Befolkningens utbildning och sysselsättning Michael Karlsson, SCB, tfn ,

Transkript

1 UF 84 SM 1201 Befolkningens utbildning och sysselsättning 2010 Educational attainment and employment of the population 2010 I korta drag Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och förvärvsintensitet. Den högutbildade delen av befolkningen förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning. Med högutbildade avses här personer med eftergymnasial utbildning på minst tre år och med lågutbildade avses personer som genomgått folk- grundskola. År 2010 var 78 procent av befolkningen i åldern år förvärvsarbetande. Motsvarande andel för högutbildade var 86 procent. Bland lågutbildade var 62 procent förvärvsarbetande. Förvärvsarbetande har också följaktligen högre utbildningsnivå än icke förvärvsarbetande. Kvinnor är högre utbildade än män men förvärvsarbetar mindre Kvinnor har högre utbildningsnivå än män i befolkningen totalt. Det gäller också bland de förvärvsarbetande. Men trots det positiva sambandet mellan utbildningsnivå och förvärvsarbete så är kvinnor totalt sett förvärvsarbetande i något lägre utsträckning än män, 77 respektive 80 procent i åldern år förvärvsarbetade under år När det gäller högutbildade personer förvärvsarbetade kvinnor i något större utsträckning än män. Bland dem som enbart har gått i grundskolan folkskolan är skillnaden större. Av dessa förvärvsarbetade 69 procent av männen, men endast 53 procent av kvinnorna. Högutbildade i Västernorrlands län förvärvsarbetar i störst utsträckning Andelen förvärvsarbetande i länen varierar mellan 74 och 83 procent av befolkningen i åldern år. Flertalet län har en förvärvsintensitet kring 80 procent. Högutbildade personer förvärvsarbetar i ungefär samma utsträckning oavsett län. Högst förvärvsintensitet bland högutbildade hade Västernorrlands, Jämtlands och Jönköpings län med 90 procent förvärvsarbetande och lägst hade Skåne län med 81 procent. Skillnaden mellan länen när det gäller de lägre utbildade är större. förvärvsarbetade 62 procent av dem med högst förgymnasial utbildning. Högst förvärvsintensitet bland lågutbildade hade Michael Karlsson, SCB, tfn , michael.karlsson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 27 juni URN:NBN:SE:SCB-2012-UF84SM1201_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 UF 84 SM 1201 Hallands län med 70 procent. I Jönköpings och Kronobergs län förvärvsarbetade 69 procent av de lågutbildade. Lägst andel förvärvsarbetande bland de lågutbildade hade Västmanlands län med 57 procent. Vid en jämförelse mellan länen finns det inget tydligt samband mellan utbildningsnivå och hög förvärvsintensitet. Jönköpings län är ett av de län med lägst formell utbildningsnivå samtidigt som andelen förvärvsarbetande är näst högst. I Stockholms och Uppsala län är förvärvsintensiteten ungefär som i riket, trots att den formella utbildningsnivån är väsentligt högre jämfört med övriga län. Även bland kommunerna är det små skillnader i de högutbildades förvärvsintensitet. Högutbildade i Nykvarns, Habo och Härryda kommuner förvärvsarbetade i störst utsträckning, 94 procent. Bland kommunerna är det stora skillnader i de lågutbildades förvärvsintensitet. Den högsta förvärvsintensiteten hade lågutbildade i Tranemo och Ydre kommuner, 80 procent. Män i vården och kvinnor inom teknik ofta högutbildade Skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller utbildningsnivå är stor i vissa näringsgrenar. Ofta har männen inom kvinnodominerade områden högre utbildning än kvinnorna, samtidigt som kvinnor i många mansdominerade branscher är högre utbildade än männen. Inom den mycket kvinnodominerade hälso- och sjukvården har 65 procent av de förvärvsarbetande männen minst en treårig eftergymnasial utbildning medan motsvarande andel bland kvinnorna uppgår till 47 procent i åldern år. På motsvarande sätt har kvinnorna i flera mansdominerade industrinäringar och inom jordbruk, skogsbruk och fiske högre utbildning än männen. Detta tyder på att män och kvinnor som arbetar inom för sitt kön otraditionella branscher i stor utsträckning har andra yrken och arbetsuppgifter än det antalsmässigt dominerande könet.

3 SCB 3 UF 84 SM 1201 Innehåll Statistiken med kommentarer Utbildningsnivå och förvärvsarbete Större andel högutbildade än lågutbildade förvärvsarbetar Låg förvärvsintensitet hos utrikes födda även bland högutbildade 3 av 10 lågutbildade födda i Afrika förvärvsarbetar Högutbildade i Västernorrlands län förvärvsarbetar i störst utsträckning Större regionala skillnader i förvärvsintensitet bland lågutbildade Utbildning och näringsgrenar Hög utbildningsnivå inom tjänstesektorer Män i vården och kvinnor inom teknik ofta högutbildade Tab Teckenförklaring 1. Befolkningen 2010 i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, näringsgren (SNI 2007, utökad nivå) och kön 2. Befolkningen 2010 i åldern år fördelad efter näringsgren (SNI 2007, grov nivå), utbildningsinriktning och kön 3. Befolkningen 2010 i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, förvärvsintensitet, födelseland och kön 4. Befolkningen 2010 i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, förvärvsintensitet, län, kommun och kön 5. Befolkningen med högst förgymnasial respektive minst treårig eftergymnasial utbildning i åldern år under åren fördelade efter näringsgren (grov), kön och utbildningsnivå Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Annan statistik In English Summary Highly educated people are gainfully employed to greater extent than those with lower education Women more highly educated than men, but less gainfully employed Highly educated in Västernorrlands County were most gainfully employed Men in health care and women in technology often highly educated List of tables List of terms

4 SCB 4 UF 84 SM 1201 Statistiken med kommentarer Utbildningsnivå och förvärvsarbete SCB sammanställer årligen statistik över såväl befolkningens utbildningsnivå som befolkningens sysselsättning. Uppgifterna i detta Statistiska meddelande bygger på en sambearbetning mellan SCB:s Utbildningsregister (innehållande uppgift om högsta utbildning för den folkbokförda befolkningen) och SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik med uppgift om bl.a. befolkningens sysselsättningsstatus och de förvärvsarbetandes näringsgrentillhörighet. Statistiken som presenteras här visar utbildningsnivå i kombination med förvärvsarbete och utbildningsstrukturen inom olika näringsgrenar. Större andel högutbildade än lågutbildade förvärvsarbetar Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och förvärvsintensitet. Den högutbildade delen av befolkningen förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning. Med högutbildade avses här personer med eftergymnasial utbildning på minst tre år och med lågutbildade avses personer som genomgått folk- grundskola. År 2010 förvärvsarbetade 78 procent av befolkningen i åldern år. Motsvarande andel för högutbildade var 86 procent. Bland lågutbildade var 62 procent förvärvsarbetande. Förvärvsarbetande har också följaktligen högre utbildningsnivå än icke förvärvsarbetande. Det finns flera förklaringar till att förvärvsintensiteten ökar med högre utbildning. Strukturförändringarna inom näringslivet och arbetslivet har medfört att kunskapskraven har ökat. Idag krävs oftast minst en gymnasieutbildning för många jobb. Lågutbildade personer har därmed fått allt svårare att hävda sig på arbetsmarknaden. Bland den yngre delen av befolkningen finns dessutom många studerande som inte hunnit skaffa sig högre utbildning och som p.g.a. studierna inte förvärvsarbetar. Äldre personer är överrepresenterade i gruppen med enbart förgymnasial utbildning. Andelen förvärvsarbetande 2010 i befolkningen (25 64 år) efter utbildningsnivå och kön Procent Förgymnasial asial. minst Uppgift saknas Kvinnor Män

5 SCB 5 UF 84 SM 1201 Kvinnor är högre utbildade än män men förvärvsarbetar mindre Kvinnor har högre utbildningsnivå än män i befolkningen totalt. Det gäller också bland de förvärvsarbetande. Men trots det positiva sambandet mellan utbildningsnivå och förvärvsarbete så är kvinnor totalt sett förvärvsarbetande i något lägre utsträckning än män, 77 respektive 80 procent i åldern år förvärvsarbetade under år När det gäller högutbildade personer förvärvsarbetade kvinnor i något större utsträckning än män. Bland dem med gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning tre år förvärvsarbetade män i något högre utsträckning än kvinnor. Bland dem som enbart har gått i grundskolan folkskolan är skillnaden större. Av dessa förvärvsarbetade 69 procent av männen, men endast 53 procent av kvinnorna. Låg förvärvsintensitet hos utrikes födda även bland högutbildade Utbildningsnivån för den utrikes födda befolkningen skiljer sig något från de inrikes födda. Andelen högutbildade är lika stor för båda grupperna, men det är en större andel invandrade personer som är lågutbildade. Ungefär var åttonde svenskfödd person i åldern år har endast förgymnasial utbildning. Motsvarande andel för utrikes födda är en femtedel. Av de lågutbildade utrikes födda är det dessutom många som har kortare utbildning än motsvarande svensk grundskola. Gruppen utrikes födda är mycket heterogen och olika invandrargrupper uppvisar stora olikheter vad gäller utbildning. Utrikes födda förvärvsarbetar i klart mindre utsträckning än svenskfödda. förvärvsarbetade 84 procent av de svenskfödda och 57 procent av de utrikes födda i åldern år. Skillnaden kvarstår även om hänsyn tas till utbildningsnivån. Av de utrikes födda med en lång eftergymnasial utbildning i åldern år förvärvsarbetade 66 procent. Bland svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå förvärvsarbetade 91 procent. De utrikes födda männen förvärvsarbetade i något större utsträckning än de utrikes födda kvinnorna, 59 respektive 55 procent. Särskilt stor är skillnaden mellan könen bland de utrikes födda med en förgymnasial utbildning, där 51 procent av männen förvärvsarbetade men endast 38 procent av de utrikes födda kvinnorna. Andelen förvärvsarbetande i befolkningen (25 64 år) 2010 efter utbildningsnivå för födda i Sverige respektive utrikes födda Procent Förgymnasial asial. minst Uppgift saknas Födda i Sverige Utrikes födda

6 SCB 6 UF 84 SM 1201 Nyinvandrade högutbildade har låg förvärvsintensitet Invandringstidpunkten har stor betydelse för de utrikes föddas förvärvsintensitet. Bland de högutbildade som invandrat före 1991 förvärvsarbetade 84 procent. Förvärvsintensiteten var betydligt lägre bland de nyinvandrade högutbildade, 49 procent. Med nyinvandrade avses här de som invandrat under perioden Även bland de lågutbildade så förvärvsarbetade de nyinvandrade i betydligt mindre omfattning än de som invandrade till Sverige före 1991; 32 respektive 51 procent. För samtliga utbildningsnivåer så är det ganska små skillnader i förvärvsintensitet mellan de som invandrat före 1991 och under perioden De nyinvandrade förvärvsarbetade i betydligt mindre utsträckning än de utrikes födda med motsvarande utbildningsnivå som invandrat till Sverige före år Andelen förvärvsarbetande i den utrikes födda befolkningen (25 64 år) 2010 efter utbildningsnivå och senaste invandringsår Procent Förgymnasial.. 3 år Uppgift om utbildning saknas Invandrat före 1991 Invandrat Invandrat Högutbildade födda i Finland förvärvsarbetar i störst utsträckning Bland de högutbildade utrikes födda förvärvsarbetade personer födda i Norden (utom Sverige) i störst utsträckning, 77 procent. En betydligt lägre förvärvsfrekvens hade de högutbildade som är födda i Asien och Afrika, 57 respektive 56 procent. Av de större födelseländerna, som finns representerade i Sverige, förvärvsarbetade högutbildade födda i Finland i störst utsträckning, 86 procent. Även högutbildade som är födda i Tjeckoslovakien och Bosnien-Hercegovina förvärvsarbetade i stor utsträckning, 85 respektive 81 procent. Högutbildade födda i Somalia och Irak förvärvsarbetade i betydligt mindre utsträckning, 49 respektive 47 procent, än högutbildade från övriga större födelseländer. De högutbildade kvinnorna förvärvsarbetade i något större utsträckning än männen i de flesta större födelseländer som finns representerade i Sverige. Det motsatta gäller bland de högutbildade irakiska kvinnorna som förvärvsarbetade i mindre utsträckning än männen, 42 respektive 51 procent. 3 av 10 lågutbildade födda i Afrika förvärvsarbetar Även bland lågutbildade förvärvsarbetade personer födda i Sverige i betydligt större utsträckning än utrikes födda, 69 respektive 44 procent. Bland utrikes födda med högst förgymnasial utbildning förvärvsarbetade personer födda i Oceanien och Sydamerika i störst utsträckning, 56 respektive 55 procent. Bland lågutbildade födda i Asien och Afrika förvärvsarbetade 41 respektive

7 SCB 7 UF 84 SM procent. Lågutbildade födda i Irak och Somalia förvärvsarbetade i liten utsträckning, 30 respektive 18 procent. I tabell 3 redovisas förvärvsintensiteten per utbildningsnivån för de vanligaste födelseländerna i Sverige. Högutbildade i Västernorrlands län förvärvsarbetar i störst utsträckning Andelen förvärvsarbetande i länen varierar mellan 74 och 83 procent av befolkningen i åldern år. Flertalet län har en förvärvsintensitet kring 80 procent. Högutbildade personer förvärvsarbetar i ungefär samma utsträckning oavsett län. Högst förvärvsintensitet bland högutbildade hade Västernorrlands, Jämtlands och Jönköpings län med 90 procent förvärvsarbetande och lägst hade Skåne län med 81 procent. Det är i de flesta län mycket små skillnader i förvärvsintensitet mellan högutbildade män och kvinnor. I Blekinge län förvärvsarbetade dock högutbildade kvinnor i betydligt större utsträckning än män, 88 respektive 78 procent. Vid en jämförelse mellan länen finns det inget tydligt samband mellan utbildningsnivå och hög förvärvsintensitet. Jönköpings län är ett av de län med lägst formell utbildningsnivå samtidigt som andelen förvärvsarbetande är näst högst. I Stockholms och Uppsala län är förvärvsintensiteten ungefär som i riket, trots att den formella utbildningsnivån är väsentligt högre jämfört med övriga län. Även bland kommunerna är det små skillnader i de högutbildades förvärvsintensitet. Högutbildade i Nykvarns, Habo och Härryda kommuner förvärvsarbetade i störst utsträckning, 94 procent. Den lägsta förvärvsintensiteten bland de högutbildade återfanns i några av landets gränskommuner såsom Eda, Strömstad, Haparanda och Malmö. Statistiken för vissa gränsregioner har täckningsbrister beroende på att en del av befolkningen där arbetar utanför Sverige. Detta ger en underskattning av förvärvsintensiteten då personerna bor i Sverige men arbetspendlar till grannlandet. Kommuner med högst andel förvärvsarbetande invånare (25 64 år) med minst treårig eftergymnasial utbildning 2010 efter kön. Procent Kommun Kvinnor Män Nykvarn 94% 94% 94% Habo 94% 93% 94% Härryda 93% 95% 94% Malå 93% 94% 93% Vännäs 94% 93% 93% Lycksele 94% 92% 93% Lerum 92% 94% 93% Lekeberg 94% 90% 93% Ekerö 91% 93% 92% Lidköping 92% 92% 92% Riket 87% 86% 86% Större regionala skillnader i förvärvsintensitet bland lågutbildade Skillnaden mellan länen när det gäller de lägre utbildade är större. förvärvsarbetade 62 procent av dem med högst förgymnasial utbildning. Högst förvärvsintensitet bland lågutbildade hade Hallands län med 70 procent. I Jönköpings och Kronobergs län förvärvsarbetade 69 procent av de lågutbildade. Lägst andel förvärvsarbetande bland de lågutbildade hade Västmanlands län med 57 procent. De förgymnasialt utbildade kvinnorna i respektive län hade en betydligt lägre förvärvsintensitet än männen. Drygt 75 procent av männen med en förgymnasial utbildning förvärvsarbetade i Hallands, Jönköpings och Kronobergs län. Motsvarande andel för kvinnorna i dessa tre län var knappt

8 SCB 8 UF 84 SM procent. De förgymnasialt utbildade kvinnorna i Västmanlands län förvärvsarbetade i minst utsträckning, 46 procent. Även bland kommunerna är det stora skillnader i de lågutbildades förvärvsintensitet. Den högsta förvärvsintensiteten hade lågutbildade i Tranemo och Ydre kommuner, 80 procent. Den lägsta förvärvsintensiteten bland de lågutbildade återfanns i Haparanda, Malmö och Landskrona kommuner. De lågutbildade i de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö hade en lägre förvärvsintensitet jämfört med riket. I Stockholms kommun förvärvsarbetade 58 procent av de lågutbildade, i Göteborgs kommun 51 procent och i Malmö kommun förvärvsarbetade mindre än hälften av de lågutbildade, 45 procent. Kommuner med högst andel förvärvsarbetande invånare (25 64 år) med högst förgymnasial utbildning 2010 efter kön. Procent Kommun Kvinnor Män Tranemo 69% 86% 80% Ydre 63% 86% 80% Nykvarn 69% 85% 79% Bollebygd 67% 84% 78% Habo 65% 85% 77% Svedala 68% 83% 77% Uppvidinge 66% 82% 77% Vaggeryd 64% 83% 76% Trosa 70% 81% 76% Älmhult 65% 82% 76% Riket 53% 69% 62% I tabell 4 redovisas förvärvsintensiteten per utbildningsnivå för samtliga län och kommuner.

9 SCB 9 UF 84 SM 1201 Utbildning och näringsgrenar De förvärvsarbetandes arbetsställen kan delas in i olika näringsgrenar (enligt SNI 2007, svensk standard för näringsgrensindelning). Detta ger möjlighet att studera utbildningsstrukturen inom olika branscher. Hög utbildningsnivå inom tjänstesektorer Inom vissa näringsgrenar är utbildningsnivån väsentligt högre än genomsnittet. Högst utbildade är de förvärvsarbetande inom utbildning. Mer än hälften, 51 procent, i åldern år har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Av de förvärvsarbetande inom utbildning så hade en forskarutbildning, vilket motsvarar 4 procent av de förvärvsarbetande. Andelen forskarutbildade utgör drygt 1 procent av de förvärvsarbetande i åldern år. Andra näringsgrenar där utbildningsnivån är högre än genomsnittet är bl.a. offentlig förvaltning och försvar, information och kommunikation och finans- och försäkringsverksamhet, där mer än 35 procent av de förvärvsarbetande inom dessa näringsgrenar är högutbildade. Bland de förvärvsarbetande i åldern år hade 24 procent en treårig eftergymnasial utbildning. Inom jordbruk, skogsbruk och fiske är andelen högutbildade liten och andelen lågutbildade relativt stor. Hotell- och restaurangverksamhet och byggverksamhet har också en relativt stor andel lågutbildade och liten andel högutbildade. Generellt är utbildningsnivån ganska låg inom tillverkningsindustrin men inom vissa industribranscher är dock utbildningsnivån mycket hög. Andelen forskarutbildade är mycket hög inom läkemedelsindustrin, 11 procent. Även maskinindustrin har en relativt stor andel högutbildade. Andel med högst förgymnasial utbildning respektive minst treårig eftergymnasial utbildning per näringsgren (grov) år. Procent Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Företagstjänster Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m. Energiförsörjning; miljöverksamhet Fastighetsverksamhet Okänd verksamhet Tillverkning och utvinning Handel Transport och magasinering Jordbruk, skogsbruk och fiske Hotell- och restaurangverksamhet Byggverksamhet Andel med minst treårig eftergymn. Andel med högst förgymn. Män i vården och kvinnor inom teknik ofta högutbildade Skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller utbildningsnivå är stor i vissa näringsgrenar. Ofta har männen inom kvinnodominerade områden högre utbildning än kvinnorna, samtidigt som kvinnor i många mansdominerade branscher är högre utbildade än männen. Inom den mycket kvinnodominerade hälso- och

10 SCB 10 UF 84 SM 1201 sjukvården har 65 procent av de förvärvsarbetande männen minst en treårig eftergymnasial utbildning medan motsvarande andel bland kvinnorna uppgår till 47 procent i åldern år. På motsvarande sätt har kvinnorna i flera mansdominerade industrinäringar och inom jordbruk, skogsbruk och fiske högre utbildning än männen. Detta tyder på att män och kvinnor som arbetar inom för sitt kön otraditionella branscher i stor utsträckning har andra yrken och arbetsuppgifter än det antalsmässigt dominerande könet. För närmare studie av utbildningsnivå och utbildningsinriktning per näringsgren, se tabna 1, 2 och 5. Antal förvärvsarbetande i befolkningen (20 64 år) år 2010 med minst treårig eftergymnasial utbildning efter näringsgren (grov) och kön Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Handel Tillverkning och utvinning Kulturella och personliga tjänster m.m. Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Transport och magasinering Fastighetsverksamhet Hotell- och restaurangverksamhet Okänd verksamhet Byggverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Kvinnor Män Antal förvärvsarbetande i befolkningen (20 64 år) år 2010 med högst förgymnasial utbildning efter näringsgren (grov) och kön Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Handel Tillverkning och utvinning Kulturella och personliga tjänster m.m. Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Transport och magasinering Fastighetsverksamhet Hotell- och restaurangverksamhet Okänd verksamhet Byggverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Kvinnor Män

11 SCB 11 UF 84 SM 1201 Tab Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

12 SCB 12 UF 84 SM Befolkningen 2010 i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, näringsgren (SNI 2007, utökad nivå) och kön 1. The population 2010 aged by level of education, industry and sex Näringsgren (SNI 2007) Kön (antal) Uppgift saknas Förgymnasial gymn. Efter- kortare än Forskarutbildning Kvinnor Män Förvärvsarbetande Kvinnor totalt Män Jordbruk, skogsbruk Kvinnor och fiske Män Utvinningsindustri Kvinnor Män Livsmedelsindustri Kvinnor Män Textil- och Kvinnor beklädnads- Män industri Trävaruindustri Kvinnor Män Massa- och Kvinnor pappersindustri Män Grafisk industri Kvinnor Män Petroleum- Kvinnor raffinaderier m.m. Män Kemisk industri Kvinnor Män Läkemedelsindustri Kvinnor Män Gummi- och Kvinnor plastvaruindustri Män

13 SCB 13 UF 84 SM (forts.) Näringsgren (SNI 2007) Kön (antal) Uppgift saknas Förgymnasial gymn. Efter- kortare än Forskarutbildning Jord- och Kvinnor stenvaruindustri Män Stål- och Kvinnor metallverk Män Metallindustri Kvinnor Män Maskinindustri Kvinnor Män Transport- Kvinnor medelsindustri Män Övrig industri Kvinnor Män Reparations- Kvinnor verkstäder Män El-, gas - och Kvinnor värmeverk Män Vatten- och Kvinnor reningsverk Män Anläggningar för Kvinnor avfallshantering och Män återvinning m.m Byggindustri Kvinnor Män Handel med Kvinnor motorfordon Män Parti- och Kvinnor provisionshandel Män Detaljhandel Kvinnor Män

14 SCB 14 UF 84 SM (forts.) Näringsgren (SNI 2007) Kön (antal) Uppgift saknas Förgymnasial gymn. Efter- kortare än Forskarutbildning Transport- och Kvinnor magasineringsföretag Män Post- och kurirföretag Kvinnor Män Hotell och restauranger Kvinnor Män Förlag; film-, radio- Kvinnor och TV-bolag m.m. Män Telekommunika- Kvinnor tionsbolag Män Programvaru- Kvinnor producenter och Män datakonsulter m.m Banker och andra Kvinnor kreditinstitut Män Försäkringsbolag o.d. Kvinnor Män Serviceföretag till Kvinnor bank och försäkring Män Fastighetsbolag o.d. Kvinnor Män Juridiska och Kvinnor ekonomiska konsulter Män Företagskonsulter Kvinnor Män Tekniska konsulter Kvinnor Män Forsknings- och Kvinnor utvecklingsinstitutioner Män

15 SCB 15 UF 84 SM (forts.) Näringsgren (SNI 2007) Kön (antal) Uppgift saknas Förgymnasial gymn. Efter- kortare än Forskarutbildning Reklambyråer o.d. Kvinnor Män Andra företagstjänster Kvinnor Män Uthyrningsfirmor Kvinnor Män Företag inom Kvinnor arbetsförmedling Män och bemanning Resebyråer, Kvinnor bevakningstjänst, Män fastighetsservice o.d Offentlig förvaltning Kvinnor och försvar Män Utbildningsväsendet Kvinnor Män Enheter för Kvinnor hälso- och sjukvård Män Vårdhem och Kvinnor bostäder med omsorg Män Enheter för öppna Kvinnor sociala insatser Män Enheter för kultur, Kvinnor nöje och fritid Män Personliga tjänster Kvinnor och annan service Män Okänt Kvinnor Män Ej förvärvsarbetande Kvinnor Män därav studerande Kvinnor Män

16 SCB 16 UF 84 SM Befolkningen 2010 i åldern år fördelad efter näringsgren (SNI 2007, grov nivå), utbildningsinriktning och kön 2. The population 2010 aged by industry, field of education and sex Utbildningsinriktning (SUN 2000) Kön Antal Förvärvsarbetande Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Samtliga inriktningar Kvinnor Män Allmän utbildning Kvinnor Män Pedagogik och Kvinnor lärarutbildning Män Humaniora och Kvinnor konst Män Samhällsvet., juridik, Kvinnor handel, administration Män Naturvetenskap, Kvinnor matematik och data Män Teknik och tillverkning Kvinnor Män Lant- och skogsbruk Kvinnor samt djursjukvård Män Hälso- och sjukvård Kvinnor samt social omsorg Män Tjänster Kvinnor Män Okänd Kvinnor Män

17 SCB 17 UF 84 SM (forts.) Utbildningsinriktning (SUN 2000) Kön Förvärvsarbetande Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Samtliga inriktningar Kvinnor Män Allmän utbildning Kvinnor Män Pedagogik och Kvinnor lärarutbildning Män Humaniora och Kvinnor konst Män Samhällsvet., juridik, Kvinnor handel, administration Män Naturvetenskap, Kvinnor matematik och data Män Teknik och tillverkning Kvinnor Män Lant- och skogsbruk Kvinnor samt djursjukvård Män Hälso- och sjukvård Kvinnor samt social omsorg Män Tjänster Kvinnor Män Okänd inriktning Kvinnor Män

18 SCB 18 UF 84 SM (forts.) Utbildningsinriktning (SUN 2000) Kön Förvärvsarbetande Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m. Okänd verksamhet Ej förvärvsarbetande Samtliga inriktningar Kvinnor Män Allmän utbildning Kvinnor Män Pedagogik och Kvinnor lärarutbildning Män Humaniora och Kvinnor konst Män Samhällsvet., juridik, Kvinnor handel, administration Män Naturvetenskap, Kvinnor matematik och data Män Teknik och tillverkning Kvinnor Män Lant- och skogsbruk Kvinnor samt djursjukvård Män Hälso- och sjukvård Kvinnor samt social omsorg Män Tjänster Kvinnor Män Okänd inriktning Kvinnor Män

19 SCB 19 UF 84 SM Befolkningen 2010 i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, förvärvsintensitet, födelseland och kön 3. The population 2010 aged by level of education, relative share of employment, country of birth and sex Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. saknas utbildning utbildning.. Förgymn. kortare än. Kvinnor Män Födda i Sverige Kvinnor Män Utrikes födda Kvinnor Män Norden (utom Sverige) Kvinnor Män Danmark Kvinnor Män Finland Kvinnor Män Island Kvinnor Män Norge Kvinnor Män EU27 utom Norden Kvinnor Män Belgien Kvinnor Män Bulgarien Kvinnor Män Estland Kvinnor Män

20 SCB 20 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. saknas utbildning utbildning.. Förgymn. kortare än. Frankrike Kvinnor Män Grekland Kvinnor Män Irland Kvinnor Män Italien Kvinnor Män Lettland Kvinnor Män Litauen Kvinnor Män Nederländerna Kvinnor Män Polen Kvinnor Män Portugal Kvinnor Män Rumänien Kvinnor Män Slovakien Kvinnor Män Slovenien Kvinnor Män Spanien Kvinnor Män

21 SCB 21 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. saknas utbildning utbildning.. Förgymn. kortare än. Storbritannien och Nordirland Kvinnor Män Tjeckien Kvinnor Män Tjeckoslovakien Kvinnor Män Tyskland Kvinnor Män Ungern Kvinnor Män Österrike Kvinnor Män Övriga EU 27 (utom Norden) Kvinnor Män Europa utom EU27 och Norden Kvinnor Män Albanien Kvinnor Män Bosnien-Hercegovina Kvinnor Män Jugoslavien Kvinnor Män Kosovo Kvinnor Män Kroatien Kvinnor Män

22 SCB 22 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. saknas utbildning utbildning.. Förgymn. kortare än. Makedonien Kvinnor Män Ryssland Kvinnor Män Schweiz Kvinnor Män Serbien Kvinnor Män Serbien och Montenegro Kvinnor Män Turkiet Kvinnor Män Ukraina Kvinnor Män Vitryssland Kvinnor Män Övriga Europa utom EU 27 och Norden Kvinnor Män Afrika Kvinnor Män Algeriet Kvinnor Män Angola Kvinnor Män Burundi Kvinnor Män

23 SCB 23 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. saknas utbildning utbildning.. Förgymn. kortare än. Egypten Kvinnor Män Elfenbenskusten Kvinnor Män Eritrea Kvinnor Män Etiopien Kvinnor Män Gambia Kvinnor Män Ghana Kvinnor Män Kamerun Kvinnor Män Kenya Kvinnor Män Kongo, Demokratiska republiken Kvinnor Män Liberia Kvinnor Män Libyen Kvinnor Män Marocko Kvinnor Män Nigeria Kvinnor Män

24 SCB 24 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. saknas utbildning utbildning.. Förgymn. kortare än. Somalia Kvinnor Män Sudan Kvinnor Män Sydafrika Kvinnor Män Tanzania Kvinnor Män Tunisien Kvinnor Män Uganda Kvinnor Män Övriga Afrika Kvinnor Män Nordamerika Kvinnor Män El Salvador Kvinnor Män Guatemala Kvinnor Män Kanada Kvinnor Män Kuba Kvinnor Män Mexiko Kvinnor Män

25 SCB 25 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. saknas utbildning utbildning.. Förgymn. kortare än. USA Kvinnor Män Övriga Nordamerika Kvinnor Män Sydamerika Kvinnor Män Argentina Kvinnor Män Bolivia Kvinnor Män Brasilien Kvinnor Män Chile Kvinnor Män Colombia Kvinnor Män Ecuador Kvinnor Män Peru Kvinnor Män Uruguay Kvinnor Män Venezuela Kvinnor Män Övriga Sydamerika Kvinnor Män

26 SCB 26 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. saknas utbildning utbildning.. Förgymn. kortare än. Asien Kvinnor Män Afghanistan Kvinnor Män Armenien Kvinnor Män Azerbajdjan Kvinnor Män Bangladesh Kvinnor Män Filippinerna Kvinnor Män Georgien Kvinnor Män Indien Kvinnor Män Indonesien Kvinnor Män Irak Kvinnor Män Iran Kvinnor Män Israel Kvinnor Män Japan Kvinnor Män