)OHUNYLQQRUlQPlQlUK JXWELOGDGH. Peter Öberg, SCB, tfn ,

Transkript

1 UF 37 SM 0101 %HIRONQLQJHQVXWELOGQLQJ Educational attainment of the population ,NRUWDGUDJ.YDOLWHWVK MQLQJLVWDWLVWLNHQ YHUXWELOGQLQJVQLYnQ Statistiken över befolkningens utbildning har till 2001 genomgått ett par större kvalitetshöjande förändringar vilket gör att ett tidsseriebrott föreligger. Statistiken bygger på uppgifter från det årligen uppdaterade registret Befolkningens utbildning (Utbildningsregistret), som innehåller uppgift om högsta utbildning för den i Sverige folkbokförda befolkningen i åldern år. Fr.o.m. version av registret har ett antal nya uppgiftskällor använts. Exempel är Summerade högskolepoäng fr.o.m. 1993, som innebär att längre eftergymnasial utbildning syns i statistiken även om ingen examen tagits ut. Ett annat exempel är att komvuxpoäng fr.o.m summerats och använts som källa i Utbildningsregistret. Den andra större förändringen är att utbildningsnomenklaturen SUN (Svensk UtbildningsNomenklatur) har ersatts av den nya klassificeringen SUN Då uppgifterna i Utbildningsregistret klassificeras enligt SUN innebär nomenklaturbytet att statistiken över utbildningsnivå och utbildningsinriktning påverkas. Införandet av SUN 2000 och de nya uppgiftskällorna har medfört förändringar i statistiken över befolkningens utbildning det senaste året som inte enbart beror på den naturliga utvecklingen. Jämförelser med tidigare statistik måste därför med hänsyn till ovanstående göras med stor försiktighet. )OHUNYLQQRUlQPlQlUK JXWELOGDGH Nästan var tredje invånare, 30 procent, i åldern år hade år 2000 någon form av eftergymnasial utbildning. När det gäller eftergymnasial utbildning omfattande tre år eller längre, inklusive forskarutbildning, var andelen 16 procent. Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial utbildning, det gäller även längre sådan. Försprånget har därtill ökat under senare år. Kvinnorna ligger dock långt efter männen när det gäller den högsta reguljära utbildningsformen, forskarutbildning. Nära tre fjärdedelar av de forskarutbildade i Sverige är män. Peter Öberg, SCB, tfn , peter.oberg@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 9 november Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 UF 37 SM UDGLWLRQHOOWYDODYXWELOGQLQJlYHQKRV\QJUH Mer än en fjärdedel av kvinnorna i åldern år med gymnasial eller eftergymnasial utbildning har en vårdutbildning motsvarande andel för männen är fem procent. Kvinnorna har också betydligt oftare valt pedagogisk utbildning. Hälften av alla män har en utbildning inriktad mot teknik och tillverkning. Bland de yngre kvinnorna (25-34 år) är det år 2000 något litet vanligare med en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning jämfört med äldre kvinnor (45-64 år). Detta samtidigt som det är klart mindre vanligt med pedagogisk utbildning alternativt vårdutbildning bland de yngre kvinnorna. Om de yngre kvinnorna i viss utsträckning har brutit det traditionella mönstret så går de unga männen snarare i motsatt riktning. Bland de yngre männen är andelen som har utbildning inom pedagogik/lärarutbildning och hälso- och sjukvård mindre i jämförelse med de äldre. Utbildning inriktad mot teknik och tillverkning samt naturvetenskap är omvänt något vanligare bland yngre män än bland äldre.

3 SCB 3 UF 37 SM 0101,QQHKnOO Statistiken med kommentarer 5 Kvalitetshöjning i statistiken 5 Nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret 5 Ny utbildningsklassificering SUN Förändringar innebär tidsseriebrott i Utbildningsregistret 5 Befolkningens utbildningsnivå 6 Utbildningsnivån år Fler kvinnor än män är högutbildade 7 Utbildningsnivå och ålder 8 Flest högutbildade bland sjuttiotalisterna 8 som har gått om de äldre 8 Lägst utbildning bland de äldsta 9 Utbildningsnivå för utrikes födda 9 Stora skillnader mellan invandrargrupper 10 Regionala skillnader 11 Stora skillnader mellan kommuner 12 Utbildningens inriktning 12 Störst skillnad på gymnasial nivå 13 Traditionellt val av utbildning även hos yngre 13 Internationell jämförelse 14 Högst utbildningsnivå i USA och Norge 14 Tabeller 16 Teckenförklaring Befolkningen i åldern år fördelad efter utbildningsnivå och kön Befolkningen fördelad efter utbildningsnivå, kön, ålder och födelseland Befolkningen i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, län och kön Befolkningen fördelad efter utbildningsnivå, kön och ålder (årsklasser) Befolkningen i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, födelseland och kön Utrikes födda befolkningen i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, födelseland och invandringsår Befolkningen fördelad efter utbildningsinriktning, utbildningsnivå, kön och ålder 35 Fakta om statistiken 39 Detta omfattar statistiken 39 Definitioner och förklaringar 39 Så görs statistiken 39

4 SCB 4 UF 37 SM 0101 Statistikens tillförlitlighet 39 Bra att veta 40 Annan statistik 41 In English 42 Summary 42 List of tables 43 List of terms 43

5 SCB 5 UF 37 SM WDWLVWLNHQPHGNRPPHQWDUHU.YDOLWHWVK MQLQJLVWDWLVWLNHQ Statistiken över befolkningens utbildning bygger på uppgifter från SCB:s individregister Befolkningens utbildning (Utbildningsregistret). Registret innehåller uppgift om högsta avklarade utbildning för i Sverige folkbokförda personer i åldern år. I senaste versionen av registret, (avseende året 2000), har ett par större kvalitetshöjande förändringar gjorts vilket innebär ett tidsseriebrott. Jämförelser med tidigare statistik på området måste därför göras med stor försiktighet. Nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret er om befolkningens utbildning rapporteras kontinuerligt till SCB från landets utbildningsanordnare och läggs in i olika statistikregister, t.ex. högskoleregistret och register över avgångna från gymnasieskolan. Dessa uppgifter sammanställs årligen i Utbildningsregistret. I den senaste versionen av Utbildningsregistret har ett antal nya uppgiftskällor tillkommit. Exempel är Summerade högskolepoäng fr.o.m Denna källa innebär att längre eftergymnasial utbildning nu syns i statistiken även om ingen examen tagits ut. Ett annat exempel är att en summering av komvuxpoäng fr.o.m har gjorts och använts som källa. Det innebär att många personer har bedömts ha en treårig gymnasieutbildning utan att gymnasieexamen tagits ut. För att höja kvaliteten på statistiken för de utrikes födda ingår nu även utländska utbildningar som ekvivalerats av Högskoleverket, liksom en årlig enkät till nyinvandrade utrikes födda som saknar uppgift om utbildning i Utbildningsregistret. Ny utbildningsklassificering SUN 2000 Vilken som är en persons högsta utbildning bestäms enligt Svensk Utbildnings- Nomenklatur (SUN) som är ett klassificeringssystem för utbildning. SUN genomgick under en välbehövlig revidering. Huvudmålet för revideringen var att åstadkomma en anpassning till ISCED 97 (International Standard Classification of Education). För en utförlig beskrivning av nya SUN 2000, se SCB:s webbplats: Då uppgifterna om utbildning i Utbildningsregistret bygger på SUN 2000 innebär det att nomenklaturbytet får vissa effekter på statistiken över befolkningens utbildning, både vad gäller nivå och inriktning. Förändringar innebär tidsseriebrott i Utbildningsregistret Ovanstående kvalitetshöjande åtgärder har medfört förändringar i statistiken över befolkningens utbildning som inte enbart beror på den naturliga utvecklingen. Utbildningsnivån har enligt Utbildningsregistret ökat kraftigt på vissa nivåer det senaste året jämfört med tidigare årliga förändringar. T.ex. har andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning tre år eller längre ökat med 2,3 procentenheter (jfr förra årets ökning med 0,4 procentenheter). Även andelen med treårig gymnasial utbildning som högsta utbildning har ökat med 1,3 procentenheter (jfr förra årets ökning med 0,5 procentenheter). Också fördelningen och redovisningen av olika utbildningsinriktningar påverkas, främst beroende på nomenklaturbytet. En huvudinriktning har upphört (Transport) och en ny har tillkommit (Naturvetenskap, matematik och data). Dessutom har ett antal enskilda utbildningar bytt huvudinriktning.

6 SCB 6 UF 37 SM 0101 I avsnittet Fakta om statistiken, under rubriken Bra att veta, finns mer information om förändringarna i Utbildningsregistret version %HIRONQLQJHQVXWELOGQLQJVQLYn Befolkningens utbildning har stigit kontinuerligt som en följd av utbildningssystemets reformering och expansion, framförallt under efterkrigstiden. Nivåhöjningen har främst skett genom att de som har gymnasial utbildning har blivit fler och de som har folkskola/grundskola som högsta utbildning har blivit färre. Utbildningsnivå för befolkningen år (procent) År Förgymnasial Eftergymnasial kortare än 3 år Eftergymnasial 3 år eller längre Streckad linje visar tidsseriebrott (se avsnittet Kvalitetshöjning i statistiken) Under perioden har andelen av befolkningen i åldern år med förgymnasial utbildning som högsta utbildning (lågutbildade) minskat från en tredjedel till en femtedel. Samtidigt har andelen med någon form av eftergymnasial utbildning ökat från 22 procent till 30 procent. Utbildningsnivån år 2000 En femtedel av befolkningen i åldern år har enbart förgymnasial utbildning, dvs. grundskoleutbildning eller äldre folkskoleutbildning. Det kan jämföras med 1970 då andelen lågutbildade var 63 procent. Denna stora skillnad kan illustrera utbyggnaden av framförallt gymnasieskolan under den gångna trettioårsperioden. Nära fyra femtedelar, 78 procent, av befolkningen i åldern år har idag gymnasial utbildning eller högre. 48 procent har gymnasial utbildning som högsta utbildning. Gymnasieutbildning är således högsta utbildning för ungefär hälften av befolkningen. Däremot är det endast 15 procent som har treårigt gymnasium som högsta utbildning. Nittiotalets reformeringen av gymnasieskolan i syfte att göra all utbildning treårig innebär rimligtvis att andelen med tvåårig gymnasial utbildning successivt kommer att minska. De eftergymnasialt utbildade utgör totalt 30 procent av befolkningen i åldersgruppen år. När det gäller eftergymnasiala studier omfattande tre år eller längre (högutbildade) är andelen 16 procent. I siffran inkluderas även forskarutbildade, vars andel är ca 1 procent av befolkningen. Sett till antalet är de högutbildade drygt Om åldersgruppen utvidgas till år är antalet , 13 procent av befolkningen. Det ska noteras att en viss andel av gruppen med universitets- och högskoleutbildning inte har en avslutad utbildning i form av examen.

7 SCB 7 UF 37 SM 0101 Befolkningen i åldern år fördelad efter utbildningsnivå (procent) Forskarutbildning Eftergy mnasial 3 år eller längre Eftergy mnasial kortare än 3 år Eftergy mnasial kortare än 2 år Gy mnasial 3 år Gy mnasial 2 år Förgymnasial Fler kvinnor än män är högutbildade Fördelningen på utbildningsnivå mellan könen är något ojämn. Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial utbildning. Försprånget härvidlag har därtill ökat under senare år. Av kvinnorna i åldern år har 17 procent eftergymnasial utbildning omfattande tre år eller längre, medan motsvarande andel för männen är 15 procent. Den högst utbildade gruppen av befolkningen totalt är kvinnor i åldern år, där 21 procent har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Kvinnorna ligger dock långt efter männen när det gäller den högsta utbildningsformen, forskarutbildning. Mindre än en halv procent av kvinnorna har sådan utbildning. För männen är andelen 1,2 procent. Nära tre fjärdedelar av de forskarutbildade är män. Lika stora andelar av männen som kvinnorna i åldern år, 48 procent, har en gymnasial utbildning som sin högsta. Män har däremot oftare en treårig utbildning, 16 procent mot 14 för kvinnor. Skillnaden har emellertid minskat något under senare år. En möjlig förklaring är att kvinnor i större utsträckning än män deltagit i kunskapslyftet i syfte att erhålla en treårig gymnasieutbildning.

8 SCB 8 UF 37 SM 0101 Befolkningen i åldern år fördelad efter utbildningsnivå och kön (procent) Förgy mnasial Gy mnasial 2 Gy mnasial 3 år år Män Kv innor Eftergy mnasial kortare än 3 år Eftergy mnasial 3 år eller längre 8WELOGQLQJVQLYnR KnOGHU Utbildningsnivån i en viss åldersgrupp är beroende av utbildningssystemets omfattning och utformning under den period då respektive åldersgrupp växte upp. Utbyggnaden av såväl grundskolan som gymnasieskolan och högskolan har pågått under flera årtionden. Exempel på förändringar är införandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan, reformen i syfte att göra all gymnasieutbildning treårig och en kraftig expansion av högskolan. En effekt av denna utveckling är att den äldre delen av befolkningen av naturliga skäl generellt är lägre utbildad än den yngre. Flest högutbildade bland sjuttiotalisterna Personer födda under de sista åren på 1960-talet och under första hälften av 1970-talet (åldersgruppen år) är de högst utbildade. Bland 26- och 27- åringarna har 22 procent en lång eftergymnasial utbildning. Om man skiljer könen åt ser man att 26-åriga kvinnor är den årsklass har allra högst utbildningsnivå, 26 procent har en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. Ytterligare belägg för att åringarna har hög utbildningsnivå är att de har den lägsta andelen med enbart förgymnasial utbildning (10 procent), liksom att de har betydligt högre andel (22 procent) med treårigt gymnasium än de äldre grupperna. som har gått om de äldre Tidigare har personer födda i slutet av 1940-talet stått för den största andelen högutbildade. En del av förklaringen till att de yngre har tagit sig förbi den äldre generationen på denna punkt är dels att den omfattande utbyggnaden av högskolan under nittiotalet börjar ge resultat i form av ökad examensfrekvens, och dels att statistiken fr.o.m inkluderar summerade högskolepoäng från 1993 och framåt. T.ex. räknas avklarade poäng motsvarande tre års studier som längre eftergymnasial utbildning i statistiken även om ingen examen har tagits ut. Högskolepoäng som tagits före 1993 behandlas inte på motsvarande sätt, vilket innebär att andelen högutbildade i de äldre åldersgrupperna sannolikt är något underskattad. I åldersgruppen år är andelen högutbildade något mindre jämfört med både de äldre och yngre åldersgrupperna. Däremot är andelen med grundskola

9 SCB 9 UF 37 SM 0101 som högsta utbildning klart mindre bland åringarna än de äldre grupperna. Även andelen med gymnasieutbildning är något större. På dessa nivåer har således gruppen år högre utbildningsnivå än de äldre gruppen. Lägst utbildning bland de äldsta Bland personer över 55 år går det att se ett tydligt samband mellan ålder och utbildning. Utbildningsnivån sjunker successivt. För varje årsklass minskar andelen med gymnasial och eftergymnasial utbildning samtidigt som andelen lågutbildade ökar. I gruppen år har 53 procent endast förgymnasial utbildning, och andelen högutbildade är 8 procent. Den största andelen med forskarutbildning bland befolkningen återfinns dock bland män i åldersgruppen år. Befolkningen fördelad efter utbildningsnivå och ålder (procent) Ålder Förgymnasial Eftergymnasial kortare än 3 år Eftergymnasial 3 år eller längre WELOGQLQJVQLYnI UXWULNHVI GGD Om man jämför utbildningsnivån för den del av befolkningen som är infödd med den del som invandrat märks vissa skillnader. Andelen utrikes födda med eftergymnasial utbildning är nästan lika stor som för den svenskfödda befolkningen. Samtidigt är andelen lågutbildade större. Detta innebär att gymnasieutbildning som högsta utbildning är något mindre vanligt bland utrikes födda jämfört med svenskfödda personer. erna är dock inte helt jämförbara eftersom uppgift om utbildningsnivå för ca 6 procent av de utrikes födda i åldern år. Av de utrikes födda i åldern år har 28 procent en eftergymnasial utbildning jämfört med 31 procent för de svenskfödda. När det gäller eftergymnasial utbildning omfattande tre års studier eller längre är andelen 16 procent för både utrikes födda och svenskfödda. En fjärdedel av de utrikes födda har förgymnasial utbildning som högsta utbildning, medan motsvarande andel för de svenskfödda är en femtedel. Av de lågutbildade utrikes födda är det dessutom många som har mycket låg formell utbildningsnivå. Exempelvis har nästan var tionde person i åldern år en utbildningsnivå lägre än grundskoleutbildning. Skillnaden mellan de utrikes födda och de svenskfödda är något större bland kvinnorna än bland männen. Framförallt är andelen lågutbildade större bland de utrikes födda kvinnorna, 26 procent jämfört med 17 procent för svenskfödda kvinnor. Bland de utrikes födda kvinnorna är även andelen med eftergymnasial utbildning något lägre.

10 SCB 10 UF 37 SM 0101 Befolkningen i åldern år fördelad efter utbildningsnivå och födelseland (procent) Förgy mnasial Gy mnasial Eftergy mnasial kortare än 3 år Eftergy mnasial 3 år eller längre Svenskfödda Utrikes födda Stora skillnader mellan invandrargrupper Invandrarna i Sverige är ingen homogen grupp, inte heller när det gäller utbildning. Såväl födelseland, kön och ålder som under vilken period man invandrat spelar stor roll för utbildningsnivån. Följaktligen varierar utbildningsstrukturen kraftigt mellan olika invandrargrupper. Vissa grupper av de utrikes födda har väsentligt högre utbildningsnivå än totalbefolkningen. Bland personer födda i t.ex. Ukraina, Lettland, Kuba, USA och Kina är andelen högutbildade över 40 procent, jämfört med 16 procent för de svenskfödda. Högst andel högutbildade finns bland personer födda i Ryssland, hela 56 procent har eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. Vissa av ovanstående invandrargrupper består dock av mycket få personer. Sett till region så har nordiska invandrare, som är den största gruppen utrikes födda i Sverige, den lägsta andelen högutbildade, 12 procent. Detta har delvis att göra med att många som invandrat från Finland kom till Sverige redan på 1960-och 70-talet och därför är äldre än andra grupper. Invandrare från vissa andra länder har också låg utbildningsnivå. Bland personer födda i Turkiet och Vietnam är t.ex. endast 5 procent högutbildade, och personer från länderna i f.d. Jugoslavien har också förhållandevis låg utbildningsnivå. Det föreligger ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och tidpunkt för invandring. De som invandrat under senare år har generellt högre utbildningsnivå än de som invandrat tidigare. Bland personer som invandrat till Sverige under perioden är andelen högutbildade 26 procent, medan motsvarande andel är 13 procent för de som invandrat före Det ska noteras att uppgift om utbildningsnivå för nästan en fjärdedel av de som invandrat mellan 1995 och 2000 vilket innebär att ovan nämnda andel på 26 procent i realiteten kan vara större.

11 SCB 11 UF 37 SM 0101 Utrikes födda befolkningen i åldern år fördelad efter utbildningsnivå och invandringsår (procent) Förgy mnasial Gy mnasial Eftergy mnasial kortare än 3 år Före Eftergy mnasial 3 år eller längre 5HJLRQDODVNLOOQDGHU På länsnivå föreligger inga dramatiska skillnader i utbildningsnivån i Sverige, även om skillnaderna mellan kommuner i samma län oftast är mycket stora. Befolkningen i Stockholms län och Uppsala län har emellertid en betydligt större andel högutbildade än övriga landet, 23 procent i åldern år jämfört med riksgenomsnittet 16 procent. I Östergötlands, Skåne, Västra Götalands och Västerbottens län är andelen högutbildade 15 procent eller mer. Gemensamt för de ovan uppräknade länen är att de alla är säte för större universitet. En förklaring till den stora andelen högutbildade kan således vara att många stannar kvar på de orter man studerat. I Stockholms län påverkar dessutom arbetsmarknadsstrukturen i hög grad då regionen drar till sig högutbildad arbetskraft. I övriga län är utbildningsnivån relativt likartad. Flertalet län har en andel högutbildade på mellan 11 och 13 procent. Det kan noteras att andelen högutbildade är lägre än riksgenomsnittet i 16 av de 21 länen. Det hänger samman med att befolkningen i de största länen i stor utsträckning också är högutbildad. Exempelvis finns nästan var tredje högutbildad svensk i Stockholm. Den lägsta utbildningsnivån har befolkningen i Jönköpings, Kalmar och Gävleborgs län. Här utgör andelen med enbart förgymnasial utbildning 25 procent eller mer, medan andelen högutbildade är 11 procent för Jönköpings och Kalmar län och 10 procent för Gävleborgs län.

12 SCB 12 UF 37 SM 0101 Andel av befolkningen i åldern år med minst treårig eftergymnasial utbildning fördelad efter län % (2) % (4) % (10) % (5) Stora skillnader mellan kommuner Skillnaden i utbildningsnivån mellan kommunerna är klart större än skillnaden mellan länen. Mellan den kommun som har den högsta andelen högutbildade och den kommun med den lägsta andelen skiljer det över 40 procentenheter. Vissa Stockholmskommuner samt övriga större universitetsorter har mycket hög utbildningsnivå medan små glesbygdskommuner inte oväntat har låga andelar högutbildade. De som bor i mindre kommuner måste i allmänhet flytta för att utbilda sig samtidigt som dessa kommuner ofta har färre arbeten att erbjuda högutbildade. Högst är utbildningsnivån i Danderyd, där 47 procent är högutbildade. Bjuv, Eda, Hällefors och Grums är några av de kommuner som har lägst andel högutbildade (fem procent). Det ska i sammanhanget påpekas att den formella utbildningsnivån inte säger något om kunskapsnivån. När det gäller den högsta utbildningen forskarutbildning märks stora skillnader mellan universitetsorterna och övriga kommuner, vilket hänger samman med att de forskarutbildade i stor utsträckning får universiteten som arbetsplats efter avslutade studier. I Lund har sex procent av befolkningen i åldern år en forskarutbildning och i Uppsala är motsvarande andel fyra procent. Det kan jämföras med att antalet forskarutbildade understiger 10 i mer än 100 kommuner. 8WELOGQLQJHQVLQULNWQLQJ Om utbildningsnivån i första hand är en generationsfråga kan utbildningens inriktning i hög grad sägas vara en könsfråga. Kvinnor och män är utbildade, och utbildas, för olika yrkesområden. Detta gäller såväl högutbildade som de med kortare utbildning. En stor andel av männen utbildar sig för yrken inom teknik och tillverkning kvinnorna däremot för att arbeta med hälso- och sjukvård, samhällsvetenskap, juridik, handel, administration samt pedagogisk verksamhet.

13 SCB 13 UF 37 SM 0101 Störst skillnad på gymnasial nivå Mer än en fjärdedel av kvinnorna med gymnasial och eftergymnasial utbildning i åldern år har en vårdutbildning motsvarande andel för männen är fem procent. Kvinnorna har också betydligt oftare valt pedagogisk utbildning/lärarutbildning. Hälften av männen har en utbildning inriktad mot teknik och tillverkning. Tydligast är skillnaderna mellan könen på gymnasial nivå, särskilt när det gäller kortare gymnasieutbildning. Nära två tredjedelar av kvinnorna med sådan utbildning har vårdutbildning alternativt utbildning inom samhällsvetenskap, juridik, handel, administration. Samtidigt har två tredjedelar av männen med kort gymnasial utbildning som högsta utbildning inriktning mot teknik och tillverkning. När det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaderna något mindre, särskilt beträffande längre eftergymnasial utbildning. För mer än hälften av de högutbildade kvinnorna är utbildningen dock fortfarande inriktad mot hälso- och sjukvård eller pedagogik/lärarutbildning. När det gäller de högutbildade männen sjunker andelen med utbildning inom teknik och tillverkning till en fjärdedel. Samtidigt är samhällsvetenskap, juridik, handel, administration klart vanligare bland de högutbildade männen jämfört med de med kortare utbildning. Befolkningen i åldern år med gymnasial och eftergymnasial utbildning fördelad efter utbildningsinriktning och kön Pedagogik och lärarutbildning Samhällsv., juridik, handel, adm. Naturvet., matematik och data Teknik och tillv erkning Hälso- och sjukvård Tjänster Övriga inriktningar inkl. okänd inr. Män Kv innor Traditionellt val av utbildning även hos yngre De yngres val av utbildning liknar i huvudsak de äldre generationernas. Det ser emellertid något annorlunda ut mellan könen. Bland de yngre kvinnorna (25-34 år) är det år 2000 något litet vanligare med en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning jämfört med äldre kvinnor (45-64 år). Detta samtidigt som det är klart mindre vanligt med pedagogisk utbildning alternativt vårdutbildning bland de yngre kvinnorna. Om de yngre kvinnorna i viss utsträckning har brutit det traditionella mönstret så går de unga männen snarare i motsatt riktning. Bland de yngre männen är andelen som har utbildning inom pedagogik/lärarutbildning och hälso- och sjukvård mindre i jämförelse med de äldre. Utbildning mot teknik och tillverkning samt naturvetenskap är omvänt något vanligare bland yngre män än bland äldre.

14 SCB 14 UF 37 SM 0101 Befolkningen med gymnasial och eftergymnasial utbildning fördelad efter vissa utbildningsinriktningar, kön och ålder (procent) Hälso- och sjukv ård samt social omsorg Teknik och tillv erkning Samhällsv etenskap, juridik, handel, administration Pedagogik och lärarutbildning 0 Män år Män år Kv innor år Kv innor år,qwhuqdwlrqhoomlpi UHOVH I ett internationellt perspektiv utmärker sig inte Sverige särskilt mycket vad beträffar utbildningsnivå jämfört med övriga OECD-länder. Det visar den årligen publicerade OECD-rapporten Education at a Glance, som bygger på uppgifter från ett trettiotal länder. Sverige ligger ungefär i mitten när det gäller andelen med längre eftergymnasial utbildning. Om man tittar på all eftergymnasial utbildning ligger Sverige på åttonde plats, med 29 procent av befolkningen. Det ska påpekas att internationella jämförelser på utbildningsområdet inte är någon lätt sak beroende på stora variationer mellan länderna i utbildningssystemets struktur. Högst utbildningsnivå i USA och Norge Utbildningsnivån skiljer sig kraftigt åt mellan OECD-länderna. I några länder är andelen högutbildade över 20 procent. Samtidigt är ca 80 procent av befolkningen lågutbildad i vissa länder, och följaktligen är också andelen högutbildade här mycket låg. Den allra högsta andelen högutbildade finns i USA. Här har 27 procent en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. Norge kommer på andra plats med 25 procent. Om man inkluderar all eftergymnasial utbildning (både kortare och längre än tre år) ligger Kanada klart högst med 52 procent. I vissa av de sydeuropeiska länderna är utbildningsnivån relativt låg. I Portugal, Turkiet, Spanien, Italien och Grekland saknar över 50 procent av befolkningen gymnasieutbildning, i de två första länderna är andelen knappt 80 procent. Störst andel lågutbildade i de undersökta länderna har Mexiko med 80 procent.

15 SCB 15 UF 37 SM 0101 Utbildningsnivå 1999 för befolkningen år i OECD-länder (procent) Land Förgymnasial Eftergymnasial kortare än 3 år Eftergymnasial 3 år eller längre Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien * 11 Turkiet * 8 Tyskland Ungern USA Österrike Källa: Education at a Glance. OECD Indicators För vidare analys och detaljer hänvisas till ovanstående publikation.

16 SCB 16 UF 37 SM DEHOOHU Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 Mindre än 0,5 Less than Befolkningen i åldern år fördelad efter utbildningsnivå och kön The population aged by level of education and sex År Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år 1990 Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor

17 SCB 17 UF 37 SM Befolkningen fördelad efter utbildningsnivå, kön, ålder och födelseland 2. The population by level of education, sex, age and country of birth Kön/ ålder Befolkning (antal) utb. utb. utb. högst 2 3 år år utb. < 2 år utb. < 3 år utb. 3 år Forskarutbildning Totalt Män Tot Kvinnor Tot Män+kvinnor Tot Födda i Sverige Män Tot Kvinnor Tot

18 SCB 18 UF 37 SM (forts.) Kön/ ålder Befolkning (antal) utb. utb. utb. högst 2 3 år år utb. < 2 år utb. < 3 år utb. 3 år Forskarutbildning Män+kvinnor Tot Utrikes födda Män Tot Kvinnor Tot Män+kvinnor Tot

19 SCB 19 UF 37 SM Befolkningen i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, län och kön 3. The population aged by level of education, county and sex Län Befolkning (antal) utb. utb. högst 2 år utb. 3 år utb. < 2 år utb. < 3 år utb. 3 år Forskarutbildning Riket Män Kvinnor Stockholm Män Kvinnor Uppsala Män Kvinnor Södermanland Män Kvinnor Östergötland Män Kvinnor Jönköping Män Kvinnor Kronoberg Män Kvinnor Kalmar Män Kvinnor Gotland Män Kvinnor Blekinge Män Kvinnor Skåne Män Kvinnor Halland Män Kvinnor Västra götaland Män Kvinnor Värmland Män Kvinnor Örebro Män Kvinnor Västmanland Män Kvinnor Dalarna Män Kvinnor

20 SCB 20 UF 37 SM (forts.) Län Befolkning (antal) utb. utb. högst 2 år utb. 3 år utb. < 2 år utb. < 3 år utb. 3 år Forskarutbildning Gävleborg Män Kvinnor Västernorrland Män Kvinnor Jämtland Män Kvinnor Västerbotten Män Kvinnor Norrbotten Män Kvinnor

21 SCB 21 UF 37 SM Befolkningen fördelad efter utbildningsnivå, kön och ålder (årsklasser) 4. The population by level of education, sex and age (age groups) Kön Ålder Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år Män+Kvinnor Tot

22 SCB 22 UF 37 SM (forts.) Kön Ålder Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år Män Tot

23 SCB 23 UF 37 SM (forts.) Kön Ålder Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år Kvinnor Tot

24 SCB 24 UF 37 SM (forts.) Kön Ålder Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år

25 SCB 25 UF 37 SM Befolkningen i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, födelseland och kön 5. The population aged by level of education, country of birth and sex Födelseland Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år Totalt Totalt Män Kvinnor Födda i Sverige Totalt Män Kvinnor Utrikes födda totalt Totalt Män Kvinnor Norden Totalt Män Kvinnor Danmark Totalt Män Kvinnor Finland Totalt Män Kvinnor Island Totalt Män Kvinnor Norge Totalt Män Kvinnor EU15 Totalt (utom Norden) Män Kvinnor Belgien Totalt Män Kvinnor Frankrike Totalt Män Kvinnor Grekland Totalt Män Kvinnor Irland Totalt Män Kvinnor

26 SCB 26 UF 37 SM (forts.) Födelseland Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år Italien Totalt Män Kvinnor Nederländerna Totalt Män Kvinnor Portugal Totalt Män Kvinnor Spanien Totalt Män Kvinnor Storbritannien och Totalt Nordirland Män Kvinnor Tyska dem. rep. (DDR) Totalt Män Kvinnor Tyskland Totalt Män Kvinnor Österrike Totalt Män Kvinnor Övriga EU15 Totalt (utom Norden) Män Kvinnor Europa Totalt (utom EU15) Män och Norden) Kvinnor Bosnien- Hercegovina Totalt Män Kvinnor Bulgarien Totalt Män Kvinnor Estland Totalt Män Kvinnor Jugoslavien Totalt Män Kvinnor

27 SCB 27 UF 37 SM (forts.) Födelseland Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år Kroatien Totalt Män Kvinnor Lettland Totalt Män Kvinnor Makedonien Totalt Män Kvinnor Polen Totalt Män Kvinnor Rumänien Totalt Män Kvinnor Ryssland Totalt Män Kvinnor Schweiz Totalt Män Kvinnor Slovenien Totalt Män Kvinnor Tjeckoslovakien Totalt Män Kvinnor Ukraina Totalt Män Kvinnor Ungern Totalt Män Kvinnor Övriga Europa Totalt (utom EU15 och Norden) Män Kvinnor Afrika Totalt Män Kvinnor Algeriet Totalt Män Kvinnor

28 SCB 28 UF 37 SM (forts.) Födelseland Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år Arabrepubliken Egypten Totalt Män Kvinnor Egypten Totalt Män Kvinnor Eritrea Totalt Män Kvinnor Etiopien Totalt Män Kvinnor Gambia Totalt Män Kvinnor Ghana Totalt Män Kvinnor Kenya Totalt Män Kvinnor Kongo (dem. rep.) Totalt Män Kvinnor Marocko Totalt Män Kvinnor Nigeria Totalt Män Kvinnor Somalia Totalt Män Kvinnor Sydafrika Totalt Män Kvinnor Tanzania Totalt Män Kvinnor Tunisien Totalt Män Kvinnor

29 SCB 29 UF 37 SM (forts.) Födelseland Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år Uganda Totalt Män Kvinnor Övriga Afrika Totalt Män Kvinnor Nordamerika Totalt Män Kvinnor El Salvador Totalt Män Kvinnor Kanada Totalt Män Kvinnor Kuba Totalt Män Kvinnor Mexico Totalt Män Kvinnor USA Totalt Män Kvinnor Övriga Nordamerika Totalt Män Kvinnor Sydamerika Totalt Män Kvinnor Argentina Totalt Män Kvinnor Bolivia Totalt Män Kvinnor Brasilien Totalt Män Kvinnor Chile Totalt Män Kvinnor

30 SCB 30 UF 37 SM (forts.) Födelseland Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år Colombia Totalt Män Kvinnor Ecuador Totalt Män Kvinnor Peru Totalt Män Kvinnor Uruguay Totalt Män Kvinnor Övriga Sydamerika Totalt Män Kvinnor Asien Totalt Män Kvinnor Afghanistan Totalt Män Kvinnor Bangladesh Totalt Män Kvinnor Filippinerna Totalt Män Kvinnor Indien Totalt Män Kvinnor Indonesien Totalt Män Kvinnor Irak Totalt Män Kvinnor Iran Totalt Män Kvinnor Israel Totalt Män Kvinnor

31 SCB 31 UF 37 SM (forts.) Födelseland Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år Japan Totalt Män Kvinnor Jordanien Totalt Män Kvinnor Kina Totalt Män Kvinnor Korea, Syd- Totalt Män Kvinnor Libanon Totalt Män Kvinnor Malaysia Totalt Män Kvinnor Pakistan Totalt Män Kvinnor Palestina Totalt Män Kvinnor Sri Lanka Totalt Män Kvinnor Syrien Totalt Män Kvinnor Thailand Totalt Män Kvinnor Turkiet Totalt Män Kvinnor Vietnam Totalt Män Kvinnor Vietnam, rep. Totalt Män Kvinnor

32 SCB 32 UF 37 SM (forts.) Födelseland Befolkning (antal) utb. utb. utb. < 3 år utb. 3 år Övriga Asien Totalt Män Kvinnor Oceanien Totalt Män Kvinnor Australien Totalt Män Kvinnor Övriga Oceanien Totalt Män Kvinnor Sovjetunionen Totalt Män Kvinnor Okänt/statslös Totalt Män Kvinnor