EN STUDIE OM KUNSKAPSÖVERFÖRING MELLAN PROJEKT OCH HUVUDORGANISATION IN OM KOMMUNAL VERKSAMHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN STUDIE OM KUNSKAPSÖVERFÖRING MELLAN PROJEKT OCH HUVUDORGANISATION IN OM KOMMUNAL VERKSAMHET"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Masterprogrammet i Ledarskap och Organisation D- uppsats HT F Ö R P R O J E K T Ä R J U E G E N T L I G E N E N D R Ö M EN STUDIE OM KUNSKAPSÖVERFÖRING MELLAN PROJEKT OCH HUVUDORGANISATION IN OM KOMMUNAL VERKSAMHET Because projects are really a dream - a study on knowledge transfer between projects and organizations in a public organization. Masteruppsats 30 hp Master thesis, 30 advanced credits Författare: Charlotta Barsk Handledare: Mona Dufåker

2 ABSTRACT Title: Because projects are really a dream a study on knowledge transfer between projects and organization in a public organization. The purpose of this study was to examine if and to what extent project in a public organization generate new knowledge, and if/ to what extent that knowledge is transferred to the main organization. With an hermeneutic phenomenological approach four semi- structured interviews were conducted with project managers, all within the social services of a municipal agency. The results show that all projects generate new knowledge to some extent. Most projects are aimed at developing new methods or adjustments to the day-to-day work, or launching a new agency. But even though the project generate knowledge there is little to none knowledge transfer being made to the main organization during or after the project is completed. The analysis concludes that the main problems with the knowledge transfer process are due to lack of resources, the lack of common steering of projects and the project isolation. The ways to adjust these issues would be through project management in project portfolios, a more consistent use of reviews and adapting the organizational learning processes to more integrated models. That would make the projects more profitable in terms of money, time and work resources. Key Words: Project based learning, knowledge transfer, public organizations.

3 FÖRORD Tack Jag vill framföra min tacksamhet till de personer som har gjort den här uppsatsen både möjlig och ett nöje att skriva. Tack till mina intervjupersoner, som med glädje delade med sig av sin tid och sina erfarenheter och gjorde mitt arbete som student väldigt roligt. Det var mitt nöje att få samarbeta med er. Jag vill också framföra ett särskilt varmt tack till min handledare Mona. För att du genom ditt stöd och dina frågor har gjort det möjligt för mig att känna inspiration och motivation under hela arbetet, även under rådande omständigheter. Men också ett tack till Tommy och mina föräldrar. För er orubbliga tilltro till mina förmågor. Tack. Umeå, januari 2012 Charlotta Barsk

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Begreppsdefinitioner Metod Urval Metodval Val av projekt Genomförandet Bearbetning och analys Validitet och reliabilitet Metodreflektioner Tidigare forskning Graden av standardisering Typer av lärande Hur sker lärandet? Kritik mot forskningsfälten Sammanfattande kommentarer av forskningsläget Teoretisk referensram Lipshitz, Popper och Friedmans modell över organisatoriskt lärande Det projektbaserade lärandet Empiri Verksamhetspresentation Projektbeskrvningar och personbeskrivningar Projekt leder till projekt Projekt som en bubbla Samarbeten Kommunikation... 29

5 5.7 Planering och implementering Förväntningar Guldkant Analys Sker ett projektbaserat lärande? Relationella attribut Aktörsattribut Vem lär sig inom projekten? Sker ett organisationellt lärande? Sker kunskapsöverföring? Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser Fortsatt forskning Referenslista Bilaga I Översikt av sökord och resultat... Bilaga ii - Intervjuguide... Bilaga III Kontaktinformation...

