaghem inskrivna barn i åldern Home daycare nurseries 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 9 år år Summa Antal familjedaghem ) Mättidpunkten var t.o.m den 31 december. Åren 1998, 1999, 2001, 2002, 2003 och 2004 var mätdagen den 15 oktober, år 2000 och 2006 den 13 oktober. År 2005 var mättidpunkten 14 oktober. 2) Inkl. skolbarn i förskola. 3) Före 1998 redovisas antal barn inskrivna i deltidsgrupp. 4) Inkl. ett fåtal barn äldre än 12 år. 5) Number of daycare centres, preschool groups and after school centres. 6) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna. 7) Number of home daycare nurseries. Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2 ( ). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( Del 2 ( ); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 ( ); Barnomsorgen i siffror (1997); Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst: Barnomsorg ( ); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning ( ). 576 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Huvudman/Modersmål Organiser/Mother tongue Utbildning och forskning Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål Pupils in preschool classes by sex, organiser and mother tongue Antal elever i förskoleklass under läsåret Number of pupils during the school year 2004/ / /07 Pojkar Boys Flickor Girls Totalt Total Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Alla huvudmän All organisers Kommunal regi Municipal organisers Enskild regi Private organisers Modersmål (annat än svenska) Mother tongue (other than Swedish) Albanska Albanian Arabiska Arabic Bosniska/Kroatiska/Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian Engelska English Finska Finnish Kurdiska Kurdish Persiska Persian Somaliska Somali Spanska Spanish Turkiska Turkish Övriga språk Other Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2 (2004/ /07). Statistiska centralbyrån 577

12 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Inskrivna barn i förskola och fritidshem i kommunal och enskild regi den 14 oktober 2006, länsvis Number of children enrolled in municipal and private preschool groups and leisure time centres, by county. Län County Antal inskrivna barn i förskolor Number of children in preschool groups Summa Total Antal inskrivna barn i fritidshem Number of children in leisure time centres Summa Totalt antal barn inskrivna i förskola och fritidshem 1 Kommunal utförare Municipal privider Enskild 2 utförare Private provider Kommunal utförare Enskild 2 utförare Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Total number of children in preschools and after school centre groups. 2) Enskild utförare avser föräldrakooperativ, personalkooperativ, föreningar, bolag, bostadsföretag, stiftelser, svenska kyrkan, landsting m.fl. Private child care providers include parents co-operatives, personnel co-operatives, unions, companies, real estate firms, foundations, the Church of Sweden, county councils etc. Källa: Skolverket och SCB ( 578 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Utbildning och forskning Antal familjedaghem, inskrivna barn i familjedaghem i kommunal och enskild regi den 14 oktober 2006, länsvis Number of municipal and private home daycare nurseries and number of children enrolled, by county Län County Antal familjedaghem 1 med Number of home daycare nurseries with a Summa Total Antal inskrivna barn i familjedaghem 1 med Number of children in home daycare nurseries with a Summa Kommunal utförare Municipal provider Enskild 2 utförare Private provider Kommunal utförare Enskild 2 utförare Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Inkl. trefamiljesystem. 2) Familjedaghem med enskild utförare avser de familjedaghem som kommunen svarar för, men som anordnas och utförs av annan än kommunens dagbarnvårdare. Kommunen kan ge bidrag till driften av enskilda familjedaghem. Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006 ( Del Elever och skolor i grundskolan Pupils and schools in compulsory school 2000/ / / / / / /07 Skolor Schools Elever Pupils Flickor Girls (%) 48,8 48,8 48,8 48,8 48,8 48,8 48,8 Pojkar Boys (%) 51,2 51,2 51,2 51,2 51,2 51,2 51,2 Därav fristående Of which private Skolor Elever Flickor (%) 50,9 51,2 51,1 51,5 51,1 50,6 50,8 Pojkar (%) 49,1 48,8 48,9 48,5 48,9 49,4 49,2 Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( Del 2 (2000/ /03); Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( och Del 2 (2003/ /07). Statistiska centralbyrån 579

