I korta drag. Finansräkenskaper andra kvartalet 2015 Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer FM 17 SM 1503

Transkript

1 Finansräkenskaper andra kvartalet 215 Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer Financial accounts second quarter 215 FM 17 SM 153 I korta drag Hushållen lånade samtidigt som förmögenheten minskade Under andra kvartalet 215 ökade hushållen sina lån med 66 miljarder kronor, vilket är historiskt högt. Samtidigt minskade värdet på hushållens finansiella tillgångar framförallt till följd av fallande börser. Hushållens lån ökade med 66 miljarder under andra kvartalet 215, vilket kan jämföras med 5 respektive 39 miljarder för motsvarande kvartal år 214 och 213. Hushållens totala lånestock uppgick vid slutet av andra kvartalet 215 till 3 37 miljarder kronor, vilket är en fördubbling på 1 år. Hushållens finansiella tillgångar minskade under kvartalet då börsen, enligt Affärsvärldens generalindex, sjönk med 7 procent och en stor del av de finansiella tillgångarna är aktierelaterade. De finansiella tillgångarna minskade med 62 miljarder trots ett positivt finansiellt sparande. Hushållens finansiella sparande, skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder, var under kvartalet hög och uppgick till 97 miljarder. Normalt är hushållssparandet högt andra kvartalet då en stor del av aktieutdelningarna äger rum då. Den finansiella nettoförmögenheten minskade under kvartalet då de finansiella tillgångarna minskade samtidigt som skulderna ökade. Nettoförmögenheten har dock ökat med 56 procent under den senaste femårsperioden, samtidigt som Stockholmsbörsen stigit med 62 procent enligt Affärsvärldens generalindex. Nicolai Nystrand, SCB, tfn , nicolai.nystrand@scb.se Caroline Ahlstrand, SCB, tfn , caroline.ahlstrand@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Finansinspektionen, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie FM Finansmarknad. Utkom den 23 september 215. URN:NBN:SE:SCB-215-FM17SM153_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 Finansinspektionen och SCB 2 FM 17 SM 153 Hushållens finansiella tillgångar, skulder samt finansiell nettoförmögenhet, ställningsvärden, mdkr Riksbanken utökade sitt stödköp av statsobligationer Riksbankens statsobligationsköp uppgick till 6 miljarder kronor under andra kvartalet 215. Riksbankens totala innehav av statsobligationer utgivna av svenska staten uppgick vid slutet av andra kvartalet 215 till 88 miljarder kronor. Riksbankens stödköp av svenska statsobligationer, ställningsvärden och transaktioner, mdkr

3 Finansinspektionen och SCB 3 FM 17 SM 153 Innehåll Hushållens finansiella tillgångar, skulder samt finansiell nettoförmögenhet, ställningsvärden, mdkr 2 Statistiken med kommentarer 4 Fallande börs och fortsatt ränta på historiskt låg nivå 4 Fortsatt högt hushållssparande 5 Hushållens lån ökar rekordstort 5 Riksbanken stödköpte ytterligare statsobligationer 6 Kraftigt minskad inlåning från utlandet 7 Minskade upplåning i obligationer men ökade i certifikat 7 Stark krona minskade statsskulden 8 Sociala trygghetsfonders tillgångar minskade 9 Tabeller 1 1. Finansiellt sparande för olika sektorer 215 kv 2, transaktioner (mnkr) 1 2. Finansiellt sparande för olika sektorer 215 kv 1, transaktioner (mnkr) Finansiellt sparande enligt finansräkenskaperna, per kvartal (mdkr) 12 Teckenförklaring 15 Fakta om statistiken 16 Detta omfattar statistiken 16 Definitioner och förklaringar 16 Så görs statistiken 16 Statistikens tillförlitlighet 17 Bra att veta 17 Revideringar 17 Annan statistik 19 In English 2 Revisions 21

4 Finansinspektionen och SCB 4 FM 17 SM 153 Statistiken med kommentarer Börsfall Det andra kvartalet 215 präglades av en finansiell osäkerhet i omvärlden, såsom förhandlingar mellan EU och Grekland om nödlånen, och den svenska liksom de stora europeiska börserna föll. Stockholmsbörsen sjönk med sju procent enligt Affärsvärldens generalindex. Den 28 april 215 beslutade Riksbanken att lämna reporäntan oförändrad på minus,25 procent samtidigt som statsobligationsköpen utökades. Under efterföljande möte, den 1 juli, beslutades om en reporäntesänkning till minus,35 procent. TCW- indexet, som avser att mäta kronans värde mot en viktad korg av andra valutor, sjönk med 1,4 procent, vilket innebär en kronförstärkning. Kronan stärktes marginellt mot euron som handlades för 9,22 kronor samtidigt som kronan stärktes mot dollarn med 38 öre och handlades till 8,24 kronor vid utgången av kvartalet. Sveriges 1-åriga statsobligationsränta steg kraftigt från,42 procent till,99 procent. Den amerikanska motsvarigheten ökade med 4 räntepunkter till 2,33 procent samtidigt som Eurozonens 1-åriga statsobligationsränta ökade från,18 till,77 procent.

