EN STUDIE OM KUNSKAPSÖVERFÖRING MELLAN PROJEKT OCH HUVUDORGANISATION IN OM KOMMUNAL VERKSAMHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN STUDIE OM KUNSKAPSÖVERFÖRING MELLAN PROJEKT OCH HUVUDORGANISATION IN OM KOMMUNAL VERKSAMHET"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Masterprogrammet i Ledarskap och Organisation D- uppsats HT F Ö R P R O J E K T Ä R J U E G E N T L I G E N E N D R Ö M EN STUDIE OM KUNSKAPSÖVERFÖRING MELLAN PROJEKT OCH HUVUDORGANISATION IN OM KOMMUNAL VERKSAMHET Because projects are really a dream - a study on knowledge transfer between projects and organizations in a public organization. Masteruppsats 30 hp Master thesis, 30 advanced credits Författare: Charlotta Barsk Handledare: Mona Dufåker

2 ABSTRACT Title: Because projects are really a dream a study on knowledge transfer between projects and organization in a public organization. The purpose of this study was to examine if and to what extent project in a public organization generate new knowledge, and if/ to what extent that knowledge is transferred to the main organization. With an hermeneutic phenomenological approach four semi- structured interviews were conducted with project managers, all within the social services of a municipal agency. The results show that all projects generate new knowledge to some extent. Most projects are aimed at developing new methods or adjustments to the day-to-day work, or launching a new agency. But even though the project generate knowledge there is little to none knowledge transfer being made to the main organization during or after the project is completed. The analysis concludes that the main problems with the knowledge transfer process are due to lack of resources, the lack of common steering of projects and the project isolation. The ways to adjust these issues would be through project management in project portfolios, a more consistent use of reviews and adapting the organizational learning processes to more integrated models. That would make the projects more profitable in terms of money, time and work resources. Key Words: Project based learning, knowledge transfer, public organizations.

3 FÖRORD Tack Jag vill framföra min tacksamhet till de personer som har gjort den här uppsatsen både möjlig och ett nöje att skriva. Tack till mina intervjupersoner, som med glädje delade med sig av sin tid och sina erfarenheter och gjorde mitt arbete som student väldigt roligt. Det var mitt nöje att få samarbeta med er. Jag vill också framföra ett särskilt varmt tack till min handledare Mona. För att du genom ditt stöd och dina frågor har gjort det möjligt för mig att känna inspiration och motivation under hela arbetet, även under rådande omständigheter. Men också ett tack till Tommy och mina föräldrar. För er orubbliga tilltro till mina förmågor. Tack. Umeå, januari 2012 Charlotta Barsk

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Begreppsdefinitioner Metod Urval Metodval Val av projekt Genomförandet Bearbetning och analys Validitet och reliabilitet Metodreflektioner Tidigare forskning Graden av standardisering Typer av lärande Hur sker lärandet? Kritik mot forskningsfälten Sammanfattande kommentarer av forskningsläget Teoretisk referensram Lipshitz, Popper och Friedmans modell över organisatoriskt lärande Det projektbaserade lärandet Empiri Verksamhetspresentation Projektbeskrvningar och personbeskrivningar Projekt leder till projekt Projekt som en bubbla Samarbeten Kommunikation... 29

5 5.7 Planering och implementering Förväntningar Guldkant Analys Sker ett projektbaserat lärande? Relationella attribut Aktörsattribut Vem lär sig inom projekten? Sker ett organisationellt lärande? Sker kunskapsöverföring? Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser Fortsatt forskning Referenslista Bilaga I Översikt av sökord och resultat... Bilaga ii - Intervjuguide... Bilaga III Kontaktinformation...

