Utbildning och forskning Education and research

Transkript

1 Utbildning och forskning Education and research

2 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Utbildning och forskning Education and research Sida Page 22.1 Utbildning utbildningsnivå Education educational level 22.2 Utbildningsnivå för befolkningen år Educational level for the population years of age 22.3 Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska 1978/ / Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue other than Swedish 22.4 Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever från gymnasieskolans linjer/program 1989/ / Rate of transition to higher education within three years among pupils who left upper secondary school education 22.5 Befolkning, 16 år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder Population aged 16 years and older, by level of education, sex and age 22.6 Befolkning, år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön år Population aged 25 64, by field of education, level of education and sex 22.7 Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP 22.8 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time centres 22.9 Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue Elever och skolor i grundskolan Pupils and schools in compulsory comprehensive school Elever i särskolan Pupils at special schools for the mentally handicapped Elever i specialskolan Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Sida Page Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen Number of compulsory school pupils with leaving certificates and grade distribution by subject in the last (ninth) year Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish Svenskundervisning för invandrare efter modersmål, födelseland, ålder, utbildning och kön Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age, education and sex Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i svenska utlandsskolor Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools and upper secondary schools abroad Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen Upper secondary school applicants and admissions, autumn term Elever i gymnasieskolan den 15 oktober Upper secondary school students, 15 October Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret Students leaving upper secondary school having completed education Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt genomsnittlig betygspoäng, läsåret 2009/ Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility for university education and average grades Elever vid folkhögskolor Pupils at folk high schools Elever i kommunal vuxenutbildning under kalenderåren Students in municipal adult education 428 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2012 Utbildning och forskning Sida Page Sida Page Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade studenter, examina och examinerade personer läsåret 2009/2010 per universitet/högskola efter kön University entrants, first-year students at university/higher education institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by university/higher education institution and sex Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN), examen och kön Number of university degrees, by field of education, degree and sex Doktorandnybörjare efter nationellt forskningsämnesområde och kön New doctoral students by national research subject area and sex Doktorander under hösten efter nationellt forskningsämnesområde och kön Doctoral students during the autumn by national research subject area and sex Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön Doctoral students during the autumn by university/higher education institution and sex Doktorsexamina efter nationellt forskningsämnesområde och kön Doctoral degrees by national research subject area and sex Tjänstgörande och tjänstlediga lärare, översikt Teachers on duty and on leave, overview Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 2010/ Teachers on duty and on leave Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, löpande priser Expenditure on research and development (R&D) by sector, current prices, SEK m Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, 2009 års priser Expenditure on research and development (R&D) by sector, 2009 prices, SEK m Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor och finansieringskällor 2009, miljoner kronor Expenditure on research and development (R&D), by sector and sources of finance, SEK m Företagens utgifter för egen utförd FoU efter näringsgren 2009, mnkr, löpande priser Enterprises intramural R&D expenditure by industry, MSEK, current prices Företagens utgifter, årsverken, personer och personer med forskarexamen efter företagsstorlek, Expenditure on intramural R&D, number of fulltime equivalents, persons and persons with postgraduate education by number of employees Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling (FoU) 2009, personaldata, FoU-årsverken Research and development (R&D) in the higher education sector, personnel data (fulltime equivalent in R&D) Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling (FoU) 2009, intäkter, miljoner kronor Research and development (R&D) in the higher education sector, current costs, SEK m Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på ändamål, miljoner kronor i löpande priser Government grants for research and development (R&D), by objectives, SEK m, current prices Statistiska centralbyrån 429

4 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Utbildning utbildningsnivå Education educational level Nästan alla ungdomar väljer nuförtiden att gå den treåriga gymnasieskolan, och av dem fortsätter 4 av 10 på högskolan inom tre år. Det betyder att fler svenskar är högutbildade än lågutbildade. Annat var det förr. År 1930 hade 3 procent av männen och 0,6 procent av na en gymnasieutbildning. Vi i Sverige har blivit allt mer välutbildade. I dag studerar nästan samtliga ungdomar vidare på den treåriga gymnasieskolan, även om alla inte avslutar sin utbildning. Allt fler i en årskull läser därefter vidare på högskolan övergångsfrekvensen inom tre år från gymnasieskolan till högskolan är idag över 40 procent. Idag har 24 procent av befolkningen i åldern år minst treårig eftergymnasial utbildning, medan 14 procent endast har förgymnasial utbildning, dit grundskola och folkskola räknas. Slutsatsen är att fler svenskar är högutbildade än lågutbildade. Unga är de högst utbildade Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial utbildning och mer sällan enbart förgymnasial utbildning. Kvinnor har därmed en högre utbildningsnivå. Av na är 27 procent högutbildade jämfört med 20 procent för männen (25 64 år). Andel av befolkningen i åldern år med minst 3 års eftergymnasial utbildning år 2010 (procent) Höjd utbildningsnivå efter skolreform på 1960-talet Det var framförallt under efterkrigstiden som utbildningsnivån höjdes. Införandet av nioårig obligatorisk grundskola på 1960-talet samt den utbyggda gymnasieskolan gav tydliga effekter. Gymnasieutbildning var inte längre ett privilegium för ett fåtal. Även den eftergymnasiala utbildningen har kommit allt fler till godo. År 1930 hade 3 procent av männen och endast 0,6 procent av na en treårig gymnasial utbildning alternativt en eftergymnasial utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen, cirka 85 procent, hade enbart gått i folkskola. År 1970 hade utbildningsnivån höjts väsentligt. Cirka 7 procent av såväl som män hade då fortsatt studera efter gymnasiet, även om nas utbildning ofta var kortare än männens. Cirka 5 procent av na och 14 procent av männen hade en treårig gymnasieutbildning som högsta utbildning. Fortfarande hade dock nära nog hälften av befolkningen enbart genomgått folkskola. Drygt 1,1 miljon är högutbildade Högutbildade (de med en eftergymnasial utbildning 3 år eller längre) utgör alltså 24 procent av befolkningen (25 64 år), eller personer. Ytterligare har en kortare eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar 15 procent av befolkningen (25 64 år). har alltså nästan fyra av tio svenskar i åldern år, eller 38 procent, någon form av eftergymnasial utbildning. Och det här är en utveckling som fortsätter. De senaste åren har andelen högutbildade ökat med cirka 1 procentenhet varje år. Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser ( 430 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2012 Kvinnor i åldern år är en särskilt välutbildad grupp. Här är också skillnaden jämfört med männen störst. Över hälften, 52 procent, av na i denna åldersgrupp har någon form av eftergymnasial utbildning. Drygt var tredje kvinna, 37 procent, i denna ålder är högutbildad, medan männens andel är 24 procent. I början på 1990-talet var andelen högutbildade större bland männen. Kvinnornas dominans på universitet och högskolor, både i form av andelen studerande och examinerade, har ökat under senare år. Det ger nu utslag i utbildningsnivån. En annan orsak till att na avancerat är att flera kvinnodominerade utbildningar förlängdes i början av 1990-talet och numera räknas till långa eftergymnasiala utbildningar, t.ex. de som krävs för att bli förskollärare och sjuksköterska. Mer än var tredje forskarutbildad är kvinna Även om fler än män har eftergymnasial utbildning, har de inte hunnit ifatt i forskarutbildningen. Av de cirka forskarutbildade i åldern år är 38 procent. Den manliga dominansen ökar med stigande ålder. Bland åringarna var 56 procent av de forskarutbildade män, bland åringarna var motsvarande andel 68 procent. Utbildning och forskning Folkskola vanlig utbildning bland äldre Bland åringarna hittar vi flest lågutbildade, knappt var fjärde person har endast förgymnasial utbildning. Motsvarande andel i åldersgrupperna år och år är var tionde. Männen har i större utsträckning än na endast en förgymnasial utbildning som högsta utbildning. Detta gäller i alla åldersgrupper. Högutbildade amerikaner och ryssar Utrikes födda har något lägre utbildningsnivå än de som är födda i Sverige. Andelen högutbildade är ungefär lika stor 24 procent bland inrikes födda och 23 procent bland utrikes födda i åldern år. Däremot finns det stora skillnader mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar mellan grupperna. Av födda i Norden har de från Finland högst andel med enbart förgymnasial utbildning (24 procent) medan islänningarna bidrar med den största andelen högutbildade (37 procent). Statistiska centralbyrån 431

6 Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2012 Andel med förgymnasial utbildning resp. med lång eftergymnasial utbildning bland utrikes födda (fr. några länder) i åldern år, 2010 Födelseland Förgymnasial utbildning Andel med Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Finland Norge Danmark Island Thailand Turkiet 44 9 Vietnam Japan 3 50 USA 4 50 Ryssland 4 59 Danderydsborna är de högst utbildade 41 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större andel högutbildade än riksgenomsnittet (24 procent). Majoriteten av kommunerna med högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, Täby, Solna, Stockholm, Sollentuna och Nacka har 35 procent eller mer av invånarna minst treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel finns i Danderyd, där mer än hälften av befolkningen har en sådan utbildning. Lund, Lomma, Uppsala och Umeå har också mer än 35 procent högutbildade invånare. Störst antal personer med minst treårig eftergymnasial utbildning finns i de tre storstäderna. Kommuner med störst andel och störst antal högutbildade i åldern år, 2010 Kommun Andel högutbildade () Kommun Antal högutbildade Danderyd 54 Stockholm Lund 50 Göteborg Lomma 42 Malmö Lidingö 42 Uppsala Täby 39 Lund Uppsala 38 Linköping Solna 38 Umeå Stockholm 37 Örebro Umeå 36 Västerås Sollentuna 35 Nacka Källa: SCB ( Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 432 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Utbildningsnivå för befolkningen år Educational level for the population years of age Utbildning och forskning Andelen med enbart förgymnasial utbildning har minskat från en tredjedel i befolkningen 1990 till 14 procent Andelen med eftergymnasial utbildning har under samma period ökat från 23 procent till 38 procent. Källa: SCB Befolkningens utbildning ( Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska 1978/ /11 Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue other than Swedish Läsåret 1978/79 hade 8 procent av grundskolans elever ett annat modersmål än svenska. Läsåret 2010/11 var motsvarande andel drygt 20 procent. Det motsvarar elever. Vanligaste språket vid sidan av svenska var arabiska; elever hade det som modersmål läsåret 2010/11. Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok (äldre årgångar); Statistisk årsbok (äldre årgångar) samt tabell i denna bok Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever från gymnasieskolans linjer/program 1989/ /07 Rate of transition to higher education within three years among pupils who left upper secondary school education Fler än män påbörjar högskolestudier inom tre år efter gymnasieskolan. Bland dem som avslutade gymnasieskolan läsåret 2006/07 påbörjade 48 procent av na och 37 procent av männen högskolestudier inom tre år. Den höga övergångsfrekvensen för avgångna 1994/95 beror på en organisationsförändring av gymnasieskolan. Totalsiffran är en överskattning jämfört med en normal avgångskull. Källa: Högskoleverket och SCB ( Statistiska centralbyrån 433

8 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Befolkning, 16 år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder 2010 Population aged 16 years and older, by level of education, sex and age Kön/Ålder Sex/Age Befolkning 16 år och äldre Population 16 years and older Antal Number Förgymnasial utbildning Primary and lower secondary education Gymnasial utbildning = <2 år Upper secondary education = <2 years Gymnasial utbildning = 3 år Upper secondary education = 3 years andel () med Highest educational level () Eftergymnasial utbildning <2 år Post secondary education <2 years Eftergymnasial utbildning 2 år Post secondary education 2 years Eftergymnasial utbildning > = 3 år Post secondary education > = 3 years Forskarutbildning Post graduate education Uppgift saknas Unknown education level Total Män Men år years Kvinnor Women år Total år Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Utbildningsregistret ( 434 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Utbildning och forskning Befolkning, år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön år 2010 Population aged 25 64, by field of education, level of education and sex Utbildningsinriktning Field of education Befolkning, år Population andel () med Highest educational level () Antal Number Förgymnasial utbildning inkl. okänd nivå Primary and lower secondary education (incl. unknown level). Gymnasial utbildning Upper secondary education Eftergymnasial utbildning <3 år Post secondary education <3 years Eftergymnasial utbildning >=3 år Post secondary education >=3 years Total Allmän utbildning Båda könen Both sexes General education Män Men Kvinnor Women Pedagogik och lärarutbildning Båda könen Teaching methods and teacher Män education Kvinnor Humaniora och konst Båda könen Humanities and arts Män Kvinnor Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Båda könen Social sciences, law, Män commerce, administration Kvinnor Naturvetenskap, matematik Båda könen och data Natural sciences, Män mathematics and computing Kvinnor Teknik och tillverkning Båda könen Engineering and Män manufacturing Kvinnor Lant- och skogsbruk samt Båda könen djursjukvård Agriculture and Män forestry, veterinary medicine Kvinnor Hälso- och sjukvård samt Båda könen social omsorg Health care Män and nursing, social care Kvinnor Tjänster Båda könen Services Män Kvinnor Okänd Båda könen Unknown Män Kvinnor Befolkning, år Båda könen Män Kvinnor Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Utbildningsregistret ( Statistiska centralbyrån 435

10 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP Typ av skolform/verksamhet Type of education/activity Totala kostnader, miljoner kr Total expenditure, SEK m Kostnad per skolform/ verksamhet 2009 som andel () av BNP 2009 Expenditure by type of school, percentage of GDP Andel av total utbildningskostnad 2009 () Percentage of total educational expenditure Förskola Preschool teaching ,63 18,6 Förskoleklass Preschool class ,16 1,8 Grundskola Compulsory school ,49 28,5 Specialskola 1 Special school primarily for pupils with impaired hearing ,01 0,2 Obligatorisk särskola Compulsory scholl for intellectually disabled children ,14 1,6 Gymnasiesärskola Schools for intellectually disabled children ,09 1,0 Gymnasieskola Upper secondary school ,19 13,6 Komvux Adult secondary education ,12 1,4 Kompletterande utbildning Supplementary education programmes ,01 0,1 Särvux Education for adults with learning disabilities ,01 0,1 CFL, Nationellt centrum för flexibelt lärande National centre for flexible learning Svenskundervisning för invandrare Swedish tuition for immigrants ,05 0,6 Universitet/Högskola Higher education, tertiary education, universities and university colleges ,68 19,1 Folkhögskola 2 Folk high school ,09 1,1 Studieförbund 2 Study association ,12 1,4 Arbetsmarknadspolitiska program Employment training ,06 0,7 Svenska utlandsskolor Swedish schools abroad ,00 0,1 Kvalificerad yrkesutbildning Advanced vocational training ,04 0,5 Centrala kostnader Central administrative costs ,11 1,3 Studiestöd 3 Student aid ,74 8,5 Totala kostnader Total ,75 100,0 1) Inkl. kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum. 2) Ny insamlingsmetod från och med Tidigare års uppgifter borttagna. 3) Exkl. lån. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF12 ( 436 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Utbildning och forskning Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time centres År 1 Year Förskola inskrivna barn i åldern Preschool number of children aged 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 2 Summa År 1 Fritidshem inskrivna barn i åldern Leisure time centres Förskoleklass inskrivna barn i åldern Preschool class 6 år 7 9 år år 3 Summa 3 4 år 5 år 6 år 7 år Summa Antal förskolor och Fritidshem 4, År 1 Familjedaghem inskrivna barn i åldern Family day-care homes 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 9 år år 4 Summa Antal familjedaghem År 1 Pedagogisk omsorg inskrivna barn i åldern Pedagogical care 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 9 år år 4 Summa Antal verksamheter inom pedagogisk omsorg ) Åren 1998, 1999, 2001, 2002, 2003, 2007, 2008, 2009 och 2010 var mätdagen den 15 oktober, år 2000 och 2006 den 13 oktober. År 2005 var mättidpunkten 14 oktober. 2) Inkl. skolbarn i förskola. 3) Inkl. ett fåtal barn äldre än 12 år. 4) Number of pre-schools and leisure-time centres. 5) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna. 6) Number of family day-care homes. 7) Number of pedagogical care. Se Tabellanmärkningar. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2 (2003 ). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( Del 2 ( ); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1999). Statistiska centralbyrån 437

12 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue Huvudman/Modersmål Organiser/Mother tongue Antal elever i förskoleklass under läsåret Number of pupils during the school year 2008/ / /11 Pojkar Boys Flickor Girls Total Pojkar Flickor Pojkar Flickor Alla huvudmän All organisers Kommunal regi Municipal organisers Enskild regi Private organisers Modersmål (annat än svenska) Mother tongue (other than Swedish) Albanska Albanian Arabiska Arabic Bosniska/Kroatiska/Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian Engelska English Finska Finnish Kurdiska Kurdish Persiska Persian Somaliska Somali Spanska Spanish Turkiska Turkish Övriga språk Other Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del Elever och skolor i grundskolan Pupils and schools in compulsory comprehensive school 2004/ / / / / / /11 Skolor Schools Elever Pupils Flickor Girls Pojkar Boys fristående Of which private Skolor Elever Flickor Pojkar Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( och Del Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Läsår School year Elever i särskolan Pupils at special schools for the mentally handicapped Grundsärskola Compulsory level Träningsskola Training school Yrkesutbildning Vocational training Yrkesträning 1 Verksamhetsträning 2 Utbildning och forskning Summa Total i särskild undervis- 3, 4,5 ning 1995/ / / / / / / / / / / / / / / / ) Vocational training of mentally handicapped young people. 2) Occupational training for the disabled. 3) Of whom receiving remedial tuition. 4) Ingår i resp. kolumn och i summan. Included in relevant column. 5) Fr.o.m särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning. As from 1999 pupils in Special education are only included in relevant column. Källa: Skolverket och SCB: Skolan i siffror. Del 2 ( ); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 ( ); Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( Del 2 ( ); Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2 (2003 ) Elever i specialskolan Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Skoltyp Type of school 2004/ / / / / / /11 Regionskolor för döva eller hörselskadade Regional schools or pupils with impaired hearing Riksskolor Schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Ekeskolan 1, Örebro Hällsboskolan 2, Sigtuna Åsbackaskolan 3, Gnesta Samtliga All pupils ) Riksskola för synskadade elever med ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan (Ekeskolan) hade intagningsstopp läsåren 2001/02 t.o.m. 2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired vision and an additional impairment. 2) Riksskola för elever med grava tal- och språkstörningar. Specialskolan (Hällsboskolan) hade intagningsstopp läsåren 2002/03 t.o.m 2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09.A school for pupils with impaired speech. 3) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally handicapped. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2. Statistiska centralbyrån 439

14 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen 2010 Number of compulsory school pupils with leaving certificates and grade distribution by subject in the last (ninth) year Ämne Subject Pojkar Boys Antal elever 1 Number of pupils 1 Betygsfördelning () Grade distribution () Flickor Girls Total Godkänd Passed Väl Godkänd Passed with merit Mycket Väl Godkänd Passed with distinction Ej uppnått målen 1 Not achieving goals 1 Bild Art education ,2 39,0 19,8 4,0 100,0 Engelska English ,3 38,1 20,5 6,2 100,0 Hemkunskap Domestic science ,2 38,9 22,1 4,8 100,0 Idrott och hälsa Physical education and Health ,9 37,3 25,4 7,4 100,0 Matematik Mathematics ,7 26,3 14,2 7,9 100,0 Moderna språk, elevens val Third foreign language ,9 32,4 38,5 4,2 100,0 Moderna språk, språkval Second foreign language ,6 34,7 22,5 5,3 100,0 Modersmål Mother tongue ,0 33,7 44,4 3,0 100,0 Musik Music ,4 36,8 19,8 4,9 100,0 NO-ämnen 2 General science ,5 32,1 15,8 9,7 100,0 Biologi Biology ,1 32,4 16,1 8,5 100,0 Fysik Physics ,2 30,9 13,7 10,2 100,0 Kemi Chemistry ,1 29,5 13,1 10,4 100,0 SO-ämnen 2 Social science subjects ,5 35,6 20,6 6,4 100,0 Geografi Geography ,9 34,4 15,2 7,5 100,0 Historia History ,1 34,5 17,9 7,5 100,0 Religionskunskap Religious studies ,3 34,7 17,1 6,9 100,0 Samhällskunskap Civics ,6 33,8 16,1 7,5 100,0 Slöjd Craft ,8 41,8 19,8 3,6 100,0 Svenska Swedish ,7 38,5 15,4 3,5 100,0 Svenska som andra språk Swedish as second language ,4 21,6 4,4 26,7 100,0 Teckenspråk Sign language ,5 31,4 26,2 10,0 100,0 Teknik Technology ,0 38,0 13,5 6,4 100,0 Genomsnittligt meritvärde 3 Average overall merit rating 197,9 220,1 208, Andel behöriga till gymnasieskolan Share eligible for upper secondary education ,2 89,2 88, ,6 89,9 88, ,9 89,9 88, ,9 90,4 89, ,3 90,7 89, ,7 90,7 89, ,2 91,1 89, ,7 91,0 89, ,0 91,0 89, ,4 91,0 89, ,8 91,6 89, ) I redovisningen ingår inte elever som saknade betyg i samtliga ämnen. Fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ingår i redovisningen. Pupils without grades in any subject are excluded. Pupils in private schools with goal-related grades are included. 2) Avser elever med s.k. blockbetyg i natur- respektive samhällsorienterande ämnen. Pupils with an overall grade in general science (NO) and/or social subjects (SO). 3) Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever. The overall merit rating is the sum of a pupil's 16 best grades, where G scores 10, VG 15 and MVG 20. 4) För att vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Eligibility requires at least a passing grade in Swedish/Swedish as a second language, mathematics and English. Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg och skola i siffror ( 2000). Del 1, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror ( ). Del 1; Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 1 (2003 ). 440 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Utbildning och forskning Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish Modersmål Mother tongue 2005/ / / / / /11 1 Nordiskt Nordic Danska Danish Finska Finnish Isländska Icelandic Norska Norwegian Europeiskt utom nordiskt European other than Nordic Albanska Albanian Bosniska/Kroatiska/Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian Engelska English Estniska Estonian Flamländska Dutch Franska French Grekiska Greek Italienska Italian Makedonska Macedonian Polska Polish Portugisiska Portuguese Romanés Romani Rumänska Romanian Ryska Russian Samiska 2 Sami Spanska Spanish Tornedalsfinska Torne Valley Finnish Tyska German Ungerska Hungarian Afrikanskt African Amhariska Amharic Somaliska Somali Tigrinia Tigrinya Asiatiskt Asian Arabiska Arabic Armeniska Armenian Assyriska/Syriska Assyrian/Syrian Bangla Bengali Dari Kinesiska 3 Chinese Kurdiska Kurdish Pashto Persiska Persian Sorani Tagalog Thai Turkiska Turkish Urdu Vietnamesiska Vietnamese Övriga Other Samtliga Total ) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej. Excl. asylum-applicants. 2) Inkl. varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska. Incl. variants of Samic languages. 3) Inkl. varianter som kantonesiska. Incl. such variants as Cantonese. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( och Del 2. Statistiska centralbyrån 441

16 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Svenskundervisning för invandrare efter modersmål, födelseland, ålder, utbildning och kön Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age, education and sex Modersmål Mother tongue/ Födelseland country of birth/ Ålder Age/ Utbildning Education Total Antal elever Number of pupils Kvinnor Women Män Men Andel () Percentage Kvinnor Män Kvinnor Antal elever Andel () Män Kvinnor Män Samtliga elever All pupils ,4 42, ,3 42,7 med modersmål (10 största) Of which with mother tongue Arabiska Arabic ,2 50, ,1 48,9 Somaliska Somali ,3 42, ,9 46,1 Thailändska Thai ,2 4, ,6 5,4 Polska Polish ,9 38, ,9 38,1 Spanska Spanish ,3 44, ,5 44,5 Engelska English ,6 59, ,7 58,3 Persiska Persian ,7 38, ,2 40,8 Kurdiska/Nordkurdiska Kurdish/North kurdish ,0 44, ,7 41,3 Turkiska ,9 49, ,6 51,4 Bosniska/Kroatiska/ Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian ,2 43, ,5 43,5 med födelseland (10 största) Of which with country of birth Irak Iraq ,9 50, ,4 46,6 Somalia ,0 43, ,7 46,3 Thailand ,4 4, ,8 5,2 Polen Poland ,2 37, ,8 38,2 Iran ,0 39, ,2 41,8 Turkiet Turkey ,7 47, ,1 49,9 Kina China ,1 27, ,6 29,4 Eritrea ,3 40, ,4 38,6 Afghanistan ,5 43, ,7 44,3 Serbien Serbia ,1 51, ,9 48,1 i åldern Of which aged år years ,8 52, ,3 52, år ,1 38, ,4 40, år ,4 43, ,2 43, år ,1 40, ,3 39,7 55 år ,0 48, ,5 47,5 med utbildning Of which with education högst 3 år max. 3 years ,9 35, ,3 35,7 4 6 år ,5 35, ,4 35,6 7 9 år ,3 41, ,6 42, år ,8 45, ,1 45,9 13 år eller mer 13 years or more ,8 46, ,4 45,6 I läs- och skrivinlärning In reading and writing learning ,1 38, ,7 38,3 I praktik In traineeship ,7 47, ,5 44,5 Källa: Skolverket och SCB: ( och Utbildningsresultat. Riksnivå. 442 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Utbildning och forskning Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i svenska utlandsskolor Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools and upper secondary schools abroad Skolform/Världsdel Type of school/continent 2005/ / / / / /11 antal elever Total number of pupils Förskoleklass Pre-school class Flickor Girls Pojkar Boys Europa Europe Afrika Africa Sydamerika South America 1 1 Asien Asia Grundskola Compulsory school Flickor Pojkar Europa Afrika Sydamerika Asien Gymnasieskola Upper secondary school Flickor Pojkar Europa Afrika Andel () behöriga Entitled, percent Förskoleklass Flickor Pojkar Europa Afrika Sydamerika.... Asien Grundskola Flickor Pojkar Europa Afrika Sydamerika Asien Gymnasieskola Flickor Pojkar Europa Afrika Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida: Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( och Statistiska centralbyrån 443

18 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2010 Upper secondary school applicants and admissions, autumn term Studieväg Course of studies Behöriga 1:a-handssökande First choice qualified applicants Of whom Män Men Kvinnor Women Intagna Admissions Män Kvinnor Nationella program National Programmes Barn- och fritid Child Care and Recreation Bygg Construction El Electrical Engineering Energi Energy Estetiska Arts Fordon Vehicle Engineering Handel och administration Business and Administration Hantverk Handicraft Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering Industri Industry Livsmedel Food Medie Media Naturbruk Natural Resource Use Naturvetenskap Natural Science Omvårdnad Health Care Samhällsvetenskap Social Sciences Teknik Technical Specialutformat program 1 Specially Designed Programme Individuella program Individual Programmes International Baccalaureate Utbildning vid fristående skolor 1 Education at independent schools Samtliga Total ) Sökande till fristående skolor och specialutformade program går inte att särredovisa. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende år 2010 ( Del Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Elever i gymnasieskolan den 15 oktober Upper secondary school students, 15 October Utbildning och forskning Studieväg Course of studies Samtliga Both sexes Of whom women Nationella program 1, 2 National Programmes Barn- och fritid Child Care and Recreation Bygg Construction El Electrical Engineering Energi Energy Estetiska Arts Fordon Vehicle Engineering Handel och administration Business and Administration Hantverk Handicraft Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering Industri Industry Livsmedel Food Medie Media Naturbruk Natural Resource Use Naturvetenskap Natural Science Omvårdnad Health Care Samhällsvetenskap Social Sciences Teknik Technical Specialutformat program Specially Designed Programme Individuella program Individual Programmes International Baccalaureate Utbildning vid fristående skolor 2 Education at independent schools Samtliga Total ) Nationella program innehåller elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor. 2) Fr.o.m. läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor inkl. internationella skolor inom en egen grupp fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang, men i denna tabell har elever i fristående skolor fördelats på de nationella programmen. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del 2. Statistiska centralbyrån 445

20 Utbildning och forskning Statistisk årsbok Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret Students leaving upper secondary school having completed education Studieväg Course of studies 2005/ / / / /10 Samtliga Both sexes Of whom women Nationella program 1, 2 National Programmes Barn- och fritid Child Care and Recreation Bygg Construction El Electrical Engineering Energi Energy Estetiska Arts Fordon Vehicle Engineering Handel och administration Business and Administration Hantverk Handicraft Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering Industri Industry Livsmedel Food Medie Media Naturbruk Natural Resource Use Naturvetenskap Natural Science Omvårdnad Health Care Samhällsvetenskap Social Sciences Teknik Technical Specialutformat program Specially Designed Programme Individuella program Individual Programmes Utbildning vid fristående skolor 1 Education at independent schools International Baccalaureate Samtliga Total ) Nationella program innehåller läsåren 2004/ /06 elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor. 2) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ( Del Statistiska centralbyrån