5 Finansinspektionen och SCB 5 FM 17 SM 153 Fortsatt högt hushållssparande Hushållens intresse för direktägande i aktier och fonder svalnade något då börsen föll under andra kvartalet 215. Hushållen fortsatte att nettosälja direktägda aktier för sjätte kvartalet i rad, totalt för 2 miljarder, varav åtta detta kvartal. Sedan 211 har hushållen nettoköpt fondandelar. De senaste fyra kvartalen för 58 miljarder, varav det sista var mer modest med nettoköp av fonder för nio miljarder. Hushållens finansiella sparande andra kvartalet 215 uppgick till 97 miljarder kronor. Normalt är hushållssparandet högt andra kvartalet då stora aktieutdelningar äger rum under detta kvartal. Andra kvartalet 215 var historiskt högt, men bara marginellt högre än motsvarande kvartal i fjol. En ovanligt stor del av sparandet placerades på bankkonton, där transaktionerna, inlåningarna minus uttagen, var rekordhöga, 75 miljarder kronor andra kvartalet 215. Hushållens tillgångar på bankkonton har mer än fördubblats, från 589 miljarder kronor andra kvartalet 25 till miljarder under andra kvartalet 215. Hushållens tillgångar på bankkonton, andra kvartalet, ställningsvärden och transaktioner, mdkr Ställningsvärden (vänster) Transaktioner (höger) Stora nettoinsättningar, 58 miljarder, gjordes också till tjänstepensionen under andra kvartalet 215. Tjänstepensionen, eller pensionsrätter som det heter enligt regelverket, är en stor tillgångspost för hushållen och utgör nära en tredjedel av de finansiella tillgångarna. Sammanlagt uppgick tjänstepensionen till miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet, där PPM utgjorde 878 miljarder. Hushållens finansiella tillgångar uppgick, vid utgången av andra kvartalet 215, till miljarder kronor. Det är en minskning med 62 miljarder under kvartalet, då tillgångarna värderades till miljarder sista mars. Samtidigt ökade skulderna med 66 miljarder och uppgick vid utgången av kvartalet till miljarder. Den finansiella nettoförmögenheten, tillgångar minus skulder, sjönk således med 128 miljarder, trots rekordstort sparande till följd av börsfallet. Hushållens lån ökar rekordstort Merparten av hushållens skulder utgörs av lån. Lånen utgörs främst av bostadslån men även konsumtions- och studielån. Vid utgången av andra kvartalet 215 uppgick hushållens lån till 3 37 miljarder. Det är en ökning med 66 miljarder

6 Finansinspektionen och SCB 6 FM 17 SM 153 kronor under kvartalet. Hushållens lån har aldrig tidigare ökat med så mycket under ett enskilt kvartal. Tillväxttakten, mätt som förändring från samma kvartal föregående år, har dock varit högre. Andra kvartalet 25 uppgick hushållens lån till miljarder kronor samtidigt som tillväxttakten uppgick till rekordhöga 11 procent per år. I slutet av 212 hade tillväxttakten smugit ner till fyra procent, för att tre år senare ligger på sex procent. Hushållens lån, ställningsvärden och transaktioner, mdkr och procent k1 25k3 26k1 26k3 27k1 27k3 28k1 28k3 29k1 29k3 21k1 21k3 211k1 211k3 212k1 212k3 213k1 213k3 214k1 214k3 215k1 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Transaktion (vänster) Tillväxttakt (höger) Riksbanken stödköpte ytterligare statsobligationer Under 215 beslutade Riksbanken att utöka stödköpen av statsobligationer utgivna av den svenska staten. Köpen uppgick till 19 miljarder kronor under första kvartalet och under det andra kvartalet 215 stödköpte Riksbanken stadsobligationer för ytterligare 6 miljarder kronor. Riksbankens totala innehav av statsobligationer uppgick vid slutet av andra kvartalet 215 till 88 miljarder kronor. Riksbankens stödköp av statsobligationer, ställningsvärden och transaktioner, mdkr k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k Ställningsvärden (vänster) Transaktioner (höger)

7 Finansinspektionen och SCB 7 FM 17 SM 153 Kraftigt minskad inlåning från utlandet Utländska placerares inlåning i de monetära finansinstituten minskade med 154 miljarder kronor under andra kvartalet. Den totala inlåningen från utlandet uppgick till miljarder kronor vid slutet av kvartalet. Monetära finansinstituts inlåning från utlandet, ställningsvärden och transaktioner, mdkr k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k Ställningsvärden (vänster) Transaktion (höger) Minskade upplåning i obligationer men ökade i certifikat Under andra kvartalet minskade monetära finansinstitut sin upplåning i långa värdepapper, obligationer, med 15 miljarder kronor samtidigt som de ökade sin upplåning i korta värdepapper, certifikat, med 38 miljarder kronor. De monetära finansinstitutens utestående skuld i räntebärande värdepapper minskade med 56 miljarder kronor under kvartalet. Skulden i emitterade värdepapper uppgick vid utgången av kvartalet till 4 75 miljarder. Till följd av kronförstärkningen minskade skulden med 79 miljarder under kvartalet.