14 Utbildning och forskning Statistisk årsbok År Year Elever i särskolan under höstterminerna Pupils at special schools for the mentally handicapped Grundsärskola Compulsory level Träningsskola Training school Yrkesutbildning Vocational training Yrkesträning 1 Verksamhetsträning 2 Summa Total Därav i särskild 3, 4,5 undervisning 1) Vocational training of mentally handicapped young people. 2) Occupational training for the disabled. 3) Of whom receiving remedial tuition. 4) Ingår i resp. kolumn och i summan. Included in relevant column. 5) Fr.o.m särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning. As of 1999 pupils in Special education are only included in relevant column. Källa: Skolverket och SCB: Statistiska meddelanden serie U 40 (1993); Skolan i siffror. Del 2 ( ); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 ( ); Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( Del 2 ( ); Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2 ( ). 600 Elever i specialskolan under höstterminerna Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Skoltyp Type of school Regionskolor för döva eller hörselskadade Regional schools or pupils with impaired hearing Riksskolor Schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Ekeskolan 1, Örebro 36 Åsbackaskolan 2, Gnesta Hällsboskolan 3, Sigtuna 119 Resurscenter Resource centre Resurscenter syn 4, Örebro Resurscenter tal och språk 5, Sigtuna Samtliga All pupils ) Synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda. Pupils with impaired vision that are also deaf, hearing impaired, or mentally handicapped. 2) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally handicapped. 3) Dels talskadade, dels döva eller hörselskadade elever som inte kan gå i en regionskola p.g.a. beteendestörningar eller andra speciella skäl än synskada eller utvecklingsstörning. Partly pupils with impaired speech, partly deaf pupils or pupils with impaired hearing that cannot attend a regional school due to behaviour disorders or other special reasons other than impaired vision or mental disabilities. 4) Resurscenter med kvarvarande specialskoleverksamhet för synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda. Specialskolan har intagningsstopp fr.o.m. 1 juli Resource centre that still has special school operations for pupils with impaired vision that are also deaf, hearing impaired or mentally handicapped. 5) Resurscenter med kvarvarande specialskoleverksamhet för elever med grav språkstörning. Specialskolan har intagningsstopp fr.o.m. 1 juli Resource centre that still has special school operations for pupils with impaired speech. Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( Del 2 ( ). Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2 ( ). 580 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Utbildning och forskning Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen 2006 Number of compulsory school pupils with leaving certificates and grade distribution by subject in the last (ninth) year Ämne Subject Antal elever 1 Betygsfördelning (%) Number of pupils 1 Grade distribution (%) Pojkar Boys Flickor Girls Totalt Total Godkänd Passed Väl Godkänd Passed with merit Mycket Väl Godkänd Passed with distinction Ej uppnått målen 1 Not achieving goals 1 Totalt Bild Art education ,6 39,2 17,5 3,9 100 Engelska English ,6 37,3 17,3 6,0 100 Hemkunskap Domestic science ,9 39,8 19,8 4,7 100 Idrott och hälsa Physical education and Health ,4 38,7 23,1 7,0 100 Matematik Mathematics ,0 27,7 12,9 6,7 100 Moderna språk, elevens val Third foreign language ,1 32,5 32,6 6,0 100 Moderna språk, språkval Second foreign language ,7 33,9 20,0 6,6 100 Modersmål Mother tongue ,4 33,2 44,1 3,6 100 Musik Music ,6 37,4 16,2 5,1 100 NO-ämnen 2 General science ,7 33,2 14,7 8,6 100 Biologi Biology ,4 32,9 15,5 8,4 100 Fysik Physics ,1 31,4 13,6 10,1 100 Kemi Chemistry ,1 29,7 12,7 10,7 100 SO-ämnen 2 Social science subjects ,5 34,9 19,4 6,4 100 Geografi Geography ,1 34,9 13,7 7,4 100 Historia History ,0 34,4 16,5 7,3 100 Religionskunskap Religious studies ,6 34,8 15,7 7,1 100 Samhällskunskap Civics ,6 33,2 15,1 7,4 100 Slöjd Craft ,5 43,5 16,9 3,3 100 Svenska Swedish ,5 37,8 16,2 3,7 100 Svenska som andra språk Swedish as second language ,3 25,4 5,3 20,1 100 Teckenspråk Sign language ,2 34,4 23,1 13,5 100 Teknik Technology ,1 39,6 11,4 6,0 100 Genomsnittligt meritvärde 3 Average overall merit rating Andel behöriga till gymnasieskolan 4 Share eligible for upper secondary education ,3 90,7 89, ,7 90,7 89, ,2 91,1 89, ,7 91,0 89, ,0 91,0 89, ,4 91,0 89, ,8 91,6 89, ,6 92,1 90, ,8 93,1 91, ) I redovisningen ingår inte elever som saknade betyg i samtliga ämnen. Fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ingår i redovisningen. Pupils without grades in any subject are excluded. Pupils in private schools with goal-related grades are included. 2) Avser elever med s.k. blockbetyg i natur- respektive samhällsorienterande ämnen. Pupils with an overall grade in general science (NO) and/or social subjects (SO). 3) Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever. The overall merit rating is the sum of a pupil's 16 best grades, where G scores 10, VG 15 and MVG 20. 4) För att vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Eligibility requires at least a passing grade in Swedish/Swedish as a second language, mathematics and English. Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg och skola i siffror ( ). Del 1, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( ). Del 1; Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 1 ( ). Statistiska centralbyrån 581

16 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish Modersmål Mother tongue 2001/ / / / / /07 1 Nordiskt Nordic Danska Danish Finska Finnish Isländska Icelandic Norska Norwegian Europeiskt utom nordiskt European other than Nordic Albanska Albanian Bosniska/Kroatiska/Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian Engelska English Estniska Estonian Flamländska Dutch Franska French Grekiska Greek Italienska Italian Makedonska Macedonian Polska Polish Portugisiska Portuguese Romanés Romani Rumänska Romanian Ryska Russian Samiska 2 Sami Spanska Spanish Tornedalsfinska Torne Valley Finnish Tyska German Ungerska Hungarian Afrikanskt African Amhariska Amharic Somaliska Somali Tigrinia Tigrinya Asiatiskt Asian Arabiska Arabic Armeniska Armenian Assyriska/Syriska Assyrian/Syrian Bangla Bengali Dari Kinesiska 3 Chinese Kurdiska Kurdish Pashto Persiska Persian Sorani Tagalog Thai Turkiska Turkish Urdu Vietnamesiska Vietnamese Övriga Other Samtliga Total ) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej. Excl. asylum-applicants. 2) Inkl. varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska. Incl. variants of Samic languages. 3) Inkl. varianter som kantonesiska. Incl. such variants as Cantonese. Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( Del 2 (2001/ /03). Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( och UF0104). Del 2 (2003/ /07). 582 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Utbildning och forskning Svenskundervisning för invandrare, studieresultat och elevtimmar efter kön Swedish for immigrants, study results and student hours by sex Elever Pupils Elevtimmar under läsåret Class hours during the academic year Antal Number Totalt Total Kvinnor Women Män Men Andel (%) Percentage Totalt Kvinnor Män Samtliga timmar Total hours Per elev Per pupil Totalt Kvinnor Män 2004/05 Samtliga elever All pupils Avslutat utbildningen Completed training därav of which Sluttestats direkt Direct exam Nått målen för SFI Passed Ej nått målen/lämnat landet Not passed/left the country Avbrott/studieuppehåll Study break Fortsätter utbildningen Continues training /06 Samtliga elever Avslutat utbildningen med minst godkänt resultat Completed training and passed , , Därav Studieväg 1 (Kurs B) ,5 1,8 1, därav med betyg G ,3 1,6 0, med betyg VG ,1 0,1 0, uppgift om betyg saknas ,0 0,0 0, sluttestats direkt Studieväg 2 (Kurs C) ,2 5,5 4, därav med betyg G ,7 4,8 4, med betyg VG ,5 0,5 0, uppgift om betyg saknas ,0 0,1 0, sluttestats direkt ,0 0,0 0, Studieväg 3 (Kurs D) ,6 16,7 13, därav med betyg G ,7 12,4 10, med betyg VG ,3 3,8 2, uppgift om betyg saknas ,1 0,1 0, sluttestats direkt ,5 0,4 0, Ej nått målen/lämnat landet ,8 2, Avbrott/studieuppehåll ,6 26, Fortsätter utbildningen ,9 49,6 50, Källa: Skolverket och SCB: ( och Utbildningsresultat. Riksnivå. Statistiska centralbyrån 583

