Utbildning och forskning

Transkript

1

2 Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2010 Sida Page Utbildning och forskning Education and research Utbildning utbildningsnivå Education educational level Utbildningsnivån för befolkningen år Educational level for the population years of age Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Percentage of pupils in compulsory school with a mother tongue other than Swedish Övergångsfrekvens till högskolan inom 3 år från gymnasieskolans linjer/ program Rate of transition to higher education within 3 years among pupils who left upper secondary school education Befolkning, år, efter utbildningsnivå, kön och ålder 2008 Population aged 16 74, by level of education, sex and age Befolkning, år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön 2008 Population aged 25 64, by field of education, level of education and sex Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr och andel av BNP Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass Pre-school, family day-care homes, pre-school classes and leisure-time centres Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue Inskrivna barn i förskola och fritidshem, i kommunal och enskild regi den 15 oktober 2008, länsvis Number of children enrolled in municipal and private preschool groups and leisuretime centres, by county Antal familjedaghem, inskrivna barn i familjedaghem i kommunal och enskild regi den 15 oktober 2008, länsvis Number of municipal and private family day-care homes and number of children enrolled, by county Elever och skolor i grundskolan Pupils and schools in compulsory school Elever i särskolan under höstterminerna Pupils at special schools for the mentally handicapped Elever i specialskolan under höstterminerna Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen 2008 Number of compulsory school pupils with leaving certificates and grade distribution by subject in the last (ninth) year Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish Svenskundervisning för invandrare, studieresultat och elevtimmar efter kön Swedish for immigrants, study results and student hours by sex Svenska elever i förskoleklass, grundoch gymnasieskola i svenska utlandsskolor Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools and upper secondary schools abroad Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2008 Upper secondary school applicants and admissions, autumn term Elever i gymnasieskolan den 15 oktober Upper secondary school students, 15 October Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret Students leaving upper secondary school having completed education Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt genomsnittlig betygspoäng, läsåret 2007/2008 Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility for university education and average grades Elever vid folkhögskolor Pupils at folk high schools 496 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2010 Sida Page Elever i kommunal vuxenutbildning under läsåren Students in municipal adult education Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade studenter, examina och examinerade personer läsåret 2007/2008 per universitet/högskola efter kön University entrants, first-year students at university/higher education institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by university/higher education institution and sex Registerade studenter efter universitet/högskola och kön Enrolled students, by university/higher education institution and sex Examina efter område, yrkesexamen/utbildningsgrupp och kön Number of university degrees, by field, vocational degree/educational group and sex Doktorandnybörjare efter nationellt forskningsämnesområde och kön New postgraduate students by national research subject area and sex Doktorander under hösten efter nationellt forskningsämnesområde och kön Postgraduate students during the autumn by national research subject area and sex Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön Postgraduate students during the autumn by university/higher education institution and sex Licentiatexamina efter nationellt forskningsämnesområde och kön Licentiate degrees by national research subject area and sex Doktorsexamina efter nationellt forskningsämnesområde och kön Doctoral degrees by national research subject area and sex Tjänstgörande och tjänstlediga lärare, översikt Teachers on duty and on leave, overview Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 2008/2009 Teachers on duty and on leave Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, löpande priser Expenditure on research and development (R&D) by sector, current prices, SEK m Utbildning och forskning Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, 2007 års priser Expenditure on research and development (R&D) by sector, 2007 prices, SEK m Utgifter för forskning och utvecling (FoU) på utförande sektor och finansieringskällor 2007, miljoner kronor Expenditure on research and development (R&D) by sector and sources of finance, SEK m Antal årsverken för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor Number of person-years in research and development (R&D) by sector Företagssektorns forskning och utveckling (FoU) Research and developmnet (R&D) in business sector Gruv- och industriföretagens utgifter för forskning och utveckling (FoU), miljoner kronor Research and development (R&D) expenditure in mining and manufacturing enterprises, SEK m Gruv- och industriföretagens forskning och utveckling (FoU) i relation till vissa totaldata för företagen 2007 Reasearch and development (R&D) in mining and manufacturing enterprises in relation to certain total data, by industry Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling (FoU) 2007, personaldata, FoU-årsverken Research and development (R&D) in the higher education sector, personnel data, (full-time equivalent in R&D) Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling (FoU) 2007, intäkter, miljoner kronor Reasearch and development (R&D) in the higher education sector, current expenditure, SEK m Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på ändamål, miljoner kronor i löpande priser Government grants for research and development (R&D), by objectives, SEK m, current prices Statistiska centralbyrån 497

4 Idag går nästan alla ungdomar vidare till den treåriga gymnasieskolan, och av dem fortsätter 4 av 10 på högskolan inom tre år. Det betyder att fler svenskar är högutbildade än lågutbildade. Annat var det förr. År 1930 hade 3 procent av männen och 0,5 procent av kvinnorna en gymnasieutbildning. Tack vare utbildningssystemets reformering och expansion, har befolkningen blivit allt mer välutbildad. Framförallt är det under efterkrigstiden som utbildningsnivån har höjts. Införandet av den 9-åriga obligatoriska grundskolan på 1960-talet samt den utbyggda gymnasieskolan har gett tydliga effekter. Numera är gymnasieutbildning inte ett privilegium för ett fåtal det är det normala. Även den eftergymnasiala utbildningen har kommit allt fler till godo. År 1930 hade 3 procent av männen och endast 0,5 procent av kvinnorna en 3-årig gymnasial utbildning alternativt en eftergymnasial utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen, cirka 85 procent, hade enbart gått i folkskola. År 1970 hade utbildningsnivån höjts väsentligt. Cirka 7 procent av såväl kvinnor som män hade då fortsatt studera efter gymnasiet, även om kvinnornas utbildning ofta var kortare än männens. Cirka 5 procent av kvinnorna och 14 procent av männen hade en 3-årig gymnasieutbildning som högsta utbildning. Fortfarande hade dock nära nog hälften av befolkningen enbart genomgått folkskola. Även under senare år har utvecklingen fortsatt när det gäller befolkningens utbildningsnivå. Idag går nästan samtliga ungdomar vidare till den treåriga gymnasieskolan, även om alla inte avslutar utbildningen. Allt fler i en årskull läser därefter vidare på högskolan övergångsfrekvensen inom tre år från gymnasieskolan till högskolan är idag över 40 procent. Idag har 22 procent av befolkningen i åldern år minst treårig eftergymnasial utbildning, medan 15 procent endast har förgymnasial utbildning, dit grundskola och folkskola räknas. Summa summarum fler svenskar är högutbildade än lågutbildade. Drygt en miljon högutbildade De högutbildade (personer med minst 3-årig eftergymnasial utbildning) utgör alltså 22 procent av befolkningen (25 64 år), eller personer. Ytterligare har en kortare eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar 14 procent av befolkningen (25 64 år). Totalt har alltså mer än var tredje svensk i åldern år, 37 procent, någon form av eftergymnasial utbildning. Och utvecklingen bara fortsätter de senaste åren har andelen högutbildade ökat med 1 procentenhet per år. Unga kvinnor högst utbildade Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial utbildning och mer sällan enbart förgymnasial utbildning. Kvinnor har därmed en högre utbildningsnivå. Av kvinnorna är 26 procent högutbildade jämfört med 19 procent för männen (25 64 år).

5 Statistisk årsbok 2010 Kvinnor i åldern år är en särskilt välutbildad grupp. Det är också här som skillnaden jämfört med männen är störst. Hälften av kvinnorna i denna åldersgrupp har någon form av eftergymnasial utbildning. Drygt var tredje kvinna, 37 procent, i denna ålder är högutbildad (dvs. har minst treårig eftergymnasial utbildning) medan männens andel är 25 procent. I början på 1990-talet var andelen högutbildade större bland männen. Kvinnornas dominans på universitet och högskolor, i form av andelen studerande och examinerade, har ökat under senare år vilket nu ger utslag i utbildningsnivån. En annan orsak till att kvinnorna avancerat är att flera kvinnodominerade utbildningar förlängdes i början av 1990-talet och numera räknas till långa eftergymnasiala utbildningar. Exempel är utbildning till förskollärare och sjuksköterska. Var tredje forskarutbildad är kvinna Även om fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning, har de inte hunnit ifatt i forskarutbildningen. Av de cirka forskarutbildade i åldern år är 36 procent kvinnor. Den manliga dominansen ökar med stigande ålder bland åringarna var 57 procent av de forskarutbildade män, bland åringarna var motsvarande andel 70 procent. Folkskola vanlig utbildning bland äldre Det är bland åringarna som vi hittar den största andelen lågutbildade. I den gruppen har var fjärde endast förgymnasial utbildning. Motsvarande andel i åldersgrupperna år och år är var tionde. Männen har i större utsträckning än kvinnorna endast en förgymnasial utbildning som högsta utbildning. Detta gäller i samtliga åldersgrupper. Utbildning och forskning Högutbildade amerikaner och ryssar De utrikes födda har något lägre utbildningsnivå än de som är födda i Sverige. Men när det gäller andelen högutbildade finns ingen skillnad 22 procent av såväl inrikes som utrikes födda har minst treårig eftergymnasial utbildning. Däremot finns det stora skillnader mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar mellan grupperna. Av födda i Norden har de från Finland högst andel med enbart förgymnasial utbildning (26 procent) medan islänningarna bidrar med den största andelen högutbildade (34 procent). Andel med förgymnasial utbildning resp. med lång eftergymnasial utbildning bland utrikes födda år, 2008 några länder Födelseland Andel med Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Finland Norge Danmark Island Thailand Turkiet 45 9 Vietnam 44 9 Japan 3 47 USA 4 49 Ryssland 4 60 Danderydsborna är de högst utbildade 39 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större andel högutbildade än riksgenomsnittet (22 procent). Majoriteten av kommunerna med högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, Täby, Solna, Stockholm, Sollentuna och Nacka har 34 procent eller mer av invånarna minst treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel finns i Danderyd, där mer än hälften av befolkningen har en sådan utbildning. Lund, Lomma, Uppsala och Umeå har också mer än 34 procent högutbildade invånare. Störst antal personer med minst treårig eftergymnasial utbildning finns i de tre storstäderna. Kommuner med störst andel och störst antal högutbildade i åldern år, 2008 Kommun Andel högutbildade (%) Kommun Antal högutbildade Danderyd 52 Stockholm Lund 49 Göteborg Lidingö 41 Malmö Lomma 38 Uppsala Uppsala 37 Lund Täby 37 Linköping Stockholm 35 Umeå Solna 35 Västerås Umeå 34 Örebro Sollentuna 34 Nacka Källa: SCB ( Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån 499

6 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Utbildningsnivån för befolkningen år Educational level for the population years of age Under de senaste 19 åren har andelen med enbart förgymnasial utbildning halverats från 33 procent 1990 till 15 procent Andelen med eftergymnasial utbildning har under samma period ökat från 23 till 36 procent. Källa: SCB Befolkningens utbildning ( 518 Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue other than Swedish Läsåret 1978/79 hade 8 procent av grundskolans elever ett annat modersmål än svenska. Läsåret 2008/09 var motsvarande andel drygt 18 procent. Det motsvarar elever. Vanligaste språket vid sidan av svenska var arabiska; elever hade det som modersmål läsåret 2008/ Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok (äldre årgångar); Statistisk årsbok (äldre årgångar) samt tabell 531 i denna bok. Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna från gymnasieskolans linjer/program Rate of transition to higher education within three years among pupils who left upper secondary school education Fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier inom tre år efter gymnasieskolan. Bland dem som avslutade gymnasieskolan läsåret 2004/05 påbörjade 46 procent av kvinnorna och 35 procent av männen högskolestudier inom tre år. Den höga övergångsfrekvensen för avgångna 1994/95 beror på en organisationsförändring av gymnasieskolan. Totalsiffran är en överskattning jämfört med en normal avgångskull. Källa: SCB ( 500 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Kön/Ålder Sex/Age Utbildning och forskning Befolkning, år, efter utbildningsnivå, kön och ålder 2008 Population aged 16 74, by level of education, sex and age Befolkning år Population Antal Number Därav andel (%) med Highest educational level (%) Förgymnasial utbildning Compulsory school Gymnasial utbildning <2 år Upper secondary education <2 years Gymnasial Eftergymnasial utbildning >3 år utbildning Upper <2 år secondary Post education >3 years secondary education <2 years Eftergymnasial utbildning 2 år Post Eftergymnasial utbildning >3 år Forskarutbildning Post graduate Post education secondary secondary education education 2 years >3 years Uppgift saknas Unknown education level Män Men Kvinnor Women Totalt Total Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Utbildningsregistret ( Totalt Total Statistiska centralbyrån 501

8 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Utbildningsinriktning Field of education Allmän utbildning General education Befolkning, år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön 2008 Population aged 25 64, by field of education, level of education and sex Befolkning, år Population Antal Number Därav andel (%) med Highest educational level (%) Förgymnasial utbildning inkl. okänd nivå Compulsory school (incl. unknown level). Gymnasial utbildning Upper secondaty education Eftergymnasial utbildning <3 år Post secondary education <3 years Eftergymnasial utbildning >3 år Post secondary education >3 years Totalt Total Båda könen Both sexes Män Men Kvinnor Women Pedagogik och lärarutbildning Båda könen Teaching methods Män and teacher education Kvinnor Humaniora och konst Båda könen Humanities and arts Män Kvinnor Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Båda könen Social sciences, law, Män commerce, administration Kvinnor Naturvetenskap, matematik Båda könen och data Natural sciences, Män mathematics and computing Kvinnor Teknik och tillverkning Båda könen Engineering and Män manufacturing Kvinnor Lant- och skogsbruk samt Båda könen djursjukvård Agriculture and Män forestry, veterinary medicine Kvinnor Hälso- och sjukvård samt Båda könen social omsorg Health care Män and nursing, social care Kvinnor Tjänster Båda könen Services Män Kvinnor Okänd Båda könen Unknown Män Kvinnor Befolkning, år Båda könen Män Kvinnor Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Utbildningsregistret ( 502 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Typ av skolform/verksamhet Type of education/activity Utbildning och forskning Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP Totala kostnader, miljoner kr Total expenditure, SEK m Kostnad per skolform/ verksamhet 2007 som andel (%) av BNP 2006 Expenditure by type of school, percentage of GDP Andel av total utbildningskostnad 2007 (%) Percentage of total educational expenditure Förskola Preschool teaching ,45 17,8 Förskoleklass Preschool class ,14 1,8 Grundskola Compulsory school ,45 30,0 Specialskola 1 Special school primarily for pupils with impaired hearing ,02 0,2 Särskola Education for pupils with learning disabilities ,21 2,6 Gymnasieskola Upper secondary school ,10 13,5 Komvux Adult secondary education ,12 1,5 Kompletterande utbildning Supplementary education programmes ,01 0,1 Särvux Education for adults with learning disabilities ,01 0,1 CFL, Nationellt centrum för flexibelt lärande National centre for flexible learning ,00 0,0 Svenskundervisning för invandrare Swedish tuition for immigrants ,04 0,5 Universitet/Högskola Higher education, tertiary education, universities and higher education institutions ,53 18,8 Folkhögskola 2 Folk high school ,09 1,1 Studieförbunden 2 Study association ,11 1,4 Arbetsmarknadspolitiska program Employment training ,11 1,3 Svenska utlandsskolor Swedish schools abroad ,00 0,1 Kvalificerad yrkesutbildning Advanced vocational training ,04 0,5 Centrala kostnader Central administrative costs ,09 1,1 Studiestöd 3 Student aid ,63 7,7 Totala kostnader Total ,17 100,0 1) Inkl. kostnader för specialpedagogiskt resurs- och kunskapscentrum. 2) Ny insamlingsmetod från och med Tidigare års uppgifter borttagna. 3) Exkl. lån. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF12 ( Statistiska centralbyrån 503

10 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass Pre-school, family day-care homes, pre-school classes and leisure-time centres År 1 Year Förskola inskrivna barn i åldern Preschool number of children aged 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 2 Summa År 1 Fritidshem inskrivna barn i åldern Leisure time centres Förskoleklass 3 inskrivna barn i åldern Preschool class 6 år 7 9 år år 4 Summa 3 4 år 5 år 6 år 7 år Summa Antal förskolor o. Fritids- 5, 6,7 hem År 1 Familjedaghem inskrivna barn i åldern Family day-care homes 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 9 år år 4 Summa Antal familjedaghem ) Mättidpunkten var t.o.m den 31 december. Åren 1998, 1999, 2001, 2002, 2003, 2004, 2007 och 2008 var mätdagen den 15 oktober, år 2000 och 2006 den 13 oktober. År 2005 var mättidpunkten 14 oktober. 2) Inkl. skolbarn i förskola. 3) Före 1998 redovisas antal barn inskrivna i deltidsgrupp. 4) Inkl. ett fåtal barn äldre än 12 år. 5) Number of pre-schools and leisure-time centres. 6) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna. 7) Uppgifterna om Antal förskolor och fritidshem är korrigerade för åren 1997 och ) Number of family day-care homes. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2 (2003 ). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( Del 2 ( ); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 ( ); Barnomsorgen i siffror (1997); Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst: Barnomsorg ( 1996); SCB Statistikdatabasen: Utbildning och forskning ( 1998, Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Huvudman/Modersmål Organiser/Mother tongue Utbildning och forskning Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue Antal elever i förskoleklass under läsåret Number of pupils during the school year 2006/ / /09 Pojkar Boys Flickor Girls Totalt Total Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Alla huvudmän All organisers Kommunal regi Municipal organisers Enskild regi Private organisers Modersmål (annat än svenska) Mother tongue (other than Swedish) Albanska Albanian Arabiska Arabic Bosniska/Kroatiska/Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian Engelska English Finska Finnish Kurdiska Kurdish Persiska Persian Somaliska Somali Spanska Spanish Turkiska Turkish Övriga språk Other Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2. Statistiska centralbyrån 505

12 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Inskrivna barn i förskola och fritidshem i kommunal och enskild regi den 15 oktober 2008, länsvis Number of children enrolled in municipal and private pre-school and leisure-time centres, by county Län County Antal inskrivna barn i förskolor Number of children in pre-school Kommunal utförare Municipal provider Enskild 2 utförare Private provider Summa Total Antal inskrivna barn i fritidshem Number of children in leisure-time centre Kommunal utförare Enskild 2 utförare Summa Totalt antal barn inskrivna i förskola och fritidshem 1 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Total number of children in pre-schools and leisure-time centres. 2) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som drivs i enskild regi är verksamheter som kommunen ansvarar för. Driftsformer är föräldrakooperativ, personalkooperativ, föreningar, bolag, bostadsföretag, stiftelser, svenska kyrkan, landsting m.fl. Privately managed preschool activities and child care are activities for which the municipality bears responsibility. These can take the form of parentalcooperatives, staff-cooperatives, economic associations, limited companies, housing companies, foundations, the Church of Sweden, county councils, etc. Källa: Skolverket och SCB Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008, ( 506 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Utbildning och forskning Antal familjedaghem, inskrivna barn i familjedaghem i kommunal och enskild regi den 15 oktober 2008, länsvis Number of municipal and private family day-care homes and number of children enrolled, by county Län County Antal familjedaghem 1 med Number of family day-care homes with a Summa Total Antal inskrivna barn i familjedaghem 1 med Number of children in family daycare homes with a Summa kommunal utförare Municipal provider enskild 2 utförare Private provider kommunal utförare enskild 2 utförare Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Inkl. trefamiljesystem. 2) Familjedaghem med enskild utförare avser de familjedaghem som kommunen svarar för, men som anordnas och utförs av annan än kommunens dagbarnvårdare. Kommunen kan ge bidrag till driften av enskilda familjedaghem. Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008 ( 527 Elever och skolor i grundskolan Pupils and schools in compulsory school 2002/ / / / / / /09 Skolor Schools Elever Pupils Flickor Girls (%) 48,8 48,8 48,8 48,8 48,8 48,8 48,7 Pojkar Boys (%) 51,2 51,2 51,2 51,2 51,2 51,2 51,3 Därav fristående Of which private Skolor Elever Flickor (%) 51,1 51,5 51,1 50,6 50,8 50,5 50,7 Pojkar (%) 48,9 48,5 48,9 49,4 49,2 49,5 49,3 Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( Del 2 (2002/03); Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( och Del 2 (2003/04 ). Statistiska centralbyrån 507

14 Utbildning och forskning Statistisk årsbok År Year Elever i särskolan under höstterminerna Pupils at special schools for the mentally handicapped Grundsärskola Compulsory level Träningsskola Training school Yrkesutbildning Vocational training Yrkesträning 1 Verksamhetsträning 2 Summa Total Därav i särskild 3, 4,5 undervisning 1) Vocational training of mentally handicapped young people. 2) Occupational training for the disabled. 3) Of whom receiving remedial tuition. 4) Ingår i resp. kolumn och i summan. Included in relevant column. 5) Fr.o.m särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning. As from 1999 pupils in Special education are only included in relevant column. Källa: Skolverket och SCB: Statistiska meddelanden serie U 40 (1993); Skolan i siffror. Del 2 ( ); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 ( ); Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( Del 2 ( ); Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2 (2003 ). 529 Elever i specialskolan under höstterminerna Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Skoltyp Type of school Regionskolor för döva eller hörselskadade Regional schools or pupils with impaired hearing Riksskolor Schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Åsbackaskolan 1, Gnesta Resurscenter Resource centre Resurscenter syn 2, Örebro Resurscenter tal och språk 3, Sigtuna Samtliga All pupils ) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally handicapped. 2) Resurscenter med kvarvarande specialskoleverksamhet för synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda. Specialskolan har intagningsstopp fr.o.m. 1 juli Resource centre that still has special school operations for pupils with impaired vision that are also deaf, hearing impaired or mentally handicapped. 3) Resurscenter med kvarvarande specialskoleverksamhet för elever med grav språkstörning. Specialskolan har intagningsstopp fr.o.m. 1 juli Resource centre that still has special school operations for pupils with impaired speech. Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( Del 2 ( 2002). Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2 (2003 ). 508 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Utbildning och forskning Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen 2008 Number of compulsory school pupils with leaving certificates and grade distribution by subject in the last (ninth) year Ämne Subject Antal elever 1 Betygsfördelning (%) Number of pupils 1 Grade distribution (%) Pojkar Boys Flickor Girls Totalt Total Godkänd Passed Väl Godkänd Passed with merit Mycket Väl Godkänd Passed with distinction Ej uppnått målen 1 Not achieving goals 1 Totalt Bild Art education ,0 39,0 19,2 3,9 100,0 Engelska English ,0 37,7 19,6 5,7 100,0 Hemkunskap Domestic science ,5 39,6 21,6 4,3 100,0 Idrott och hälsa Physical education and Health ,6 37,8 24,5 7,1 100,0 Matematik Mathematics ,0 28,5 13,1 7,4 100,0 Moderna språk, elevens val Third foreign language ,6 31,5 37,0 4,9 100,0 Moderna språk, språkval Second foreign language ,1 34,3 22,2 6,4 100,0 Modersmål Mother tongue ,6 33,6 43,0 3,8 100,0 Musik Music ,2 37,3 18,7 4,8 100,0 NO-ämnen 2 General science ,3 33,2 15,5 8,0 100,0 Biologi Biology ,0 33,3 16,5 8,2 100,0 Fysik Physics ,6 31,5 14,0 9,8 100,0 Kemi Chemistry ,3 30,2 13,1 10,4 100,0 SO-ämnen 2 Social science subjects ,0 34,9 20,0 6,1 100,0 Geografi Geography ,4 35,1 15,1 7,4 100,0 Historia History ,8 34,9 17,9 7,3 100,0 Religionskunskap Religious studies ,1 35,3 16,7 6,9 100,0 Samhällskunskap Civics ,7 34,2 15,8 7,3 100,0 Slöjd Craft ,1 42,7 18,9 3,3 100,0 Svenska Swedish ,5 39,1 16,9 3,5 100,0 Svenska som andra språk Swedish as second language ,8 25,6 6,3 22,3 100,0 Teckenspråk Sign language ,6 22,4 36,7 11,2 100,0 Teknik Technology ,9 39,2 12,9 5,9 100,0 Genomsnittligt meritvärde 3 Average overall merit rating 198,5 220,6 209, Andel behöriga till gymnasieskolan 4 Share eligible for upper secondary education ,9 89,9 88, ,9 90,4 89, ,3 90,7 89, ,7 90,7 89, ,2 91,1 89, ,7 91,0 89, ,0 91,0 89, ,4 91,0 89, ,8 91,6 89, ,6 92,1 90, ,8 93,1 91, ) I redovisningen ingår inte elever som saknade betyg i samtliga ämnen. Fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ingår i redovisningen. Pupils without grades in any subject are excluded. Pupils in private schools with goal-related grades are included. 2) Avser elever med s.k. blockbetyg i natur- respektive samhällsorienterande ämnen. Pupils with an overall grade in general science (NO) and/or social subjects (SO). 3) Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever. The overall merit rating is the sum of a pupil's 16 best grades, where G scores 10, VG 15 and MVG 20. 4) För att vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Eligibility requires at least a passing grade in Swedish/Swedish as a second language, mathematics and English. Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg och skola i siffror ( 2000). Del 1, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( ). Del 1; Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 1 (2003 ). Statistiska centralbyrån 509

16 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish Modersmål Mother tongue 2003/ / / / / /09 1 Nordiskt Nordic Danska Danish Finska Finnish Isländska Icelandic Norska Norwegian Europeiskt utom nordiskt European other than Nordic Albanska Albanian Bosniska/Kroatiska/Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian Engelska English Estniska Estonian Flamländska Dutch Franska French Grekiska Greek Italienska Italian Makedonska Macedonian Polska Polish Portugisiska Portuguese Romanés Romani Rumänska Romanian Ryska Russian Samiska 2 Sami Spanska Spanish Tornedalsfinska Torne Valley Finnish Tyska German Ungerska Hungarian Afrikanskt African Amhariska Amharic Somaliska Somali Tigrinia Tigrinya Asiatiskt Asian Arabiska Arabic Armeniska Armenian Assyriska/Syriska Assyrian/Syrian Bangla Bengali Dari Kinesiska 3 Chinese Kurdiska Kurdish Pashto Persiska Persian Sorani Tagalog Thai Turkiska Turkish Urdu Vietnamesiska Vietnamese Övriga Other Samtliga Total ) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej. Excl. asylum-applicants. 2 Inkl. varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska. Incl. variants of Samic languages. 3) Inkl. varianter som kantonesiska. Incl. such variants as Cantonese. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( och UF0104). Del Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Utbildning och forskning Svenskundervisning för invandrare, studieresultat och elevtimmar efter kön Swedish for immigrants, study results and student hours by sex Elever Pupils Elevtimmar under läsåret Class hours during the academic year Antal Number Totalt Total Kvinnor Women Män Men Andel (%) Percentage Totalt Kvinnor Män Samtliga timmar Total hours Per elev Per pupil Totalt Kvinnor Män 2006/07 Samtliga elever All pupils ,0 100,0 100, Avslutat utbildningen med minst godkänt resultat Completed training and passed ,7 24,7 20, Därav Of which Studieväg 1 (Kurs B) ,7 1,9 1, därav med betyg G ,5 1,6 1, med betyg VG ,2 0,2 0, uppgift om betyg saknas ,0 0,0 0, sluttestats direkt direct exam 5 5 0,0 0, Studieväg 2 (Kurs C) ,7 5,9 5, därav med betyg G ,0 5,1 4, med betyg VG ,6 0,7 0, uppgift om betyg saknas ,1 0,1 0, sluttestats direkt ,0 0,0 0, Studieväg 3 (Kurs D) ,3 16,9 13, därav med betyg G ,9 12,9 10, med betyg VG ,0 3,6 2, uppgift om betyg saknas ,1 0,1 0, sluttestats direkt ,4 0,4 0, Ej nått målen/lämnat landet Not passed/left the country ,2 2,2 2, Avbrott/studieuppehåll Study break ,8 22,1 26, Fortsätter utbildningen Continues training ,3 51,0 51, /08 Samtliga elever Avslutat utbildningen med minst godkänt resultat ,5 23,9 18, Därav Studieväg 1 (Kurs B) ,6 1,8 1, därav med betyg G ,5 1,6 1, med betyg VG ,1 0,2 0, uppgift om betyg saknas ,0 0,0 0, sluttestats direkt ,0 0,0 0, Studieväg 2 (Kurs C) ,1 6,4 5, därav med betyg G ,4 5,6 5, med betyg VG ,6 0,7 0, uppgift om betyg saknas ,0 0,0 0, sluttestats direkt ,1 0,1 0, Studieväg 3 (Kurs D) ,8 15,7 11, därav med betyg G ,5 11,8 9, med betyg VG ,8 3,5 2, uppgift om betyg saknas ,0 0,0 0, sluttestats direkt ,5 0,5 0, Ej nått målen/lämnat landet ,3 2,3 2, Avbrott/studieuppehåll ,1 26,1 30, Fortsätter utbildningen ,1 47,7 48, Källa: Skolverket och SCB: ( och Utbildningsresultat. Riksnivå. Statistiska centralbyrån 511

18 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i svenska utlandsskolor Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools and upper secondary schools abroad Skolform/Världsdel Type of school/continent 2003/ / / / / /09 Totalt antal elever Total number of pupils Förskoleklass Preschool class Flickor Girls Pojkar Boys Europa Europe Afrika Africa Sydamerika South America Asien Asia Grundskola Compulsory school Flickor Pojkar Europa Afrika Sydamerika Asien Gymnasieskola Upper secondary school Flickor Pojkar Europa Afrika Andel (%) behöriga Entitled, percent Förskoleklass Flickor Pojkar Europa Afrika Sydamerika Asien Grundskola Flickor Pojkar Europa Afrika Sydamerika Asien Gymnasieskola Flickor Pojkar Europa Afrika Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida: Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( och Del Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Studieväg Course of studies Utbildning och forskning Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2008 Upper secondary school applicants and admissions, autumn term Behöriga 1:ahandssökande First choice qualified applicants Därav Of whom Män Men Kvinnor Women Intagna Admissions Därav Män Kvinnor Nationella program National Programmes Barn- och fritid Child Care and Recreation Bygg Construction El Electrical Engineering Energi Energy Estetiska Arts Fordon Vehicle Engineering Handel och administration Business and Administration Hantverk Handicraft Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering Industri Industry Livsmedel Food Medie Media Naturbruk Natural Resource Use Naturvetenskap Natural Science Omvårdnad Health Care Samhällsvetenskap Social Sciences Teknik Technical Specialutformat program 1 Specially Designed Programme Individuella program Individual Programmes International Baccalaureate Utbildning vid fristående skolor 1 Education at independent schools Samtliga Total ) Sökande till fristående skolor och specialutformade program går inte att särredovisa. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende år 2008 ( Del 2. Statistiska centralbyrån 513