6 1. INLEDNING I detta kapitel presenteras en problematiserande bakgrund vilket sen leder till det aktuella syftet och frågeställningarna för studien. 1.1 BAKGRUND Organisationer idag har allt större krav på sig att kunna konkurrera och vara nytänkande i omgivningar som förändras allt snabbare. Förmågan till anpassning och kunskapsbehållning har lyfts fram som särskilt viktiga faktorer för att organisationer ska kunna klara sig i en alltmer föränderlig värld (Kotnour & Vergopia, 2005, Söderlund, 2005). Kraven på ökad anpassning kan till viss del mötas genom att arbeta i projekt, antingen delvis eller till fullo. Att arbeta i projekt har blivit mer och mer populärt även inom de organisationer och branscher där projektledning inte varit något stort innan (ibid). Förekomsten av projekt har ökat under de senaste åren och har blivit allt vanligare, både som organisationsform, som organisationsaktivitet och som en del av organisationens sätt att arbeta (Sahlin & Söderlund, 2002). Samtidigt blir fler projekttyper allt vanligare och många organisationer använder en eller flera olika projekttyper i sitt arbete, exempelvis samarbetsprojekt (Bakker, Knoben, de Vries & Oerleman, 2011). En förklaring till projektens popularitet hör samman med deras flexibilitet och förmåga att anpassas till aktuella behov och varierande kontexter. Men det kan även bero på att ett projekt gör det möjligt att avhålla sig från långvariga samarbetsformer och resursdelningar där det inte är nödvändigt (Duyster & De Man, 2003). Projects can be seen as a way of organizing tasks, specific and time limited ways of working that are perceived as a way of avoiding all the classic problems of bureaucracy, inertia and rigidity. Sahlin & Söderholm, 2002, s. 40 Ytterligare en fördel med projekt som arbets- och organisationsform är dess förmåga att generera ny kunskap inom ramen för projektet (Schindler & Eppler, 2003., Bakker et al. 2011,). Forskningen kring projektbaserat lärande har identifierat och fokuserat på tre typer av projektbaserat lärande, nämligen det som genereras inom ett projekt (intra- organisationellt lärande), lärande inom samarbetsprojekt (inter- organisationellt lärande) men också inom s.k. projektbaserade organisationer som projektportfolios (Midler & Silberzahn, 2008). Alla dessa projektformer är verksamma i olika kontexter och med sina särskilda förutsättningar som påverkar hur och i vilken omfattning som ett lärande sker. Alltfler offentliga organisationer använder sig av projekt i en eller annan form för att möta behov som uppkommer inom ramen för sitt verksamhetsområde (Berggren & Lindkvist, 2001). Inom offentliga organisationer råder ofta en hierarkisk organisationsstuktur vilket påverkar både hur och var ett projekt kan drivas, men det påverkar också möjligheten till översyn av projekt. Kommuner är ofta indelade i förvaltningar som ansvarar för kommunens olika verksamhets- och ansvarsområden. Dessa förvaltningar är också indelade i särskilda avdelningar, exempelvis verksamhetsområden gentemot äldreomsorg, handikappomsorg eller individ- och familjeomsorg. 5