8 Finansinspektionen och SCB 8 FM 17 SM 153 Monetära finansinstituts emitterade värdepapper, ställningsvärden och transaktioner, mdkr Upplåningsstock (vänster) Nettoupplåning i obligationer (höger) Nettoupplåning i certifikat (höger) Lägre statsskuld Totalt uppgick den marknadsvärderade statsskulden vid utgången av det andra kvartalet 215 till miljarder kronor, varav räntebärande värdepapper utgjorde miljarder kronor. Övriga skuldinstrument 1, inlåning, lån och tjänstepensionsskuld uppgick ackumulerat till 532 miljarder kronor. Statens skuld till marknadsvärde, ställningsvärden, mdkr k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k Obligationer Certifikat Tjänstepensionsskuld Inlåning, lån 1 Här ingår handelskrediter, periodiseringar av skatter och sociala avgifter samt övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter.

9 Finansinspektionen och SCB 9 FM 17 SM 153 Under andra kvartalet 215 minskade den marknadsvärderade statsskulden med 23 miljarder kronor. Deprecieringen av den amerikanska dollarn samt högre marknadsräntor bidrog till en negativ värdeförändring på 49 miljarder kronor. Riksbanken utökade sitt stödköp av svenska statsobligationer under andra kvartalet 215 då de nettoköpte för 6 miljarder kronor. Svenska banker och utländska investerare sålde samtidigt statsobligationer till ett värde av 2 miljarder vardera under andra kvartalet 215. Statens kortfristiga upplåning från utlandet i termer av certifikat fortsatte att minska och detta förklaras till stor del av förfall i Commercial pappers utgivna av Riksgälden. Statens finansiella sparande, transaktioner i finansiella tillgångar minus transaktioner i skulder, var positivt andra kvartalet 215 och uppgick till sex miljarder kronor. Statens finansiella sparande, transaktioner, mdkr k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k Sociala trygghetsfonders tillgångar minskade I samband med den här publiceringen har förändringar i populationen avseende sociala trygghetsfonder gjorts. Enligt ny definiton innefattas AP-fonderna i det allmänna pensionssystemet, den traditionella försäkringen inom premiepensionssystemet samt vissa andra tillgångar och skulder som Pensionsmyndigheten förvaltar inom premiepensionssystemet. Under det andra kvartalet 215 har sektorns finansiella tillgångar minskat. Senast det hände var under andra kvartalet 212. Minskningen av tillgångarna beror både på nettoförsäljningar samt en negativ värdeutveckling. AP-fondernas svensknoterade aktier minskade i värde med sex miljarder under kvartalet. Störst värdeminskning skedde dock i AP-fondernas tillgångar placerade i utlandet. Bland sektorns tillgångar i utlandet minskade värdet på räntebärande värdepapper med 11 miljarder, aktier 19 miljarder medan andra ägarandelar och fondandelar minskade i värde med nio miljarder kronor. Förklaringen till den negativa värdeutvecklingen på utländska tillgångar förklaras främst av den allmänna börsnedgång men även en förstärkning av den svenska kronan. AP- fonderna realiserade vinster och förluster i finansiella derivat som summerade till minus 17 miljarder samt nettosålde aktier för 1 miljarder. För hela sektorn Sociala trygghetsfonder var det finansiella sparandet under andra kvartalet 11 miljarder.

10 Finansinspektionen och SCB 1 FM 17 SM 153 Tabeller 1. Finansiellt sparande för olika sektorer 215 kv 2, transaktioner (mnkr) 1. Net lending(+)/net borrowing(-) by institutional sectors 2 nd quarter 215, transactions (SEK million) Summa Total Icke finansiella bolag Nonfinancial corp. Finansiella bolag Financial corp. Offentlig förvaltning General government Hushåll HIO 3 Summa svenska sektorer Household NPISH 3 Swedish Total, sectors Utlandet Rest of the world Finansiellt sparande Net financial transactions Finansiella tillgångar Financial assets Monetärt guld och SDR Monetary gold and SDRs Sedlar, mynt och inlåning Currency and deposits 1 Certifikat 2 Short term securities Obligationer och förlagsbevis Long term securities Lån Loans Sv. börsaktier Sw. listed shares Sv. ej börs. akt. Sw. unlisted sh Sv. andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Försäkringssparande Insurance technical reserves Finansiella derivat Financial derivatives Handelskrediter och förskott Trade credits and advances Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Monetärt guld och SDR Monetary gold and SDRs Sedlar och mynt Currency Inlåning 1 Deposits Certifikat 2 Short term securities Obligationer och förlagsbevis Long term securities Lån Loans Börsnoterade aktier Listed shares Ej börsnoterade aktier Unlisted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Försäkringssparande Insurance technical reserves Finansiella derivat Financial derivatives Handelskrediter och förskott Trade credits and advances Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable 1.) Inkl. riksgäldsspar. National debt savings included. 2.) Inkl. statsskuldväxlar. Treasury bills included. 3.) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Non profit institution serving households.