6 1. INLEDNING I detta kapitel presenteras en problematiserande bakgrund vilket sen leder till det aktuella syftet och frågeställningarna för studien. 1.1 BAKGRUND Organisationer idag har allt större krav på sig att kunna konkurrera och vara nytänkande i omgivningar som förändras allt snabbare. Förmågan till anpassning och kunskapsbehållning har lyfts fram som särskilt viktiga faktorer för att organisationer ska kunna klara sig i en alltmer föränderlig värld (Kotnour & Vergopia, 2005, Söderlund, 2005). Kraven på ökad anpassning kan till viss del mötas genom att arbeta i projekt, antingen delvis eller till fullo. Att arbeta i projekt har blivit mer och mer populärt även inom de organisationer och branscher där projektledning inte varit något stort innan (ibid). Förekomsten av projekt har ökat under de senaste åren och har blivit allt vanligare, både som organisationsform, som organisationsaktivitet och som en del av organisationens sätt att arbeta (Sahlin & Söderlund, 2002). Samtidigt blir fler projekttyper allt vanligare och många organisationer använder en eller flera olika projekttyper i sitt arbete, exempelvis samarbetsprojekt (Bakker, Knoben, de Vries & Oerleman, 2011). En förklaring till projektens popularitet hör samman med deras flexibilitet och förmåga att anpassas till aktuella behov och varierande kontexter. Men det kan även bero på att ett projekt gör det möjligt att avhålla sig från långvariga samarbetsformer och resursdelningar där det inte är nödvändigt (Duyster & De Man, 2003). Projects can be seen as a way of organizing tasks, specific and time limited ways of working that are perceived as a way of avoiding all the classic problems of bureaucracy, inertia and rigidity. Sahlin & Söderholm, 2002, s. 40 Ytterligare en fördel med projekt som arbets- och organisationsform är dess förmåga att generera ny kunskap inom ramen för projektet (Schindler & Eppler, 2003., Bakker et al. 2011,). Forskningen kring projektbaserat lärande har identifierat och fokuserat på tre typer av projektbaserat lärande, nämligen det som genereras inom ett projekt (intra- organisationellt lärande), lärande inom samarbetsprojekt (inter- organisationellt lärande) men också inom s.k. projektbaserade organisationer som projektportfolios (Midler & Silberzahn, 2008). Alla dessa projektformer är verksamma i olika kontexter och med sina särskilda förutsättningar som påverkar hur och i vilken omfattning som ett lärande sker. Alltfler offentliga organisationer använder sig av projekt i en eller annan form för att möta behov som uppkommer inom ramen för sitt verksamhetsområde (Berggren & Lindkvist, 2001). Inom offentliga organisationer råder ofta en hierarkisk organisationsstuktur vilket påverkar både hur och var ett projekt kan drivas, men det påverkar också möjligheten till översyn av projekt. Kommuner är ofta indelade i förvaltningar som ansvarar för kommunens olika verksamhets- och ansvarsområden. Dessa förvaltningar är också indelade i särskilda avdelningar, exempelvis verksamhetsområden gentemot äldreomsorg, handikappomsorg eller individ- och familjeomsorg. 5

