Baltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes
|
|
- Roger Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Baltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes Plan för förbättring av konnektivitet och habitat som påverkats negativt av vattenkraftsproduktion i Vilhelmina Baltic Landscape Plan for amelioration of river connectivity and habitat quality negatively affected by hydropower production in Vilhelmina Baltic Landscape Date: Authors Daniel Palm och Leif Jougda Report No. 21 WP6 WP6
2 Date: Authors: Daniel Palm och Leif Jougda Partner organization
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 English summary... 5 Bakgrund... 6 Fokusområden... 7 Förslag på framtida arbete inom fokusområdena. 14
4 SAMMANFATTNING Sedan 2004 är Vilhelmina kommun antagen som en Model Forest och medlem i det internationella Model Forest-nätverket. Under perioden har Vilhelmina Model Forest (VMF) varit delaktig i projektet Baltic Landscape. Baltic Landscape är ett projekt som finansieras av EU inom ramen för Interreg III. Projektet arbetar för att gynna ett hållbart brukande av landskapet och alla dess resurser. Inom ramen för det arbetsområde som inriktas mot ytvatten har VMF genom styrgruppen genomfört en rad olika aktiviteter inom Ångermanälven avriningsområde. Inledningsvis identifierades sex viktiga fokusområden: 1. Vandringsvägar för fisk, 2. Habitat återställning, 3. Miljöanpassad vattenreglering, 4. Utreda hur vattendirektivet och vattenverksamhetsutredningen kommer att påverka arbetet i fokusområdena Jämföra arbetet i Ångermanälvens avrinningsområde med arbetet i andra stora avrinningsområden i norra Sverige, 6. Undersöka möjligheten för VMF att bli en remissinstans när vattenverksamhetsutredningen skickas ut på remiss. Sammanfattningsvis har man inom fokusområdena arbetat med nätverkande, ansökningar, remissyttringar, uppföljning av juridiska processer m.m. Med genomfört arbete som grund presenteras här ett antal olika förslag på vad man bör koncentrera sina insatser på under den närmaste framtiden inom respektive fokusområde för att stegvis förverkliga en förbättring av konnektivitet och habitat inom Vilhelmina Model Forest.
5 ABSTRACT In 2004 the municipality of Vilhelmina became a member of the international network of Model Forests. During the period X-2014 Wilhelmina Model Forest (VMF) have been a partner of the project Baltic Landscape. The Baltic Landscape project is financed by EU-Interreg III and aims to support a sustainable landscape use including all landscape resources. The project work package that is oriented towards freshwater habitat have, through is project manager group, accomplished several different activities within the catchment of River Ångermanälven. Initially six areas of focus was identified: 1. Fishpassages, 2. Habitat restoration, 3. Environmental flows, 4. How the European Water Framework Directive and the Vattenverksamhetsutredningen (in Swedish) will influence future work on focus area 1-3, 5. Compare work on freshwater habitat management in the catchment of River Ångermanälven with work in other large catchments of northern Sweden, 6. Identify whether VMF consist an accepted organisation to provide comments on the state initiated Vattenverksamhetsutredningen (in Swedish). I summary the project management group have conducted several actions such as: networking, applications and reviews of law processes etc. With previous work as a baseline, multiple suggestion on future work a presented within each area of focus to get closer to amelioration of river connectivity and habitat quality in the near future of Vilhelmina Baltic Landscape
6 BAKGRUND Baltic landscape Baltic Landscape är ett projekt som finansieras av EU inom ramen för Interreg III. Projektet arbetar för att gynna ett hållbart brukande av landskapet och alla dess resurser. Utmärkande för detta arbete är att vi sätter fokus på dem som använder landskapet; det omfattar hela skalan av besökare: markägare, svampplockare, fysiska planerare, sportfiskare, och alla andra som vistas i landskapet. Alla dessa skall stå som mottagare och också som initiativtagare till de aktiviteter som äger rum. Vilhelmina Model Forest har svenska systerområden i Skåne och Bergslagen inom arbetet med Baltic Landscape. I övriga Östersjöområdet finns projektet i Finland, Estland, Polen samt Vitryssland. Ryssland deltar med tre samarbetsområden i form av Komi Model Forest, Kovdoservsky Model Forest och Pskov Model Forest. Verksamheten inom Baltic landscape delas in i olika arbetspaket WorkPackages (WP). Den verksamhet som är knuten vatten benämns som WP6. Vilhelmina Model Forest och Ångermanälvens avrinningsområde Sedan 2004 är Vilhelmina kommun antagen som en Model Forest (MF) och medlem i det Internationella Model Forest-Nätverket (IMFN). Vilhelmina Model Forest (VMF) är en del i ett nätverk av partnerskap och arenor runt om i världen, vilka arbetar för hållbar landskapsutveckling var VMF första MF i Europa. Idag finns det 60 Model Forest i 30 olika länder. Syftet med VMF är att uppnå ett långsiktigt uthålligt brukande av landskapet i Vilhelmina kommun, baserat på lokalt samarbete och samverkan. Den verksamhet som är knuten till vatten (WP6) är knuten till Ångermanälvens avrinningsområde. Ångermanälven är ett av Sveriges längsta vattendrag, med en total längd på 460 km och dess avrinningsområde täcker km². Ångermanälven har sina källor i södra Lappland och flyter genom Vilhelmina och Åsele kommuner och ner genom Ångermanland och mynnar i Bottenhavet. De största biflödena är Fjällsjöälven (260 km), Vojmån (225 km) och Faxälven (340 km). Årsmedelflödet (MQ) vid mynningen är 536 m 3 /s. Ångermanälvens dalgång nedströms Junsele (och ner till Bottenhavet) kallas Ådalen. Nedanför Nyland i Kramfors kommun bildar Ångermanälven en lång, bred mynningsvik med de två kända broarna Sandöbron och Högakustenbron. Sträckan mellan Hammarsbron-Nyland och Svanö-Sandö kan betecknas som tröskelfjord, med djup ner till 100 meter mellan Kramfors och Bjärtrå och tröskeln vid Svanö-Sandö på 10 meter djup. Ångermanälven är till största delen reglerad både i huvudfåran och i biflöden, och har många kraftverk. Den har idag 42 större vattenkraftverk och 16 stora regleringsmagasin (magasinsvolym > 130 Mm 3 ). Det gör att älven svarar för 17 % av Sveriges vattenkraftproduktion (7100 GWh/år, motsvarande ett årligt värde av över 5,5 miljarder). Organisation Projektet Baltic Landscape pågår till och med mars Under projekttiden arbetar en etablerad VMF styrgrupp som årligen driver verksamheten framåt även efter projekttiden för Baltic Landscape. Styrgruppen består av ett antal representanter för olika intressen i området.
7 FOKUSOMRÅDEN Styrgruppen har identifierat 6st fokusområden att arbeta med: 1. Vandringsvägar för fisk (med Laxbäcken som en fallstudie), 2. Habitat återställning, 3. Miljöanpassad vattenreglering, 4. Utreda hur vattendirektivet och vattenverksamhetsutredningen kommer att påverka arbetet i fokusområdena Jämföra arbetet i Ångermanälven med andra system, 6. Undersöka möjligheten för VMF att bli en remissinstans när vattenverksamhetsutredningen skickas ut på remiss. 1. Vandringsvägar för fisk Vattenkraftutbyggnaden har inneburit en negativ påverkan av de akvatiska ekosystemen, varav barriäreffekterna är en väsentlig påverkan. Barriäreffekten innebär att kraftverken skapat vandringshinder för fisk, både för upp- och nedströmsvandring. Flera fiskarter är beroende av att vandra upp från havet till rinnande sötvatten för sin fortplantning, med ett annat namn kallas dessa anadroma. För Ångermanälven har lax, havsöring, kustsik, kustharr och flodnejonöga varit de väsentligaste, och tidigare vandrade även ål upp i älven. I och med att det nedersta kraftverket, Sollefteå, ligger så långt ner och saknar fungerande fiskvandringsväg har dessa arter förhindrats från att reproducera sig i Ångermanälven och Faxälven under lång tid. Men det är inte bara möjligheten att vandra upp från havet som är viktig för fiskar. De behöver även kunna röra sig inom älven och mellan sjö och älv. De behöver möjligheten att fritt kunna utnyttja hela sitt naturliga habitat för lek, uppväxt, tillväxt och övervintring. Många inlandsvattendrag hyser vad man felaktigt kallar strömstationära eller icke-vandrande populationer av öring och harr. Det är dock känt sedan länge att även dessa fiskar företar långa vandringar för lek och för att exploatera nya områden sommartid. Fisk som lever i sjöar kan under sommarens lågvattenperioder söka sig ut i vattendrag för att leta föda. Strömlevande öring och harr har visats vandra flera kilometer inom vattendrag under året för att finna föda, för att leka och för att övervintra. Det inte bara fisk som behöver vandra längs våra vattenleder, även arter som vattennäbbmus, bäver och utter behöver komma fram. En utterhanne kan ha ett revir som omfattar över 10 km av ett vattendrag. När dammarna ligger tätt krymps reviren, kanske till den grad att de inte kan härbärgera arten. Flodpärlmusslan utgör ett unikt exempel på att faunan behöver fria vandringsvägar, friska miljöer och gott om öring och/eller lax. Flodpärlmusslorna sitter i bottnarna i näringsfattiga vattendrags strömmande partier. Här filtrerar de födopartiklar ur vattenströmmen. I Sverige har vi idag cirka 600 bestånd av flodpärlmussla, men mindre än hälften av dessa bestånd lyckas nuförtiden med att föröka sig. Förökningen går till så att honmusslorna befruktas på sommaren och efter en månad släpper de ifrån sig små mussellarver. Dessa är parasiter och försöker fästa sig på gälarna på en ung öring eller lax. I Sverige har endast öring observerats vara värd, men ett antal musselbestånd som finns i de större älvarna kan möjligen ha lax som värd, kanske Ångermanälven förr i tiden? Studier har visat att unga öringar i höga tätheter är viktiga för flodpärlmusslornas reproduktion.
8 Verksamhet Ångermanälvsmodellen Under projektets gång har man förfinat arbetet med att ta fram den s.k. Ångermanälvsmodellen. Ångermanälvsmodellen är ett arbetssätt för att upprätta förslag till fysiska förbättringsåtgärder i reglerade sjöar och vattendrag. Modellen beskriver hur man bedömer flödessituation, ekologisk status samt analyserar vattendomar och de ekologiska värden som skadats eller gått förlorade på grund av vattenkraftutbyggnaden. Fokus ligger på fisk och fiske, men också biologisk mångfald, lokal sysselsättning, kultur och turism har tagits i beaktande. I arbetssättet ingår både att föreslå åtgärder och att analysera konsekvenserna av dessa för nuvarande elkraftproduktion. Den första rapporten om det som har kommit att kallas Ångermanälvsmodellen; rapporten från pilotprojektet "Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven", vilket genomfördes hösten 2008, sammanställdes på uppdrag av Naturvårdsverket, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt samt Länsstyrelsen i Västerbottens län. Den nedre delen av Ångermanälven har på samma sätt beskrivits 2011 i rapporten Nedre Ångermanälven och Faxälven förslag till miljöförbättrande åtgärder. Ansökan om projektmedel Inom ramen för fokusområdet Vandringsvägar för fisk finns en omfattande projektansökan under framtagande som skall skickas till SNF bra miljöval el. Om ansökan beviljas kommer detta projekt bedrivas parallell med ett annat projekt inom ramen för fokusområde Miljöanpassad vattenreglering. Syftet med projektet är att ge förslag till åtgärder i form av fysisk restaurering och öppnade vandringsvägar för att nå god ekologisk potential i Ångermanälven. Arbetet skall tjäna som modell för liknande åtgärdsprogram i vattendrag som klassas som kraftigt modifierade vattenförekomster (KMV). Arbetssättet kommer att vara en vidareutveckling av den s.k. Ångermanälvsmodellen med de erfarenheter inkluderade som kommit fram vid arbetet med likande åtgärder i Umeälven. Arbetet kommer att bygga på lokal förankring och deltagande kopplat med vetenskaplig expertis och försök att involvera vattenkraftföretagen. Synsättet är holistiskt och strävan är att ta fram realistiska och långsiktigt hållbara åtgärder i form av fri vandring för fisk samt fysisk restaurering av habitat för biologisk mångfald. För flera vandringshinder i avrinningsområdets översta och nedersta del finns konkreta förslag till faunapassager framtagna. Föreliggande projekt är fokuserat på Ångermanälvens mellersta del, från Nämforsen till Vilhelmina, men avsikten är också att knyta samman de tidigare producerade åtgärdsförslagen så att en helhetsbild fås av älven och dess större biflöden (Faxälven, Kultsjöån och Vojmån). Fiskvägen Malgomaj-Laxbäcken Styrgruppen fann det viktigt att utreda varför fiskvägen som går från Malgomaj upp i Laxbäcken inte åtgärdas trots att flertalet fiskesakunniga dömt ut dess funktion. Orsaken till att det inte
9 fiskvägen omkonstruerats är att målet ligger i Mark och miljö domstolen. Länsstyrelsens föreläggande kan läsas i bilaga 1. Ångermanälvens Vattenreglerings Förening (ÅVF) anser sig inte vara skyldiga att genomföra några åtgärder (Bilaga 2), vilket dock Länsstyrelsen menar. Det kommer att avgöras i domstol huruvida ÅVF är skyldiga att göra något eller inte. 2. Habitatåterställning Både för den forna flottningen och för dagens vattenkraft har man rensat stora sträckor av strömsatta områden. För flottningen var det för att timret skulle ha fri väg, idag är det för inte bromsa vattnet nedanför kraftverket eftersom det innebär förlust av kraftproduktion. När man rensar ett vattendrag på sten och block startar kedjereaktioner. På den rensade sträckan strömmar vattnet snabbare och vattenströmningen blir allt mer ordnad, man brukar kalla det laminär strömning. Bottnarna syresätts inte på samma sätt som i ett mer varierat vatten. De laminära strömmarna skapar ett ensartat bottensubstrat och vattenström där fint grus spolas bort eller skakar ned i bottnarna och en slät päls av större sten bildar det övre skiktet. Lekplatser och ståndplatser för många arter är därmed borta. En viktig följd är också att det organiska material (löv, växtdelar mm), som transporteras med vattnet, inte stannar i strömsträckan på samma sätt. Denna resurs är av största betydelse för bottenlevande insekter och kräftdjur. Sammantaget minskar mängden bottendjur, fisk och kräftor och som en följd också utter, samt fågelarter som skrak, strömstare, forsärla och häger. Det blir konsekvenser även nedströms. Vattnen som förr bromsades rusar snabbare fram i en älvfåra som förvandlats till ett stuprör med hjälp av dynamit och schaktmaskiner. Erosionen av stränder och nipor ökar, och översvämningar nedströms blir vanliga. En fysisk påverkan kommer även från bruket av omgivande marker, utefter Ångermanälven främst från skogsbruket. Utdikningen av skogslandskapet har ofta medfört ett ökat läckage av finsediment ut i vattendragen samtidigt som vårfloden förstärks och sommarvattenföringen minskar. Körskador vid avverkning och skogsbilvägar kan också öka sedimenttransporten. I mindre vattendrag kan skogen ofta växa ända fram till vattnet, medan stranden är mer uttalad och bredare i naturliga större vattendrag. I båda fallen fyller dock skogens kantzon mot stranden en viktig funktion genom att vara ett filter för sediment och närsalter, skapa skuggade områden och tillföra död ved och löv. Funktionella kantzoner, dvs. sådana som ger dessa ekosystemtjänster, är därför viktiga för vattenlandskapet. Eftersom man vid restaurering skall anamma ett holistiskt synsätt bör eventuell negativ inverkan från skogsbruket beaktas så att de inte påverkar restaureringsarbetet negativt, utan istället bidrar till att stärka arbetet. Verksamhet Ansökan om projektmedel Inom ramen för fokusområdet Vandringsvägar för fisk finns en projektansökan under framtagande som skall skickas till SNF bra miljöval el. I denna ansökan är också syftet att fysiskt åtgärda habitat som förlorat kvalitet och kvantitet p.g.a. mänsklig aktivitet (se ovan).
10 3. Miljöanpassad vattenreglering Betydelsen av ekosystemtjänster för dagens och framtida mänskliga behov har alltmer erkänts under de senaste åren, av såväl forskare som myndigheter. Även om vattenkraftsutvinning är av stor betydelse för landets elproduktion leder detta till långvariga och extensiva förluster av andra viktiga ekosystemtjänster för flera samhällssektorer. Bland dom mest uppenbara och omdiskuterade är den decimering och förlust av för turism och rekreation viktiga stammar vandrande laxfiskar som vattenkraften kan medföra. Dock kan kraftiga förändringar av vattenflödesregimer också bl.a. medföra stora erosionsskador samt förluster av naturliga sediment och näringstransportmönster. Effekter av förändringar i näringstransportsmönster kan mätas i t.ex. de hav som avrinningsområdet avvattnar i och även fågellivet i områdets landekosystem påverkas av vattenreglering. Förlust av strandekosystem leder dels till minskad tillgång på näring till akvatiska näringskedjor vilket ger uttryck i förändringar i abundans och sammansättning av akvatiska evertebrater, men också en minskad buffrande förmåga med avseende på näringsläckage och skadliga ämnen. Sammansättningen och omfattningen av strandens vegetation är också mycket viktig då det gäller rotsystemens förmåga att fundera som erosionsskydd. Verksamhet Ansökan om projektmedel Inom ramen för fokusområdet Miljöanpassad vattenreglering finns en projektansökan under framtagande som skall skickas till SNF bra miljöval el. Specifika syftet med projektet är att ta fram riktvärden för ekologiska flöden för att minimera negativ påverkan av reglering på ekosystemen för hela Ångermanälvens avrinningsområde. Detta görs genom en analys av hur reglering påverkat flödesregimen samt en kartläggning av vilken påverkan denna förändring har på ekosystemet; så väl på akvatiska näringsvävar som på strand ekosystemet. I projektet görs även en kartläggning av värdekärnor inom systemet som är särskilt viktiga för att upprätthålla befintlig biodiversitet samt för att säkra återhämtningsförmågan den dag då verksamheten upphör. Dessa värdekärnor utgör områden där en mer miljöanpassad reglering är extra viktig. Målet är att på så sätt skapa ett pärlband av hållbara, sammanknutna älvekosystem i hela avrinningsområdet från fjäll till hav. Den konkreta produkten av detta kommer att bli modeller innehållande riktlinjer för miljöanpassade flöden för Ångermanälvens avrinningsområde. Fallstuidie Vojmån Styrgruppen har också önskat att specifikt studera hur regleringen av Vojmån skall fungera enligt gällande vattendom och hur den i praktiken efterlevs. Detta framgår av Länsstyrelsens föreläggande (bilaga 3). ÅVF: inställning till Länsstyrelsens föreläggande kan utläsas i bilaga 4.
11 4. Hur arbetet i fokusområden 1-3 kommer att påverkas av Vattenverksamhetsutredningen och Vattendirektivet Vattenverksamhetsutredningen Det första delbetänkandet av Vattenverksamhetsutredningen gick ut på remiss 10:e oktober 2013 och skulle besvaras senast 3:e januari Den resterande delen skall vara klar i maj 2014 och det är idag osäkert huruvida denna skall ut på remiss eller ej. På grund av detta är det i skrivande stund (januari 2013) inte möjligt att resonera kring hur utredningen kommer att påverka arbetet i fokusområdena 1-3. Vattendirektivet Vattendirektivet har en direkt påverkan på hur man inom VMF kan bedriva arbetet inom Ångermanälvens avrinningsområde. Några av de viktigaste delarna kan utläsas i artikel 14.1 och 4.1 a ii-iii med tillhörande bilaga. Enligt vattendirektivet skall VMF ha möjligheten att påverka hur arbetet i Ångermanälvens bedrivs. Det framgår också tydligt vad som är miljömålet inom de kraftigt modifierade vattenförekomster (MKV) som finns inom Ångermanälvens avrinningsområde för att dessa skall nå god ekologisk potential. Artikel 14.1 Artikel 4.1 a ii-iii
12 Artikel 4.1 a ii-iii Bilaga V
13 5. Jämföra arbetet i Ångermanälven med andra system För att inte stanna upp i sin process och utveckling har styrgruppen också identifierat fokusområdet Jämföra arbetet i Ångermanälven med arbetet i andra system. Syftet med detta fokusområde är att jämföra arbetsmetoder, nätverkande och genomförande av fokusområdena 1-3 i Ångermanälven med arbetet längs andra älvsystem. Umeälven Huvuddelen av det arbete som bedrivs i Umeälven med avseende på vandringsvägar, habitat återställning etc. sker inom en samverkansgrupp där medlemmar från alla intressenter av Umeälven finns representerade ( Grupperingen skapades år Fram t.o.m. februari 2014 har inga konkreta åtgärder genomförts i vattendrag. De aktiviteter som genomförts är möten där man diskuterat olika möjligheter i längs Umeälven. Organisationen har också färdigställt en plan för inventeringar i fält under 2014 där kraftverksbolagen kommer att stå som huvudsaklig finansiär. Vindelälven För att arbeta med frågor kring fiske och vattenkraft bildades 1982 (omorganisation 1992) en formell organisation under namnet Vindelälvens fiskeråd. I rådet finns representanter från alla fiskevårdsområden längs Vindelälven. Genom samfinansiering har Rådet kunna anställa egen personal som kunnat arbeta hel eller deltid med fiskerådsfrågor. De konkreta arbetsinsatser som rådet genomfört är tre storskaliga restaureringsprogram finansierade med bl.a. EU medel och byggnationen av en ny laxtrappa vid kraftverket i Stornorrfors med tillhörande förändringar av
14 vattentappningsmodell i gamla älvfåran. Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen att bli ett biosfärområde enligt Unescos kriterier. Arbetsmetoderna som Rådet har använt för att förbättra uppvandring och förvaltning av bl.a. lax har varit många. Aktiviteter som demonstrationer, juridiska tvister (med hjälp av egen advokat), samråd, vetenskaplig forskning, förlikningar, samråd mm. har varit verktyg för att komma dit man är idag (februari 2014). Under åren har Fiskerådet utvecklat ett stort nätverk med goda kontakter hos universitet, myndigheter, entreprenörer osv. För att lösa vissa problem har Rådet även knutit kontakter med forskare och fiskvägsspecialister från USA och Kanada. Jämförelse med Ångermanälven Om man jämför arbetet i Ångermanälven med Umeälven och Vindelälven så hamnar Ångermanälven någon stans emellan. Likheterna med Vindelälven är att man har goda kontakter med universitet och att man gemensamt med andra organisationer ansöker om åtgärds och forskningsmedel. För övrigt saknar man en formel organisation som driver frågor och skapar resurser för verksamhet. I motsats till Umeälven har inte Ångermanälven inlett något samverkansarbete utan har valt ett mer distanserat förhållande gentemot kraftverksägarna längs älven 6. Remissinstans För att få bättre insikt och möjlighet att påverka resultaten av Vattenverksamhetsutredningen vill styrgruppen undersöka vad som krävs för att VFM skall få utgöra en remissinstans till utredningen. Efter korrespondens med regeringskansliet framgår det att alla som vill svara på remisserna får göra detta. Svaren utgör en grund till de förslag som sedan läggs inom regeringskansliet. FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA ARBETE INOM FOKUSOMRÅDENA Innan man påbörjar vidare arbete inom respektive fokusområde (1-6) bör man genomföra en tillbakablick på det arbete som genomförts. Med detta som utgångspunkt kan man precisera i vilket steg, enligt Ångermanälvsmodellen, arbetet befinner sig. Att identifiera vilket steg man befinner sig på gör det enklare att prioritera bland olika arbetsinsatser i framtiden. Detta bör genomföras för både Ångermanälvens övre och nedre del. 1. Vandringsvägar för fisk Följ upp den projektansökan som skrivits. Vad blev resultatet? Överväg att skicka in ansökan ytterligare en gång vid avslag och hitta fler organisationer att söka pengar hos. Life+, Horizon
15 2020 och Interreg Europe är tre möjliga kandidater att söka medel hos. Erfarenhet av att söka medel av dessa organisationer finns bl.a. hos Umeå Universitet och Karlstad Universitet. Utöka ert nätverk, om möjligt, till fler organisationer. Följ upp den juridiska processen kring fiskvägen i Laxbäcken. 2. Habitat återställning Följ upp den projektansökan som skrivits. Vad blev resultatet? Överväg att skicka in ansökan ytterligare en gång vid avslag och hitta fler organisationer att söka pengar hos. Life+, Horizon 2020 och Interreg Europe är tre möjliga kandidater att söka medel hos. Erfarenhet av att söka medel av dessa organisationer finns bl.a. hos Umeå Universitet och Karlstad Universitet. Utöka ert nätverk, om möjligt, till fler organisationer. 3. Miljöanpassad vattenreglering Följ upp den projektansökan som skrivits. Vad blev resultatet? Överväg att skicka in ansökan ytterligare en gång vid avslag och hitta fler organisationer att söka pengar hos. Life+, Horizon 2020 och Interreg Europe är tre möjliga kandidater att söka medel hos. Erfarenhet av att söka medel av dessa organisationer finns bl.a. hos Umeå Universitet och Karlstad Universitet. Utöka ert nätverk, om möjligt, till fler organisationer. Följ upp den juridiska processen kring regleringen av Vojmån. 4. Hur arbetet i fokusområden 1-3 kommer att påverkas av Vattenverksamhetsutredningen Vidare arbete under detta fokusområde måste avvakta resultatet av vattenverksamhetsutredningen. 5. Jämföra arbetet i Ångermanälven med andra system Ångermanälvens vattengruppering bör välja viken väg man vill gå med sitt fortsatta arbete. Modellen som Vindelälvens Fiskeråd har valt har varit framgångsrik. Umeälvens gruppering är skapades först 2011 och framtiden får utvisa huruvida denna samverkansgrupp fungerar eller ej. Om man väljer att i framtiden arbeta som Vindelälvens fiskeråd måste alla fiskerättsägare längs Ångermanälven och dess biflöden organiseras i en formel förening. Föreningen bör sedan skaffa sig ett juridiskt ombud om man avser att ge sig in i juridiska tvister, t.ex. gällande problemen med fiskvägen i Laxbäcken och regleringen av Vojmån. 6. Remissinstans Efter att det klargjorts att Vilhelmina Model Forest hade rätt att lämna kommentarer på remissen från Vattenverksamhetsutredningen del 1 samlades delar av styrgruppen och
16 sammanställde synpunkter och kommentarer på remissen som sedan skickades in (Bilaga 5). I det framtida arbetet gäller det att bevaka om/när 2:a delen på vattenverksamhetsutredningen går ut på remiss.
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merKlassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merSamverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Läs merSchematisk skiss över vattenkraftutbyggnaden. avrinningsområde. Åseleälven benämns idag vanligen Ångermanälven [1].
Å N G E R M A N Ä L V S M O D E L L E N Utbyggnaden av vattenkraften i Sverige ägde, liksom i övriga världen, rum i huvudsak under 1950- och 1960-talen och är idag mycket omfattande. Huvuddelen av Sveriges
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Läs merUmeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs merNationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Läs merBaltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes. Date: Authors: Daniel Palm and Erik Ederlöf. Report No.
Baltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes Förslag om integrerade och uthålliga arbetsinriktningar för avrinningsområdet Helge å. Proposal of integrated and sustainable
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merVad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merProjektplan för Den levande Nyköpingsån
Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Läs merReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson
ReBorN - LIFE Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin Teknisk koordinator Robert Ström Laxförvaltning Stefan Larsson Varför ReBorN? - Gynnsam bevarandestatus inom Natura 2000-nätverket Aktuella Natura
Läs merInformation om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem
Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Bakgrund De flesta vattendrag i Sverige har utsatts för en betydande mänsklig påverkan genom åren
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merVATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merLokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012
Klarälvens vattenråd Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012 Anna Sjörs Utkast 1 jan 2013 Bakgrund Lokal åtgärdsplan för Acksjön avrinningsområde ett pilotprojekt
Läs merSVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET
INFORMATION 1 (6) SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET VARFÖR SKA VERKSAMHETSUTÖVARE HA TILLSTÅND? Det finns flera skäl för att de som har ett kraftverk ska ha tillstånd. Till att börja
Läs merGöran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merMiljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén
Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén (Umeå universitet), Erik Degerman (SLU), Dag Wisaeus (ÅF
Läs merVattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
Läs merBävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem
Läs merGRIP on LIFE IP
GRIP on LIFE IP 2019-05-09 LIFE GRIP on LIFE IP, 2018-2024 Using functional water and wetland ecosystems and their services as a model for improving GReen infrastructure and Implementing PAF in Sweden
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merTriple lakes vattenvård för levande sjöar
Triple lakes vattenvård för levande sjöar Foto: Lars Häreblad Triple Lakes vattenvård i tre sjöar Triple Lakes eller Tre Sjöar är ett samverkansprojekt för friskare vattenmiljöer och renare vatten. Vi
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merKraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
Läs merSötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo
Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo Niklas Egriell Eddie von Wachenfeldt Niklas Egriell, Avd för havs- och vattenförvaltning niklas.egriell@havochvatten.se Eddie von Wachenfeldt, ArtDatabanken,
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation
Läs merKonferens Levande laxälvar 1 februari 2017
Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna
Läs merBilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs merFörslag på miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven enligt Ångermanälvsmodellen
Förslag på miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven enligt Ångermanälvsmodellen Bakgrund Ångermanälven och Vapstälvens vattenråd beslutade på årsmötet den 9 februari 2016 att försöka få till stånd en
Läs merUtformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager
Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs mer2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet
2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet 1958 byggs Stornorrfors kraftverk Ingen dom på skada för fisket i Vindelälven 1999 Förhandlingar i domstol (Vattenfall hävdar att fisket
Läs merFörslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan
PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag
Läs merSå skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,
Läs merVattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merBirgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Läs merGöran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merTorgny Forsgren, NF ac, presenterar vid Referensgrpmöte 24 nov i Älvsbyn
Torgny Forsgren, NF ac, presenterar vid Referensgrpmöte 24 nov i Älvsbyn Hur ska ett vattendrag se ut? Misshandlar vi vattnen idag?, Vanans makt o okunskap kan det vara ett hinder för god vattenhänsyn?
Läs merFörvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet
Ragnar Asklund 2015-04-30 Dnr Jämt: 063-149346 ragnar.asklund@jamtkraft.se YTTRANDE Ert dnr 537-7197-14 Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att
Läs merGrön infrastruktur från källa till hav
Grön infrastruktur från källa till hav Grön infrastruktur från Havs- och vattenmyndighetens horisont 2018-12-05 1 Fem unika egenskaper för vatten 1. Vatten har anmärkningsvärt hög kok- och fryspunkt 2.
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merJan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest
Jan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest Konceptet Model Forest Model Forest sex grundprinciper 1 Partnerskap etablera ett neutralt forum med frivilligt deltagande intressenter
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merViva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö
Läs merBilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merTranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07
Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Kvarn (Smedjeholmen) Elverksdammen, fiskväg finns, nivå regleras med automatlucka, ingen vattenkraftproduktion idag. (Svartån) Foto: L Gustafsson
Läs merDel 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning Hamrångeån... 7 2.2. Vattenkraft inom
Läs merBilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg
Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merModel Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU
Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada Johan Svensson, SLU johan.svensson@slu.se Model Forest UNCED, Rio de Janeiro 1992 On a late evening in 1990 I was DG Science and Sustainable Development
Läs merHållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015
Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Per-Erik Sandberg Vatten påverkade av vandringshinder Underlag till vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vi behöver prioritera våra
Läs merBilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merInformation om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark
Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete
Läs merRestaurering av sjöar och vattendrag
Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merFiskväg vid Bjevröds kvarndamm
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs merMiljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs merFlödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager
Läs merFältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)
Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
Läs merHur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?
Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering? CHRISTER NILSSON Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Vem är jag? Ekosystem 3. Restaurering EvRest: Evaluation of Ecological
Läs merSKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Läs merAtt definiera god ekologisk potential
Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven
Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...
Läs merNedre Ångermanälven och Faxälven
RAPPORT 5 2011 Nedre Ångermanälven och Faxälven - förslag till miljöförbättrande åtgärder Erik Sjölander, Mikael Strömberg, Erik Degerman, Leif Göthe, Leif Jougda, Ingemar Näslund Skogsstyrelsen november
Läs merSamverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang
Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang Vattenförvaltningen i Sverige ska utvecklas i samverkan med dem som berörs. Att sprida information och att involvera berörda organisationer
Läs merStatkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i
Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merFågelsjörummet John Nyman
1(5) PROTOKOLL MYNDIGHETSNÄMNDEN Plats och tid Fågelsjörummet Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Sune Frost (MP) Lasse Bergqvist (L) Ej beslutande Övriga deltagande Elisabet
Läs merBiologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd
Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd Finansiärer: Europeiska kommissionen, Havs och Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Läs merFiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Läs merSamrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft
Samrådsmöte Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft 1 Välkomna! Vilka är vi? Praktikaliteter 2 Vad ska vi göra idag? Om samrådet - inledning och bakgrund Presentation
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merVattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Läs merVattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter
Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs mer