18 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i svenska utlandsskolor Swedish pupils in Swedish preschool classes, compulsory school and upper secondary school abroad Skolform/Världsdel Type of school/continent 2001/ / / / / /07 Antal elever Number of pupils Förskoleklass Preschool class Flickor Girls Pojkar Boys Europa Europe Afrika Africa Nord- och Sydamerika North and South America Asien Asia Grundskola Compulsory school Flickor Pojkar Europa Afrika Nord- och Sydamerika Asien Gymnasieskola Upper secondary school Flickor Pojkar Europa Afrika Andel (%) behöriga Entitled, percent Förskoleklass Flickor Pojkar Europa Afrika Nord- och Sydamerika Asien Grundskola Flickor Pojkar Europa Afrika Nord- och Sydamerika Asien Gymnasieskola Flickor Pojkar Europa Afrika Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida: Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror. Del 2 (2001/ /03); Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( och Del 2 (2003/ /07). 584 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Studieväg Course of studies Utbildning och forskning Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2006 Upper secondary school applicants and admissions, autumn term Behöriga 1:ahandssökande Of whom Därav First choice qualified Män applicants Men Kvinnor Women Intagna Admissions Därav Män Kvinnor Nationella program National Programmes Barn- och fritid Child Care and Recreation Bygg Construction El Electrical Engineering Energi Energy Estetiska Arts Fordon Vehicle Engineering Handel och administration Business and Administration Hantverk Handicraft Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering Industri Industry Livsmedel Food Medie Media Naturbruk Natural Resource Use Naturvetenskap Natural Science Omvårdnad Health Care Samhällsvetenskap Social Sciences Teknik Technical Specialutformat program 1 Specially Designed Programme Individuella program Individual Programmes International Baccalaureate Utbildning vid fristående skolor 1 Education at independent schools Samtliga Total ) Sökande till fristående skolor och specialutformade program går inte att särredovisa. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende år 2006 ( Del 2. Statistiska centralbyrån 585

20 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Studieväg Course of studies Elever i gymnasieskolan den 15 oktober Upper secondary school students 15 October Samtliga Därav Both sexes kvinnor Of whom women Nationella program 1, 2 National Programmes Barn- och fritid Child Care and Recreation Bygg Construction El Electrical Engineering Energi Energy Estetiska Arts Fordon Vehicle Engineering Handel och administration Business and Administration Hantverk Handicraft Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering Industri Industry Livsmedel Food Medie Media Naturbruk Natural Resource Use Naturvetenskap Natural Science Omvårdnad Health Care Samhällsvetenskap Social Sciences Teknik Technical Specialutformat program Specially Designed Programme Individuella program Individual Programmes International Baccalaureate Övrig utbildning 3 /Utbildning vid fristående skolor 2 Other courses/education at independent schools Samtliga Total ) Nationella program innehåller elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor. 2) Fr.o.m. läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor inkl. internationella skolor inom en egen grupp fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang, men i denna tabell har för år 2003, 2004, 2005 och 2006, , , resp elever i fristående skolor fördelats på de nationella programmen. 3) 2000 ingår Kompletterande skolors utbildning i gymnasieskolans statistik. Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror. Del 2 ( ). Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2 ( ). 586 Statistiska centralbyrån