7 Dessutom har offentliga organisationer andra förutsättningar för sin verksamhet i jämförelse med privata och börsnoterade bolag, vilket påverkar möjligheterna och begräsningarna för en offentlig organisation att driva projekt. Ett exempel är att arbetet inom exempelvis socialförvaltningen i hög grad är styrt av lagstiftning som gör det omöjligt för en kommun att välja bort ett lagstadgat verksamhetsområde om det inte är lönsamt. Trots att offentliga organisationer till stora delar skiljer sig från privat styrda så finns det fördelar för en offentlig organisation att arbeta i projektform, såsom flexibilitet i en övrigt byråkratisk kontext (Sahlin & Söderlund, 2002). Dessutom saknas det ofta en möjlighet att göra ekonomisk vinst inom offentliga projekt, vilket lägger än mer fokus och tyngd på de kunskaper och lärdomar som ett projekt kan generera. Kunskaperna som genereras kan dessutom tillämpas inom en rad andra närliggande verksamhetsområden inom kommunen. Det är dock i denna kunskapsöverföringsfas som en av de stora nackdelarna med projekt som arbetsform finns (Love, Irani & Edwards, 2003). Det arbete som görs inom ett projekt och de kunskaper som genereras kan lätt gå förlorat om det inte tillvaratas på något sätt. Inom projektmanagement teorin förespråkas avslutningsfaser och utvärderingar vid ett projektavslut (Maylor, 2005). Dessa utvärderingar kallas för lessons learned processer, vilka har använts i kommersiella, offentliga och militära organisationer sedan slutet av 1980-talet för att lagra, sprida och dela kunskap (Weber, Aha & Becerra- Fernandez, 2001). Men forskningen visar att användandet av utvärderingar ofta nedprioriteras eller helt försummas i verkligheten (Keeble Kululanga & Shaiba Koutcha, 2008) med stora kunskapsförsluter som resultat. Det som skett inom ramen för projektet kan gå odokumenterat eller dokumenterat på ett otillräckligt sätt. Framförallt kan de misstag och lärdomar som genererats inom projektet gå om intet som lärotillfällen inför kommande projekt om det inte sker någon form av kunskapsöverföring från projektet tillbaka till den ursprungliga organisationen. Eftersom alltfler organisationer i dagsläget arbetar mer och mer i projektform finns det stora vinster att veta vad om sker efter ett projektavslut, hur kunskaperna och erfarenheterna inom projektet kan och har tagits tillvara, inför kommande projekt (Kotnour & Vergopia, 2005). Det är av särskild vikt inom kommunal sektor där lönsamhet inom ett projekt inte bara kan mätas i ekonomiska medel, utan i nyttan och värdet av leassons learned, vilket kan bli den största vinsten. 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet är att belysa om, hur och till vilken omfattning projektresultat och erfarenheter från avslutade projekt inom kommunal verksamhet tas tillvara. Sker det kunskapsöverföring från projekt till ordinarie verksamhet? Vad blir det av projektresultaten inom en offentlig förvaltning? Hur sker kunskapsöverföringen och dokumentationen av lärdomar i projektet och i förhållande till ursprungsorganisationen-/erna? 1.3 BEGREPPSDEFINITIONER Här presenteras några av de begrepp och termer som används i uppsatsen och vilken definition som de har. Projekt: Ett sätt att organisera begränsade resurser (personal, tid, pengar) för att nå på förhand definierade målsättningar (Maylor, 2003). Ett projekt utgår alltså ifrån en målsättning och en 6

8 begränsad mängd resurser (ekonomiska medel, personal) som ska planerad, genomföras och avslutas inom en tydliga tidsmässiga ram. Projektportfolio: Ibland även kallat projektportfölj. En projektportfolio är ett sätt att hantera många projekt samtidigt och väga egenskaper, mål och risker mot varandra (Müller, 2005). Det grundläggande målet i en projektportfolio är att få en optimal blandning av projekt som kan möta organisationens målsättningar. Projekten analyseras utifrån tid, kostnader, resursbehov och mål/verksamhetsområden, för att på så vis skapa en jämnare fördelning av resurser samtidigt som vissa risker (som för många parallella projekt som kräver samma resurser) minskar (ibid). Leassons learned: Ett dokumentationsbaserat sätt att ta tillvara på kunskaper från ett projekt. Lärdomarna dokumenteras i ett dokument, där projektets styrkor och svagheter analyseras och leder till en rad slutsatser om viktiga lärdomar från projektet (Maylor,2003). 2. METOD I detta kapitel redovisas planerandet och genomförandet av empirinsamlingen och hur materialet har analyserats och bearbetats. 2.1 URVAL För att avgränsa och genomföra denna studie har en rad urval gjorts gällande metod, genomförande, forskningsområde och undersökningspopulation. I detta avsnitt presenteras hur dessa urval har gjorts METODVAL Den här studien har utgått ifrån en hermeneutisk fenomenologisk metod, vilket kombinerar fenomenologins sökande efter den levda upplevelsen och mönster (Patel & Davidson, 2003., Starrin, 1994) med hermeneutikens öppenhet och växelverkan mellan delar och helhet (Alvesson & Sköldberg, 2008). Sammanslagningen av hermeneutik och fenomenologi gjordes av Ricoeur (1992), som menade att fenomenologi även inkluderar hermeneutik då människan inte helt kan sätta sin förförståelse åt sidan. Eftersom människan till naturen alltid reflekterar och ifrågasätter är det omöjligt att separera förklaring och förståelse, förståelsen förmedlas via förklaringen, och förklaringen fullbordas i förståelsen (ibid). Eftersom syftet och frågeställningarna söker svar på intervjupersonernas levda erfarenheter av projektledning och kunskapsöverföring så har en deduktiv kvalitativ metod valts (Patel & Davidson, 2003). Genom semi- strukturerade intervjuer av det här slaget får man fördelarna av att kunna täcka upp de ämnesområden som är relevanta för syftet, samtidigt om intervjupersonen genom öppna frågor kan berätta om sina upplevelser (ibid). Intervjuer är samtidigt också den främst förespråkade metoden inom fenomenologin (Ricoeur, 1992) och hermeneutiken (Starrin, 1992., Alvesson & Sköldberg, 2008). Forskarens uppgift blir att tolka budskapet i intervjuerna, nå den innebörd som uttalas, och få fram den verklighet som öppnar sig. Målet är att göra det osynliga synligt för att kunna artikulera och klargöra innebörden i fenomenet (Lindseth & Norberg, 2004). Som analysmetod för materialet valdes den kvalitativa innehållsanalysen, vilket kombinerar en öppenhet inför alla möjligheter parallellt med ett sökande för det gemensamt upplevda 7

