Baltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes. Date: Authors: Daniel Palm and Erik Ederlöf. Report No.
|
|
- Roland Axelsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Baltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes Förslag om integrerade och uthålliga arbetsinriktningar för avrinningsområdet Helge å. Proposal of integrated and sustainable approach for the drainage basin of the River Helge. Date: Authors: Daniel Palm and Erik Ederlöf Report No.19 WP6
2 Date: Author (s): Daniel Palm and Erik Ederlöf Partner organization Photographs Illustrations
3 Innehåll Förslag om integrerade och uthålliga angreppsmetoder för avrinningsområdet Helge å... 0 Sammanfattning... 0 Summary... 1 BAKGRUND... 2 Baltic landscape... 2 Helge å... 2 FOKUSOMRÅDEN Strömmande vatten Brunifiering av ytvatten Alsumpskogar Dikningsverksamhet... 5 FÖRSLAG OM FRAMTIDA ARBETSINRIKTNINGAR... 5 Övergripande... 6 Strömmande vatten... 6 Brunifiering av ytvatten... 6 Alsumpskogar... 6 Dikningsverksamhet... 6 Möjliga finansieringsvägar... 6 REFERENSER... 6
4 Förslag om integrerade och uthålliga angreppsmetoder för avrinningsområdet Helge å Sammanfattning Under perioden har Helgeås avrinningsområde varit delaktig i projektet Baltic Landscape. Baltic Landscape är ett projekt som finansieras av EU inom ramen för Interreg III. Projektet arbetar för att gynna ett hållbart brukande av landskapet och alla dess resurser. Inom ramen för det arbetsområde som inriktas mot vatten har styrgruppen genomfört en rad olika aktiviteter inom Helgeåns avriningsområde. Inledningsvis identifierades fyra viktiga fokusområden: 1. Strömmande vatten, 2. Brunifiering av ytvatten, 3. Alsumpskogar, 4. Dikningsverksamhet. Med genomfört arbete som grund presenteras här ett antal olika förslag på vad man bör koncentrera sina insatser på under den närmaste framtiden inom respektive fokusområde för att stegvis förverkliga en förbättring av ytvattnet inom Helgeåns avrinningsområde.
5 Proposal of integrated and sustainable approach for the drainage basin of the River Helge Summary During the period the catchment of river Helgeå have been a partner of the project Baltic Landscape. The Baltic Landscape project is financed by EU-Interreg III and aims to support a sustainable landscape use including all landscape resources. The project work package that is oriented towards freshwater habitat and quality have, through is project manager group, accomplished several different activities within the catchment of River Helgeå. Initially four areas of focus was identified: 1. Running water, 2. Surface water brownification, 3. Alder wetlands, 4. Ditching operations. With previous work as a baseline, multiple suggestion on future work a presented within each area of focus to get further in the improvement of habitat and water quality in the near future of the River Helgeå catchment.
6 BAKGRUND Baltic landscape Baltic Landscape är ett projekt som finansieras av EU inom ramen för Interreg III. Projektet syftar till att gynna ett hållbart brukande av landskapet och alla dess resurser. Utmärkande för detta arbete är att fokus sättes på dem som använder landskapet. Detta omfattar hela skalan av besökare: markägare, svampplockare, fysiska planerare, sportfiskare och alla andra som vistas i landskapet. Alla dessa skall stå som mottagare, men också som initiativtagare till de aktiviteter som äger rum. Helge å Baltic Landscape har två svenska systerområden i Bergslagen och Vilhelmina. I övriga Östersjöområdet finns projektet i Finland, Estland, Polen samt Vitryssland. Ryssland deltar med tre samarbetsområden i form av Komi Model Forest, Kovdosersky Model Forest och Pskov Model Forest. Helge å Baltic Landscape drivs av en projektgrupp inom Skogsstyrelsen. Denna grupp arbetar gemensamt för bildandet av Helge å Model Forest, inom de projektramar som är satta. Verksamheten inom Baltic landscape delas in i olika arbetspaket WorkPackages (WP). Den verksamhet som är knuten vatten benämns som WP6. Projektet Baltic Landscape pågår till och med mars Under projekttiden arbetar en styrgrupp inom Helge åns avrinningsområde. Styrgruppen består av ett antal representanter för olika intressen i området. Helge å Helge å är ett vattendrag som rinner upp i ett antal mindre sjöar, via Möckeln öster om Älmhult i södra Småland, och flyter ut i Hanöbukten på Skånes östkust. Den totala längden är knappt 200 kilometer och fallhöjden ungefär 160 meter. Avrinningsområdet har en yta av km² och årsmedelflödet är cirka 45 m³/s med stora naturliga variationer i vattenföring över året. De åtta vattenkraftverken i ån har en kapacitet på 34 MW och levererar ungefär 128,7 GWh per år (2013). Vattenkemin präglas i stor utsträckning av de ¾ av avrinningsområdet som ligger uppströms Torsebro. De moss- och skogsrika markerna där, ofta utdikade, avger ett tämligen surt, humusrikt och näringsfattigt vatten. De höga halterna av humus medför att Helge å ofta är mycket kraftigt brunfärgad, vilket ibland märks till och med ute i Hanöbukten. Vattnets färgtal har ökat sedan 1970-talets början. Nedströms Torsebro tillkommer basiskt och näringsrikt vatten från det kalkrika odlingslandskapet. En stor del av den näring som Helge å för ut i Hanöbukten härrör från de sista milen inom Kristianstads kommun. Det tidvis inträngande brackvattnet från Hanöbukten gör nedre Helge å till en blandning av olika vattentyper, ett spännande våtmarksestuarium. Jämfört med övriga vattendrag i kommunen har Helge å sommartid ett ganska varmt vatten, på grund av de stora, grunda sjöarna och det långsammare flödet. De nedre delarna av Helge å har biologiskt sett mer karaktär av sjö än av å. Fiskfaunan är ovanligt artrik. Den sällsynta fisken malen försvann på 1960-talet på grund av dålig vattenkvalitet. Numera är den tillbaka. Bottenfaunan är sparsam. Vegetationen i Helge å präglas av en rik förekomst av näringsgynnade flytblads- och övervattensväxter. Undervattensfloran i sjöarna är artrik men inte lika utbredd. Växt- och djurplankton är sparsamt förekommande.
7 FOKUSOMRÅDEN Inom WP6 har styrgruppen identifierat 4st fokusområden: 1. Strömmande vatten, 2. Brunifiering av ytvatten, 3. Alsumpskogar, 4. Dikningsverksamhet. Nedan följer en beskrivning av fokusområdena och vilken verksamhet som genomförts inom respektive område 1. Strömmande vatten Problemet En väldigt stor andel av Helgeåns strömmande och forsande sträckning har omvandlats till svagt strömmande sträckor. Konstruktioner av olika typer av dammar är en av orsakerna till detta. Ett mål med det framtida arbetet längs Helge å är att återskapa en stor del av de ursprungligt strömmande och forsande miljöerna. Att riva och öppna dammar är en föreslagen åtgärd för att öka förekomsten av strömmande och forsande sträckor samt öka möjligheten för akvatiska organismer att vandra upp och nedströms i systemet. Styrgruppen har dock identifierat ett antal problem med att avlägsna dammars funktion. Dammar har flera olika effekter på ett vattendrag. Beroende på vilken miljöproblematik man beaktar kan en damm var bra eller dålig. T.ex. kan en dam fungera som en närings- och sedimentfälla samtidigt som den utgör ett vandringshinder för akvatiska organismer. Efter som mindre vattendrag temporärt riskerar att torrläggas under framtida torrperioder skulle dammar även kunna fungera som vattenföringsutjämnare. Dialog För att på sikt skapa dialog, samarbete och kontaktnätverk mellan fiskevårdsområden, markägare, kraftverksbolag samt Helge å vattenråd m.fl. gällande fiske- och vattenvård i Helge ån har ett inledande möte samt en gemensam heldags exkursion hållits under En summering av dessa två aktiviteter kommer att stå klar under Per Samuelsson Sundin från Skogsstyrelsen medverkade vid en träff med fiskevårdsförbund längs Helge å. Syftet med träffen var att utbyta tankar och idéer om hur arbetet med Helge å fortlöper. På mötet diskuterades bland annat hur kommunikationen mellan fiskevårdsområdena fungerar. Frågor kring dammen vid Hästberga och planerna på att åter bygga upp den brustna dammkonstruktionen diskuterades. Inventeringar Länsstyrelsen i Kronobergs län tillsammans med Länsstyrelserna i Blekinge och Skåne län valt ut ett antal åar som inventeras på flottningslämningar under Projektet syftar till att kartlägga flottningen under 1600-, och 1800-talen. Projektet pågick fram till september 2013.
8 Projektet Färna (ur Persson, E. 2013) Projektet Färna har utvecklats för att fokusera på sportfiskeintresset, biologisk mångfald och ekoturism i området. Projektet är en förstudie där information har samlats genom litteratur, egna och andras kunskaper kring färna. Fiskarten färna har möjligheten att bli en symbolart inom Baltic Landscape, vilket kan leda till att intresset för arten ökar. Arten kan utgöra ett incitament för åtgärder, åtgärder som i sin tur gynnar hela den biologiska mångfalden samt sportfisketurismen. Strömmande vatten i Helge å är idag sällsynt till följd av exploatering. I likhet med många andra akvatiska organismer föredrar färnan ett heterogent strömmande vatten där den kan vandra fritt längre sträckor. Därför gynnas inte bara färnan utan hela den biologiska mångfalden i och kring ett vatten då åtgärder görs för att uppfylla färnans krav på habitat. Problematiken för arten i Sverige är att det finns för lite information vad gäller populationernas storlek och utveckling samt kring dess ekologi. Sportfiskeintresset för färna har ökat stadigt de senaste tio åren och i projektet vill man även öka intresset hos fiskevårdsområden och fritidsfiskare. Detta kan ge en uppsving för Helge å området med ökad ekoturismen som genererar pengar till området, pengar som kan investeras i vattenvårdsåtgärder som gynnar färnan. För att kunna förklara hur en lämplig färnalokal ser ut så ska några lokaler biotopskarteras och därefter ska ett spöprovsfiske utföras. På detta sätt kan kunskapen om färnans ekologi stärkas. 2. Brunifiering av ytvatten Problemet Många vattendrag och sjöar i norra Europa och särskilt i södra Sverige, har blivit allt brunare under de senaste decennierna. Det finns en oro för vattenkvalitetsförsämringar och försämrat fiske i större delen av Sydsveriges vatten. Både de övre och nedre delarna av Helgeån är drabbade. I så gott som hela Helgeåns avrinningsområde, från källa till mynning, är idag halterna av organiskt material mycket höga och vattnet är starkt brunfärgat. Vattenfärgen och humushalten har ökat kraftigt i hela avrinningsområdet, och brunfärgningen av vattnet fortsätter ut från Helgeåns mynning längs stränderna i Hanöbukten. Vad som orsakar detta brunare vatten är oklart men flera hypoteser har lyfts fram. Bland annat nämns den globala uppvärmningen som en av orsakerna. Den globala uppvärmningen skapar mildare vintrar med kortare eller inga perioder av tjäle vilket förmodligen ökar uttransporten av humus partiklar. En annan teori som har förts fram är att intensivt skogsbruk ökar avrinningen av humöst vatten. Skogsbruket som bedrivs i de Norra delarna av Helgeåns avrinningsområde är mycket intensivt, och skogsmarkerna är väldränerade. Många av myrarna och våtmarkerna i Helgeåns avrinningsområde har dikats ut för att bli lämpliga att producera skog på. Förmodligen behöver skogsbruket ta mer miljöhänsyn för att påverkan på omgivande vatten skall bli så liten som möjligt.
9 Demonstrationsområden och projekt För att minimera läckaget av humusämnen från skogsmark till ytvatten har ett antal demonstrationsplatser anlagts inom projektet. Syfte med demonstrationsområden är att ha mötesplatser där utbildning om vattenfrågor och hänsynen till vatten i samband med skogliga åtgärder kan bedrivas. I dagsläget är demonstrationsområdena inriktade mot frågor rörande skogsbruk vid vatten. Mer om demonstrationsytorna kan läsas i Pfister (2014). Det planeras att även starta ett nytt sammarbets projekt som skall heta Skogens vatten i relation till markberedning, dikning och skyddsdikning. 3. Alsumpskogar Problemet Alsumpskogarnas betydelse för att demetylera metylkvicksilver i vattendrag har på senare tid betonats av forskare vi SLU. Alsumpskog är också, tillsammans med ädellövskog, det högst rankade skogsbiotoperna när det gäller betydelsen för den biologiska mångfalden. Styrgruppen tycker att det är viktigt att lyfta fram hur man kan bevara och öka arealen av alsumpskogar i Helgeåns avrinningsområde. I ett historiskt perspektiv har arealen alsumpskog minskat stort. Detta var tidigare en viktig uthållig vedråvara genom det utbredda stubbskottskogsbruket under 1800-talet. Ingen konkret verksamhet har dock inletts i detta fokusområde. 4. Dikningsverksamhet Problemet Kunskapen om regelverket gällande skyddsdikning, nytt naturtillstånd, dikesrensning är generellt låg hos skogsbruket och myndigheter i Helge åns avrinningsområde. Det förekommer ofta att man gräver djupare än gamla dikesbotten vid rensningar. Ett stundande problem i avrinningsområdet är att många dikessystem skulle behöva rensas för att bibehålla den dikeseffekt som man ursprungligen tänkte sig. Samtidigt som dessa rensningar skall genomföras borde man arbeta för att lägga igen alla de diken som inte givit någon produktionshöjning. I syfte att höja kunskapen hos skogsbruket och myndigheter har projektet har använt en demoyta med olika exempel skyddsdikning och dikesrensning från ett tidigare projekt. Denna kommer tyvärr inte kunna användas som demoyta efter FÖRSLAG OM FRAMTIDA ARBETSINRIKTNINGAR Utifrån de problem som styrgruppen identifierat inom respektive fokusområde lägger författarna här fram förslag på viktiga framtida arbetsinriktningar samt förslag på tänkbara finansieringsvägar.
10 Övergripande För att lära sig att arbeta i ett helhetsperspektiv, med alla identifierade problem, tycker författarna att styrgruppen bör välja ut ett delområde av Helgeåns avrinningsområde där det finns möjlighet att arbeta med alla problem. Att försöka arbeta med problemen i hela Helgeåns avrinningsområde bedömer författarna kan leda till att man tappar fokus och energi. Det man lär sig i den lilla skalan kan sedan vara mycket nödvändigt att ha med sig när man succesivt utökar verksamheten till fler delavrinningsområden. Strömmande vatten Inom det utvalda delavrinningsområdet bör man kartlägga de befintliga dammarna. Var och en av dammarna bör utredas vilken roll de har i att skapa starkt strömmande och forsande miljöer (om det rivs), habitat konnektivitet, närings och sediment retention samt flödesutjämning. När denna information är sammanställd borde det vara enklare att avgöra vilka dammar som bör rivas (alt. byggas omlöp förbi) eller behållas. Utred hur färnan kan användas som en stövelart och om den skall användas som en symbol för delprojektet Strömmande vatten. Brunifiering av ytvatten Fortsätt verksamheten vid demonstrationsområdena. Utveckla med diknings exempel. Alsumpskogar Inventera alla alsumpskogar inom det utvalda delområdet. Rangordna vilka som har störst betydelse. Kontakta markägare och undersök möjligheterna att utvidga dessa. Försök även att identifiera platser där det vore betydelsefullt att anlägga nya alsumpskogar. Kontakta markägarna och undersök möjligheterna att anlägga alsumpskog. Dikningsverksamhet Informera skogsbruket och myndigheterna i hela Helgeåns avrinningsområdet om att deras kunskap upplevs som låg. Anordna en gemensam seminariedag där skogsbruket, entreprenörer samt myndighetspersonal bjuds in. Bygg upp ett bra demonstrationsområde för olika dikningaktivitetetr i anslutning till det befintliga demonstrationsområde. Möjliga finansieringsvägar För att kunna bedriva den föreslagna verksamheten behöver långsiktig finansiering möjliggöras. Genom att inkludera fler samarbetspartners i projektet, t.ex. fler markägare, länsstyrelsen, WWF, Havs- och vattenmyndigheten, bör möjligheter att erhålla medel från t.ex. Region Skånes miljöfond väsentligt öka REFERENSER Persson, E Färna, biologisk mångfald och sportfiske i Helge å. En undersökning i projektet Baltic landscape. Skogsstyrelsen.
11 Pfister, O Water, forest and demonstration sites in Helgeå watershed an experience to participatory approach to water issues. Swedish forestry agency.
Treårsrapport Helgeåns vattenråd åren
Treårsrapport Helgeåns vattenråd åren 2016-17-18 Hästbergadammen Inledning: Helgeåns vattenråd är en ideell förening som startade 2012 på uppdrag från vattenmyndigheten. Alla avrinningsområden skulle ha
Läs merProjektplan God status i Bivarödsån
1 Projektplan God status i Bivarödsån Projekt 2013-2014 Sammanfattning Vi sammanfattar projektet genom att besvara LEADERS Skånes Ess frågor för projektet Vad vill vi göra? Totalprojektet i sin helhet.
Läs merJan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest
Jan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest Konceptet Model Forest Model Forest sex grundprinciper 1 Partnerskap etablera ett neutralt forum med frivilligt deltagande intressenter
Läs merDokumentation av workshop kring brunifiering
Dokumentation av workshop kring brunifiering Boastad, Älmhult den 1/6-2015 Dagens tema var: Förändringar i vattnets färg kan något göras? Arrangörer: Helgeå Model Forest, Helgeåns Vattenråd och Partnerskap
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merSkogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou
Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20
Läs merBävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem
Läs merSkogsbruket. och kvicksilver
Skogsbrukets påverkan på Skogsbruket vattnet, Oskarshamn 2012 11 29 och kvicksilver Vattenrådens dag Göteborg 2013 Johan Hagström Skogsstyrelsen Region Väst Kvicksilverhalter i mark Alriksson, 2001 Kvicksilver
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs merBiosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Helgeå (4725 km 2 ) Skånes största vattendrag (3 Län, 14 Kommuner) Det vattendrag som släpper ut mest N & P i Hanöbukten
Läs merNATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merVÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering
Läs merModel Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU
Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada Johan Svensson, SLU johan.svensson@slu.se Model Forest UNCED, Rio de Janeiro 1992 On a late evening in 1990 I was DG Science and Sustainable Development
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merSkogsbrukseffekter på. Stefan Anderson
Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merProjektplan för Den levande Nyköpingsån
Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merVATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merBruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län
Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merRAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder
RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder 2014-01-14 Upprättad av: Mattias Svensson Granskad av: Bo Nilsson Godkänd av: Mattias Svensson RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av
Läs merIngegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer
Läs merVATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Läs merGrovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget
Grovstanäs Samfällighetsförening Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget 2015-10-12 Grovstanäs Samfällighetsförening Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget Rapportdatum:
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merWAMBAF. Water Management in Baltic Forests. Eller Vad finns i vattnet som inte skall vara där, och hur jobbar vårt projekt för att få bort det?
WAMBAF Water Management in Baltic Forests Eller Vad finns i vattnet som inte skall vara där, och hur jobbar vårt projekt för att få bort det? Linnéa Jägrud, Skogsstyrelsen Projektledare för WAMBAF Östersjöns
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merBaltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes
Baltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes Plan för förbättring av konnektivitet och habitat som påverkats negativt av vattenkraftsproduktion i Vilhelmina Baltic Landscape
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merViva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merGRIP on LIFE IP
GRIP on LIFE IP 2019-05-09 LIFE GRIP on LIFE IP, 2018-2024 Using functional water and wetland ecosystems and their services as a model for improving GReen infrastructure and Implementing PAF in Sweden
Läs merGrundvattenbortledning M Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats
Grundvattenbortledning M 3346-11 Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats FS61 Trafikplats Akalla PM 2(11) Objektnamn Entreprenadnummer FS61 Entreprenadnamn Trafikplats Akalla Beskrivning
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merRestaurering av sjöar och vattendrag
Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk
Läs merFörslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.
Stadsbyggnadsnämnden 2016-11-08 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning KSKF/2016:460 Johan Forsberg 016-710 20 11 1 (4) Kommunstyrelsen Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merSura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merIngegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd
Guidade exkursioner vid Saxån-Braån 2017 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd Sammanfattning Knappt 300 elever och lärare från grundskolan deltog i årets exkursioner till olika våtmarker
Läs merMyllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Läs merMarkavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merVattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merFörslag/uppslag till examensarbeten
Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som
Läs merLimmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Läs merRiktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka
Läs merKlassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk
Läs merSammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån
PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har
Läs merTorrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merVattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
Läs merRestaurering av Fiskvandringsleder i Malax
Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra
Läs merKulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige
Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige Elva länsstyrelser i två vattendistrikt i samverkan 2010-2016 Östergötland, Jönköping, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Kronoberg, Halland, Västra Götaland,
Läs merSKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merSt Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merBilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Läs merVad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller
Läs merBilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för
Läs merBjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merUnder 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.
SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merGöran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Läs merETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare
ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT Katrine Möller Sörensen, projektledare FÖRENINGEN Tullstorpsån Ekonomiska Förening 2009 Styrelsen, 7 markägare Vattenreglerings samfällighet Dikningsföretag Markägare inom
Läs merReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Läs merKörskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket
Körskador och kvicksilver åtgärder inom skogsbruket Anja Lomander Skogsstyrelsen Kvicksilver och metylkvicksilver S törst metylering sker i myrmarker och nära bäckar (gott om organiskt material, svavel
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merÅtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merMALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merFLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin
FLISIK För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen Långsiktig förvaltning av små vattendrag Miniseminarium 2014-01-22, Umeå Lotta Haldin Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 10.3.2014
Läs merDikesrensningens regelverk
Dikesrensningens regelverk Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Elisabet Andersson, EKOLOG Andreas Drott, MARKSPECIALIST Anja Lomander, MARKSPECIALIST Regelverk Miljöbalken Allmänna hänsynsregler (kap 2)
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merBilaga 5 Rapport hönsfåglar
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs mer