Detaljprojektering, del 1 Framkomlighetsanalys och Vägprojektering

Transkript

1 Detaljprojektering, del 1 Framkomlighetsanalys och 1 Varje nytt vindkraftverk behöver transport från fabrik till slutlig etablering. Oftast innebär detta långa och komplicerade transporter som genomförs med ett eller flera olika transportmedel. De vanligast förekommande är: Vägar Sjöfart Järnväg 2 Vägar Varje vindkraftverk på land behöver väganslutningar av tillräcklig god standard. Det kan finnas flera olika alternativa vägar att välja mellan och i en framkomlighets - analys kan den mest lämpade identifieras. Längs den aktuella transportvägen identifieras hinder så som viadukter, besvärliga krön, skarpa sluttningar och trånga avfarter. Leverantören har fördefinierade min- och maxkrav angående horisontal- och vertikalradier, fri höjd och bredd, lutningar etc. När det beslutats om leveransväg, verkens modell och antal verk meddelas Vägverket om typ av transportfordon för slutgiltig beräkning av bärighet längs sträckan. 3 1

2 Järnväg Järnvägstransporters miljövinster innebär att järnvägen kommer att få större betydelse i planeringen avseende vindkraft. Befintlig samt planerad järnväg är ofta utpekad som riksintresse för kommunikation. Storleken på lasten i höjd, bredd och vikt sätter begränsningar på tillgänglighet. 4 Sjöfart Ett skepp kommer lastat med vindkraft. Sjöfartens miljövinster innebär att den kommer att få större betydelse i planeringen avseende vindkraftsetablering. Ofta undersöks möjligheten att transportera vindkraftverken med båt till en närliggande hamn för att därifrån fortsätta transporten landvägen fram till etableringsområdet. På hamnen som ska ta emot verken ställs krav på bland annat kajer, kranar, djup och utrymmen. Sjöfart är ofta utpekad som riksintresse för kommunikation. 5 Att tänka på. I ett vindkraftsprojekt skall aktuella områden besiktas och dokumenteras. Alternativa transportvägar bör utredas samt att information om befintliga konstruktioner i form av broar, stödmurar, grundförstärkningar etc. skall identifieras. Klassning av bro kan inhämtas hos Vägverket. Finns ingen klassning måste det utföras en besiktning. Notera att vattendom kan bli aktuellt vid åtgärder som anläggande av ny bro alt. breddning över vattendrag m m. 6 2

3 Att tänka på. Av Banverket fodras en beskrivning av hur tillfartsvägar till vindkraftetableringen ska hanteras. Lokalisering som ändrar trafikmängd i någon järnvägskorsning måste behandlas. Under byggskedet ska det undersökas om långa och långsamgående transporter kan ta sig fram genom plankorsning på ett trafiksäkert sätt. Viadukters fria höjd skall undersökas och säkerställas så att transporter inte hindras. Krav finns ställda hos respektive leverantör beträffande fri höjd etc. 7 Ett större medialt fokus ligger på transporter. Tidigare har transport av verken varit inkluderat i priset. Under hösten kommer Vägverket med hårdare krav beträffande transporter efter vägar i form av en skrift. 8 Vad kan hända. Kranen välte vilket innebär att det är kö efter vägarna med vindkraftstransporter som väntar på att nå fram. 9 3

4 Allmänt En viktig del i anläggandet av en vindkraftspark är infrastrukturen. I ett vindkraftsprojekt ställs höga krav på framkomlighet av stora och tunga transporter, ofta i oländig terräng, samt på grundläggning av vägar och fundament. En detaljerad projektering ger goda förutsättningar för ett byggande på ett kvalitets- och kostnadseffektivt sätt. 10 Infrastruktur (Miljö- och tillstånd) Topografi Geologiska förhållanden Vägar Montageplatser (kranuppställning) Fundament Projektering Geotekniska undersökningar Inmätning / utsättning Konstruktion / Grundläggning Fundament El Förfrågningsunderlag Entreprenadform 11 Flygskanning Ett viktigt hjälpmedel i planeringsprocessen av vindkraftsparker är laserskanning och flygfotografering. Genom flygningar skannas ett visst geografiskt område och ur den insamlade informationen produceras bland annat topografiskt underlag, terrängmodeller och ortofoton. Terrängmodellen kan sedan användas för att förbättra parkoptimering, visualisering, samt detaljprojektering. Höjdkurvor från laserskanning kan i ett tidigt skede användas vid optimering av parklayout för att uppnå bästa möjliga elproduktion. Underlag från terrängmodellen och ortofoton kan nyttjas för flexibel visualisering av vindkraftverk i valfri riktning, bland annat för sikt- och landskapsanalys. Vid detaljprojektering används terrängmodellen för att säkerställa krav, samt att optimera projektering och byggande på ett kvalitets- och kostnadseffektivt sätt 12 4

5 Lutningar och ytor Resultat från flygskanning (terrängmodeller) kan nyttjas i den tidiga projekteringen för bl.a. väglayout till tillståndsansökan. Lutningar kontrolleras för att i ett tidigt skede säkerställa kraven för vägar- och montageplatser. Genom detta minskar risken för omprojektering som kan medföra fördyrade konsekvenser med revideringar i ansökan, utökad inventering m m. 13 Områdesvägarnas utformning Minsta vägbredd raksträcka: 5 m Minsta vägbredd kurva: 5 m vid radie >= 200 m. 7 m vid radier <200m Max lutning längsgående: 10 % Max lutning tvärfall: 2,5 % Kurvradie: 200 m, undantagsfall 100 m Vertikalradie: 200 m Dike: min 300 mm under terrassnivå Max lutning uppställningsplats 1 % 14 Exempel på längd, vikt och axellaster Fordonstyp Längd Vikt Axellast Transport av blad 55 m 50 ton 8 ton Transport av nacelle 40 m 180 ton 16 ton Betongbil 10 m 25 ton 9 ton Dumper (A25) 10 m 45 ton 16 ton Lastbil med släp 16 m 25 ton 8 ton 15 5

6 Anmälan om avverkning Avverkning om minst 0,5 ha för byggande av skogsbilväg ska enligt skogsvårdslagen (SVL 14 ) anmälas till Skogsstyrelsen senast 6 veckor i förväg. Anmälan görs skriftligt på samma blankett som för föryngringsavverkning. Den är giltig i två år. Ansökan om avverkning I svårföryngrad skog, skyddsskog och ädellövskog måste en ansökan om avverkning för byggande av skogsbilväg göras och ett tillstånd inväntas (SVL 16 och 27 ). Här finns ingen nedre arealgräns för när ansökan ska göras. Hänsyn enligt skogsvårdslagen I föreskrifterna till 30 skogsvårdslagen anges vilken hänsyn som måste tas till naturoch kulturmiljön. Här framgår att skador på miljön ska undvikas eller begränsas. Till stöd för tolkning av föreskrifterna finns allmänna råd. Hänsyn ska tas självmant av den som låter bygga en väg. Skogsstyrelsen kan meddela råd om vilken hänsyn som ska tas i det enskilda fallet. Om det bedöms nödvändigt kan Skogsstyrelsens även utfärda ett föreläggande om viss konkret hänsyn (bl.a. rennäring). 16 Samråd enligt miljöbalken Enligt miljöbalken ska åtgärd eller verksamhet som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön anmälas för samråd. Byggande av skogsbilväg är enligt Skogsstyrelsens mening en åtgärd som i de flesta fall omfattas av denna regel. Åtgärd som ska anmälas för samråd får inte påbörjas förrän tidigast 6 veckor efter det att anmälan om samråd gjorts, om inte Skogsstyrelsen medger annat. Den som har anmält avverkning av väggata enligt SVL:s bestämmelser har också klarat av eventuell samrådsskyldighet enligt miljöbalken. Normalt behandlas detta i MKB:n i samband med tillståndsprocessen (gäller park över 25 MW). 17 Täkt Att ta upp en täkt är normalt inte tillståndspliktigt så länge det är fråga om markinnehavarens husbehov. Om en planerad husbehovstäkt kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska den anmälas för samråd enligt miljöbalken 12 kap 6. Sådan anmälan görs till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan med stöd av miljöbalken även besluta om tillståndsplikt för husbehovstäkt inom ett visst område. Möjligheten är dock begränsad till täkter där den utbrutna volymen överstiger 5000 m3 morän eller 1000 m3 naturgrus. Inom särskilt känsliga områden kan emellertid tillståndsplikten även avse täkter med en volym överstigande 100 m3. Erfarenheter och kommentar från Länsstyrelsen (tidigare projekt) Husbehovstäkter är per definition en täkt där material får tas ut på den egna fastigheten/brukningsenheten för skötsel av den egna fastigheten. Vindkraftsetablering är en industriell verksamhet som inte har att göra med skötseln av fastigheten. Ansökan om täkttillstånd måste göras enligt 9 kap MB. 18 6

7 Markavvattning Åtgärder som utförs för att avvattna mark med syfte att varaktigt höja en fastighets lämplighet för ett visst ändamål kallas markavvattning. Markavvattning får inte ske utan länsstyrelsens tillstånd. Vissa vägdiken och utloppsdiken som grävs i anslutning till en skogsbilväg kan innebära markavvattning och får således inte tas upp utan tillstånd. Vattenverksamhet Enligt miljöbalken och förordningen om vattenverksamhet krävs tillstånd för vattenverksamhet. Att bygga bro eller anlägga trumma i lite större vattendrag är exempel på verksamheter som kan vara vattenverksamhet. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet prövas av miljödomstolen. Tillstånd behövs dock inte om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas. 19 Fornminnen Fornminnen har ett starkt skydd och är viktiga att känna till för den som planerar att bygga en skogsbilväg. Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller i övrigt ändra eller skada en fornlämning. Den som planerar ett arbetsföretag t.ex. en skogsbilväg, bör ta reda på om någon fornlämning kan beröras och i så fall samråda med länsstyrelsen. Om en fornlämning påträffas under arbetet måste man avbryta detta och anmäla saken till länsstyrelsen. Den som vill göra ingrepp i en fornlämning ska ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan ställa upp villkor för ett sådant tillstånd, t.ex. krav på undersökning av lämningen. Anslutning mot allmän väg För att ändra befintlig, eller bygga ny, anslutning av enskild väg mot allmän krävs tillstånd från vägverket eller i vissa fall den kommunala väghållningsmyndigheten. 20 Grundläggande vägbegrepp Vägområde: Omfattar mark som tagits i anspråk för en väganordning. I vägområdet ingår körbanan med tillhörande vänd- och mötesplatser, samt slänter och diken. Dessutom ingår i inägomark 0,5 m, och i skogsmark 2,0 m, utanför släntfot eller släntkrön. 21 7

8 Grundläggande vägbegrepp Undergrund: Den naturliga marken under vägkroppen, antingen orörd eller avschaktad. Vägkropp: Underbyggnad och överbyggnad. Underbyggnad: Delen mellan undergrund och överbyggnad som är resultatet av fyllning. Terrassyta: Den bomberade eller skevade yta till vilken underbyggnaden ska färdigställas. Ytan bildar gräns mellan över- och underbyggnad alternativt mellan överbyggnad och undergrund. Överbyggnad: Allt material ovanför terrassytan. Profilplan: Ett plan genom vägmitt vilket på profilritningen representeras av den s.k. profillinjen, och på typsektionerna av en horisontell linje. Höjden anger överkant på färdig körbana. Körbana: Den för trafik färdigställda vägytan. 22 Detaljprojektering, del 1 Framkomlighetsanalys och Fredrik Nordqvist 23 8