7 Dessutom har offentliga organisationer andra förutsättningar för sin verksamhet i jämförelse med privata och börsnoterade bolag, vilket påverkar möjligheterna och begräsningarna för en offentlig organisation att driva projekt. Ett exempel är att arbetet inom exempelvis socialförvaltningen i hög grad är styrt av lagstiftning som gör det omöjligt för en kommun att välja bort ett lagstadgat verksamhetsområde om det inte är lönsamt. Trots att offentliga organisationer till stora delar skiljer sig från privat styrda så finns det fördelar för en offentlig organisation att arbeta i projektform, såsom flexibilitet i en övrigt byråkratisk kontext (Sahlin & Söderlund, 2002). Dessutom saknas det ofta en möjlighet att göra ekonomisk vinst inom offentliga projekt, vilket lägger än mer fokus och tyngd på de kunskaper och lärdomar som ett projekt kan generera. Kunskaperna som genereras kan dessutom tillämpas inom en rad andra närliggande verksamhetsområden inom kommunen. Det är dock i denna kunskapsöverföringsfas som en av de stora nackdelarna med projekt som arbetsform finns (Love, Irani & Edwards, 2003). Det arbete som görs inom ett projekt och de kunskaper som genereras kan lätt gå förlorat om det inte tillvaratas på något sätt. Inom projektmanagement teorin förespråkas avslutningsfaser och utvärderingar vid ett projektavslut (Maylor, 2005). Dessa utvärderingar kallas för lessons learned processer, vilka har använts i kommersiella, offentliga och militära organisationer sedan slutet av 1980-talet för att lagra, sprida och dela kunskap (Weber, Aha & Becerra- Fernandez, 2001). Men forskningen visar att användandet av utvärderingar ofta nedprioriteras eller helt försummas i verkligheten (Keeble Kululanga & Shaiba Koutcha, 2008) med stora kunskapsförsluter som resultat. Det som skett inom ramen för projektet kan gå odokumenterat eller dokumenterat på ett otillräckligt sätt. Framförallt kan de misstag och lärdomar som genererats inom projektet gå om intet som lärotillfällen inför kommande projekt om det inte sker någon form av kunskapsöverföring från projektet tillbaka till den ursprungliga organisationen. Eftersom alltfler organisationer i dagsläget arbetar mer och mer i projektform finns det stora vinster att veta vad om sker efter ett projektavslut, hur kunskaperna och erfarenheterna inom projektet kan och har tagits tillvara, inför kommande projekt (Kotnour & Vergopia, 2005). Det är av särskild vikt inom kommunal sektor där lönsamhet inom ett projekt inte bara kan mätas i ekonomiska medel, utan i nyttan och värdet av leassons learned, vilket kan bli den största vinsten. 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet är att belysa om, hur och till vilken omfattning projektresultat och erfarenheter från avslutade projekt inom kommunal verksamhet tas tillvara. Sker det kunskapsöverföring från projekt till ordinarie verksamhet? Vad blir det av projektresultaten inom en offentlig förvaltning? Hur sker kunskapsöverföringen och dokumentationen av lärdomar i projektet och i förhållande till ursprungsorganisationen-/erna? 1.3 BEGREPPSDEFINITIONER Här presenteras några av de begrepp och termer som används i uppsatsen och vilken definition som de har. Projekt: Ett sätt att organisera begränsade resurser (personal, tid, pengar) för att nå på förhand definierade målsättningar (Maylor, 2003). Ett projekt utgår alltså ifrån en målsättning och en 6

8 begränsad mängd resurser (ekonomiska medel, personal) som ska planerad, genomföras och avslutas inom en tydliga tidsmässiga ram. Projektportfolio: Ibland även kallat projektportfölj. En projektportfolio är ett sätt att hantera många projekt samtidigt och väga egenskaper, mål och risker mot varandra (Müller, 2005). Det grundläggande målet i en projektportfolio är att få en optimal blandning av projekt som kan möta organisationens målsättningar. Projekten analyseras utifrån tid, kostnader, resursbehov och mål/verksamhetsområden, för att på så vis skapa en jämnare fördelning av resurser samtidigt som vissa risker (som för många parallella projekt som kräver samma resurser) minskar (ibid). Leassons learned: Ett dokumentationsbaserat sätt att ta tillvara på kunskaper från ett projekt. Lärdomarna dokumenteras i ett dokument, där projektets styrkor och svagheter analyseras och leder till en rad slutsatser om viktiga lärdomar från projektet (Maylor,2003). 2. METOD I detta kapitel redovisas planerandet och genomförandet av empirinsamlingen och hur materialet har analyserats och bearbetats. 2.1 URVAL För att avgränsa och genomföra denna studie har en rad urval gjorts gällande metod, genomförande, forskningsområde och undersökningspopulation. I detta avsnitt presenteras hur dessa urval har gjorts METODVAL Den här studien har utgått ifrån en hermeneutisk fenomenologisk metod, vilket kombinerar fenomenologins sökande efter den levda upplevelsen och mönster (Patel & Davidson, 2003., Starrin, 1994) med hermeneutikens öppenhet och växelverkan mellan delar och helhet (Alvesson & Sköldberg, 2008). Sammanslagningen av hermeneutik och fenomenologi gjordes av Ricoeur (1992), som menade att fenomenologi även inkluderar hermeneutik då människan inte helt kan sätta sin förförståelse åt sidan. Eftersom människan till naturen alltid reflekterar och ifrågasätter är det omöjligt att separera förklaring och förståelse, förståelsen förmedlas via förklaringen, och förklaringen fullbordas i förståelsen (ibid). Eftersom syftet och frågeställningarna söker svar på intervjupersonernas levda erfarenheter av projektledning och kunskapsöverföring så har en deduktiv kvalitativ metod valts (Patel & Davidson, 2003). Genom semi- strukturerade intervjuer av det här slaget får man fördelarna av att kunna täcka upp de ämnesområden som är relevanta för syftet, samtidigt om intervjupersonen genom öppna frågor kan berätta om sina upplevelser (ibid). Intervjuer är samtidigt också den främst förespråkade metoden inom fenomenologin (Ricoeur, 1992) och hermeneutiken (Starrin, 1992., Alvesson & Sköldberg, 2008). Forskarens uppgift blir att tolka budskapet i intervjuerna, nå den innebörd som uttalas, och få fram den verklighet som öppnar sig. Målet är att göra det osynliga synligt för att kunna artikulera och klargöra innebörden i fenomenet (Lindseth & Norberg, 2004). Som analysmetod för materialet valdes den kvalitativa innehållsanalysen, vilket kombinerar en öppenhet inför alla möjligheter parallellt med ett sökande för det gemensamt upplevda 7

9 (Lindseth & Norberg, 2004). Datamaterialet har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som Lundman och Graneheim (2008) beskriver den VAL AV PROJEKT Parallellt med litteratursökningen inleddes kontakten med personal på idé- och projektkontoret för att få kontakt med projekt inom kommunen. Kontaktpersonen från idéoch projektkontoret bistod med en viss överblick kring pågående och avslutade projekt inom socialförvaltningens verksamhetsområde och har gett information om projekt, projektstorlek, budget och projektform. Projekt har beaktats för studien med anledning av ett flertal egenskaper, främst projektstorlek och projektform. De eftersökta projekten är lokala medelstora projekt, interna och i samverkan med andra, som har haft minst ett par anställda under en viss period. Nationella och internationella projekt har bedömts som för stora studieobjekt, och har därför exkluderats En motsvarande nedre gräns har satts för interna projekt som vid sidan av ordinarie uppgifter inkluderat mindre än en anställd. Projekten ska dessutom ha varit avslutade innan studiestarten, men högst två år innan hösten Med anledning av socialförvaltningens blandade verksamhetsområde så har också en spridning i projektens målgrupper varit önskvärt för att motsvara organisationens verksamheter. Alla projekt är underordnade ett av socialförvaltningens fyra verksamhetsområden (se kap. 1.3), alla verksamheter är representerade utom socialpsykiatrin som inte hade ett projekt som passade inklusionskriterierna. Därefter har projekten valts ut inom olika verksamhetsområden och spridda avslutningsdatum. Med dessa sökkriterier identifierades åtta projekt av intresse för studien. Fem projekt kontaktades och var villiga att delta i studien, vilket bedömdes kunna ge en mättnad till materialet. Ett projekt föll dock bort i slutskedet av informationsinsamlingen. Intervjupersonerna valdes utifrån kriterier om god kunskap om projektets styrning och genomförande, framförallt utifrån eget arbete med att styra projektet. I det fall där det funnits flera projektledare har den person som angetts som kontaktperson för projektet valts som intervjuperson. 2.3 GENOMFÖRANDET Insamlingen av litteratur och källor har skett i enlighet med Davidson och Patels (2003) rekommendationer av informationsinsamling. Inledningsvis i en forskningsprocess sker en identifiering av problemområdet. Om den inledande frågeställningen kan generera ny kunskap om ett ämne och vara till nytta så bör en problemformulering ske tidigt i forskningsprocessen. Inom ramen för denna studie har den övergripande frågan att söka svar på varit vad händer med all kunskap efter att ett projekt har avslutats?. Utifrån den problemformuleringen formulerades sedan syfte och frågeställningar alltmer precist under hela tiden som mer litteratur och information samlades in. Insamlingen av litteratur har skett främst genom böcker och vetenskapliga artiklar. De första böckerna som studerades var övergripande läroböcker inom projektledning (Maylor, 2005; Müller, 2008) för att få en översikt kring de termer och nyckelord som används inom forskningsfältet (Patel & Davidson, 2003). Med stöd i dessa termer så genomfördes två omgångar av artikelsökningar. Den första omgången av sökningar fokuserade på databasen Web of Science och med sökord organizational learning project learning och project 8

10 management. Dessutom användes sökorden i kombination med trunkeringar och citationstecken för att ytterligare begränsa sökområdet, se Bilaga I. Genom dessa sökningar hittades ett antal artiklar vilka genererade nya sökord och söktermer inför en andra sökning. Fokus den andra sökomgången var sökord som kobinerades med trunkeringar, ex. organizational learning AND projects OR Projec*. Sökningarna gjordes på universitetsbibliotekets generella databas under ämnet sociologi och socialt arbete vilket inkluderar sju stora databaser, inklusive web of science. Den andra sökningen genererade ett större antal träffar med större spridning och felmarginal, men inkluderade också många av de artiklar som hittats i tidigare sökningar. Sedan lästes abstracts och sammanfattningar för de artiklar som bedömdes som intressanta, och beroende på ämnesområde och publiceringsår så inkluderades eller exkluderas de. Genom att kontinuerligt dokumentera sökord, författare, träffar och kort beskrivning av vad artiklarna handlade om kunde en översikt snabbare struktureras (Patel & Davidson, 2003). Sökordet project based learning genererar många träffar inom pedagogik, vilka exkluderats. Detsamma gäller artiklar publicerade innan 2000 för att forskningsläget ska presentera aktuell forskning. Vissa modeller och teorier som fortfarande används flitigt av andra forskare med tidigare publiceringsdatum än 2000 har inkluderats. Genomförandet av empiriinsamlingen inkluderar både utformandet av intervjuguiden och insamlingen av empirin genom intervjuerna. Intervjuguiden utformades med hjälp den forskningsbakgrund som sammanställts tidigare utifrån teman som forskningsläget visade var relevanta för projektbaserat lärande och informationsöverföring (Patel & Davidson, 2003). När identifierade faktorer hade sammanställts så formulerades tematiska frågeområden i enlighet med semistrukturerade intervjuer (Kvale, 1997). Intervjuerna gav möjlighet att täcka upp det relevanta forskningsområdet och styra samtalet så att intervjupersonerna diskuterade samma saker, samtidigt som de öppna frågeställningarna kunde bidra till fria associationer och en mer levande berättelse om deras egna upplevelser (Starrin, 1994). Intervjuguiden kom att inkludera sex frågeområden bestående av högst sex frågor vardera. Innan intervjuerna genomfördes så diskuterades intervjuguiden med handledaren och ytterligare ett tema tillkom till guiden - projektgruppens samverkan och samarbete. I slutänden inkluderades alltså sju frågeområden och totalt 35 frågor, vissa av frågorna med fördefinierade följdfrågor, se Bilaga II. Kontakten med de fem valda projekten inleddes i första hand genom telefon, i ett fall genom mejl. Telefonkontakten utgick ifrån en samtalsmall som skrivits innan för att täcka upp alla områden av relevant information redan i den första kontakten (Patel & Davidson, 2003). I det fall kontakten initierades via mejl så inkluderade mejlet all information som telefonsamtalet utgick ifrån, se bilaga III. Om intervjupersonen visade intresse för att delta så bokades en lämplig tid in, ofta hos en intervjuperson som tillhandahöll lokal, alternativt träffades vi i universitets lokaler. Alla intervjuer har inletts med en sammanfattande kort beskrivning av mig som student, uppsatsens syfte och frågeställningar (Ejvegård, 2009). Detta för att etablera en kontakt och ge både mig och intervjupersonen en möjlighet att slappna av och bli bekväma med situationen (Starrin, 1994). Därefter har intervjupersonen fått ge samtycke till att intervjuerna spelats in via diktafon (Davidson & Patel, 2003). Inledningsvis i det inspelade materialet upprepas också frågan kring intervjupersonens frivilliga deltagande och vad det innebär för 9

11 honom eller henne och om möjligheten att närsomhelst avbryta eller begränsa deltagandet (Vetenskapsrådet, 2002). Därefter har intervjupersonerna fått ta del av en kort presentation kring uppsatsens disposition och analys, med syfte att visa hur konfidentialiteten hos intervjupersonerna ska hållas och samtycke till detta (Davidson & Patel, 2003). Först därefter har intervjuerna inletts utifrån intervjuguiden. Varje intervju har anpassats efter intervjupersonens svar genom följdfrågor och i vissa fall ett bortfall av frågeområden som inte varit tillämpbara (Kvale, 2009). Intervjuerna har pågått mellan minuter per intervjutillfälle. Den intervju som föll bort var den sista inbokade intervjun där intervjupersonen meddelade dagen innan att intervjun var tvungen att utgå på grund av sjukdom. En ny tid föreslogs veckan därpå men med anledning av uteblivet svar från intervjupersonens sida, och med det rika materialet från de övriga intervjuerna, så uteblev den femte intervjun helt och hållet. Efter intervjun har intervjupersonen fått ta del av hur forskningsarbetet kommer att fortsätta, samt haft möjligheten att ställa frågor. Varje intervjutillfälle har också avslutats med en upprepad förklaring kring intervjupersonens rätt att ta del av materialet och kontaktuppgifter till mig för eventuella frågor. När intervjuerna transkriberats och bearbetats så har de valda citaten skickats till intervjupersonerna för kommentarer (Vetenskapsrådet, 2002). Det innebär att intervjupersonerna har tagit del av de citeringar som har gjorts och har samtyckt till dess tolkning. Citaten har redigerats på vissa ställen för att inte avslöja identiteten eller målgruppen (Kvale, 1997). Vetenskapsrådet ställer krav på att all forskning som görs ska följa de etiska riktlinjerna (2002). Enligt dessa ska forskaren klargöra för informanten om att deras deltagande är frivilligt och närsomhelst kan avbrytas utan men för individen. Dessutom har intervjupersonerna närsomhelst haft möjlighet att komma i kontakt med mig genom telefon och mejl för frågor och funderingar. Syftet med uppsatsen har inte bedömts vara känsligt för individen ur personsynpunkt. Konfidentialiteten har hållits för alla utom för handledare. 2.4 BEARBETNING OCH ANALYS Intervjuerna har efter inspelning transkriberats i sin helhet så snart som möjligt efter intervjutillfället (Kvale, 1997). Transkriberingen har skett först helt i talspråklig skrift, men senare i bearbetningsfasen har ett bortseende från dialektala uttryck skett (ibid). Exempelvis har betoningar markerats med understreck, upprepningar har inkluderats då de bedömts ha varit medvetna eftertryck i samtalet, däremot har enklare upprepningar som att..att.. inte inkluderats. Slutligen har alla citat skickats till intervjupersonerna för genomläsning för att verifiera att den att tolkningarna som gjorts av citat har uppfattats korrekt (Patel & Davidson, 2003). För att bearbeta intervjumaterialet så har en tematisk analysansats valts. Den passar väl ihop med den vetenskapsfilosofiska metoden och dess rekommenderade sätt att bearbeta ett empiriskt material (Ricoeur, 1992). Den tematiska analysmetoden inleds genom upprepade genomläsningar av intervjumaterialet med ett öppet och nyfiket förhållningssätt (Graneheim & Lundman, 2004). På så vis skapas en kännedom om materialet samtidigt som mönster och återkommande teman successivt framträder (ibid). Därefter började materialet delas in i meningsbärande enheter och koder, som på ett eller flera sätt koncentrerade andemeningen i textstycket. Genom att läsa igenom vilka meningar som framkommit som särskilt 10

12 meningsfulla ställdes sedan frågorna vad betyder det här? Vad handlar det här om?. På så vis kunde en sammanfattande kod skapas. Dessa koder sammanställdes först per intervju och senare jämfördes alla koder mellan intervjuerna, för att få fram mönster och kodgrupper och undergrupper (ibid). Idealt förekommer då underkategorier som ska vara internt homogena men externt heterogena, vilket också har eftersträvats i kodifieringen. Författarna formulerar det som att kategorierna ska vara fullständiga och ömsesidigt uteslutande (Ibid). Koderna har i enlighet med denna placerats i en kategori, och om den har verkat passa i flera har hela kodsystemet blivit genomsökt för att göra undergrupperna ännu mer uteslutande av varandra, för att ingen kod ska kunna sägas tillhöra någon annan grupp än den som den blivit placerad i. Inom fenomenologin är dessa internt homogena och externt heterogena kategorier en möjlighet att komma närmare fenomenets essens (Fejes & Thornberg, 2009). Tabell 1. Exempel på innehållsanalys och kategorisering Citat Subkategori Kategori Det har varit lättare egentligen att få förståelse utanför kretsen, alltså socialtjänsten Fast på ett sätt så tror jag inte att jag tänkte att det skulle bli ett projekt, utan vi for på utbildning och då föll det sig helt klart Man föder ju förväntningar, när man kliver in och säger att vi kan hjälpa er med det här Andras tankar om projektet Egna tankar om projektet Målgruppens tankar om projektet Förväntningar 2. 5 VALIDITET OCH RELIABILITET Inom kvalitativa studier så används begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet på ett något modifierat sätt, jämfört med hur begreppen används inom kvantitativa studier (Kvale, 1997). Istället är det många som talar om studiens tillförlitlighet som ett mer generellt begrepp och förmågan att generalisera resultaten (ibid). Dels så måste man veta att man mäter det som är avsett att mätas, vilket innebär en god validitet. Men också att det är gjort på ett tillförlitligt sätt, vilket är reliabilitet (Kvale, 1997; Starrin, 1994). Kvale problematiserar också generaliserbarheten i intervjustudier, eftersom syftet med intervjuer är att få fram livsvärlden och erfarenheterna hos en individ. Det är därför viktigt att lyfta om det är möjligt att generalisera resultaten och i sådant fall, vilken typ av generaliserbarhet som avses (Kvale, 1997). Inom kvalitativ forskning finns det svårigheter att fastställa studiers validitet och reliabilitet objektivt, eftersom forskaren är både den som skapar verktygen och tolkar resultaten. Genom att under hela studieprocessen av ställa syftet och frågeställningarna mot de val som har gjorts, samtidigt som diskussioner har förts med handledare, har arbetet för validitet varit fortgående (Kvale & Brinkmann, 2009). För att avgöra en studies validitet, menar även Kvale att man ska anlägga en kritisk syn på sin studie för att se om man har redogjort för läsaren vilka perspektiv och tolkningar man har gjort (Kvale 1997), vilket har eftersträvats genom tydlighet och transparens där begrepp och teoretiska tolkningar gjorts. Reliabilitet i kvalitativa studier är till stora delar beroende av hur intervjun utformats, hur utskrifter och intervjumaterial har behandlats och bearbetats (Starrin, 1994). I denna studie har varje 11

13 intervju spelats in, vilket ökar reliabiliteten och gör det möjligt att gå tillbaka till materialet så många gånger som behövs för att nå förståelse. Användandet av en intervjuguide kan också öka reliabiliteten och validiteten i en studie om den är korrekt utformad (Kvale, 1997). I denna studie utformades intervjuguiden utifrån forskningsområden som vilade på teori och tidigare forskning vilket stödjer validiteten för studien. Under intervjuerna har följdfrågor och sammanfattningar använts för att kontrollera att intervjupersonen har uppfattats korrekt. Efter intervjuernas transkribering har också intervjupersonerna läst och samtyckt till att tolkningen av citatet samstämmer med det de har sagt, vilket också ökar reliabiliteten. Ytterligare ett sätt att arbeta för god reliabilitet och validitet i kvalitativa studier är genom triangulering. Det innebär att flera datainsamlingsmetoder kan användas (ex. Intervjuer, observationer och dokument) för att vägas samman till en fylligare bild (Patel & Davidson, 2003). Ett annat sätt att använda triangulering är att välja olika datakällor som olika personer, platser eller tidpunkter för ett aktuellt fenomen (ibid). Inom ramen för denna studie har triangulering använts genom att fokusera på de olika verksamhetsområdena inom socialförvaltningen, samt olika tidpunkter för projektavslut. På så vis har en bild av socialförvaltningens sammantagna verksamhetsområden kunnat skapas och detta ger perspektiv över de senaste årens projektverksamheter. 2.6 METODREFLEKTIONER En faktor att ta med i beräkningen vid studien, som med alla kvalitativa intervjustudier, är det faktum att intervjupersonerna har beskrivit sina individuella upplevelser av ett fenomen. Det finns en möjlighet att dessa intervjupersoners åsikter skiljer sig från andra inom samma verksamhetsområde eller arbetsgrupp, vilket också medför begränsningar i att generalisera studien (Kvale, 1997). Inte desto mindre så har det framkommit snarlika erfarenheter och upplevelser mellan olika verksamhetsområden och mellan olika arbetsgrupper, vilket också kan indikera ett genomgående mönster i kommunens projektverksamheter. Det är därför möjligt att studien har börjat ringa in och definiera hur kunskapsöverföringen inom kommunen sker, vilket var syftet och den vetenskapsfilosofiska ansatsens utgångspunkt. För att ge mesta möjliga bredd till empirin trots det begränsade antalet intervjuer så har intervjuerna spridits, både gällande avslutningstillfället för projektet men också angående målgrupp och verksamhetsområden. Detta för att kunna studera och jämföra hur projektkunskaperna tagits tillvara inom olika verksamheter både inom ett omedelbart och något längre tidsspann efter projektavslut. Dock kvarstår det faktum att materialet endast utgörs av fyra intervjuer, vilket är en väldigt begränsad mängd empiri för att kunna dra några generaliserande slutsatser om kommunens samtliga projektverksamheter. Slutligen ska också den kvalitativa innehållsanalysen beröras, eftersom analysen i stora drag utgår från forskarens egna förförståelse och associationer. En annan tolkare av materialet hade kunnat bidra till andra koder, om två tolkare hade varit möjligt hade ett annat alternativ eller djupare förståelse för materialet kunnat nås. Men genom att arbeta för att vara så tydlig som möjligt i analysförfarandet och genom att låta intervjupersonerna kontrollera citaten har ändå validiteten och reliabiliteten stärks (Vetenskapsrådet, 2002). 12

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Min portfolio om Projektledning

Min portfolio om Projektledning Örebro Universitet Pedagogik B Projektledarutbildning II 7,5 hp Min portfolio om Projektledning Av: Cathie Andersson Innehållsförteckning Moment 1 Avsnitt 1. Förändringsarbete och projekt i organisationer......2

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens Traineeprogram för Ett bidrag till Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens En utvärdering på uppdrag av Linköpings kommun Januari 2009 - Sammanfattning - Sammanfattning Hösten

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap?

Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap? Institutionen för Service Management KSKK01 SM: Examensarbete för kandidatexamen (15hp) Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap? Grupp 72: Ellinor Johansson Elina Nilsson Hanledare: Johan

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete Juni 2013 Johan Gärde 1 DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok INNEHÅLL 1. Kort bakgrund och

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Intern styrning 3,20 3,00 2,80 2,60 2,40 2,20 2,00 1,80 SPI 2013. Slutrapport, 727 svar

Intern styrning 3,20 3,00 2,80 2,60 2,40 2,20 2,00 1,80 SPI 2013. Slutrapport, 727 svar Resurshantering Strategisk styrning Intern styrning 3,20 2,20 2,00 1,80 NyForealisering Ekonomisk styrning Riskhantering Intressenthantering SPI 2013 Svensk Projektmognad 2013 Slutrapport, 727 svar Rapportens

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö

kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö Projektaspekter kap 4, 9, 16 kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö Elisabeth.Kjellstrom@fek.lu.se Projektaspekter av Nikos Macheridis människosyn, genus, mångfald kunskapssyn,

Läs mer

M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015

M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015 M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015 KANDIDATARBETE FÖR M-STUDENTER VT15 Kandidatarbete om 15 hp i årskurs 3 ingår i alla civilingenjörsprogram. Avklarat kandidatarbete är ett krav för att få

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng Programinformation för Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng (Master (60 credits) in Psychology: Learning, Development and Communication, 60 ECTS credits)

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

KVALITATIV METOD. Innehåll

KVALITATIV METOD. Innehåll KVALITATIV METOD Innehåll Vad menas med kvalitativ metod? Finns det en speciell kvalitativ vetenskapsteori? Vad kan man få fram med kvalitativ metod? Vilka ämnen kan studeras med kvalitativ metod? Vilka

Läs mer

Projektplan, milstolpar och organisation

Projektplan, milstolpar och organisation Projektplan, milstolpar och organisation Syftet med planering Att hantera osäkerhet ju mindre osäkerhet man kan acceptera i ett projekt, desto mer detaljplanering behövs; man måste dock vara vaksam så

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer