Projektplan God status i Bivarödsån

Transkript

1 1 Projektplan God status i Bivarödsån Projekt Sammanfattning Vi sammanfattar projektet genom att besvara LEADERS Skånes Ess frågor för projektet Vad vill vi göra? Totalprojektet i sin helhet. Gemensamt vill vi att Bivarödsån återigen skall bli ett vattendrag med en god vattenkvalitet, rikt på fisk och annan biologisk mångfald. Idag är ån det absolut brunaste biflödet i Helgeåns stora vattensystem. Vi behöver ta krafttag för att få bukt med det bruna vattnet. Genom att ta fram ett bakgrundsunderlag och åtgärdsförslag kommer vi att stå väl rustade inför det fortsatta åtgärdsarbetet. Arbetet skall ske genom ett brett samförstånd och deltagande mellan boende, markägare, myndighet, företag och ideella föreningar. I ett delprojekt är vi redan i fullgång att skapa ett demonstrationsobjekt där skogsägare och andra intresserade kan ta del av åtgärder för ett mer hållbart skogsbruk. Rent vatten i Bivarödsån kommer att gynna alla inblandade parter längs ån. Delprojekt Genom att ta fram ett bakgrundsmaterial med åtgärdsförslag samt utnyttja en snart färdigställd besöksplats, kan vi på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt kan öka kunskapen och inspirera markägare, boende, sportfiskare, skolor och turister. Vilka står bakom projektet Kristianstads Vattenrike; Kristianstads Kommun är projektägare, övriga deltagare är Osby, Östra Göinge & Älmhults kommuner, Helgeåns Vattenråd, Knislingeortens Fiskevårdsförening, Osby & Östra Göinges Naturskyddsförening, markägare, Länsstyrelsen Skåne, Lunds Universitet m.fl. Hur skall vi göra? Projektet ska ge möjlighet för flera målgrupper att se och lära vilka åtgärder som kan göras för ett mer hållbart skogsbruk. Genom att jobba med information och åtgärda ett antal pedagogiskt lämpliga problem kan vi lättare nå framgång i det långsiktiga målet att få en god vattenkvalité i Bivarödsån.

2 2 Inom vilken tidsperiod kommer projektet att genomföras De åtgärder som ansökan avser skall genomföras mellan Har vi medfinansiering till projektet? Demonstrationsområdet finansieras av Skogsstyrelsens fond NOKÅS. Totalkostnaden för det projektet ligger på kronor. Hur stämmer vår ide överens med Leader Skånes ESS strategi? Projektets ide stämmer bra överens med Leader Skånes Ess tre temaområden. Bo & trivas: en betydligt förbättrad vattenkvalité i Bivarödsån gynnar alla boende i avrinningsområdet. Projektet ger också utrymme för en ökad satsning på turism och besöksnäringen. Arbetet för att främja friluftslivet inkluderar markägare, naturskyddsförening, fiskevårdsområdet och andra aktiva. Verka och Utvecklas: inom projektet kommer kompetensutveckling att ske genom studiecirklar och enskilda markägarbesök med målet at öka kunskapen om vattendrag i skogsmark. Kunskapen vi förmedlar vad man göra för åtgärder för att gynna vattenkvaliten samt öka den biologiska mångfalden. Besöka och uppleva: Demonstrationsområdet kommer att bli ett besöksmål, inte bara för skogsägare utan även för andra intressenter, allmänhet m.fl. Bivarödsån är redan idag ett intressant besöksmål eftersom mycket av vattendragets naturliga kvalitéer finns kvar. Med bättra vattenkvalitet kommer det att bli ännu mer intressant, inte minst för sportfisketurister. Hur gynnar vårt projekt landsbygden? Projektet främjar landsbygden både kortsiktigt och långsiktigt. Kortsiktigt genom kunskapsspridning och åtgärder inom vatten, natur, fiskevård och skogsbruk. Långsiktigt förbättrar det vattenkvaliten och förutsättningarna för ett rikt växt och djurliv i Bivarödsån, Helgeån och Hanöbukten samt bättre förutsättningar för ett hållbart skogsbruk. Detta tryggar viktiga värden för framtiden såsom friluftsliv, natur, sportfiske, bad, besöksnäring, turism, boendekvalitet och skolaktiviteter.

3 3 Är projektet hållbart Projektet kommer att löpa över en 10 års period och kommer att förbättra kvalitén på Bivarödsån. De åtgärder som genomförs kommer att vara bestående. Projektet har även en positiv inverkan på sex av Regeringens miljökvalitetsmål. Syftet med delprojektet är i första hand att öka kunskapen för att långsiktigt kunna minska den negativa påverkan på Bivarödsån, men också kunna sprida kunskap till framtida projekt. På så sätt bidrar delprojektet till en långsiktigt hållbar utveckling. Projektnamn God status i Bivarödsån Projektide Genom att identifiera och genomföra åtgärder för vatten som till största delen inriktar sig mot ett hållbart skogsbruk vill projektet förbättra vattenkvaliten i Bivarödsån. Detta för att minska effekterna av det bruna vattnet i Hanöbukten men även för att gynna den potential för biologisk mångfald som ligger och slumrar i Bivarödsån. Bra status i Bivarödsån gynnar inte bara själva ån utan även Helgeå och Hanöbukten. Bakgrund Bivarödsån rinner upp i Älmhults kommun och passerar Osby, Östra Göinge och Kristianstads kommuner på sin väg till Helgeå. Bivarödsån är ett vattendrag som byter namn hela sju gånger. Högst upp i Älmhult kallas den lokalt för Rågebodakanalen för att sedan byta namn, i tur och ordning, till Rönnebodaån, Simontorpsån, Högsmaån, Sibbhultsån och Axeltorpsån. Det är egentligen bara de sista kilometrarna som den kallas för Bivarödsån. De översta delarna i Kronobergs län är omgivna av stora, värdefulla myrmarker som Vakö, Vyssle och Västre myrar. Dessa är av riksintresse för naturvården och är utpekade som Natura 2000-områden. Huvuddelen av Bivarödsåns avrinningsområde består av skog (75 %), företrädesvis barrskog men även en del jordbruksmark och tätorter. Många vattendrag och sjöar i norra Europa och särskilt i södra Sverige har blivit allt brunare under de senaste decennierna (Pirzadeh och Collvin 2008). Det finns en oro för vattenkvalitetsförsämringar och försämrat fiske i större delen av Sydsveriges vatten. Bakgrunden till brunifieringen av vattnet är ännu inte fullt klarlagd men har föreslagits vara en effekt av minskad markförsurning, ändrad markanvändning och klimatförändringar. Ett aktuellt exempel är de akuta förändringarna i Helgeåns avrinningsområde, där hela Helgeån är drabbade. I så gott som hela Helgeåns avrinningsområde, från källa till mynning, är idag halterna av organiskt material mycket höga och vattnet är starkt brunfärgat. Möckeln tillhör de sjöar som haft snabbast färgökning, 30 % på 29 år (Pirzadeh och Collvin 2008). Idag har vattnet i utloppet samma färgstatusklass som i tillflödena. Vattenfärgen och

4 4 humushalten har ökat kraftigt i hela avrinningsområdet, och brunfärgningen av vattnet fortsätter ut från Helgeåns mynning längs stränderna i Hanöbukten. Huvuddelen av humusfärgen i de aktuella delarna av Biosfärsområdet har sitt ursprung i den norra skogrika delen av avrinningsområdet. Det absolut brunaste vattendraget i Helgeåns avrinningsområde är Bivarödsån. Stora delar av Bivarödsån är relativt orörda medan de omgivande markerna ofta har utsatts för stor påverkan. Jordbruksmark har lagts ner och planterats med skog, mossar och myrar har dikats ut för att ge en bättre tillväxt av skogen. Även torrare marker har dikats för att skynda på avrinningen och förhoppningsvis förbättra tillväxten av skogen. Kombinationen med mycket barrskog, utdikningar av våta marker och den mycket lilla andelen sjöar förklarar förmodligen varför Bivarödsån är det brunaste av Helgeåns alla biflöden. Alla de våta marker som tidigare fanns i avrinningsområdet hade en stor kapacitet att lagra vatten vid hög flöden som sedan sakta släpptes ut vid torrare perioder. De våta markerna har också en viktig funktion i att rena vattnet från näringsämnen och humus. Bivarödsåns källflöden har också varit känslig för försurning och man har under många år varit tvungen att kalka markerna. Detta sammantaget kan förmodligen förklara varför den biologiska mångfalden är relativt svag i Bivarödsån. Enligt EUs Vattendirektiv har Bivarödsån klassats till att ha Otillfredsställande Ekologisk Status. De problem man lyfter fram med Bivarödsån är försurning och brunifiering. Försurningen har man åtminstone delvis fått bukt med eftersom man sedan 70-talet regelbundet kalkar i de övre delarna av avrinningsområdet. Brunifieringen och andra sidan har bara ökat sedan åtminstone 1976 och ingen vet med säkerhet vad som ligger bakom detta. Vad man tror är att både regionala (CO 2, temperatur, nederbörd & försurning) och lokala effekter (markanvändning och dikning) samverkar och ligger bakom denna trend. Syfte Det övergripande målet med detta projekt är att skaffa ett bra bakgrundsmaterial där man klarlägger nuläget, identifierar problemområden och gör ett åtgärdsförslag. Samtidigt anläggs ett demonstrationsobjekt där man kan lyfta fram åtgärder som gynnar ett hållbart skogsbruk. På denna demonstrationsyta anlägga bl.a. en våtmark, broar, alsumpskog, sedimentationsdamm m.m. Det andra stora målet är att vi skall nå så många som möjligt i avrinningsområdet med möten och information. Projektet är långsiktigt och beräknas pågå åtminstone under en 10 års period i olika etapper. I första etappen är målet att plocka fram ett andvändbart underlagsmaterial som både klarlägger nuvarande status och även pekar ut åtgärder och som skapar ett intresse hos markägare och allmänhet. Underlagsmaterialet kan delas in i fyra underrubriker Nulägesbeskrivning - Allmän beskrivning - Markanvändningen i hela Bivarödsåns avrinningsområde (tätorter, jord & skogsbruk) - Jordarter (Geologi) - Flöde, Näringsbelastning, transporter - Biologiska värden sammanställning av undersökningar

5 5 - Sammanställning av kultur, friluftsliv och aktiviteter - Kartläggning lantbrukare och skogsbrukare - MIFO-objekt (Företag och verksamhet) Kontrollprogram Bivarödsån kan delas upp i mindre delavrinningsområden. Vi räknar med att vi skall ringa in hela avrinningsområdet med ca 20 kontrollpunkter där vi under ett år varannan månad skall mäta vattenfärg, ph, syre, temperatur, Järn, TOC & suspenderat material. Detta skall sedan ligga till grund för Nulägesbeskrivningen och användas i Åtgärdsförslaget Åtgärdsförslag Med hjälp av flygbilder och nulägesbeskrivningen kan vi identifiera intressanta områden för åtgärder. Målet är att åtgärderna skall ge så stor effekt som möjligt. Typen av åtgärder som kommer att föreslås i programmet är våtmarker och slamfällor huvudsakligen. Information Vår plan är att vi först och främst skall anordna gruppträffar i intressanta områden, dvs. områden där det läcker mycket humus. I samband med att vi identifierar intresserade markägare skall vi sedan göra enskilda besök hos markägare där vi kan hitta intressanta våtmarksprojekt. Som ett komplement till detta anordnat vi även träffar vid demonstrationsytan i Tågaröd. Här kan markägare då se konkreta exempel på vad man kan göra för åtgärder för att minska läckaget av humus. Den ideella insatsen kommer huvudsakligen ligga i detta block där vi dels skall hålla 10 gruppträffar. Här samlar vi i varje enskilt möte ca markägare från ett specifikt område. Dessa gruppträffar skall sedan utmynna i 25 stycken enskilda möten där vi specifikt tittar på vad en enskild markägare kan göra för åtgärd. Vid gruppträffarna bjuder vi även in Naturskyddsförening, Fiskevårdsområde, Länsstyrelse och Skogsstyrelse. Aktiviteter Nulägesbeskrivning Kontrollprogram Info/besök (10 stora, 25 enskilda) kronor kronor kronor Målgrupper - Markägare - Boende i området - Turister/besökare - Friluftsutövare - Skolor - Föreningslivet - Företagare - Naturintresserade - Fågelskådare - Politiker och Tjänstemän

6 6 Miljökvalitetsmål Projektet bedöms ha en positiv inverkan på nedanstående miljökvalitetsmål: - Rikt växt och djurliv - Levande sjöar och vattendrag - God bebyggd miljö - Myllrande våtmarker - Levande skogar - Bara naturlig försurning Tidplan Start: Slut: Projektorganisation Projektägare: Kristianstads Vattenrike, Kristianstads Kommun Projektledning: Jonas Dahl Kristianstads Vattenrike (projektledare) : Stig Lundström LRF, Södra : Sven-Erik Magnusson Kristianstads Vattenrike Referensgrupp: Erik Ederlöf Skogsstyrelsen, Oriana Phister Skogsstyrelsen, Ingvar Nilsson Osby Kommun, Sven Jensen, Agne Andersson Osby Naturbruksgymnasium & Emma Kritzberg Lunds Universitet. Gruppen kommer att utökas med representant för markägarna. Projektutvärdering Sker efter angivna mål. Redovisning av hur projektet ska leva vidare sker samtidigt. Specifika mätbara mål i projektet är de genomförda kompetensinsatser. Vi kommer rimligtvis att ha träffat markägare under projektperioden. Två andra specifika mål är att bakgrundsmaterialet och åtgärdsförslaget har genomförts som beskrivits. Förväntat resultat efter projekttiden Landsbygdsutveckling: En ren och levande natur är en av landsbygdens starkaste attraktionskrafter. Turism: Med projektet kan en ökad besöksnäring förväntas. Areella näringar: Sportfisket kommer att gynnas. Skogsbruket kan dra nytta av en höjd grundvattennivå Kulturmiljö: Många av kulturmiljöerna är kopplade till själva vattendraget Friluftsliv: Bad, fågelskådning sportfiske m.m. är beroende av ett vattendrag med god vattenkvalité

7 7 Övriga naturvärden: Att få tillbaka laxen till Bivarödsån skulle vara ovärderligt. Skola, barn och ungdomar: Bivarödsån borde vara ett viktigt utflyktsmål för skolbarn. Budget Total Kostnad kronor Resurs Nokås (ansökan bifogas) kr Arbetstid Kristianstads Kommun Jonas Dahl 10 % kr X 1,4 = Sven-Erik Magnusson & Carina Wettermark 1 % kr X 0,01 X 1,4= kr kr Ansökta medel från Leader Skånes Ess kronor Skulle vi få dessa projektmedel så kommer projektet att upphandlas av Kristianstads Kommun eftersom vi lyder under LOU (Lagen Om offentlig Upphandling). Bilagor till projektplan 1. Offert från Naturvårdsingenjörerna