EN STUDIE OM KUNSKAPSÖVERFÖRING MELLAN PROJEKT OCH HUVUDORGANISATION IN OM KOMMUNAL VERKSAMHET
|
|
- Johan Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Masterprogrammet i Ledarskap och Organisation D- uppsats HT F Ö R P R O J E K T Ä R J U E G E N T L I G E N E N D R Ö M EN STUDIE OM KUNSKAPSÖVERFÖRING MELLAN PROJEKT OCH HUVUDORGANISATION IN OM KOMMUNAL VERKSAMHET Because projects are really a dream - a study on knowledge transfer between projects and organizations in a public organization. Masteruppsats 30 hp Master thesis, 30 advanced credits Författare: Charlotta Barsk Handledare: Mona Dufåker
2 ABSTRACT Title: Because projects are really a dream a study on knowledge transfer between projects and organization in a public organization. The purpose of this study was to examine if and to what extent project in a public organization generate new knowledge, and if/ to what extent that knowledge is transferred to the main organization. With an hermeneutic phenomenological approach four semi- structured interviews were conducted with project managers, all within the social services of a municipal agency. The results show that all projects generate new knowledge to some extent. Most projects are aimed at developing new methods or adjustments to the day-to-day work, or launching a new agency. But even though the project generate knowledge there is little to none knowledge transfer being made to the main organization during or after the project is completed. The analysis concludes that the main problems with the knowledge transfer process are due to lack of resources, the lack of common steering of projects and the project isolation. The ways to adjust these issues would be through project management in project portfolios, a more consistent use of reviews and adapting the organizational learning processes to more integrated models. That would make the projects more profitable in terms of money, time and work resources. Key Words: Project based learning, knowledge transfer, public organizations.
3 FÖRORD Tack Jag vill framföra min tacksamhet till de personer som har gjort den här uppsatsen både möjlig och ett nöje att skriva. Tack till mina intervjupersoner, som med glädje delade med sig av sin tid och sina erfarenheter och gjorde mitt arbete som student väldigt roligt. Det var mitt nöje att få samarbeta med er. Jag vill också framföra ett särskilt varmt tack till min handledare Mona. För att du genom ditt stöd och dina frågor har gjort det möjligt för mig att känna inspiration och motivation under hela arbetet, även under rådande omständigheter. Men också ett tack till Tommy och mina föräldrar. För er orubbliga tilltro till mina förmågor. Tack. Umeå, januari 2012 Charlotta Barsk
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Begreppsdefinitioner Metod Urval Metodval Val av projekt Genomförandet Bearbetning och analys Validitet och reliabilitet Metodreflektioner Tidigare forskning Graden av standardisering Typer av lärande Hur sker lärandet? Kritik mot forskningsfälten Sammanfattande kommentarer av forskningsläget Teoretisk referensram Lipshitz, Popper och Friedmans modell över organisatoriskt lärande Det projektbaserade lärandet Empiri Verksamhetspresentation Projektbeskrvningar och personbeskrivningar Projekt leder till projekt Projekt som en bubbla Samarbeten Kommunikation... 29
5 5.7 Planering och implementering Förväntningar Guldkant Analys Sker ett projektbaserat lärande? Relationella attribut Aktörsattribut Vem lär sig inom projekten? Sker ett organisationellt lärande? Sker kunskapsöverföring? Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser Fortsatt forskning Referenslista Bilaga I Översikt av sökord och resultat... Bilaga ii - Intervjuguide... Bilaga III Kontaktinformation...