9 (Lindseth & Norberg, 2004). Datamaterialet har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som Lundman och Graneheim (2008) beskriver den VAL AV PROJEKT Parallellt med litteratursökningen inleddes kontakten med personal på idé- och projektkontoret för att få kontakt med projekt inom kommunen. Kontaktpersonen från idéoch projektkontoret bistod med en viss överblick kring pågående och avslutade projekt inom socialförvaltningens verksamhetsområde och har gett information om projekt, projektstorlek, budget och projektform. Projekt har beaktats för studien med anledning av ett flertal egenskaper, främst projektstorlek och projektform. De eftersökta projekten är lokala medelstora projekt, interna och i samverkan med andra, som har haft minst ett par anställda under en viss period. Nationella och internationella projekt har bedömts som för stora studieobjekt, och har därför exkluderats En motsvarande nedre gräns har satts för interna projekt som vid sidan av ordinarie uppgifter inkluderat mindre än en anställd. Projekten ska dessutom ha varit avslutade innan studiestarten, men högst två år innan hösten Med anledning av socialförvaltningens blandade verksamhetsområde så har också en spridning i projektens målgrupper varit önskvärt för att motsvara organisationens verksamheter. Alla projekt är underordnade ett av socialförvaltningens fyra verksamhetsområden (se kap. 1.3), alla verksamheter är representerade utom socialpsykiatrin som inte hade ett projekt som passade inklusionskriterierna. Därefter har projekten valts ut inom olika verksamhetsområden och spridda avslutningsdatum. Med dessa sökkriterier identifierades åtta projekt av intresse för studien. Fem projekt kontaktades och var villiga att delta i studien, vilket bedömdes kunna ge en mättnad till materialet. Ett projekt föll dock bort i slutskedet av informationsinsamlingen. Intervjupersonerna valdes utifrån kriterier om god kunskap om projektets styrning och genomförande, framförallt utifrån eget arbete med att styra projektet. I det fall där det funnits flera projektledare har den person som angetts som kontaktperson för projektet valts som intervjuperson. 2.3 GENOMFÖRANDET Insamlingen av litteratur och källor har skett i enlighet med Davidson och Patels (2003) rekommendationer av informationsinsamling. Inledningsvis i en forskningsprocess sker en identifiering av problemområdet. Om den inledande frågeställningen kan generera ny kunskap om ett ämne och vara till nytta så bör en problemformulering ske tidigt i forskningsprocessen. Inom ramen för denna studie har den övergripande frågan att söka svar på varit vad händer med all kunskap efter att ett projekt har avslutats?. Utifrån den problemformuleringen formulerades sedan syfte och frågeställningar alltmer precist under hela tiden som mer litteratur och information samlades in. Insamlingen av litteratur har skett främst genom böcker och vetenskapliga artiklar. De första böckerna som studerades var övergripande läroböcker inom projektledning (Maylor, 2005; Müller, 2008) för att få en översikt kring de termer och nyckelord som används inom forskningsfältet (Patel & Davidson, 2003). Med stöd i dessa termer så genomfördes två omgångar av artikelsökningar. Den första omgången av sökningar fokuserade på databasen Web of Science och med sökord organizational learning project learning och project 8

10 management. Dessutom användes sökorden i kombination med trunkeringar och citationstecken för att ytterligare begränsa sökområdet, se Bilaga I. Genom dessa sökningar hittades ett antal artiklar vilka genererade nya sökord och söktermer inför en andra sökning. Fokus den andra sökomgången var sökord som kobinerades med trunkeringar, ex. organizational learning AND projects OR Projec*. Sökningarna gjordes på universitetsbibliotekets generella databas under ämnet sociologi och socialt arbete vilket inkluderar sju stora databaser, inklusive web of science. Den andra sökningen genererade ett större antal träffar med större spridning och felmarginal, men inkluderade också många av de artiklar som hittats i tidigare sökningar. Sedan lästes abstracts och sammanfattningar för de artiklar som bedömdes som intressanta, och beroende på ämnesområde och publiceringsår så inkluderades eller exkluderas de. Genom att kontinuerligt dokumentera sökord, författare, träffar och kort beskrivning av vad artiklarna handlade om kunde en översikt snabbare struktureras (Patel & Davidson, 2003). Sökordet project based learning genererar många träffar inom pedagogik, vilka exkluderats. Detsamma gäller artiklar publicerade innan 2000 för att forskningsläget ska presentera aktuell forskning. Vissa modeller och teorier som fortfarande används flitigt av andra forskare med tidigare publiceringsdatum än 2000 har inkluderats. Genomförandet av empiriinsamlingen inkluderar både utformandet av intervjuguiden och insamlingen av empirin genom intervjuerna. Intervjuguiden utformades med hjälp den forskningsbakgrund som sammanställts tidigare utifrån teman som forskningsläget visade var relevanta för projektbaserat lärande och informationsöverföring (Patel & Davidson, 2003). När identifierade faktorer hade sammanställts så formulerades tematiska frågeområden i enlighet med semistrukturerade intervjuer (Kvale, 1997). Intervjuerna gav möjlighet att täcka upp det relevanta forskningsområdet och styra samtalet så att intervjupersonerna diskuterade samma saker, samtidigt som de öppna frågeställningarna kunde bidra till fria associationer och en mer levande berättelse om deras egna upplevelser (Starrin, 1994). Intervjuguiden kom att inkludera sex frågeområden bestående av högst sex frågor vardera. Innan intervjuerna genomfördes så diskuterades intervjuguiden med handledaren och ytterligare ett tema tillkom till guiden - projektgruppens samverkan och samarbete. I slutänden inkluderades alltså sju frågeområden och totalt 35 frågor, vissa av frågorna med fördefinierade följdfrågor, se Bilaga II. Kontakten med de fem valda projekten inleddes i första hand genom telefon, i ett fall genom mejl. Telefonkontakten utgick ifrån en samtalsmall som skrivits innan för att täcka upp alla områden av relevant information redan i den första kontakten (Patel & Davidson, 2003). I det fall kontakten initierades via mejl så inkluderade mejlet all information som telefonsamtalet utgick ifrån, se bilaga III. Om intervjupersonen visade intresse för att delta så bokades en lämplig tid in, ofta hos en intervjuperson som tillhandahöll lokal, alternativt träffades vi i universitets lokaler. Alla intervjuer har inletts med en sammanfattande kort beskrivning av mig som student, uppsatsens syfte och frågeställningar (Ejvegård, 2009). Detta för att etablera en kontakt och ge både mig och intervjupersonen en möjlighet att slappna av och bli bekväma med situationen (Starrin, 1994). Därefter har intervjupersonen fått ge samtycke till att intervjuerna spelats in via diktafon (Davidson & Patel, 2003). Inledningsvis i det inspelade materialet upprepas också frågan kring intervjupersonens frivilliga deltagande och vad det innebär för 9

11 honom eller henne och om möjligheten att närsomhelst avbryta eller begränsa deltagandet (Vetenskapsrådet, 2002). Därefter har intervjupersonerna fått ta del av en kort presentation kring uppsatsens disposition och analys, med syfte att visa hur konfidentialiteten hos intervjupersonerna ska hållas och samtycke till detta (Davidson & Patel, 2003). Först därefter har intervjuerna inletts utifrån intervjuguiden. Varje intervju har anpassats efter intervjupersonens svar genom följdfrågor och i vissa fall ett bortfall av frågeområden som inte varit tillämpbara (Kvale, 2009). Intervjuerna har pågått mellan minuter per intervjutillfälle. Den intervju som föll bort var den sista inbokade intervjun där intervjupersonen meddelade dagen innan att intervjun var tvungen att utgå på grund av sjukdom. En ny tid föreslogs veckan därpå men med anledning av uteblivet svar från intervjupersonens sida, och med det rika materialet från de övriga intervjuerna, så uteblev den femte intervjun helt och hållet. Efter intervjun har intervjupersonen fått ta del av hur forskningsarbetet kommer att fortsätta, samt haft möjligheten att ställa frågor. Varje intervjutillfälle har också avslutats med en upprepad förklaring kring intervjupersonens rätt att ta del av materialet och kontaktuppgifter till mig för eventuella frågor. När intervjuerna transkriberats och bearbetats så har de valda citaten skickats till intervjupersonerna för kommentarer (Vetenskapsrådet, 2002). Det innebär att intervjupersonerna har tagit del av de citeringar som har gjorts och har samtyckt till dess tolkning. Citaten har redigerats på vissa ställen för att inte avslöja identiteten eller målgruppen (Kvale, 1997). Vetenskapsrådet ställer krav på att all forskning som görs ska följa de etiska riktlinjerna (2002). Enligt dessa ska forskaren klargöra för informanten om att deras deltagande är frivilligt och närsomhelst kan avbrytas utan men för individen. Dessutom har intervjupersonerna närsomhelst haft möjlighet att komma i kontakt med mig genom telefon och mejl för frågor och funderingar. Syftet med uppsatsen har inte bedömts vara känsligt för individen ur personsynpunkt. Konfidentialiteten har hållits för alla utom för handledare. 2.4 BEARBETNING OCH ANALYS Intervjuerna har efter inspelning transkriberats i sin helhet så snart som möjligt efter intervjutillfället (Kvale, 1997). Transkriberingen har skett först helt i talspråklig skrift, men senare i bearbetningsfasen har ett bortseende från dialektala uttryck skett (ibid). Exempelvis har betoningar markerats med understreck, upprepningar har inkluderats då de bedömts ha varit medvetna eftertryck i samtalet, däremot har enklare upprepningar som att..att.. inte inkluderats. Slutligen har alla citat skickats till intervjupersonerna för genomläsning för att verifiera att den att tolkningarna som gjorts av citat har uppfattats korrekt (Patel & Davidson, 2003). För att bearbeta intervjumaterialet så har en tematisk analysansats valts. Den passar väl ihop med den vetenskapsfilosofiska metoden och dess rekommenderade sätt att bearbeta ett empiriskt material (Ricoeur, 1992). Den tematiska analysmetoden inleds genom upprepade genomläsningar av intervjumaterialet med ett öppet och nyfiket förhållningssätt (Graneheim & Lundman, 2004). På så vis skapas en kännedom om materialet samtidigt som mönster och återkommande teman successivt framträder (ibid). Därefter började materialet delas in i meningsbärande enheter och koder, som på ett eller flera sätt koncentrerade andemeningen i textstycket. Genom att läsa igenom vilka meningar som framkommit som särskilt 10

12 meningsfulla ställdes sedan frågorna vad betyder det här? Vad handlar det här om?. På så vis kunde en sammanfattande kod skapas. Dessa koder sammanställdes först per intervju och senare jämfördes alla koder mellan intervjuerna, för att få fram mönster och kodgrupper och undergrupper (ibid). Idealt förekommer då underkategorier som ska vara internt homogena men externt heterogena, vilket också har eftersträvats i kodifieringen. Författarna formulerar det som att kategorierna ska vara fullständiga och ömsesidigt uteslutande (Ibid). Koderna har i enlighet med denna placerats i en kategori, och om den har verkat passa i flera har hela kodsystemet blivit genomsökt för att göra undergrupperna ännu mer uteslutande av varandra, för att ingen kod ska kunna sägas tillhöra någon annan grupp än den som den blivit placerad i. Inom fenomenologin är dessa internt homogena och externt heterogena kategorier en möjlighet att komma närmare fenomenets essens (Fejes & Thornberg, 2009). Tabell 1. Exempel på innehållsanalys och kategorisering Citat Subkategori Kategori Det har varit lättare egentligen att få förståelse utanför kretsen, alltså socialtjänsten Fast på ett sätt så tror jag inte att jag tänkte att det skulle bli ett projekt, utan vi for på utbildning och då föll det sig helt klart Man föder ju förväntningar, när man kliver in och säger att vi kan hjälpa er med det här Andras tankar om projektet Egna tankar om projektet Målgruppens tankar om projektet Förväntningar 2. 5 VALIDITET OCH RELIABILITET Inom kvalitativa studier så används begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet på ett något modifierat sätt, jämfört med hur begreppen används inom kvantitativa studier (Kvale, 1997). Istället är det många som talar om studiens tillförlitlighet som ett mer generellt begrepp och förmågan att generalisera resultaten (ibid). Dels så måste man veta att man mäter det som är avsett att mätas, vilket innebär en god validitet. Men också att det är gjort på ett tillförlitligt sätt, vilket är reliabilitet (Kvale, 1997; Starrin, 1994). Kvale problematiserar också generaliserbarheten i intervjustudier, eftersom syftet med intervjuer är att få fram livsvärlden och erfarenheterna hos en individ. Det är därför viktigt att lyfta om det är möjligt att generalisera resultaten och i sådant fall, vilken typ av generaliserbarhet som avses (Kvale, 1997). Inom kvalitativ forskning finns det svårigheter att fastställa studiers validitet och reliabilitet objektivt, eftersom forskaren är både den som skapar verktygen och tolkar resultaten. Genom att under hela studieprocessen av ställa syftet och frågeställningarna mot de val som har gjorts, samtidigt som diskussioner har förts med handledare, har arbetet för validitet varit fortgående (Kvale & Brinkmann, 2009). För att avgöra en studies validitet, menar även Kvale att man ska anlägga en kritisk syn på sin studie för att se om man har redogjort för läsaren vilka perspektiv och tolkningar man har gjort (Kvale 1997), vilket har eftersträvats genom tydlighet och transparens där begrepp och teoretiska tolkningar gjorts. Reliabilitet i kvalitativa studier är till stora delar beroende av hur intervjun utformats, hur utskrifter och intervjumaterial har behandlats och bearbetats (Starrin, 1994). I denna studie har varje 11

13 intervju spelats in, vilket ökar reliabiliteten och gör det möjligt att gå tillbaka till materialet så många gånger som behövs för att nå förståelse. Användandet av en intervjuguide kan också öka reliabiliteten och validiteten i en studie om den är korrekt utformad (Kvale, 1997). I denna studie utformades intervjuguiden utifrån forskningsområden som vilade på teori och tidigare forskning vilket stödjer validiteten för studien. Under intervjuerna har följdfrågor och sammanfattningar använts för att kontrollera att intervjupersonen har uppfattats korrekt. Efter intervjuernas transkribering har också intervjupersonerna läst och samtyckt till att tolkningen av citatet samstämmer med det de har sagt, vilket också ökar reliabiliteten. Ytterligare ett sätt att arbeta för god reliabilitet och validitet i kvalitativa studier är genom triangulering. Det innebär att flera datainsamlingsmetoder kan användas (ex. Intervjuer, observationer och dokument) för att vägas samman till en fylligare bild (Patel & Davidson, 2003). Ett annat sätt att använda triangulering är att välja olika datakällor som olika personer, platser eller tidpunkter för ett aktuellt fenomen (ibid). Inom ramen för denna studie har triangulering använts genom att fokusera på de olika verksamhetsområdena inom socialförvaltningen, samt olika tidpunkter för projektavslut. På så vis har en bild av socialförvaltningens sammantagna verksamhetsområden kunnat skapas och detta ger perspektiv över de senaste årens projektverksamheter. 2.6 METODREFLEKTIONER En faktor att ta med i beräkningen vid studien, som med alla kvalitativa intervjustudier, är det faktum att intervjupersonerna har beskrivit sina individuella upplevelser av ett fenomen. Det finns en möjlighet att dessa intervjupersoners åsikter skiljer sig från andra inom samma verksamhetsområde eller arbetsgrupp, vilket också medför begränsningar i att generalisera studien (Kvale, 1997). Inte desto mindre så har det framkommit snarlika erfarenheter och upplevelser mellan olika verksamhetsområden och mellan olika arbetsgrupper, vilket också kan indikera ett genomgående mönster i kommunens projektverksamheter. Det är därför möjligt att studien har börjat ringa in och definiera hur kunskapsöverföringen inom kommunen sker, vilket var syftet och den vetenskapsfilosofiska ansatsens utgångspunkt. För att ge mesta möjliga bredd till empirin trots det begränsade antalet intervjuer så har intervjuerna spridits, både gällande avslutningstillfället för projektet men också angående målgrupp och verksamhetsområden. Detta för att kunna studera och jämföra hur projektkunskaperna tagits tillvara inom olika verksamheter både inom ett omedelbart och något längre tidsspann efter projektavslut. Dock kvarstår det faktum att materialet endast utgörs av fyra intervjuer, vilket är en väldigt begränsad mängd empiri för att kunna dra några generaliserande slutsatser om kommunens samtliga projektverksamheter. Slutligen ska också den kvalitativa innehållsanalysen beröras, eftersom analysen i stora drag utgår från forskarens egna förförståelse och associationer. En annan tolkare av materialet hade kunnat bidra till andra koder, om två tolkare hade varit möjligt hade ett annat alternativ eller djupare förståelse för materialet kunnat nås. Men genom att arbeta för att vara så tydlig som möjligt i analysförfarandet och genom att låta intervjupersonerna kontrollera citaten har ändå validiteten och reliabiliteten stärks (Vetenskapsrådet, 2002). 12

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Kvalitativ design Carita Håkansson

Kvalitativ design Carita Håkansson Kvalitativ design Carita Håkansson Designval Ert syfte styr o Kvantitativ design o Kvalitativ design Kvalitativ design Svarar på frågor som börjar med o Hur? o Vad? o Syftet är att Identifiera Beskriva

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström Gymnasiearbetet Daniel Nordström Presentationens innehåll Film gymnasiearbetet Gymnasiearbetet i korthet Gymnasiearbetet mot högskoleförberedelse Planering-genomförande och utvärdering Planeringen för

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Uppsats 15hp Termin 6 Vårterminen 2015 Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning - en kvalitativ studie som på lokal nivå undersöker

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Studiehandledning Hälsopedagogik III och Vårdpedagogik III VPG10F och VPG11F HT 2015

Studiehandledning Hälsopedagogik III och Vårdpedagogik III VPG10F och VPG11F HT 2015 Studiehandledning Hälsopedagogik III och Vårdpedagogik III VPG10F och VPG11F HT 2015 Kursansvarig: Ulf Olsson ulf.olsson@edu.su.se Kursadministratörer: Hälsopedagogik - Emmi Fagerlund emmi.fagerlund@edu.su.se

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys

Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys Samtalsmetodik i teori och praktik SPP200 Inger Berndtsson 2010-02-09 Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys Samtal och intervju Det finns en stor variation av forskningsintervjuer, en del är

Läs mer

EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN

EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN Hälsa och samhälle ATT SE HELA MÄNNISKAN EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN JONNA CHRISTENSEN

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: GGV01 Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) with focus on Evaluation and Organizational Management,

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Diskussion av artikel Exploring the Openness of Cognitive Artifacts

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer