Högst utbildningsnivå i Stockholms län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högst utbildningsnivå i Stockholms län"

Transkript

1 UF 37 SM 1501 Befolkningens 2014 Educational attainment of the population 2014 I korta drag Högst snivå i Stockholms län Drygt en fjärdedel av befolkningen är högutbildad. De bor oftast i storstadskommuner och residensstäder. Majoriteten av kommunerna med allra högst snivå ligger i Stockholms län. I åtta av dem har en tredjedel eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial. Lund, Lomma, Uppsala, Umeå, Linköping, Mölndal, Göteborg och Knivsta tillhör också denna grupp. Den höga snivån i Stockholmsområdet förklaras till stor del av att där finns många arbetsplatser inom branscher som har en stor andel högutbildade som finans- och försäkringsverksamhet, och offentlig förvaltning och försvar. I området finns dessutom ett stort utbud av högre och en relativt ung befolkning, som har en högre formell snivå än äldre. Kommuner med störst andel resp. störst antal invånare med minst treårig eftergymnasial år Kommun Andel invånare med minst treårig eftergymnasial Kommun Antal invånare med minst treårig eftergymnasial Danderyd 56% Stockholm Lund 52% Göteborg Lomma 47% Malmö Lidingö 45% Uppsala Solna 42% Lund Täby 42% Linköping Uppsala 40% Umeå Stockholm 39% Örebro Umeå 38% Västerås Sollentuna 38% Nacka I de flesta län är andelen högutbildade betydligt högre i residensstäderna och i storstadsområdena än i övriga kommuner i länet. Med några undantag har de mindre kommunerna en större andel med förgymnasial som högsta än med en eftergymnasial 3 år eller längre. Michael Karlsson, SCB, tfn , Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 25 juni URN:NBN:SE:SCB-2015-UF37SM1501_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 UF 37 SM 1501 Redovisning av samtliga kommuners snivå finns på SCB:s webbplats samt i Statistikdatabasen: Nästan 1,3 miljoner högutbildade i Sverige Av befolkningen i åldern år har 41 procent någon form av eftergymnasial. En dryg fjärdedel, 26 procent, har minst treårig, vilket motsvarar personer. De senaste åren har andelen högutbildade ökat med drygt en halv procentenhet per år. Utbildningsnivå efter kön år Antal kortare än 3 år 3 år Eftergymn. kortare än 3 år Eftergymn. 3 år eller längre Forskar saknas Unga kvinnor högst utbildade har högre snivå än män. Fler kvinnor än män har eftergymnasial och färre har endast förgymnasial. Däremot är det fortfarande fler män än kvinnor som är forskarutbildade. Av de forskarutbildade i åldern år är andelen kvinnor 41 procent. i åldern år har i stor utsträckning en eftergymnasial. Mer än hälften av kvinnorna i denna åldersgrupp har en eftergymnasial. Andelen högutbildade uppgår till 37 procent. Knappt en fjärdedel av männen i åldern år är högutbildade. Denna skillnad beror på att fler kvinnor går vidare till högskole. För närvarande är cirka 50 procent fler kvinnor än män registrerade vid svenska universitet och högskolor.

3 SCB 3 UF 37 SM 1501 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Utbildningsnivån ökar i Sverige 5 3 år eller längre vanligast 5 Nästan 1,3 miljoner högutbildade i Sverige 6 Unga kvinnor högst utbildade 6 41 procent kvinnor bland de forskarutbildade 8 Utbildningsnivå i kommuner och län 9 Lägre snivå i de mindre kommunerna 9 Utrikes födda 11 Iranier högutbildade 11 Nyinvandrade har hög snivå 12 Utbildningsnivå bland invandrade under 2000-talet 13 Större andel högutbildade kvinnor än män bland invandrade under 2000-talet 14 Utbildningens inriktning 15 Fortfarande traditionella val av 15 Färre yngre med hälso- och sjukvård och lärar 15 nivå: kvinnorna i vården och handeln, männen i industrin 17 nivå: kvinnorna sjuksköterskor och lärare, männen ingenjörer 18 Tabeller 19 Teckenförklaring Befolkningen * fördelad efter snivå och kön år 20 2a. Befolkningen 2014 (16 år och äldre) fördelad efter snivå, inrikes/utrikes född, kön och ålder 22 2b. Befolkningen 2014 (16 år och äldre) fördelad efter snivå, svensk/utländsk bakgrund*, kön och ålder Befolkningen 2014 (16 år och äldre) fördelad efter snivå, kön och ålder (ettårsklasser) Befolkningen 2014 fördelad efter snivå, födelseland och kön år Utrikes födda befolkningen 2014 fördelad efter snivå, födelseland (världsdel*), kön och senaste invandringsår år Befolkningen 2014 fördelad efter snivå, län och kön år Befolkningen 2014 fördelad efter snivå, sinriktning (SUN 2000), kön och ålder år Befolkningen 2014 fördelad efter sgrupp (SUN 2000) och kön år 48 Fakta om statistiken 50 Detta omfattar statistiken 50

4 SCB 4 UF 37 SM 1501 Definitioner och förklaringar 50 Så görs statistiken 50 Statistikens tillförlitlighet 51 Bra att veta 51 Annan statistik 52 In English 53 Summary 53 Roughly 1.3 million Swedes are highly educated 53 Iraniens highly educated 53 Fields of education 53 List of tables 54 List of terms 55

5 SCB 5 UF 37 SM 1501 Statistiken med kommentarer Utbildningsnivån ökar i Sverige I Sverige är det numera fler högutbildade än lågutbildade i yrkesverksam ålder. Av befolkningen i åldern år har 26 procent minst treårig eftergymnasial, medan 13 procent endast har förgymnasial, dit grundskola och folkskola räknas. I början av 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen högst förgymnasial medan en tiondel hade lång eftergymnasial. Utbildningsnivån i Sverige har således stigit kraftigt de senaste åren, vilket beror på ssystemets tillväxt och den demografiska utvecklingen. Unga möter idag ett större utbud av än dagens äldre gjorde under sin studieaktiva tid. Det gäller både gymnasieskolan, där de allra flesta numera deltar, och den högre en. Av den redovisade statistiken framgår att yngre personer med högre ersätter kontinuerligt äldre med lägre snivå, med effekten att snivån successivt stiger Befolkningens snivå år Procent år eller längre kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år ) Tidsseriebrott ägde rum år Det innebar bl.a. att andelen högutbildade ökade. Läs mer om detta i avsnittet Fakta om statistiken. 3 år eller längre vanligast Den vanligaste snivån är den eftergymnasiala en 3 år eller längre, knappt 1,3 miljoner har det som högsta snivå. Denna nivå har successivt ökat, särskilt i början av 2000-talet. Tidigare var den högst tvååriga gymnasieen den vanligaste snivån men den har successivt minskat eftersom de tvååriga gymnasielinjerna avskaffades i början av talet. Knappt hälften av Sveriges 4,9 miljoner invånare i åldern år har gymnasial som högsta. Denna grupp växte under talet och i början av 2000-talet. Under de senaste åren har dock andelen gymnasialt utbildade minskat något och utgör idag 45 procent av befolkningen. Denna andel minskar i takt med att allt fler skaffar sig en högre.

6 SCB 6 UF 37 SM 1501 Nästan 1,3 miljoner högutbildade i Sverige Av befolkningen i åldern år har 41 procent någon form av eftergymnasial. En dryg fjärdedel, 26 procent, har minst treårig, vilket motsvarar personer. De senaste åren har andelen högutbildade ökat med drygt en halv procentenhet per år. De forskarutbildade, den högsta snivån, utgör drygt 1 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder (25 64 år). Antalet forskarutbildade har liksom det totala antalet högutbildade mer än fördubblats sedan början av talet. År 2014 hade personer i åldern år någon form av forskar. Tre fjärdedelar av dessa återfinns inom medicin, naturvetenskap och teknik. Utbildningsnivå efter kön år Antal kortare än 3 år 3 år Eftergymn. kortare än 3 år Eftergymn. 3 år eller längre Forskar saknas har högre snivå än män. Fler kvinnor än män har eftergymnasial och färre har endast förgymnasial. Att kvinnor och män utbildar sig inom olika områden behandlas i avsnittet Utbildningens inriktning. Unga kvinnor högst utbildade i åldern år har i stor utsträckning en eftergymnasial. Mer än hälften av kvinnorna i denna åldersgrupp har en eftergymnasial. Andelen högutbildade uppgår till 37 procent. Knappt en fjärdedel av männen i åldern år är högutbildade. Denna skillnad beror på att fler kvinnor går vidare till högskole. För närvarande är cirka 50 procent fler kvinnor än män registrerade vid svenska universitet och högskolor. I den yrkesverksamma befolkningen (25 64 år) är det i den äldsta åldersgruppen, år, som det är vanligast med en förgymnasial som högsta, 19 procent. Motsvarande andel bland åldersgrupperna år respektive år är en tiondel. nen har i större utsträckning än kvinnorna endast en förgymnasial som högsta. Detta gäller i samtliga åldersgrupper (25 64 år). Fr.o.m. version 2008 av Utbildningsregistret så har registret utökats till att även omfatta högsta för befolkningen som är 75 år och äldre. Den vanligaste en för personer 75 år och äldre är motsvarande folkskole. Knappt hälften av befolkningen (75 år ) har en förgymnasial som högsta. En mycket liten andel av den äldre befolkningen har en

7 SCB 7 UF 37 SM 1501 lång eftergymnasial. I åldersgrupperna år respektive 85 år och äldre är 11 respektive 7 procent högutbildade. I de äldsta åldersgrupperna är det vanligare att kvinnorna har en förgymnasial och de äldre männen har i större utsträckning än kvinnorna en eftergymnasial. Det är endast i åldersgrupperna år respektive 85 år och äldre som männen har en större andel med en lång eftergymnasial och en mindre andel förgymnasialt utbildade än kvinnorna. Det bör noteras att könsfördelningen är mycket jämn i samtliga åldersgrupper utom i de äldsta. Antalet kvinnor är betydligt fler i åldersgrupperna år och 85 år och äldre, vilket har viss betydelse för snivån. Utbildningsnivå efter ålder och kön 2014 Ålder Kön Befolkning nasial 3 år Eftergym- kortare än 3 eller längre år saknas Samtliga Totalt år Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt

8 SCB 8 UF 37 SM procent kvinnor bland de forskarutbildade Fler kvinnor än män har en eftergymnasial. Däremot är det fortfarande fler män än kvinnor som är forskarutbildade. Av de forskarutbildade i åldern år är andelen kvinnor 41 procent. Den manliga dominansen är större bland de äldre. Men även bland åringarna, där skillnaden mellan könen är minst, utgör männen en majoritet med 56 procent av de forskarutbildade. De senaste åren har dock andelen kvinnor bland de forskarutbildade ökat med knappt en procentenhet per år. Forskarutbildade efter kön och ålder 2014 Ålder Kön Antal Andel Samtliga Totalt år Totalt Totalt Totalt Totalt

9 SCB 9 UF 37 SM 1501 Utbildningsnivå i kommuner och län Drygt en fjärdedel av befolkningen är högutbildad. De bor oftast i storstadskommuner och residensstäder. Majoriteten av kommunerna med allra högst snivå ligger i Stockholms län. I åtta av dem har en tredjedel eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial. Lund, Lomma, Uppsala, Umeå, Linköping, Mölndal, Göteborg och Knivsta tillhör också denna grupp. Den höga snivån i Stockholmsområdet förklaras till stor del av att där finns många arbetsplatser inom branscher som har en stor andel högutbildade som finans- och försäkringsverksamhet, och offentlig förvaltning och försvar. I området finns dessutom ett stort utbud av högre och en relativt ung befolkning, som har en högre formell snivå än äldre. Kommuner med störst andel resp. störst antal invånare med minst treårig eftergymnasial år Kommun Andel invånare med minst treårig eftergymnasial Kommun Antal invånare med minst treårig eftergymnasial Danderyd 56% Stockholm Lund 52% Göteborg Lomma 47% Malmö Lidingö 45% Uppsala Solna 42% Lund Täby 42% Linköping Uppsala 40% Umeå Stockholm 39% Örebro Umeå 38% Västerås Sollentuna 38% Nacka Bland befolkningen i åldern år har 1,3 procent en forskar. I Uppsala län har 3,8 procent av befolkningen en forskar, vilket är en betydligt högre andel än i övriga län. Västerbottens län och Stockholms län följer sedan där 2,1 respektive 1,7 procent av befolkningen är forskarutbildade. I flera län har mindre än en halv procent av befolkningen en forskar som högsta. Kommuner med störst andel forskarutbildade återfinns i universitetsstäderna. Lunds och Uppsala kommun har störst andel forskarutbildade med 7,1 respektive 5,6 procent. Lägre snivå i de mindre kommunerna I de flesta län är andelen högutbildade betydligt högre i residensstäderna och i storstadsområdena än i övriga kommuner i länet. Med några undantag har de mindre kommunerna en större andel med förgymnasial som högsta än med en eftergymnasial 3 år eller längre. I nio kommuner har mer än 21 procent av befolkningen i åldern år en förgymnasial som högsta. Det kan jämföras med riksgenomsnittet på 13 procent. Dessa kommuner är framför allt belägna i Västra Götalands län och Smålandslänen. Redovisning av samtliga kommuners snivå finns på SCB:s webbplats samt i Statistikdatabasen: I tabell 6 redovisas snivån i länen.

10 SCB 10 UF 37 SM 1501 Utbildningsnivå i kommunerna 2014: Andel invånare med minst treårig eftergymnasial år

11 SCB 11 UF 37 SM 1501 Utrikes födda Totalt har de utrikes födda en något lägre snivå än de som är födda i Sverige. När det gäller eftergymnasial är skillnaden liten; 41 procent av de inrikes födda i åldern år är eftergymnasialt utbildade jämfört med 40 procent av de utrikes födda. Andelen högutbildade, eftergymnasial 3 år eller längre, är lika stor bland in- som utrikes födda, 26 procent. Bland de utrikes födda återfinns en högre andel som har förgymnasial än bland de inrikes födda, 20 respektive 11 procent. Bland kvinnor är en större andel högutbildade än bland män, både bland in- och utrikes födda. Utrikes födda kvinnor har i något större utsträckning en förgymnasial än utrikes födda män. Det omvända förhållandet gäller bland de inrikes födda, där är det vanligare att männen har en förgymnasial, 13 respektive 8 procent. Skillnaderna i snivå är stora mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar mellan grupperna. Se tabell 2a för en redovisning av snivå för inrikes och utrikes födda efter ålder. Utbildningsnivå efter inrikes och utrikes födda (25 64 år) och kön Procent Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Samtliga Totalt Inrikes födda Totalt , , ,4 Utrikes födda Totalt Iranier högutbildade Flera stora invandrargrupper har en högre snivå än inrikes födda. Av dem som är födda i Iran, som hör till de tio vanligaste födelseländerna i Sverige, har 34 procent minst en treårig eftergymnasial i åldern år. Bland personer födda i Polen uppgår andelen högutbildade till 24 procent. Andra stora grupper utrikes födda har en betydligt lägre snivå än de inrikes födda. Drygt hälften, 53 procent, av dem som är födda i Somalia har en förgymnasial som högsta. Även personer födda i Thailand och Turkiet har en stor andel med en förgymnasial som högsta, 43 respektive 41 procent. Bland de mindre invandrargrupperna har personer födda i Ukraina, Mexiko, Ryssland och Vitryssland en mycket stor andel högutbildade. Närmare 60 procent som har minst en treårig eftergymnasial som högsta. I tabell 4 redovisas snivån för fler vanliga födelseländer i Sverige.

12 SCB 12 UF 37 SM 1501 Utbildningsnivå för utrikes födda från de tio vanligaste födelseländerna år Antal Irak Finland Polen Iran Jugoslavien Bosniengovina Herce- Syrien Turkiet Somalia Thailand kortare än 3 år 3 år eller längre Nyinvandrade har hög snivå Generellt har de som invandrat under senare år en större andel högutbildade än såväl de som invandrat längre tillbaka som befolkningen i stort. Bland de som invandrat under perioden har 29 procent en eftergymnasial som är tre år eller längre. En majoritet av de nyinvandrade är relativt unga, vilket till en del förklarar den höga snivån bland dessa. Åldersgruppen år utgör nästan hälften av de personer (25 64 år) som invandrat till Sverige under perioden högsta saknas för 14 procent av dem som invandrat under denna period, vilket innebär att den verkliga andelen högutbildade sannolikt är större än den som redovisas i diagrammet nedan. Utbildningsnivå för utrikes födda 2014 i åldern år efter senaste invandringsår Procent Eftergymn. kortare än 3 år Eftergymn. 3 år eller längre saknas Invandrat före 1995 Invandrat Invandrat

13 SCB 13 UF 37 SM 1501 Utbildningsnivå bland invandrade under talet De utrikes födda som invandrat till Sverige under 2000-talet har en högre snivå än de som invandrat tidigare. Andelen högutbildade är även högre än den inrikes födda befolkningens liksom andelen förgymnasialt utbildade. Bland de invandrade under 2000-talet uppgår andelen högutbildade till 29 procent medan motsvarande andel bland de inrikes födda är 26 procent. Andelen förgymnasialt utbildade bland de invandrade utrikes födda under 2000-talet uppgår till 20 procent och motsvarande andel bland inrikes födda är 11 procent. Utbildningsnivån skiljer sig mellan grupper beroende på varför man invandrat till Sverige. Bland dem som invandrat till Sverige under 2000-talet för att studera är 67 procent högutbildade. Även bland dem som invandrat till Sverige av arbetsmarknadsskäl är andelen högutbildade hög, 38 procent. Personer som kommit till Sverige av flyktingskäl har en lägre snivå. Av dessa är 22 procent högutbildade och 30 procent har en förgymnasial. Det bör påpekas att de utrikes föddas högsta är okänd för en betydligt större del av dem som nyligen invandrat än för dem som varit en längre tid i Sverige. För de utrikes födda som invandrat till Sverige under perioden saknas uppgift om högsta för 11 procent. Det innebär att den verkliga andelen högutbildade sannolikt är större än den som redovisas i diagrammet nedan. Efter några år i Sverige minskar successivt andelen personer med okänd antingen för att de genomför en i Sverige eller för att deras utländska kommer till SCB:s kännedom. För gruppen utrikes födda som invandrat under perioden saknas uppgift om högsta för nästan en femtedel och det är en betydligt större andel jämfört med dem som invandrat under perioderna respektive Andelen gymnasialt utbildade är betydligt lägre för de senast invandrade jämfört med dem som invandrat 2009 eller tidigare. Utbildningsbakgrunden är ganska lika mellan dem som invandrat under perioderna respektive , med cirka 20 procent förgymnasialt utbildade och 30 procent högutbildade. Siffrorna ska tolkas med viss försiktighet då uppgift om högsta saknas för en relativt stor andel av de nyligen invandrade. Utbildningsnivå för utrikes födda 2014 i åldern år efter senaste invandringsår för perioden Procent Eftergymn. kortare än 3 år Eftergymn. 3 år eller längre saknas Invandrat Invandrat Invandrat

14 SCB 14 UF 37 SM 1501 Större andel högutbildade kvinnor än män bland invandrade under 2000-talet De kvinnor som invandrat till Sverige under 2000-talet har i större utsträckning än män en minst 3-årig eftergymnasial. Det är även vanligare med en förgymnasial bland kvinnor än män med undantag av dem som invandrat under perioden är vanligare bland män än kvinnor, oavsett invandringsperiod under 2000-talet. Utbildningsnivå för utrikes födda 2014 (25 64 år) efter senaste invandringsår under 2000-talet och kön. Procent Invand- Kön Befolkning ringsår kortare än 3 år 3 år eller längre Uppgift om saknas Totalt Totalt Totalt Totalt

15 SCB 15 UF 37 SM 1501 Utbildningens inriktning Teknik och tillverkning är idag den vanligaste huvudsakliga inriktningen på en för befolkningen i åldern år med minst gymnasial. För personer med någon form av eftergymnasial är samhällsvetenskap, juridik, handel, administration den vanligaste inriktningen. Fortfarande traditionella val av Som framgår av diagrammet nedan är ens inriktning i hög grad en könsfråga. och män utbildar sig för olika yrkesområden. nens dominans inom det tekniska området är mycket stor. Av drygt en miljon personer med en gymnasial eller eftergymnasial inom teknik och tillverkning är män. Nästan hälften av alla män, 45 procent, med minst en gymnasial har en teknisk som högsta. na å andra sidan har i betydligt större utsträckning än männen en inom hälso- och sjukvård och det pedagogiska området. Mer än var fjärde kvinna, 27 procent, med minst gymnasial är utbildad inom hälso- och sjukvårdsområdet. En nästan lika vanlig sinriktning för kvinnor är samhällsvetenskap, juridik, handel, administration. Även lärarar domineras av kvinnor. Utbildningsinriktning efter kön för befolkningen med minst gymnasial år Antal Pedagogik Samhällsvet., och juridik, lärar handel, adm. Naturvet., matematik, data Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster Övriga inriktningar De som tagit steget över den könstraditionella gränsen har ofta högre än det dominerande könet inom området. Särskilt tydligt är detta inom hälsooch sjukvårds och teknisk. Varannan man med en vård är högutbildad men bara drygt en tredjedel av kvinnorna. Det omvända gäller för teknisk där 43 procent av kvinnorna är högutbildade men endast 18 procent av männen. De flesta män, två tredjedelar, med en teknisk har en gymnasial som högsta. Om man låter en spegla förhållandena i arbetslivet kan man lite tillspetsat säga att män i vården oftare är läkare medan kvinnor är undersköterskor, och att kvinnorna inom industrin oftare är ingenjörer. Färre yngre med hälso- och sjukvård och lärar Vid en jämförelse mellan yngre (25 34 år) och äldre (55 64 år) och deras sinriktning så finns det en del skillnader. En större andel bland de äldre har en inom hälso- och sjukvård och pedagogik och lärarutbild-

16 SCB 16 UF 37 SM 1501 ning jämfört med de yngre. Inom teknik och tillverkning är det inte så stor skillnad mellan generationerna medan det är vanligare bland yngre med en inom naturvetenskap, data och matematik. Den stora skillnaden mellan yngre och äldre inom övriga sinriktningar beror på att yngre i större utsträckning har ar med en allmän inriktning och inom humaniora och konst. Utbildningsinriktning fördelad efter ålder för befolkningen med minst gymnasial Åldersgrupperna år och år Procent år år Pedagogik och Samhällsvet., lärar juridik, handel, adm. Naturvet., matematik, data Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster Övriga inriktningar Utbildningsinriktningen skiljer sig mellan könen i respektive generation. Bland de yngre männen (25 34 år) är det mindre vanligt med en inom teknik och tillverkning och pedagogik och lärar jämfört med den äldre generationen (55 64 år). Hälso- och sjukvårds är nästan lika vanlig bland de yngre som de äldre männen. De yngre kvinnorna har i mindre utsträckning en inom hälso- och sjukvård och pedagogik och lärar än de äldre kvinnorna. En större andel av de yngre kvinnorna har däremot en inom teknik och naturvetenskap. Detta tyder på att unga kvinnor i något större utsträckning tenderar att välja traditionellt manliga ar medan de unga männen inte gör motsvarande inbrytningar inom kvinnodominerande områden. Både bland yngre kvinnor och män är det betydligt vanligare med en övrig sinriktning än den äldre generationen. Detta beror på att yngre kvinnor i mycket större utsträckning har en inom humaniora och konst än de äldre kvinnorna. Bland de yngre männen är det vanligare med en allmän än bland de äldre männen. Utbildningsinriktning i befolkningen (25 64 år) 2014 med minst gymnasial fördelad efter kön och åldersgrupp. Procent Kön Ålder Pedagogik och lärar Teknik och tillverkning Samhällsvet., juridik, handel, adm. Naturvet., matematik, data Hälso- och sjukvård Övriga Totalt

17 SCB 17 UF 37 SM 1501 nivå: kvinnorna i vården och handeln, männen i industrin Bland kvinnor med högst gymnasial är sgruppen omvårdnads- och omsorgsutbildade vanligast med drygt gymnasieutbildade kvinnor. Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk är den näst vanligaste sgruppen med gymnasieutbildade kvinnor. Den tredje vanligaste gymnasiala sgruppen är handel och administration. Fem vanligaste sgrupperna för kvinnor respektive män med gymnasial som högsta år Utbildningsgrupp Antal Omvårdnads- och omsorgs på gymnasial nivå Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasie Yrkesinriktad på gymnasial nivå inom handel och administration med inriktning mot barn och ungdom Övrig gymnasial inom tjänsteområdet Verkstads vid gymnasium/yrkesskola Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasie Elektro- och datateknisk vid gymnasium/yrkesskola Bygg vid gymnasium/yrkesskola Fordons- och farkost vid gymnasium/yrkesskola med gymnasial som högsta har i stor utsträckning en yrkesinriktad inom teknik och tillverkning. Allra vanligast är verkstads vid gymnasieskola/yrkesskola. Bland männen är samhällsvetenskaplig, social och humanistisk den näst vanligaste sgruppen. Det är betydligt färre utbildade män (39 000) än kvinnor inom denna sgrupp.

18 SCB 18 UF 37 SM 1501 nivå: kvinnorna sjuksköterskor och lärare, männen ingenjörer Sjuksköterske, lärar för grundskolan och förskollärar är några av de vanligaste sgrupperna bland kvinnor med en eftergymnasial. En dryg femtedel av de kvinnor med en eftergymnasial tillhör någon av dessa tre sgrupper. Bland de män med en eftergymnasial har knappt var fjärde någon form av ingenjörs. Hit räknas till civilingenjör, högskoleingenjör och ingenjörs på gymnasial påbyggnadsnivå. Ekonom hör också till de vanligaste sgrupperna bland män. Antalet ekonomutbildade bland både kvinnor och män har ökat relativt mycket de senaste åren. Det är relativt vanligt med oavslutad högskole, vilket framgår av tabellen nedan. Här återfinns de som klarat av minst 30 högskolepoäng. Längden på deras oavslutade varierar från en termin till fullbordad. I det sistnämnda fallet utan att examensbevis tagits ut. Se tabell 8 i tabellförteckningen för redovisning av samtliga sgrupper. Fem vanligaste sgrupperna för kvinnor respektive män med eftergymnasial som högsta år Utbildningsgrupp Antal Sjuksköterske Minst 30 (nya) högskolepoäng inom samhällsvetenskap/ekonomi/juridik, ej examen* Ekonom (högskole minst 3 år) Lärar för grundskolans lägre åldrar Förskollärar Ingenjörs Civilingenjörs Ekonom (högskole minst 3 år) Minst 30 (nya) högskolepoäng inom samhällsvetenskap/ekonomi/juridik, ej examen* Minst 30 (nya) högskolepoäng inom teknik, ej examen* *30 högskolepoäng motsvarar 20 äldre poäng före höstterminen 2007.

19 SCB 19 UF 37 SM 1501 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

20 SCB 20 UF 37 SM Befolkningen * fördelad efter snivå och kön år 1. The population * by level of education and sex. Age År Kön Befolkning kortare än 9 år 9 år kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas 1990 Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , ,4 2

21 SCB 21 UF 37 SM (forts.) År Kön Befolkning kortare än 9 år 9 år kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas 2007 Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , , Totalt , , ,5 2 * Kvalitetshöjning i statistiken över befolkningens fr.o.m. år Se avsnittet Fakta om statistiken.

22 SCB 22 UF 37 SM a. Befolkningen 2014 (16 år och äldre) fördelad efter snivå, inrikes/utrikes född, kön och ålder 2a. The population 2014 by level of education, born in Sweden/foreign born, sex and age Födelseland/ kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Inrikes + utrikes födda Samtliga Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,5 3 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,2 3 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,0 2 Inrikes födda Samtliga Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,4 1 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,2 1

23 SCB 23 UF 37 SM a. (forts.) Födelseland/ kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,9 1 Utrikes födda Samtliga Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,9 16 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,3 16 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,2 16

24 SCB 24 UF 37 SM b. Befolkningen 2014 (16 år och äldre) fördelad efter snivå, svensk/utländsk bakgrund*, kön och ålder 2b. The population 2014 by level of education, Swedish/foreign background*, sex and age Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Svensk bakgrund Samtliga Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,4 1 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,2 1 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,9 1 Utländsk bakgrund Samtliga Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,9 16 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,3 16

25 SCB 25 UF 37 SM b. (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,2 16 * För definition av svensk och utländsk bakgrund, se avsnittet Fakta om statistiken.

26 SCB 26 UF 37 SM Befolkningen 2014 (16 år och äldre) fördelad efter snivå, kön och ålder (ettårsklasser) 3. The population 2014 by level of education, sex and age Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Samtliga Totalt

27 SCB 27 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt

28 SCB 28 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas

29 SCB 29 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt

30 SCB 30 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas

31 SCB 31 UF 37 SM Befolkningen 2014 fördelad efter snivå, födelseland och kön år 4. The population 2014 by level of education, country of birth and sex. Age Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt Totalt Inrikes födda Totalt Utrikes födda Totalt Norden utom Sverige totalt Totalt Danmark Totalt Finland Totalt Island Totalt Norge Totalt EU28 utom Norden totalt Totalt Belgien Totalt Bulgarien Totalt Estland Totalt Frankrike Totalt Grekland Totalt Irland Totalt Italien Totalt Kroatien Totalt

32 SCB 32 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Lettland Totalt Litauen Totalt Nederländerna Totalt Polen Totalt Portugal Totalt Rumänien Totalt Slovakien Totalt Slovenien Totalt Spanien Totalt Storbritannien och Nordirland Totalt Tjeckien Totalt Tjeckoslovakien fd Totalt Tyskland Totalt Ungern Totalt Österrike Totalt Övriga EU utom Norden Totalt Europa utom EU och Norden totalt Totalt Albanien Totalt

33 SCB 33 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Bosnien och Hercegovina Totalt Jugoslavien Totalt Kosovo Totalt Makedonien Totalt Moldavien Totalt Montenegro Totalt Ryssland Totalt Schweiz Totalt Serbien Totalt Serbien och Montenegro Totalt Turkiet Totalt Ukraina Totalt Vitryssland Totalt Övriga Europa utom EU28 och Norden Totalt Afrika totalt Totalt Algeriet Totalt Angola Totalt Burundi Totalt

Michael Karlsson, SCB, tfn 019-17 64 81, michael.karlsson@scb.se

Michael Karlsson, SCB, tfn 019-17 64 81, michael.karlsson@scb.se UF 37 SM 1301 Befolkningens 2012 Educational attainment of the population 2012 I korta drag Högst snivå i Stockholmsområdet Cirka 40 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Utbildningsnivå bland vuxna

Utbildningsnivå bland vuxna Kapitel 2 Befo efolkningens Utbildningsnivå bland vuxna 17 Fortsatt stigande snivå Statistiska centralbyrån har mätt snivån i Sverige årligen sedan 1985. Även i samband med folk- och bostadsräkningarna

Läs mer

Högutbildade utvandrare återvänder. Utvandrade sjuksköterskor har återvänt. Många utrikes födda invandrare har hög utbildning

Högutbildade utvandrare återvänder. Utvandrade sjuksköterskor har återvänt. Många utrikes födda invandrare har hög utbildning UF37 SM 0201 Befolkningens utbildning Ut- och invandrares utbildning 1987-2001 Educational attainment of emigrants and immigrants 1987-2001 I korta drag Högutbildade utvandrare återvänder Av de inrikes

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Befolkningens utbildning och sysselsättning 2010. Michael Karlsson, SCB, tfn 019-17 64 81, michael.karlsson@scb.se

Befolkningens utbildning och sysselsättning 2010. Michael Karlsson, SCB, tfn 019-17 64 81, michael.karlsson@scb.se UF 84 SM 1201 Befolkningens utbildning och sysselsättning 2010 Educational attainment and employment of the population 2010 I korta drag Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 UF 46 SM 1401 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Statistiska centralbyrån 2013 Yearbook of Educational Statistics 2014 Official Statistics of Sweden

Läs mer

Utbildningsstatistisk årsbok 2013

Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildning och forskning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Statistiska centralbyrån 2012 Yearbook of Educational Statistics 2013 Official Statistics of Sweden Statistics

Läs mer

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER Utbildningsstatistisk årsbok 2015 Utbildningsstatistisk årsbok 2015 Statistiska centralbyrån 2014 Yearbook of Educational Statistics 2015 Official Statistics of Sweden

Läs mer

Befolkningens utbildning 2010, korrigerad 2012-09- 07

Befolkningens utbildning 2010, korrigerad 2012-09- 07 UF 37 SM 1101 Befolkningens 2010, korrigerad 2012-09- 07 Educational attainment of the population 2010 I korta drag Korrigering 2012-09-07 På sidorna 13-16 har text, tablåer och diagram uppdaterats liksom

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 UF 46 SM 1101 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Befolkningens utbildning och sysselsättning 2006. Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning

Befolkningens utbildning och sysselsättning 2006. Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning UF 84 SM 0801 Befolkningens utbildning och sysselsättning 2006 Educational attainment and employment of the population 2006 I korta drag Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Befolkningens utbildning och sysselsättning Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning

Befolkningens utbildning och sysselsättning Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning UF 84 SM 1601 Befolkningens utbildning och sysselsättning 2014 Educational attainment and employment of the population 2014 I korta drag Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Genomsnittlig månadslön 2015 samt procentuell förändring sedan 2014

Genomsnittlig månadslön 2015 samt procentuell förändring sedan 2014 AM 50 SM 1601 Löner inom statlig sektor 2015 Wages/salaries in the central government sector 2015 I korta drag Löneökningen i staten uppmätttes till 2,3 procent Den genomsnittliga månadslönen uppgick i

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2009 Följande rapport utgörs av en demografisk översikt

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Samband mellan barns och föräldrars utbildning

Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning Statistiska centralbyrån 2016 Report 2016:1 Intergenerational

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 1403 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En expansiv region med en växande befolkning Allt fler väljer att bo och leva i och redan 2017 beräknas här finnas över en miljon invånare. Befolkningen är relativt

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Högst utbildningsnivå i Danderyd, Lund och Lidingö. Andel invånare med minst treårig eftergymnasial. Högutbildade nu fler än de lågutbildade

Högst utbildningsnivå i Danderyd, Lund och Lidingö. Andel invånare med minst treårig eftergymnasial. Högutbildade nu fler än de lågutbildade UF 37 SM 0501 Befolkningens 2004 Educational attainment of the population 2004 I korta drag Högst snivå i Danderyd, Lund och Lidingö Majoriteten av kommunerna med allra högst snivå ligger i Stockholms

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld Perspektiv Befolkningsutveckling nr2 2015 Statistik om Helsingborg och dess omvärld Använd gärna materialet i Perspektiv Helsingborg men ange källa, Perspektiv Helsingborg, Helsingborgs stad. Helsingborg.se/statistik

Läs mer

Utbildningen i Sverige

Utbildningen i Sverige Utbildningen i Sverige Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Musik i grundskolan och Sömnad på gymnasiet, för att det är kul och praktiska ämnen. Annelie, 16 år Jag har alltid tyckt att biologi varit

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

Utrikes födda anställda. i landsting och regioner 2005

Utrikes födda anställda. i landsting och regioner 2005 Utrikes födda anställda i landsting och regioner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Bakgrund Uppdrag till samtliga regioner att bilda kompetensplattformar: Öka matchningen mellan utbildningssystemen och arbetsmarknadens

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Den utrikes födda befolkningen ökar

Den utrikes födda befolkningen ökar 1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING Vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012 TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING Vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:3 Adult participation

Läs mer

De flesta invandrade kom till Sverige av familjeskäl. Antalet asylsökande ökade kraftigt

De flesta invandrade kom till Sverige av familjeskäl. Antalet asylsökande ökade kraftigt BE 68 SM 0301 Migration 2002 In- och utvandring och asylsökande Migration 2002 Immigration, emmigration and asylum-seekers I korta drag Ökat invandringsöverskott Under 2002 invandrade 64 087 personer till

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Räddnings och bärgningsförsäkring PS602. i samarbete med Protector Försäkring Giltig från 2015-06- 09

Räddnings och bärgningsförsäkring PS602. i samarbete med Protector Försäkring Giltig från 2015-06- 09 Räddnings och bärgningsförsäkring PS602 i samarbete med Protector Försäkring Giltig från 2015-06- 09 Inledning Försäkringstagare är GoMore ApS, nedan kallad GoMore, som driver webbplatsen GoMore.se Bilägare

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer