5 Särskolan. Innehåll

Transkript

1 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Särskolan 5 Särskolan Innehåll Fakta om statistiken Kommentarer till statistiken Elever i grundsärskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter utbildningsform, årskurs och kön Elever i grundsärskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter undervisningsformer, huvudman, integration och kön Elever i gymnasiesärskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter program, årskurs och kön Undervisningsformer i gymnasiesärskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter huvudman, integration och kön Lärare i grundsärskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter huvudman, kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag, heltidstjänster och lärartäthet Lärare i gymnasiesärskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter huvudman, kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag, heltidstjänster och lärartäthet Pedagogisk personal, skolledare och studie- och yrkesvägledare med huvudsaklig tjänstgöring i särskolan läsåret 2012/13. Fördelade efter personalkategori, kön och ålder Pedagogisk personal, skolledare och studie- och yrkesvägledare med huvudsaklig tjänstgöring i särskolan läsåret 2012/13. Fördelade efter pedagogisk högskoleexamen, kön och personalkategori Statistiska centralbyrån 89

2 Särskolan Utbildningsstatistisk årsbok 2014 List of tables 5.1 Pupils in education for pupils with learning disabilities by type of education, year and sex Tuition forms (teaching modes) of education for pupils with learning disabilities, by organiser, integration and sex Pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities, by programmes, year and sex Tuition forms (teaching modes) of education for pupils with learning disabilities by organiser, integration and sex Teachers in education for pupils with learning disabilities, by organiser, sex, teacher training, form of employment, full-time equivalents and staffing ratio Teachers in upper secondary education for pupils with learning disabilities, by organiser, sex, teacher training, form of employment, full-time equivalents and staffing ratio Teachers, headteachers and study and vocational counsellors mainly employed in education for pupils with learning disabilities, by category, sex and age Teachers, headteachers and study and vocational counsellors mainly employed in education for pupils with learning disabilities, by teacher training, sex and category Statistiska centralbyrån

3 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Särskolan Fakta om statistiken Elever som på grund av utvecklingsstörning inte kan gå i grundskolan får sin utbildning i särskolan. Den officiella statistiken om särskolan görs på uppdrag av Skolverket. Underlag i form av gruppbaserade uppgifter till statistiken samlas in per den 15 oktober, eller närliggande vardag, varje år från samtliga rektorsområden. Uppgifterna täcker såväl kommunala skolor och landstingsskolor som fristående skolor. All officiell statistik om särskolan är totalräknad. Jämförbarhet Under den period som statistiken täcker har endast mindre förändringar skett i insamlingen. Det finns därför inte något som talar emot jämförelser mellan åren. Förklaringar och definitioner Grundsärskola Grundsärskolan är avsedd för elever som på grund av utvecklingsstörning inte kan delta i grundskolans undervisning. För placering i grundsärskolan krävs som regel att eleven bedöms kunna lära sig läsa så att han kan tillägna sig övrig undervisning. Träningsskola Träningsskolan är avsedd för dem som inte kan följa undervisningen i grundsärskolan, men som kan tillgodogöra sig annan undervisning. Inom träningsskolan är den sociala funktionen samordnad med praktisk färdighetsträning till skillnad mot grundsärskolans mer teoretiska undervisning. Antal tjänstgörande lärare Antal lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare vars tjänstgöring omfattar undervisning. Korttidsanställda (anställda mindre än en månad) samt lärare som varit helt tjänstlediga hela höstterminen ingår inte. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel av alla tjänstgörande lärare som har lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och som fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Antal lärare omräknat till heltidstjänster Omräkningen till heltidstjänster har gjorts genom en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst. Källor och annan publicering Statistik om särskolan publiceras i Skolverkets serie om officiell statistik (riksnivå). "Jämförelsetal för huvudmän" (kommunnivå) finns på - databas för jämförelsetal. Rapporten Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 finns på skolverkets hemsida under publikationer. För mer information, se statistik efter ämne Utbildning och forskning respektive Statistik. E-post: skolstatistik@scb.se Statistiska centralbyrån 91