6 1. INLEDNING I detta kapitel presenteras en problematiserande bakgrund vilket sen leder till det aktuella syftet och frågeställningarna för studien. 1.1 BAKGRUND Organisationer idag har allt större krav på sig att kunna konkurrera och vara nytänkande i omgivningar som förändras allt snabbare. Förmågan till anpassning och kunskapsbehållning har lyfts fram som särskilt viktiga faktorer för att organisationer ska kunna klara sig i en alltmer föränderlig värld (Kotnour & Vergopia, 2005, Söderlund, 2005). Kraven på ökad anpassning kan till viss del mötas genom att arbeta i projekt, antingen delvis eller till fullo. Att arbeta i projekt har blivit mer och mer populärt även inom de organisationer och branscher där projektledning inte varit något stort innan (ibid). Förekomsten av projekt har ökat under de senaste åren och har blivit allt vanligare, både som organisationsform, som organisationsaktivitet och som en del av organisationens sätt att arbeta (Sahlin & Söderlund, 2002). Samtidigt blir fler projekttyper allt vanligare och många organisationer använder en eller flera olika projekttyper i sitt arbete, exempelvis samarbetsprojekt (Bakker, Knoben, de Vries & Oerleman, 2011). En förklaring till projektens popularitet hör samman med deras flexibilitet och förmåga att anpassas till aktuella behov och varierande kontexter. Men det kan även bero på att ett projekt gör det möjligt att avhålla sig från långvariga samarbetsformer och resursdelningar där det inte är nödvändigt (Duyster & De Man, 2003). Projects can be seen as a way of organizing tasks, specific and time limited ways of working that are perceived as a way of avoiding all the classic problems of bureaucracy, inertia and rigidity. Sahlin & Söderholm, 2002, s. 40 Ytterligare en fördel med projekt som arbets- och organisationsform är dess förmåga att generera ny kunskap inom ramen för projektet (Schindler & Eppler, 2003., Bakker et al. 2011,). Forskningen kring projektbaserat lärande har identifierat och fokuserat på tre typer av projektbaserat lärande, nämligen det som genereras inom ett projekt (intra- organisationellt lärande), lärande inom samarbetsprojekt (inter- organisationellt lärande) men också inom s.k. projektbaserade organisationer som projektportfolios (Midler & Silberzahn, 2008). Alla dessa projektformer är verksamma i olika kontexter och med sina särskilda förutsättningar som påverkar hur och i vilken omfattning som ett lärande sker. Alltfler offentliga organisationer använder sig av projekt i en eller annan form för att möta behov som uppkommer inom ramen för sitt verksamhetsområde (Berggren & Lindkvist, 2001). Inom offentliga organisationer råder ofta en hierarkisk organisationsstuktur vilket påverkar både hur och var ett projekt kan drivas, men det påverkar också möjligheten till översyn av projekt. Kommuner är ofta indelade i förvaltningar som ansvarar för kommunens olika verksamhets- och ansvarsområden. Dessa förvaltningar är också indelade i särskilda avdelningar, exempelvis verksamhetsområden gentemot äldreomsorg, handikappomsorg eller individ- och familjeomsorg. 5
7 Dessutom har offentliga organisationer andra förutsättningar för sin verksamhet i jämförelse med privata och börsnoterade bolag, vilket påverkar möjligheterna och begräsningarna för en offentlig organisation att driva projekt. Ett exempel är att arbetet inom exempelvis socialförvaltningen i hög grad är styrt av lagstiftning som gör det omöjligt för en kommun att välja bort ett lagstadgat verksamhetsområde om det inte är lönsamt. Trots att offentliga organisationer till stora delar skiljer sig från privat styrda så finns det fördelar för en offentlig organisation att arbeta i projektform, såsom flexibilitet i en övrigt byråkratisk kontext (Sahlin & Söderlund, 2002). Dessutom saknas det ofta en möjlighet att göra ekonomisk vinst inom offentliga projekt, vilket lägger än mer fokus och tyngd på de kunskaper och lärdomar som ett projekt kan generera. Kunskaperna som genereras kan dessutom tillämpas inom en rad andra närliggande verksamhetsområden inom kommunen. Det är dock i denna kunskapsöverföringsfas som en av de stora nackdelarna med projekt som arbetsform finns (Love, Irani & Edwards, 2003). Det arbete som görs inom ett projekt och de kunskaper som genereras kan lätt gå förlorat om det inte tillvaratas på något sätt. Inom projektmanagement teorin förespråkas avslutningsfaser och utvärderingar vid ett projektavslut (Maylor, 2005). Dessa utvärderingar kallas för lessons learned processer, vilka har använts i kommersiella, offentliga och militära organisationer sedan slutet av 1980-talet för att lagra, sprida och dela kunskap (Weber, Aha & Becerra- Fernandez, 2001). Men forskningen visar att användandet av utvärderingar ofta nedprioriteras eller helt försummas i verkligheten (Keeble Kululanga & Shaiba Koutcha, 2008) med stora kunskapsförsluter som resultat. Det som skett inom ramen för projektet kan gå odokumenterat eller dokumenterat på ett otillräckligt sätt. Framförallt kan de misstag och lärdomar som genererats inom projektet gå om intet som lärotillfällen inför kommande projekt om det inte sker någon form av kunskapsöverföring från projektet tillbaka till den ursprungliga organisationen. Eftersom alltfler organisationer i dagsläget arbetar mer och mer i projektform finns det stora vinster att veta vad om sker efter ett projektavslut, hur kunskaperna och erfarenheterna inom projektet kan och har tagits tillvara, inför kommande projekt (Kotnour & Vergopia, 2005). Det är av särskild vikt inom kommunal sektor där lönsamhet inom ett projekt inte bara kan mätas i ekonomiska medel, utan i nyttan och värdet av leassons learned, vilket kan bli den största vinsten. 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet är att belysa om, hur och till vilken omfattning projektresultat och erfarenheter från avslutade projekt inom kommunal verksamhet tas tillvara. Sker det kunskapsöverföring från projekt till ordinarie verksamhet? Vad blir det av projektresultaten inom en offentlig förvaltning? Hur sker kunskapsöverföringen och dokumentationen av lärdomar i projektet och i förhållande till ursprungsorganisationen-/erna? 1.3 BEGREPPSDEFINITIONER Här presenteras några av de begrepp och termer som används i uppsatsen och vilken definition som de har. Projekt: Ett sätt att organisera begränsade resurser (personal, tid, pengar) för att nå på förhand definierade målsättningar (Maylor, 2003). Ett projekt utgår alltså ifrån en målsättning och en 6
8 begränsad mängd resurser (ekonomiska medel, personal) som ska planerad, genomföras och avslutas inom en tydliga tidsmässiga ram. Projektportfolio: Ibland även kallat projektportfölj. En projektportfolio är ett sätt att hantera många projekt samtidigt och väga egenskaper, mål och risker mot varandra (Müller, 2005). Det grundläggande målet i en projektportfolio är att få en optimal blandning av projekt som kan möta organisationens målsättningar. Projekten analyseras utifrån tid, kostnader, resursbehov och mål/verksamhetsområden, för att på så vis skapa en jämnare fördelning av resurser samtidigt som vissa risker (som för många parallella projekt som kräver samma resurser) minskar (ibid). Leassons learned: Ett dokumentationsbaserat sätt att ta tillvara på kunskaper från ett projekt. Lärdomarna dokumenteras i ett dokument, där projektets styrkor och svagheter analyseras och leder till en rad slutsatser om viktiga lärdomar från projektet (Maylor,2003). 2. METOD I detta kapitel redovisas planerandet och genomförandet av empirinsamlingen och hur materialet har analyserats och bearbetats. 2.1 URVAL För att avgränsa och genomföra denna studie har en rad urval gjorts gällande metod, genomförande, forskningsområde och undersökningspopulation. I detta avsnitt presenteras hur dessa urval har gjorts METODVAL Den här studien har utgått ifrån en hermeneutisk fenomenologisk metod, vilket kombinerar fenomenologins sökande efter den levda upplevelsen och mönster (Patel & Davidson, 2003., Starrin, 1994) med hermeneutikens öppenhet och växelverkan mellan delar och helhet (Alvesson & Sköldberg, 2008). Sammanslagningen av hermeneutik och fenomenologi gjordes av Ricoeur (1992), som menade att fenomenologi även inkluderar hermeneutik då människan inte helt kan sätta sin förförståelse åt sidan. Eftersom människan till naturen alltid reflekterar och ifrågasätter är det omöjligt att separera förklaring och förståelse, förståelsen förmedlas via förklaringen, och förklaringen fullbordas i förståelsen (ibid). Eftersom syftet och frågeställningarna söker svar på intervjupersonernas levda erfarenheter av projektledning och kunskapsöverföring så har en deduktiv kvalitativ metod valts (Patel & Davidson, 2003). Genom semi- strukturerade intervjuer av det här slaget får man fördelarna av att kunna täcka upp de ämnesområden som är relevanta för syftet, samtidigt om intervjupersonen genom öppna frågor kan berätta om sina upplevelser (ibid). Intervjuer är samtidigt också den främst förespråkade metoden inom fenomenologin (Ricoeur, 1992) och hermeneutiken (Starrin, 1992., Alvesson & Sköldberg, 2008). Forskarens uppgift blir att tolka budskapet i intervjuerna, nå den innebörd som uttalas, och få fram den verklighet som öppnar sig. Målet är att göra det osynliga synligt för att kunna artikulera och klargöra innebörden i fenomenet (Lindseth & Norberg, 2004). Som analysmetod för materialet valdes den kvalitativa innehållsanalysen, vilket kombinerar en öppenhet inför alla möjligheter parallellt med ett sökande för det gemensamt upplevda 7
9 (Lindseth & Norberg, 2004). Datamaterialet har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som Lundman och Graneheim (2008) beskriver den VAL AV PROJEKT Parallellt med litteratursökningen inleddes kontakten med personal på idé- och projektkontoret för att få kontakt med projekt inom kommunen. Kontaktpersonen från idéoch projektkontoret bistod med en viss överblick kring pågående och avslutade projekt inom socialförvaltningens verksamhetsområde och har gett information om projekt, projektstorlek, budget och projektform. Projekt har beaktats för studien med anledning av ett flertal egenskaper, främst projektstorlek och projektform. De eftersökta projekten är lokala medelstora projekt, interna och i samverkan med andra, som har haft minst ett par anställda under en viss period. Nationella och internationella projekt har bedömts som för stora studieobjekt, och har därför exkluderats En motsvarande nedre gräns har satts för interna projekt som vid sidan av ordinarie uppgifter inkluderat mindre än en anställd. Projekten ska dessutom ha varit avslutade innan studiestarten, men högst två år innan hösten Med anledning av socialförvaltningens blandade verksamhetsområde så har också en spridning i projektens målgrupper varit önskvärt för att motsvara organisationens verksamheter. Alla projekt är underordnade ett av socialförvaltningens fyra verksamhetsområden (se kap. 1.3), alla verksamheter är representerade utom socialpsykiatrin som inte hade ett projekt som passade inklusionskriterierna. Därefter har projekten valts ut inom olika verksamhetsområden och spridda avslutningsdatum. Med dessa sökkriterier identifierades åtta projekt av intresse för studien. Fem projekt kontaktades och var villiga att delta i studien, vilket bedömdes kunna ge en mättnad till materialet. Ett projekt föll dock bort i slutskedet av informationsinsamlingen. Intervjupersonerna valdes utifrån kriterier om god kunskap om projektets styrning och genomförande, framförallt utifrån eget arbete med att styra projektet. I det fall där det funnits flera projektledare har den person som angetts som kontaktperson för projektet valts som intervjuperson. 2.3 GENOMFÖRANDET Insamlingen av litteratur och källor har skett i enlighet med Davidson och Patels (2003) rekommendationer av informationsinsamling. Inledningsvis i en forskningsprocess sker en identifiering av problemområdet. Om den inledande frågeställningen kan generera ny kunskap om ett ämne och vara till nytta så bör en problemformulering ske tidigt i forskningsprocessen. Inom ramen för denna studie har den övergripande frågan att söka svar på varit vad händer med all kunskap efter att ett projekt har avslutats?. Utifrån den problemformuleringen formulerades sedan syfte och frågeställningar alltmer precist under hela tiden som mer litteratur och information samlades in. Insamlingen av litteratur har skett främst genom böcker och vetenskapliga artiklar. De första böckerna som studerades var övergripande läroböcker inom projektledning (Maylor, 2005; Müller, 2008) för att få en översikt kring de termer och nyckelord som används inom forskningsfältet (Patel & Davidson, 2003). Med stöd i dessa termer så genomfördes två omgångar av artikelsökningar. Den första omgången av sökningar fokuserade på databasen Web of Science och med sökord organizational learning project learning och project 8
10 management. Dessutom användes sökorden i kombination med trunkeringar och citationstecken för att ytterligare begränsa sökområdet, se Bilaga I. Genom dessa sökningar hittades ett antal artiklar vilka genererade nya sökord och söktermer inför en andra sökning. Fokus den andra sökomgången var sökord som kobinerades med trunkeringar, ex. organizational learning AND projects OR Projec*. Sökningarna gjordes på universitetsbibliotekets generella databas under ämnet sociologi och socialt arbete vilket inkluderar sju stora databaser, inklusive web of science. Den andra sökningen genererade ett större antal träffar med större spridning och felmarginal, men inkluderade också många av de artiklar som hittats i tidigare sökningar. Sedan lästes abstracts och sammanfattningar för de artiklar som bedömdes som intressanta, och beroende på ämnesområde och publiceringsår så inkluderades eller exkluderas de. Genom att kontinuerligt dokumentera sökord, författare, träffar och kort beskrivning av vad artiklarna handlade om kunde en översikt snabbare struktureras (Patel & Davidson, 2003). Sökordet project based learning genererar många träffar inom pedagogik, vilka exkluderats. Detsamma gäller artiklar publicerade innan 2000 för att forskningsläget ska presentera aktuell forskning. Vissa modeller och teorier som fortfarande används flitigt av andra forskare med tidigare publiceringsdatum än 2000 har inkluderats. Genomförandet av empiriinsamlingen inkluderar både utformandet av intervjuguiden och insamlingen av empirin genom intervjuerna. Intervjuguiden utformades med hjälp den forskningsbakgrund som sammanställts tidigare utifrån teman som forskningsläget visade var relevanta för projektbaserat lärande och informationsöverföring (Patel & Davidson, 2003). När identifierade faktorer hade sammanställts så formulerades tematiska frågeområden i enlighet med semistrukturerade intervjuer (Kvale, 1997). Intervjuerna gav möjlighet att täcka upp det relevanta forskningsområdet och styra samtalet så att intervjupersonerna diskuterade samma saker, samtidigt som de öppna frågeställningarna kunde bidra till fria associationer och en mer levande berättelse om deras egna upplevelser (Starrin, 1994). Intervjuguiden kom att inkludera sex frågeområden bestående av högst sex frågor vardera. Innan intervjuerna genomfördes så diskuterades intervjuguiden med handledaren och ytterligare ett tema tillkom till guiden - projektgruppens samverkan och samarbete. I slutänden inkluderades alltså sju frågeområden och totalt 35 frågor, vissa av frågorna med fördefinierade följdfrågor, se Bilaga II. Kontakten med de fem valda projekten inleddes i första hand genom telefon, i ett fall genom mejl. Telefonkontakten utgick ifrån en samtalsmall som skrivits innan för att täcka upp alla områden av relevant information redan i den första kontakten (Patel & Davidson, 2003). I det fall kontakten initierades via mejl så inkluderade mejlet all information som telefonsamtalet utgick ifrån, se bilaga III. Om intervjupersonen visade intresse för att delta så bokades en lämplig tid in, ofta hos en intervjuperson som tillhandahöll lokal, alternativt träffades vi i universitets lokaler. Alla intervjuer har inletts med en sammanfattande kort beskrivning av mig som student, uppsatsens syfte och frågeställningar (Ejvegård, 2009). Detta för att etablera en kontakt och ge både mig och intervjupersonen en möjlighet att slappna av och bli bekväma med situationen (Starrin, 1994). Därefter har intervjupersonen fått ge samtycke till att intervjuerna spelats in via diktafon (Davidson & Patel, 2003). Inledningsvis i det inspelade materialet upprepas också frågan kring intervjupersonens frivilliga deltagande och vad det innebär för 9
11 honom eller henne och om möjligheten att närsomhelst avbryta eller begränsa deltagandet (Vetenskapsrådet, 2002). Därefter har intervjupersonerna fått ta del av en kort presentation kring uppsatsens disposition och analys, med syfte att visa hur konfidentialiteten hos intervjupersonerna ska hållas och samtycke till detta (Davidson & Patel, 2003). Först därefter har intervjuerna inletts utifrån intervjuguiden. Varje intervju har anpassats efter intervjupersonens svar genom följdfrågor och i vissa fall ett bortfall av frågeområden som inte varit tillämpbara (Kvale, 2009). Intervjuerna har pågått mellan minuter per intervjutillfälle. Den intervju som föll bort var den sista inbokade intervjun där intervjupersonen meddelade dagen innan att intervjun var tvungen att utgå på grund av sjukdom. En ny tid föreslogs veckan därpå men med anledning av uteblivet svar från intervjupersonens sida, och med det rika materialet från de övriga intervjuerna, så uteblev den femte intervjun helt och hållet. Efter intervjun har intervjupersonen fått ta del av hur forskningsarbetet kommer att fortsätta, samt haft möjligheten att ställa frågor. Varje intervjutillfälle har också avslutats med en upprepad förklaring kring intervjupersonens rätt att ta del av materialet och kontaktuppgifter till mig för eventuella frågor. När intervjuerna transkriberats och bearbetats så har de valda citaten skickats till intervjupersonerna för kommentarer (Vetenskapsrådet, 2002). Det innebär att intervjupersonerna har tagit del av de citeringar som har gjorts och har samtyckt till dess tolkning. Citaten har redigerats på vissa ställen för att inte avslöja identiteten eller målgruppen (Kvale, 1997). Vetenskapsrådet ställer krav på att all forskning som görs ska följa de etiska riktlinjerna (2002). Enligt dessa ska forskaren klargöra för informanten om att deras deltagande är frivilligt och närsomhelst kan avbrytas utan men för individen. Dessutom har intervjupersonerna närsomhelst haft möjlighet att komma i kontakt med mig genom telefon och mejl för frågor och funderingar. Syftet med uppsatsen har inte bedömts vara känsligt för individen ur personsynpunkt. Konfidentialiteten har hållits för alla utom för handledare. 