11 Finansinspektionen och SCB 11 FM 17 SM Finansiellt sparande för olika sektorer 215 kv 1, transaktioner (mnkr) 2. Net lending(+)/net borrowing(-) by institutional sectors 1 st quarter 215, transactions (SEK million) Summa Total Icke finansiella bolag Nonfinancial corp. Finansiella bolag Financial corp. Offentlig förvaltning General government Hushåll HIO 3 Summa svenska sektorer Household NPISH 3 Swedish Total, sectors Utlandet Rest of the world Finansiellt sparande Net financial transactions Finansiella tillgångar Financial assets Monetärt guld och SDR Monetary gold and SDRs Sedlar, mynt och inlåning Currency and deposits 1 Certifikat 2 Short term securities Obligationer och förlagsbevis Long term securities Lån Loans Sv. börsaktier Sw. listed shares Sv. ej börs. akt. Sw. unlisted sh Sv. andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Försäkringssparande Insurance technical reserves Finansiella derivat Financial derivatives Handelskrediter och förskott Trade credits and advances Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Monetärt guld och SDR Monetary gold and SDRs Sedlar och mynt Currency Inlåning 1 Deposits Certifikat 2 Short term securities Obligationer och förlagsbevis Long term securities Lån Loans Börsnoterade aktier Listed shares Ej börsnoterade aktier Unlisted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Försäkringssparande Insurance technical reserves Finansiella derivat Financial derivatives Handelskrediter och förskott Trade credits and advances Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable 1.) Inkl. riksgäldsspar. National debt savings included. 2.) Inkl. statsskuldväxlar. Treasury bills included. 3.) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Non profit institution serving households.

12 Finansinspektionen och SCB 12 FM 17 SM Finansiellt sparande enligt finansräkenskaperna, per kvartal (mdkr) 3. Net lending(+)/net borrowing(-) according to financial accounts, quarterly (SEK billion) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Summa kvartal Icke-finansiella bolag Non-financial corporations ,1-19, 8,5 19,5 2, ,5-45,2 1,2-48, -35, ,3 37,5 14,9-111,4-121, ,8 13,6-58,3 73,6 17,2 2-82,8-11,8 2,8 19,5-162,2 21-8,4-76,9-181,3 33,4-35, ,5 36, 36,8-42,4-71, ,4 72,6-64,3 78, 14,8 24-2,7-86,4 82,1 31,2 6,1 25-9,1-28,1 21, 9,4-6, ,2-35,8 2,5 99,6-6, ,9-58,4 4,3-1,3-253, ,7-171,2-56, -61,8-392, ,5-56,5 11,7 46,8-47, ,2-88,4 52, -2,7 96, ,2-1,7 48,2 81,2-7, ,4-89,3-7,6 42,9-118, ,3-43,4 11, -2,5-71, , -9,8-98,6 165,9-15, ,1-67,7-53,6 Finansiella bolag Financial corporations ,2 43,7 3,9 33,1 171, ,9 24,5-21,8 6,6 57, ,4 44,4 12,1 23,9 55, ,3-22,7 3,3-7,3 39,6 2 8,9 61,3-14,2 46,7 12, ,9 4,3 165, 113,5 347, ,9 45,7 25,6 42, 132, ,8-36,2 2,8 4,6 48,9 24 4,8 11,2-33,3-18,5, ,9 2,2 15,7-57,6-6, ,9-8,4-24,2-5,8-7, ,9-125,2 63, 157,3 196,9 28 9,2-35,9-53,8 132,9 52, ,5 16,5 46,4 27,9 268,2 21-7,6-8,2-1,1-32,5-112, ,4-3, 5,3 25,5 158, ,2-29,2 69,3 59, 163, ,9 34,7-1,3 55,4 131, ,6 7,5 57,1 28,8 148, ,1-8,9 75,2 Offentlig förvaltning General government ,1 11,7-39,9-17,1-47, ,2 18,9-14,4-34,5-2, , 52,8-14,5-26,7 23, ,6 27,2-4,4-4,5 35,9 2 4,3 12,6,5 8,9 62, ,7 8,8-12,6-2,2 13, ,9-17,5-7, -27,1-22,8 23-6,7 16,6 7, -3,4-13,4 24-8,4 27,2 11,1-9,5 2,5 25 1,5 49,4,2-2,9 39, ,7 23,6-6,1-7, 66, ,4 4,2 47,3-12,2 119, ,7 45,7 29,1-53,8 66, ,2 16,8 5,6-76,7-22, 21 32, 17,9 19,2-75,6-6, ,1 26,7 2,8-63,1-7, , 17,6 1, -56,1-3, ,1 19,4-8,9-47,2-45, ,2 4,7 4,9-53,9-62, ,8 11,2 -,5

13 Finansinspektionen och SCB 13 FM 17 SM Finansiellt sparande enligt finansräkenskaperna, per kvartal (mdkr) 3. Net lending(+)/net borrowing(-) according to financial accounts, quarterly (SEK billion) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Summa kvartal Statlig förvaltning Central government ,5 4,3-4,8-24,3-64, ,9 9,6-13,3-47,3-31, ,8 45,8-29,2-24, 6, ,2 42,4 2, 8, 66,5 2 3,1 6,8 9,2 16, 62, ,1-4,6 -,3-6,7 138, ,7-11,6-9,1-27,3-34,2 23-7,9 12,7-9,9-27,4-32, ,7 17,6-2,8-9,9-14,8 25-3,6 36,7 1,9-34,8, , 11,3-15, -9,4 27, ,1 24, 36,4-7,8 75, ,1 32,6 1,8-33,4 39, ,9 17,7 5, -66, -19,4 21 2, 6,2 13,9-59,3-19, ,8 19,5-4,4-48,7-12, ,6 8,3-3,5-33,9-38, ,7 11,7-5,9-3,7-41, , 6,8-4,9-25,9-52, ,1 5,8-8,3 Kommunal förvaltning Local government ,4-2,8-3,5 8,7 4, ,5-1,8-2,8 4,3-3, ,5-1,7 -,3-3,7-12, ,5-1,5 3,2-1,4-3,2 2 8,5 3,5-2,8-11,5-2,3 21 3,1 1,1-1,9-2,5 -,2 22 4,3-8,3 2,9-1,6-2,7 23-2,1-2,5 11,3-9,2-2,5 24 2,3 3,4, -3,3 2,4 25 3,2 3, -2,6 8, 11,6 26 7,7-2,3 4,3-3,1 6,6 27 1,8-2,4 8,1-8,2 8,3 28 2,8 5,6 6,4-18,2-3,4 29 9, -3,6-3,3-8,8-6, ,6 6,3 4,1-16,3 5, ,1-2,9 3,5-15,5-13, ,1 1,5 13,3-2,2-2, ,2 3,5,3-1,6 -, ,6-9,4 9,1-25, -15, ,2-5,3-5,4 Sociala trygghetsfonder Social security funds ,1 1,2 4,3-1,6 11, ,2 11,2 1,7 8,6 14, ,7 8,7 15, 1, 29, ,1-4,7-9,6-11, -27,4 2 1,6 2,4-5,9 4,4 2, ,4 12,3-1,4 7, -124,6 22 1,8 2,3 -,8 1,8 14,1 23 3,3 6,5 5,6 6,2 21,6 24 9, 6,2 13,9 3,7 32,9 25 1,9 9,7,9 5,9 27,5 26 7, 14,6 4,6 5,4 31,7 27 1,5 18,6 2,7 3,9 35, ,8 7,6 11,9-2,2 31,1 29 -,7 2,7 3,9-1,9 4,1 21,3 5,4 1,2, 7, 211 4,3 1,2 3,7 1,1 19, ,5 7,8,2-2, 1, ,4 4,2-3,2-5,9-3,6 214,3 7,3,6-3, 5, ,5 1,7 13,2

14 Finansinspektionen och SCB 14 FM 17 SM Finansiellt sparande enligt finansräkenskaperna, per kvartal (mdkr) 3. Net lending(+)/net borrowing(-) according to financial accounts, quarterly (SEK billion) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Summa kvartal Hushåll Households ,4 31,3 41,7-1,6 113, ,9 35,5 27,9 -,3 81, ,9 6,6 8,3-2,4 38, ,2 3,7 37,9-2,4 72,4 2 1,4 26,6 4,3-34,6 33, ,8 33,6 5,7-2,4 45, ,5 48,1-1,3 35,3 113, ,9 38,3 12,5 11,4 14, ,3 26,7 2,7-1,3 4, , 3,8 3, -4, 52, ,7 8,3 7,9-23,3 35, ,2 55,6-8,2 -,8 78, ,1 41,8 -,8 51,4 145, ,5 37,3-1,1 8,3 78, ,3 41,3-14,3 6,4 66, ,1 57,1 8,3 22,2 124, ,9 86,1 19,3 5,6 165, ,8 96,4 16,7 25,8 21, , 96,1 15,3 24,9 196, ,3 97,4 155,7 HIO 1 NPISH , 4,2-2,6 2,2 3, ,6-1,,1 1,3 -, ,1,,7 1, 1, ,1 2, -,3,4 4,2 2 4,2 6,2-2,9-1,3 6,2 21 2,7 -,7 -,5 2,5 4,1 22 3,1,4-1,7,4 2,2 23 2,9,8 2,2 1,9 7,9 24 2,8-1,8 -,5,3,8 25 -,5,7 3,6-1,7 2,2 26 7, -3,7 -,3-2,7,3 27 4,3-2, -2,8 1,7 1,2 28 3, -1,2 1,5 2, 5,3 29 5,8-1,7 -,2-1,3 2,7 21 3,4-1,6 -,1 2,6 4, , 2,2-1, -2,2-4, ,2 1,9,2-2, 3, ,4-9, -4,3 -,3-1, ,2-5,8 4,6-1, 1, 215 4,2,2 4,4 Svenska fordringar mot utlandet ,6 71,8 11,6 36,1 261,2 Swedish claims on rest of the world ,2 32,6 1,9-2,9 81, ,9 141,3 21,5-115,6-2, ,5 167,8 5,1 41,8 259,3 2-27,9 5, 26,5 39,3 42, ,7-3,9-23,7 126,7 15, ,1 112,6 52,4 8,1 154, ,3 92,1-21,7 65,4 252, , -23,2 62, -6,9 68, 25-42,2 72,9 43,6 6,2 8, ,1-88, -2,2 6,8 33, ,9-89,9 13,5 45,7 143,2 28 7,4-12,7-8, 7,8-122, ,5 12,4 143,4 4,9 28, ,3-39, 55,8-11,8 48, ,4 72,3 18,6 63,6 263, ,8-12,9 28,2 49,5 182, ,6 98,1 13,2 31,3 26, ,4 11,8-16,7 164,7 132, , 32,3 181,3 1) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Non-profit institutions serving households

15 Finansinspektionen och SCB 15 FM 17 SM 153 Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero, Mindre än,5 Mindre än,5 Less than.5 Less than.5.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

16 Finansinspektionen och SCB 16 FM 17 SM 153 Fakta om statistiken Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet och behandlar de finansiella aktiviteter som sker i samhällsekonomin. Syftet med finansräkenskaperna är att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt finansiellt sparande och finansiell nettoförmögenhet för olika samhällssektorer. Den EU-reglering som är styrande för statistiken är ENS 21 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) Nr 549/213. Detta omfattar statistiken Statistiken avser att omfatta hela den finansiella delen av samhällsekonomin och redovisas uppdelat på olika samhällssektorer. För varje sektor redovisas finansiella tillgångar och skulder uppdelat på olika finansobjekt. Definitioner och förklaringar Transaktioner definieras som förändringar i tillgångar och skulder rensat från värdeförändringar och eventuella omklassificeringar. Det finns tre huvudtyper av transaktioner; (1) köp och försäljning av överlåtbara finansobjekt såsom aktier och obligationer, (2) förändringar i fordringar och skulder till följd av uttag och insättningar, upptagande och amortering av lån och (3) finansiella fordringar som uppkommer som en motpost till en transaktion när det är tidsskillnad mellan transaktionen och den motsvarande betalningen. Ett exempel på sådana transaktioner är handelskrediter och skattefordringar. Finansiellt sparande definieras som summan av transaktioner för finansiella tillgångar minus summan av transaktioner för skulder under perioden. Ställningsvärden definieras som innehavet av utestående tillgångar och skulder per den sista i kvartalet. För överlåtbara objekt som aktier och obligationer redovisas dessa till marknadsvärde. Skillnaden mellan ställningsvärdet vid innevarande kvartals slut och föregående kvartals slut består av transaktioner, värdeförändringar och eventuella omklassificeringar. Ett vanligt begrepp som används istället för ställningsvärden är stockar. Finansiell nettoförmögenhet definieras som summan av ställningsvärden för utestående finansiella tillgångar minus summan av ställningsvärden för utestående skulder. Omklassificeringar uppstår exempelvis vid förändringar i populationen i det statistiska underlaget eller vid andra omvärldsförändringar. Monetära finansinstitut omfattar banker, bostadsinstitut, kommun- och företagsfinansierade institut och övriga kreditmarknadsbolag. Så görs statistiken Finansräkenskaperna ställs samman utifrån primärstatistikkällor för de olika sektorerna, bland annat finansmarknads-, kommun- och företagsstatistik. Statistikkällorna baseras på totalundersökningar med vissa undantag, bland annat för den icke-finansiella företagssektorn som baseras på urvalsundersökningar. Statistikkällor inriktat på vissa specifika finansobjekt så som svenska noterade aktier används också. Sammanställning och publicering av finansräkenskaper görs varje kvartal och benämns då kvartalsvisa finansräkenskaper. Varje år sammanställs och publiceras även årsvisa finansräkenskaper. De bygger på definitiva årsbokslut och mer komplett årsstatistik och är därför mer fullständiga än de kvartalsvisa finansräkenskaperna. Preliminära årsberäkningar publiceras i

17 Finansinspektionen och SCB 17 FM 17 SM 153 samband med publiceringen av fjärde kvartalet i mars efterföljande år. Definitiva årsberäkningar publiceras i september efterföljande år. Statistikens tillförlitlighet Statistiken är preliminär och kan komma att ändras. Eftersom finansräkenskaperna baseras på ett antal olika primärstatistikkällor beror tillförlitligheten till stor del på kvaliteten i de enskilda statistikkällorna. Täckningsproblem förekommer på två olika sätt i finansräkenskaperna. Det kan finnas täckningsproblem i den primärstatistik som används. Ett exempel på det är undersökningar gällande icke-finansiella företag. De undersöks genom urvalsundersökningar. Det finns även täckningsproblem på grund av bristfällig statistik eller på grund av att statistik saknas för vissa sektorer. I sådana fall används residualberäkningar, där man utgår från den total som finns för hela ekonomin och reducerar den med kända uppgifter som finns för andra delsektor. Den rest som uppstår läggs sedan på den sektor som valts som residual i det enskilda fallet. Bra att veta Från och med 24 september 214 baseras finansräkenskaperna på förordningen ENS 21 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet), vilken i sin tur baseras på SNA 28 (System of National Accounts). SNA 28 har tagits fram i samarbete med de stora internationella organisationerna FN, OECD, EU, IMF och Världsbanken. ENS 21 är en tillämpning av SNA 28 för EU-länderna. Anpassningen till ENS innebar bland annat ändrad sektorindelning, nya finansobjekt och nya definitioner av vissa finansobjekt. Tidigare baserades finansräkenskaperna på rekommendationen ENS 95 som i sin tur baserades på SNA 93. Revideringar I enlighet med revideringspolicyn har hela tidserien reviderats. Kvartalsuppgifterna har reviderats från första kvartalet 1996 och år från Här beskrivs de större revideringarna som är implementerade till publiceringen av Finansräkenskaperna andra kvartalet 215. Sektorflytt av tillfälligt förvaltade pensionspremier En del av premiepensionssystemet har bytt sektorklassificering efter beslut av EU:s statistikorgan Eurostat. Det handlar om den tillfälliga förvaltningen av pensionspremierna som innan de investeras i de av hushållen valda fonderna förvaltas av Pensionsmyndigheten. Den tillfälliga förvaltningen har flyttats från sektor S.1314, sociala trygghetsfonder till den finansiella bolagssektorn S.129, pensionsinstitut där den huvudsakliga delen av premiepensionen varit placerad sedan tidigare. Den tillfälliga förvaltningens tillgångar som flyttas till finansiella bolagssektorn är framförallt placerade i räntebärande värdepapper samt i inlåningskonto hos Riksgälden. Till den tillfälliga förvaltningen hör även en pensionsskuld, motsvarande tillgångarna, som också byter sektor. Det är tidsserien från och med första kvartalet 21 som berörs och den tillfälliga förvaltningens pensionspremier som flyttats varierar under den perioden mellan 3 och 6 miljarder kronor. Holdingbolag har blivit egen sektor Holdingbolag har flyttats från S.11, icke-finansiella bolag till en egen sektor. Ny sektor för dessa holdingbolag blir S.127, koncerninterna finansinstitut. I Statistikdatabasen (SSD) publiceras inte S.127 som en egen sektor utan ingår i S andra finansförmedlare, finansiella servicebolag och koncerninterna finansinstitut. Anledningen till flytten är krav som ställs från ENS 21 (Euro-

18 Finansinspektionen och SCB 18 FM 17 SM 153 peiska national- och regionalräkenskapssystemet 21). Flytten medför att sektorn icke-finansiella företag kommer revideras från första kvartalet 1996 och framåt. Huvudkälla för S.11 har hittills varit balansstatistik för icke-finansiella bolag (BAST) och det kommer den fortsätta att vara. Antalet objekt som tillhör målpopulationen för icke-finansiella företag kommer att minska på grund av flytten. Samtidigt kommer antalet objekt som tillhör målpopulationen i den finansiella bolagssektorn att öka. En ny urvalsundersökning finansiell balansstatistik (FinBAST) samlar in uppgifter om holdingbolag och den undersökningen kommer att bli huvudkällan för S.127 i finansräkenskaperna. Tillsammans motsvarar den nya sektorindelningen för S.11 och S.127 tidigare population för S.11, det vill säga population varken växer eller minskar bara delas i två. Såväl BAST såsom FinBAST visar företagens finansiella tillgångar och skulder i form av ställningsvärden och transaktioner. Onoterade aktier reviderade En ny metod för att beräkna transaktioner av onoterade aktier (LF512) från emittentsidan har införts. Metoden innebär att förändringen i aktiekapital/ insatskapital och övrigt bundet eget kapital beräknas som transaktioner samtidigt som förändringen för balanserad vinst/förlust samt årets resultat beräknas som omvärdering. Transaktioner, köp och försäljning, i onoterade aktier för varje sektors innehav i onoterade aktier hämtas från respektive sektors primärkälla. Skillnaden mellan transaktionerna från emittentsidan och innehavarsidan fördelas sedan residualt på icke-finansiella bolag och avser då köp/försäljning av onoterade aktier. Denna revidering har gjorts för onoterade aktier emitterade av icke-finansiella bolag från första kvartalet 1996 och för Monetära finansinstitut från andra kvartalet 211 och framåt. För icke-finansiella företag har Företagens ekonomi (FEK) varit primärkälla och för Monetära finansinstitut har Standardrapporten varit primärkälla. Det är endast transaktionerna mot svenska sektorer som berörs av metodförändringen, transaktioner mot utlandet har precis som tidigare betalningsbalansen som primärkälla. I samband med publiceringen av detta kvartal har även ställningsvärden för onoterade aktier reviderats och detta från första kvartalet 213 och framåt. Revideringen skedde på grund av definitiva siffror för år 213 från primärstatistikkällan Företagens ekonomi och medför att värdet på onoterade aktier reviderades ned. Metoden för att beräkna ställningsvärden för onoterade aktier bygger på årsuppgifter från Företagen ekonomi och den statistiken publiceras två år efter utgången av referensåret. Uppgifterna för onoterade aktier efter år 213 skrivs fram och är preliminära. Omvärdering av monetära finansinstituts värdepapper Monetära finansinstitutens emitterade certifikat och obligationer har reviderats från första kvartalet 1996 till fjärde kvartalet 21. Anledningen till revideringen är metodutveckling av beräkningsmodellen. Tidigare redovisades inga omvärderingar på dessa instrument. Förbättringen innebär att ett antal breda prisindex används där hänsyn till både ränte- eller valutakurseffekter tagits. Detta påverkar även transaktionerna som tidigare beräknades som hela skillnaden i ställningsvärde mellan kvartalen. Högre statsskuld Insättningen som Radiotjänst i Kiruna AB gör i Riksgälden har tidigare inte fångats upp i statistiken. Denna revidering ökar statens skuldnivå med i genomsnitt en miljard kronor från år 24 och framåt. Påverkan på det finansiella sparande är marginell och uppgår i genomsnitt till minus 11 miljoner per år under perioden.

19 Finansinspektionen och SCB 19 FM 17 SM 153 Hushållens tillgångar i bostadsrättsandelar En ny fördelning mellan transaktioner och omvärderingar har gjorts på hushållens tillgångar i bostadsrättsandelar, FA519 mot S.11, från första kvartalet 22 och framåt. Detta gjordes på grund av nytt antagande vid ombildningar av hyresfastigheter till bostadsrättsföreningar. Tidigare uppskattades att hushållens insatser som andel av bostadsrättsföreingens köpeskilling av fastigheten var 5 procent, resterande var föreningens. Några fallstudier har visat att hushållen andel utgjort cirka 8 procent vid ombildandet. Transaktionsvärdet har därför höjts samtidigt som omvärderingen sänks med motsvarande värde. Detta ger ingen påverkan på ställningsvärdet. Dock har även ställningsvärden ändrats från , men detta till följd av reviderad primärstatistik. 214 reviderades till publiceringen av Finansräkenskaperna fjärde kvartalet 214 i mars i år. Investeringsfonders finansiella sparande och nettoförmögenhet Investeringsfonders finansiella sparande och finansiella nettoförmögenhet har satts till noll för hela tidserien, vilket är förenligt med riktlinjer enligt ENS 21. Detta har skett genom att tillgångarna motsvarar skulderna för varje fond och kvarhållna utdelningar periodiseras och ses som en transaktion när de uppkommer och inte när de betalas ut kassamässigt. Kvartalsuppgifter har revidertas från och med första kvartalet 1996 och år från och med Kommunal förvaltning har fått större population Populationen för kommunal förvaltning har utökats med sex kommunala bolag till denna publicering. Arbetet med en rättvisande population för offentlig förvaltning sker löpande och eventuella omklassningar genomförs i samband med beräkningarna av andra kvartalet varje år. Enheterna förs då till/från sektorn offentlig förvaltning från och med år t-2 och framåt, det vill säga i detta fall från och med år 213 och framåt. Påverkan på den kommunala förvaltningens finansiella sparande är liten medan bidraget till kommunsektorns totala tillgångar respektive skulder uppgår till ungefär mellan 29 och 31 miljarder kronor (okonsoliderat). Annan statistik De reala nationalräkenskaperna beräknar också finansiellt sparande för olika samhällssektorer kvartals- och årsvis. Nationalräkenskapernas beräkning av det finansiella sparandet skiljer sig dock ifrån finansräkenskapernas genom att de beräknar det finansiella sparandet som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Resultaten skiljer sig tidvis avsevärt från varandras. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

20 Finansinspektionen och SCB 2 FM 17 SM 153 In English Financial Accounts, 2nd quarter 215: Households borrowed at the same time that wealth decreased During the second quarter of 215, households increased their loans by SEK 66 billion, a historically high figure. At the same time the value of households' financial assets fell, above all as a result of the falling stock markets. Households' loans increased by SEK 66 billion during the second quarter of 215, which can be compared with SEK 5 and SEK 39 billion for the corresponding quarters in 214 and 213. Households' loan stock amounted to SEK 3 37 billion at the end of the second quarter of 215. This is an increase of 1 percent in 1 years. Households' financial assets decreased during the quarter when the stock market, according to Affärsvärlden's general index, fell by 7 percent and a large part of the financial assets are related to shares. Financial assets decreased by SEK 62 billion even though financial savings were positive. Households' financial savings, the difference between transactions in financial assets and transactions in debts, were at a high level of SEK 97 billion during the quarter. Normally, household savings are high during the second quarter as share dividends are often distributed then. Financial net wealth decreased during the quarter when financial assets decreased at the same time as debts rose. However, net wealth has increased by 56 percent during the last five-year period; at the same time, the Stockholm stock exchange has risen by 62 percent, according to Affärsvärldens general index. Household s financial assets, liabilities and financial net wealth, balance value, SEK billions The Riksbank increased their supporting purchases of government bonds. The Riksbank's purchase of government bonds amounted to SEK 6 billion during the second quarter of 215. The Riksbank's total holdings of government bonds issued by the Swedish government amounted to SEK 88 billion at the end of the second quarter of 215.

21 Finansinspektionen och SCB 21 FM 17 SM 153 The Riksbank's supporting purchase of Swedish government bonds, balance value and transactions, SEK billions Revisions In connection with the calculation of the second quarter of 215, a part of the premium pension system has changed its sector classification. Temporary administration has been moved from sector S.1314, Social security funds to the financial corporate sector, S.129, Pension institutions. Holding companies have also been moved from S.11, Non-financial corporations to a new sector. The new sector for these holding companies will be S.127, which is published in the sector S , Other financial intermediaries, financial auxiliaries and captive financial institutions.