4 Särskolan Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Kommentarer till statistiken Tabell 5.1 Antalet elever minskar i grundsärskolan Den nya skollagen har lett till flera förändringar i statistiken. Enligt lagen som tillämpas fr.o.m. 1 juli 2011 ingår inte elever med autism, men utan utvecklingsstörning längre i målgruppen för grundsärskolan. En annan stor förändring är att grundsärskolan blivit nioårig i och med att ett tionde skolår inte längre ingår i skolformen. Skolformen har också bytt namn från obligatorisk särskola till grundsärskola. Grundsärskolan är fördelad på 630 skolenheter i 280 kommuner exklusive integrerade elever. Det finns 37 fristående grundsärskoleenheter i 31 kommuner och 1 landstingskommunal skolenhet. Antalet skolor/skolenheter har minskat de senaste läsåren, likaså antalet elever per enhet vilka nu i snitt är 15 elever per skolenhet. Andelen elever i grundsärskolan i relation till samtliga elever i den obligatoriska skolan har minskat och är nu på samma nivå som för 15 år sedan. Antalet elever i grundsärskolan har minskat med 11 procent jämfört med föregående läsår och är nu drygt Elevantalet i grundsärskolan var som störst läsåret 2003/04 och har minskat sedan dess. Läsåret 2006/07 utgjorde grundsärskolan nästan 1,5 procent av det totala elevantalet i den obligatoriska skolan. innevarande läsår har denna andel sjunkit till 1,1 procent av elevtotalen. Denna andel ligger nu på samma nivå som läsåret 1997/98. Antalet elever skiljer sig åt för varje årskurs i grundsärskolan. Det finns fler elever i de högre årskurserna jämfört med de lägre årskurserna. Framför allt är det elever som inte är mottagna i träningsskolan som tas emot i senare årskurser. Andelen elever mottagna i träningsskolan utgör omkring hälften av samtliga eleverna i årskurs 1 och en tredjedel av eleverna i årskurs 9. Flest grundsärskoleelever i kommunala skolor (tabell 5.2) Av de eleverna i grundsärskolan är 5 procent mottagna i en fristående grundsärskola. Ett fåtal elever är mottagna i en landstingskommunal skola. Grundsärskolan är fördelad på 630 skolenheter i 280 kommuner, exklusive integrerade elever. Det finns 37 fristående grundsärskoleenheter i 31 kommuner och en landstingskommunal skolenhet. Andelen i elever i grundsärskolan, exklusive träningsskolan, som är integrerade i grundskoleklass under minst hälften av skoltiden har konstant legat kring 20 procent av eleverna. Antalet elever i gymnasiesärskolan fortsätter att minska. Likt föregående läsår fortsätter antalet elever i gymnasiesärskolan att minska. Det finns nu knappt elever i gymnasiesärskolan vilket är cirka 3 procent lägre jämfört med 2011/12. Föregående läsår förväntades en ökning av elever i gymnasiesärskolan då det tionde skolåret togs bort i grundsärskolan. Istället ökade elevantalet i årskurs 9 i grundsärskolan. Även i år minskar antalet elever i år 1. Det finns 302 skolenheter som bedriver gymnasiesärskola i 180 kommuner, exklusive integrerade elever. Nio av tio elever går i en skolenhet med kommunal huvudman, 6 procent i en skolenhet med fristående huvudman och 92 Statistiska centralbyrån

5 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Särskolan 3 procent i en skolenhet med landstingskommunal huvudman. Cirka 2 procent av eleverna är integrerade i gymnasieskolan, vilket innebär att de läser minst halva tiden i gymnasieskolan. Drygt var tredje elev bor i en annan kommun än den där skolan är belägen. Individuella programmen lika stort som de nationella programmen Ungefär lika många elever läser på de individuella programmen som på de nationella. I gymnasiesärskolans år 1 och 2 är de individuella programmen större än de nationella programmen. Cirka 17 procent av eleverna läser på ett specialutformat program. Flest elever har naturbruksprogrammet samt hotell- och restaurangprogrammet. Andelen kvinnor i gymnasiesärskolan utgör 41 procent av eleverna. Könsfördelningen skiljer sig mellan programmen där kvinnorna är en majoritet på det estetiska- och hotell- och restaurangprogrammet och männen utgör en majoritet på naturbruksprogrammet. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat i grundsärskolan Nästan lärare tjänstgör i grundsärskolan läsåret 2012/13. Var femte lärare är man. Omräknat till heltidstjänster finns knappt lärare varav drygt har tillsvidareanställning. Antalet lärare omräknat till heltidstjänster har minskat jämfört med föregående läsår med knappt 3 procent. Lärartätheten har dock ökat från 3,4 elever per lärare till 3,0. Detta beror på att antalet elever i grundsärskolan minskat med nästan 11 procent jämfört med föregående läsår. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen (omräknat till heltidstjänster) har minskat med 7 procentenheter till 81 procent jämfört med föregående läsår. Andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen har minskat under den senaste elvaårsperioden från 43 till 30 procent. Skolor med fristående huvudmän har lägre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen än skolor med kommunal huvudman, 51 respektive 83 procent. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat i skolor med fristående huvudman jämfört med föregående läsår från 54 till 51 procent. Även andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen är lägre bland skolor med fristående huvudman 9 respektive 31 procent. Antalet lärare oförändrat i gymnasiesärskolan Drygt lärare tjänstgör i gymnasiesärskolan läsåret 2012/13. Var tredje lärare är man och 7 procent är födda utomlands. Omräknat till heltidstjänster finns det nästan lärare varav drygt har tillsvidareanställning. Antalet lärare omräknat till heltidstjänster är och ligger på samma nivå som föregående läsår. I och med minskningen av antalet elever i gymnasiesärskolan har lärartätheten ökat marginellt sedan föregående läsår och ligger nu på 4,1 elever per lärare (omräknat till heltidstjänster). Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 77 procent och är en minskning med drygt 2 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen lärare med specialpedagogisk examen minskar stadigt och är nu 21 procent jämfört med 43 procent för elva år sedan. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen och specialpedagogisk högskoleexamen skiljer sig mellan huvudmännen. Andelen lärare som har pedagogisk- eller specialpedagogisk högskoleexamen i skolor med kommunal huvudman är 82 respektive 23 procent. Motsvarande för landstingskommunala huvudmän är 57 respektive 6 procent och för enskilda huvudmän är motsvarande 59 respektive 11 procent. Statistiska centralbyrån 93

6 Särskolan Utbildningsstatistisk årsbok Elever i grundsärskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter utbildningsform, årskurs och kön 5.1 Pupils in education for pupils with learning disabilities by type of education, year and sex Utbildningsform Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 1 Samtliga elever Flickor Pojkar 2001/ Grundsärskola Träningsskola / Grundsärskola Träningsskola / Grundsärskola Träningsskola / Grundsärskola Träningsskola / Grundsärskola Träningsskola / Grundsärskola Träningsskola / Grundsärskola Träningsskola / Grundsärskola Träningsskola / Grundsärskola Träningsskola / Grundsärskola Träningsskola / Grundsärskola Träningsskola / Grundsärskola Träningsskola ) Deltagande i årskurs 10 är frivilligt t.o.m. läsåret 2010/11. Fr.o.m. läsåret 2011/12 har grundsärskolan nio årskurser. 94 Statistiska centralbyrån

7 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Särskolan 5.2 Elever i grundsärskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter undervisningsformer, huvudman, integration och kön 5.2 Tuition forms (teaching modes) of education for pupils with learning disabilities, by organiser, integration and sex Läsår Huvudman Integration 1 Antal elever i grundsärskolan Grundsärskola 2 Träningsskola Samtliga Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 2003/ Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Fristående Integrerade Statistiska centralbyrån 95

8 Särskolan Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Läsår Huvudman Integration 1 Antal elever i grundsärskolan Grundsärskola 2 Träningsskola Samtliga Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 2009/ Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Fristående Integrerade ) Elev från grundsärskola som går minst halva tiden tillsammans med elever (i grundskolan) som följer grundskolans läroplan. 2) Fr.o.m. läsåret 2011/12 avser redovisningsgruppen grundsärskola elever inom grundsärskola exklusive träningsskola. Den 1 juli 2011 bytte den obligatoriska särskolan namn till grundsärskolan. Innan var grundsärskolan liksom träningsskolan en inriktning i den obligatoriska särskolan. 96 Statistiska centralbyrån

9 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Särskolan 5.3 Elever i gymnasiesärskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter program, årskurs och kön 5.3 Pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities, by programmes, year and sex Utbildningsform Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Samtliga elever Kvinnor Män 2003/ Nationella program Specialutformade program Individuella program / Nationella program Specialutformade program Individuella program / Nationella program Specialutformade program Individuella program / Nationella program Specialutformade program Individuella program / Nationella program Specialutformade program Individuella program / Nationella program Estetiskt (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Övriga program Specialutformade program Individuella program Yrkesträning Verksamhetsträning / Nationella program Estetiskt (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Övriga program Specialutformade program Individuella program Yrkesträning Verksamhetsträning Statistiska centralbyrån 97

10 Särskolan Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Utbildningsform Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Samtliga elever Kvinnor Män 2010/ Nationella program Estetiskt (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- o. restaurang (HR) Industri (IP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Övriga program (OV) Specialutformade program Individuella program Yrkesträning Verksamhetsträning / Nationella program Estetiskt (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- o. restaurang (HR) Industri (IP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Övriga program (OV) Specialutformade program Individuella program Yrkesträning Verksamhetsträning / Nationella program Estetiskt (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- o. restaurang (HR) Industri (IP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Övriga program (OV) Specialutformade program Individuella program Yrkesträning Verksamhetsträning Statistiska centralbyrån

11 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Särskolan 5.4 Undervisningsformer i gymnasiesärskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter huvudman, integration och kön 5.4 Tuition forms (teaching modes) of education for pupils with learning disabilities by organiser, integration and sex Läsår Huvudman Integration 1 Yrkesförberedande linjer/program Antal elever i gymnasiesärskola Yrkesträning IV-program 1 Verksamhetsträning Samtliga Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 2003/ Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Integrerade Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Integrerade Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Integrerade Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Integrerade Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Integrerade Fristående Integrerade Statistiska centralbyrån 99

12 Särskolan Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Läsår Huvudman Integration 1 Yrkesförberedande linjer/program Antal elever i gymnasiesärskola Yrkesträning IV-program 1 Verksamhetsträning Samtliga Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 2009/ Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Integrerade Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Integrerade Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Integrerade Fristående Integrerade / Integrerade Kommuner Integrerade Landsting Integrerade Fristående Integrerade ) Elev från gymnasial särskola som får undervisning i vanlig klass i gymnasieskolan minst halva antalet veckotimmar som enligt timplanen gäller för aktuell årskurs. 100 Statistiska centralbyrån

13 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Särskolan 5.5 Lärare i grundsärskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter huvudman, kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag, heltidstjänster och lärartäthet 5.5 Teachers in education for pupils with learning disabilities, by organiser, sex, teacher training, form of employment, full-time equivalents and staffing ratio Läsår Huvudman Antal tjänstgörande Andel (%) med Antal lärare omräknat till heltidstjänster Totalt Kvinnor Män pedagogisk högskoleexamen 1 tillsvidare- Totalt Kvinnor Män anställning 1 Antal lärare 1 (heltidstjänster) per 100 elever 2003/ Kommun Landsting Fristående / ,8 Kommun Landsting Fristående / ,8 Kommun Landsting Fristående / ,9 Kommun Landsting Fristående / ,9 Kommun Landsting Fristående / ,7 Kommun Landsting Fristående / ,6 Kommun Landsting Fristående / ,7 Kommun Landsting Fristående / ,4 Kommun Landsting Fristående / , Kommun , Landsting Fristående , ,9 1) Uppgifter om könsfördelning är av administrativa skäl inte presenterade. Statistiska centralbyrån 101

14 Särskolan Utbildningsstatistisk årsbok Lärare i gymnasiesärskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter huvudman, kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag, heltidstjänster och lärartäthet 5.6 Teachers in upper secondary education for pupils with learning disabilities, by organiser, sex, teacher training, form of employment, full-time equivalents and staffing ratio Läsår Huvudman Antal tjänstgörande Andel (%) med Antal lärare omräknat till heltidstjänster Totalt Kvinnor Män pedagogisk högskoleexamen 1 tillsvidare- Totalt Kvinnor Män anställning 1 Antal lärare 1 (heltidstjänster) per 100 elever 2003/ Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / ,1 Kommun Landsting Fristående / ,1 Kommun Landsting Fristående / ,2 Kommun Landsting Fristående / ,5 Kommun Landsting Fristående / ,4 Kommun Landsting Fristående / ,3 Kommun Landsting Fristående / ,2 Kommun Landsting Fristående / , ,1 Kommun , ,1 Landsting , ,3 Fristående ,0 1) Uppgifter om könsfördelning är av administrativa skäl inte presenterade. 102 Statistiska centralbyrån

15 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Särskolan 5.7 Pedagogisk personal, skolledare och studie- och yrkesvägledare med huvudsaklig tjänstgöring i särskolan läsåret 2012/13. Fördelade efter personalkategori, kön och ålder 5.7 Teachers, headteachers and study and vocational counsellors mainly employed in education for pupils with learning disabilities, by category, sex and age Personalkategori Kön Åldersfördelning 1 (%) Totalt antal Medelålder (%) Samtliga Kvinnor Män Lärare grundsärskola Kvinnor Män Lärare träningsskola Kvinnor Män Speciallärare/specialpedagoger Kvinnor Män Lärare praktiskt/estetiskt ämne Kvinnor Män Lärare yrkesämne Kvinnor Män Övrig pedagogisk personal Kvinnor Män Rektorer Kvinnor Män Övriga skolledare Kvinnor Män Studie- och yrkesvägledare Kvinnor Män ) Ålder vid 2012 års slut. 2) Övriga lärarkategorier samt förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare och barnskötare Statistiska centralbyrån 103

16 Särskolan Utbildningsstatistisk årsbok Pedagogisk personal, skolledare och studie- och yrkesvägledare med huvudsaklig tjänstgöring i särskolan läsåret 2012/13. Fördelade efter pedagogisk högskoleexamen, kön och personalkategori 5.8 Teachers, headteachers and study and vocational counsellors mainly employed in education for pupils with learning disabilities, by teacher training, sex and category Pedagogisk högskoleexamen Kön Lärare grundsärskola Lärare träningsskola Speciallärare/ specialpedagoger Lärare praktiskt/ estetiskt ämne Personalkategori Lärare yrkesämne Övrig pedagogisk personal 1 Skolledare Studieoch yrkesvägledare Samtliga Samtliga Kvinnor Män Förskollärarexamen Kvinnor Män Fritidspedagogexamen Kvinnor Män Låg-/mellanstadielärarexamen Kvinnor Män Grundskollärarexamen Kvinnor Män Grundskollärarexamen Kvinnor Män Lärarexamen, fr.o.m Kvinnor Män Ämneslärarexamen Kvinnor Män Lärarexamen, musik Kvinnor Män Lärarexamen, idrott och hälsa Kvinnor Män Lärarexamen, bild och formkonst Kvinnor Män Lärarexamen, hushållsvetenskap Kvinnor Män Lärarexamen, slöjd Kvinnor Män Modersmålslärarexamen Kvinnor Män Statistiska centralbyrån

17 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Särskolan 5.8 (forts.) Pedagogisk högskoleexamen Kön Lärare grundsärskola Lärare träningsskola Speciallärare/ specialpedagoger Lärare praktiskt/ estetiskt ämne Personalkategori Lärare yrkesämne Övrig pedagogisk personal 1 Skolledare Studieoch yrkesvägledare Samtliga Lärarexamen, vård och omsorg Kvinnor Män Lärarexamen, naturbruk Kvinnor Män Lärarexamen, industri och hantverk Kvinnor Män Lärarexamen, handel och administration Kvinnor Män Speciallärar-/specialpedagogexamen Kvinnor Män Övrig pedagogisk högskoleexamen Kvinnor Män Annan "behörighet" Kvinnor Män Pedagogisk högskoleexamen saknas Kvinnor Män ) Övriga lärarkategorier samt förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare och barnskötare. Statistiska centralbyrån 105

18 106 Statistiska centralbyrån