2.4 BEARBETNING OCH ANALYS Intervjuerna har efter inspelning transkriberats i sin helhet så snart som möjligt efter intervjutillfället (Kvale, 1997). Transkriberingen har skett först helt i talspråklig skrift, men senare i bearbetningsfasen har ett bortseende från dialektala uttryck skett (ibid). Exempelvis har betoningar markerats med understreck, upprepningar har inkluderats då de bedömts ha varit medvetna eftertryck i samtalet, däremot har enklare upprepningar som att..att.. inte inkluderats. Slutligen har alla citat skickats till intervjupersonerna för genomläsning för att verifiera att den att tolkningarna som gjorts av citat har uppfattats korrekt (Patel & Davidson, 2003). För att bearbeta intervjumaterialet så har en tematisk analysansats valts. Den passar väl ihop med den vetenskapsfilosofiska metoden och dess rekommenderade sätt att bearbeta ett empiriskt material (Ricoeur, 1992). Den tematiska analysmetoden inleds genom upprepade genomläsningar av intervjumaterialet med ett öppet och nyfiket förhållningssätt (Graneheim & Lundman, 2004). På så vis skapas en kännedom om materialet samtidigt som mönster och återkommande teman successivt framträder (ibid). Därefter började materialet delas in i meningsbärande enheter och koder, som på ett eller flera sätt koncentrerade andemeningen i textstycket. Genom att läsa igenom vilka meningar som framkommit som särskilt 10
12 meningsfulla ställdes sedan frågorna vad betyder det här? Vad handlar det här om?. På så vis kunde en sammanfattande kod skapas. Dessa koder sammanställdes först per intervju och senare jämfördes alla koder mellan intervjuerna, för att få fram mönster och kodgrupper och undergrupper (ibid). Idealt förekommer då underkategorier som ska vara internt homogena men externt heterogena, vilket också har eftersträvats i kodifieringen. Författarna formulerar det som att kategorierna ska vara fullständiga och ömsesidigt uteslutande (Ibid). Koderna har i enlighet med denna placerats i en kategori, och om den har verkat passa i flera har hela kodsystemet blivit genomsökt för att göra undergrupperna ännu mer uteslutande av varandra, för att ingen kod ska kunna sägas tillhöra någon annan grupp än den som den blivit placerad i. Inom fenomenologin är dessa internt homogena och externt heterogena kategorier en möjlighet att komma närmare fenomenets essens (Fejes & Thornberg, 2009). Tabell 1. Exempel på innehållsanalys och kategorisering Citat Subkategori Kategori Det har varit lättare egentligen att få förståelse utanför kretsen, alltså socialtjänsten Fast på ett sätt så tror jag inte att jag tänkte att det skulle bli ett projekt, utan vi for på utbildning och då föll det sig helt klart Man föder ju förväntningar, när man kliver in och säger att vi kan hjälpa er med det här Andras tankar om projektet Egna tankar om projektet Målgruppens tankar om projektet Förväntningar 2. 5 VALIDITET OCH RELIABILITET Inom kvalitativa studier så används begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet på ett något modifierat sätt, jämfört med hur begreppen används inom kvantitativa studier (Kvale, 1997). Istället är det många som talar om studiens tillförlitlighet som ett mer generellt begrepp och förmågan att generalisera resultaten (ibid). Dels så måste man veta att man mäter det som är avsett att mätas, vilket innebär en god validitet. Men också att det är gjort på ett tillförlitligt sätt, vilket är reliabilitet (Kvale, 1997; Starrin, 1994). Kvale problematiserar också generaliserbarheten i intervjustudier, eftersom syftet med intervjuer är att få fram livsvärlden och erfarenheterna hos en individ. Det är därför viktigt att lyfta om det är möjligt att generalisera resultaten och i sådant fall, vilken typ av generaliserbarhet som avses (Kvale, 1997). Inom kvalitativ forskning finns det svårigheter att fastställa studiers validitet och reliabilitet objektivt, eftersom forskaren är både den som skapar verktygen och tolkar resultaten. Genom att under hela studieprocessen av ställa syftet och frågeställningarna mot de val som har gjorts, samtidigt som diskussioner har förts med handledare, har arbetet för validitet varit fortgående (Kvale & Brinkmann, 2009). För att avgöra en studies validitet, menar även Kvale att man ska anlägga en kritisk syn på sin studie för att se om man har redogjort för läsaren vilka perspektiv och tolkningar man har gjort (Kvale 1997), vilket har eftersträvats genom tydlighet och transparens där begrepp och teoretiska tolkningar gjorts. Reliabilitet i kvalitativa studier är till stora delar beroende av hur intervjun utformats, hur utskrifter och intervjumaterial har behandlats och bearbetats (Starrin, 1994). I denna studie har varje 11
13 intervju spelats in, vilket ökar reliabiliteten och gör det möjligt att gå tillbaka till materialet så många gånger som behövs för att nå förståelse. Användandet av en intervjuguide kan också öka reliabiliteten och validiteten i en studie om den är korrekt utformad (Kvale, 1997). I denna studie utformades intervjuguiden utifrån forskningsområden som vilade på teori och tidigare forskning vilket stödjer validiteten för studien. Under intervjuerna har följdfrågor och sammanfattningar använts för att kontrollera att intervjupersonen har uppfattats korrekt. Efter intervjuernas transkribering har också intervjupersonerna läst och samtyckt till att tolkningen av citatet samstämmer med det de har sagt, vilket också ökar reliabiliteten. Ytterligare ett sätt att arbeta för god reliabilitet och validitet i kvalitativa studier är genom triangulering. Det innebär att flera datainsamlingsmetoder kan användas (ex. Intervjuer, observationer och dokument) för att vägas samman till en fylligare bild (Patel & Davidson, 2003). Ett annat sätt att använda triangulering är att välja olika datakällor som olika personer, platser eller tidpunkter för ett aktuellt fenomen (ibid). Inom ramen för denna studie har triangulering använts genom att fokusera på de olika verksamhetsområdena inom socialförvaltningen, samt olika tidpunkter för projektavslut. På så vis har en bild av socialförvaltningens sammantagna verksamhetsområden kunnat skapas och detta ger perspektiv över de senaste årens projektverksamheter. 2.6 METODREFLEKTIONER En faktor att ta med i beräkningen vid studien, som med alla kvalitativa intervjustudier, är det faktum att intervjupersonerna har beskrivit sina individuella upplevelser av ett fenomen. Det finns en möjlighet att dessa intervjupersoners åsikter skiljer sig från andra inom samma verksamhetsområde eller arbetsgrupp, vilket också medför begränsningar i att generalisera studien (Kvale, 1997). Inte desto mindre så har det framkommit snarlika erfarenheter och upplevelser mellan olika verksamhetsområden och mellan olika arbetsgrupper, vilket också kan indikera ett genomgående mönster i kommunens projektverksamheter. Det är därför möjligt att studien har börjat ringa in och definiera hur kunskapsöverföringen inom kommunen sker, vilket var syftet och den vetenskapsfilosofiska ansatsens utgångspunkt. För att ge mesta möjliga bredd till empirin trots det begränsade antalet intervjuer så har intervjuerna spridits, både gällande avslutningstillfället för projektet men också angående målgrupp och verksamhetsområden. Detta för att kunna studera och jämföra hur projektkunskaperna tagits tillvara inom olika verksamheter både inom ett omedelbart och något längre tidsspann efter projektavslut. Dock kvarstår det faktum att materialet endast utgörs av fyra intervjuer, vilket är en väldigt begränsad mängd empiri för att kunna dra några generaliserande slutsatser om kommunens samtliga projektverksamheter. Slutligen ska också den kvalitativa innehållsanalysen beröras, eftersom analysen i stora drag utgår från forskarens egna förförståelse och associationer. En annan tolkare av materialet hade kunnat bidra till andra koder, om två tolkare hade varit möjligt hade ett annat alternativ eller djupare förståelse för materialet kunnat nås. Men genom att arbeta för att vara så tydlig som möjligt i analysförfarandet och genom att låta intervjupersonerna kontrollera citaten har ändå validiteten och reliabiliteten stärks (Vetenskapsrådet, 2002). 12
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merKvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift
1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merAnalys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats
KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merKVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N
KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merKvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Läs merAnnette Lennerling. med dr, sjuksköterska
Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merForskningsprocessens olika faser
Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter
Läs merBetygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3
Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.
Läs merDet är skillnaden som gör skillnaden
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt
Läs merIndividuellt fördjupningsarbete
Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merSocial innovation - en potentiell möjliggörare
Social innovation - en potentiell möjliggörare En studie om Piteå kommuns sociala innovationsarbete Julia Zeidlitz Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik
Läs merAtt skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion
Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merAristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Läs merKvalitativa metoder II. 4.
Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)
Läs merSociologiska institutionen, Umeå universitet.
Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR
Läs merStudenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Läs merKvalitativ design Carita Håkansson
Kvalitativ design Carita Håkansson Designval Ert syfte styr o Kvantitativ design o Kvalitativ design Kvalitativ design Svarar på frågor som börjar med o Hur? o Vad? o Syftet är att Identifiera Beskriva
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator
version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel
Läs merLärande utvärdering i praktiken
Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata
Läs merAtt intervjua och observera
Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta
Läs merIntervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar
2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER
UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?
Läs merBetygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14
Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merKursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merKvalitativa metoder I
Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning
Läs merREV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8
REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga
Läs merFolkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merUTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1
UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merFöreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt
Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera
Läs merPROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merIntervjumetodik. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt Mikael Nygård, Åbo Akademi
Intervjumetodik Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt 2018 Mikael Nygård, Åbo Akademi Esaiasson et al., 2012 Enligt Esaiasson m.fl. kan undersökningar som bygger på frågor och samtal indelas i: 1.
Läs merKvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408
Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det
Läs merBEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merBEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA
Läs merKurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp
Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merAtt designa en vetenskaplig studie
Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merStudiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens
Läs merInstitutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Vårdpedagogik/Hälsopedagogik III VPG10F/VPG11F
Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Vårdpedagogik/Hälsopedagogik III VPG10F/VPG11F Höstterminen 2016 Kursansvarig: ulf.olsson@edu.su.se Kursadministratör: emmi.fagerlund@edu.su.se
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merInstitutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits
KURSPLAN Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300 Organisation och ledarskap, 7.5 högskolepoäng Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits Fastställandedatum 2007-01-18 Utbildningsnivå
Läs merFramsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merLoke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område
Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin
Läs merSeminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser
Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs merBUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merMentorskapsprojektet i Göteborg
2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009
Läs merAnvisningar & schema. Urval i organisationer, 7,5 hp
Psykologiska institutionen Psykologprogrammet och masterutbildningen VT 2012 Anvisningar & schema Urval i organisationer, 7,5 hp Kursbeskrivning Ett företags personalfunktion kan idag ha en stor mängd
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merProjektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen
Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merKvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se
Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Diskussion av artikel Exploring the Openness of Cognitive Artifacts
Läs merUtbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå
1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av
Läs merProbleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap
Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen
Läs merVetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning
Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merRutiner för opposition
Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merStockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga
Läs merGymnasiearbetet. Daniel Nordström
Gymnasiearbetet Daniel Nordström Presentationens innehåll Film gymnasiearbetet Gymnasiearbetet i korthet Gymnasiearbetet mot högskoleförberedelse Planering-genomförande och utvärdering Planeringen för
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs mer2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan
Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo
Läs merAtt leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande
Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School
Läs merFallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen
Fallstudier Fallstudier Studieobjekt: Samtida fenomen/företeelser i deras verkliga miljö Djupgående undersökning Exempel på forskningsfrågor: Hur? Varför? Forskaren styr eller kontrollerar inte studieobjektet
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merLennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se
Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA
Läs mer