GESTALTNINGSPROGRAM (GP) VÄG 50, ÖDESHÖG MOTALA, DELEN FÖRBIFART VADSTENA

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM (GP) VÄG 50, ÖDESHÖG MOTALA, DELEN FÖRBIFART VADSTENA SKEDE ARBETSPLAN WSP Samhällsbyggnad

2 Uppdragsnr: (31) Vägverket Region Sydöst Projektledare: Ulf Johnsson Tfn: Biträdande projektledare: Roger Sievert Tfn: Jönköping Expertstöd miljö/kulturmiljö: Karin Wennberg Telefon: WSP Samhällsbyggnad Östra Storgatan 67 Tfn: Expertstöd vägarkitektur: Göran Svantesson Uppdragsledare: Karl-Magnus Krona Jönköping Ansvarig gestaltningsprogram: Ann-Mari Talling Medarbetare gestaltning: Bengt Gustavsson Arbetsnummer: WSP Samhällsbyggnad Box Norrköping Besök: Sprängstensgatan 2 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Uppdragsnr: (31) Inledning...4 Syfte...4 Landskaps- / ortsanalys...5 Befintliga förhållanden...5 Landskapets och ortens förändring...10 GESTALTNINGSPROGRAM...12 Generella utgångspunkter...12 Vägsträckningens utgångspunkter...13 Trafikplatsernas utgångspunkter...14 Gestaltningsförslag...15 Delsträcka A...17 Delsträcka B...19 Delsträcka C...21 Delsträcka D...22 Delsträcka E...23 Delsträcka F...25 Delsträcka G...27 Trädplantering...28 STÄLLNINGSTAGANDEN/ SAMMANFATTNING...30 Allmänt...30 Vägsträckan...30 Trafikplatserna...31

4 Uppdragsnr: (31) Inledning Sedan 1999 finns inskrivet i väglagen att en estetiskt tilltalande utformning ska eftersträvas samt att hänsyn ska tas till stads-och landskapsbild och natur och kulturvärden. Gestaltningsprogrammet arbetas fram som en del i den lagstadgade planerings- och projekteringsprocessen med sina huvudskeden förstudie, vägutredning, arbetsplan, bygghandling. Detta Gestaltningsprogram ingår i Vägverkets arbetsplan för Väg 50, Östergötland, förbifart Vadstena. Till grund för arbetet ligger tidigare arbeten enligt följande: - Översiktlig kulturmiljöanalys, Nationell stamväg Motala-E4. Vägverket maj Förstudie, riksväg 50 förbi Vadstena, Vägverket. Förslagshandling Fördjupad översiktsplan FÖP för ny förbifart för riksväg 50. Vadstena kommun. Antagandehandling, laga kraft Arbetet har utförts utifrån de riktlinjer som anges i Vägverkets skrifter: - Gestaltningsprogram, en vägledning. 2004:41 - Gestaltningsprogram en hjälpreda Syfte Ett gestaltningsprogram (GP) tas fram i syfte att verka för god vägarkitektur. Det sker genom att redovisa tänkta lösningar och principer för vägrummets utformning och samspel med omgivande miljö. Huvuduppgiften är att gestaltningsprogrammet fungerar som ett hjälpmedel för att identifiera viktiga estetiska frågor och ge underlag vid ett genomförande. GP skall inte godkännas eller beslutas i form av ett eget, fristående dokument. GP är både en arbetsmetod och ett dokument och utgör stöd vid diskussioner i arbetsgrupper såväl inom som utanför projektet. För att säkerställa att GP:s intentioner förs vidare till senare skeden i processen skall programmet redovisa de ställningstaganden som gjorts och förslag som tagits fram vid gestaltningen av vägen. För bakgrund och fakta kring trafiksäkerhet, val av vägstandard, korsningstyper m.m. hänvisas till arbetsplanen med tillhörande trafiktekniskt PM och tidigare arbeten under rubrik Inledning ovan.

5 Uppdragsnr: (31) Landskaps- / ortsanalys Befintliga förhållanden Landskapet kring Vadstena tätort karaktäriseras av vidsträckt jordbruksslätt. Jordbruksmarken är flack med en svag, långsträckt höjning mellan vägarna 944 och 206. Nuvarande huvudvägnät till och från staden utgörs av nord-syd-gående riksväg 50 samt länsvägarna 944 och 206. Siktlinjerna är långa när man närmar sig Vadstena. Stadens silhuett med Vadstenas historiska byggnader, slottet och klosterbyggnaderna, utgör en karaktäristisk fond och landmärken tillsammans med alleér och mindre skogsdungar med ädellövträd, främst ek m.m. Tätorten är belägen med Vättern på västra sidan och jordbruksslätten som omger staden i övrigt. Vadstena utgör Riksintresse för kulturmiljövården, se Översiktlig kulturmiljöanalys. Vadstenas utgångsläge kan illustreras i nedanstående karta. Vägsystemet med riksväg 50, länsvägarna 944 och 206 bildar ett stjärn- eller solstråleformat vägnät till och från staden. Karta över Vadstena idag

6 Uppdragsnr: (31) Bild från södra infarten mot norr. Vy över den omgivande jordbruksslätten med Vadstena Slott och kyrktorn i fonden. Från väg 944 har trafikanten sikt mot silhuetten av Vadstenas historiska byggnader. På närmare håll ter sig stadsranden i det stora hela fortfarande väl sammanhållen med en direkt övergång från bebyggelse till jordbruksmark, se bild nedan. Bild från väg 944 mot Hovtorpsvägen.

7 Uppdragsnr: (31) Här och var är stadsbilden splittrad. Verksamheter och kommunaltekniska anläggningar exponerar sig mot jordbrukslandskapet på ett mindre tilltalande sätt i Vadstenas stadsbild. Vy från väg 206 in mot Vadstena. Väg 944 har en väl uppvuxen landsvägsallé. Allémotivet fortsätter i förlängningen utmed Hovsvägen på andra sidan stadsgränsen och in bland stadsbebyggelsen. Bild strax öster om väg 944 mot väster.

8 Uppdragsnr: (31) Mellan väg 944 och väg 206 höjer sig jordbruksmarken svagt och långsluttande. Från väg 944 mot öster. Från förbifartens högsta punkt har man vid utsikt över jordbrukslandskapet och Vadstena. Vid förbifartens högsta punkt utanför Kvarnbacken. Vid korsningen med väg 206 ligger Folkets park i en lummig ädellövsdunge. Här syns också allén till Kvissbergs gård. Folkets park från väg 206.

9 Uppdragsnr: (31) Efter Folkets park vidtar återigen den flacka slätten. I väster kan Vättern anas. Från korsningen väg 50/ vägen till Ljungatorp mot Kvissbergs gård.

10 Uppdragsnr: (31) Landskapets och ortens förändring Den nya förbifarten placerar sig öster om bebyggelsen i övergången mellan stad och jordbruksslätt. Av planeringsunderlag från Vadstena kommun FÖP (se nedan) framgår att staden i första hand har för avsikt att växa mot Vätterstranden, men det finns även förslag på flera utbyggnadsområden i öster och på sikt är det troligt att förbifarten kommer att ingå i Vadstena stads gatunät. Åtgärder på befintlig genomfart inne i Vadstena, t.ex. åtgärder för hastighetssäkring, avledning på andra lokalgator etc. kommer också påverka trafikeringen av förbifarten. Åtgärder inne i Vadstena belyses inte i detta gestaltningsprogram utan bör studeras i särskild ordning i kombination med förbifartsprojektet. Genom förbifartens placeringen i landskapet, vald linjeföring och trafikstandard (se arbetsplan) liknar förbifarten en väg i landskap. Placeringen intill Vadstena tätort gör vägen till ett stadsbyggnadsprojekt, vilket innebär att vägen måste förhålla sig till gestaltandet av en ny stadsrand för Vadstena. Det åvilar därför Vadstena kommun att samtidigt planera byggandet av staden i kombination med pågående vägprojekt. Lämpligast via upprättande av detaljplaner. Därmed fås en helhetssyn och gemensamt ställ-

11 Uppdragsnr: (31) ningstagande hur vägprojektet och omgivande mark, trafiksystem mm bör utformas och nyttjas. Viktig komponent är här att belysa och beskriva ur gestaltningssynpunkt hur eventuell ny bebyggelse utmed vägen påverkar Vadstenas stadsbild sedd från vägen och infartsvägarna. Likväl som hur upplevelsen av vägen och dess närområde kommer att bli från staden.

12 Uppdragsnr: (31) GESTALTNINGSPROGRAM Generella utgångspunkter Följande utgångspunkter i gestaltningsprogrammet för förbifarten kan beskrivas: 1. Den skall avlasta Vadstena centrum från genomfartstrafik och förbifarten måste utformas så att det blir attraktivt för passerande trafik att välja denna väg. Tung trafik som i stor utsräckning väljer kortaste vägen (se förstudien s. 21) skall lockas att ta den nya förbifarten trots att nuvarande passage genom centrum är ca 725 m kortare. 2. Förbifarten skall vara attraktiv för besökare till Vadstena och vägen skall ge trafikanterna en välkomnande och estetiskt tilltalande bild av Vadstena som den historiska staden omgiven av öppna jordbruksslätten. 3. Förbifarten liknas vid en landsväg i ett första skede. På sikt kan vägen komma att utgöra en del av Vadstenas lokalgatunät. Denna dubbelhet leder till att gestaltningen av vägen måste förhålla sig till att utformas i första skedet med prägel av en landsväg. I framtiden skall gestaltningen behöva anpassas till en gata i tätortsmiljö. 4. Genom sin ringform bryts det historiska mönstret med strålvägar in mot staden. Därför är det viktigt att förbifarten inordnas i stadsbilden och det historiska mönstret. Genom sin placering nära tätorten är det ingen landsväg som skall tillskapas utan förbifarten måste förhålla sig till gestaltandet av en ny stadsrand för Vadstena. 5. Vadstena kommun anger i översiktsplanearbetet att förbifartens gestaltningstema skall betona bilden av Vadstena som den historiska kulturstaden omgiven av jordbruksslätten. 6. För att säkerställa att gestaltningstemat genomförs och upprätthålls måste samordning ske av kommunens detaljplaner i närområdet och Vägverkets arbetsplan/bygghandling för förbifarten. Denna samordning är också avgörande för att kunna ta ställning till förbifartens gestaltning eftersom förbifartens närområde påverkas på ett sätt som i sin tur påverkar förbifartens gestaltning.

13 Uppdragsnr: (31) Vägsträckningens utgångspunkter Stadens utbyggnad och förbifarten kommer av naturliga skäl att ske över lång tid och i olika skeden och utbyggnadsetapper. Vägen kommer att uföras med ett körfält i vardera riktning med belagd yta om 7.0 m. Referenshastighet för vägen är 90 km/h. Se vidare i arbetsplanen med tillhörande trafiktekniskt PM. Mellan förbifarten och den framtida stadsranden avses upprätthållas en bred zon med brukad mark, fri från visuella hinder. Detta grepp utgör det gestaltningstema för förbifarten som kommunen valt i sitt översiktsplanearbete. Detta gestaltningstema avser att framhäva Vadstena som den historiska staden på jordbruksslätten. Ett konsekvent genomfört gestaltningstema utifrån detta säkerställer även Vägverkets intention avseende god vägarkitektur. Denna samsyn underlättar kommunala och statliga ställningstaganden i olika planeringsfrågor. Vadstena kommuns ställningstagande i översiktsplanarbetet är att de vägar som angör förbifarten i framtiden kommer att utgöras av de nuvarande. Möjligen någon enstaka ytterligare anslutning beroende på om förbifarten i framtiden övergår till lokalgatunätet. Att utvidga det finmaskiga vägnätet från Vadstenas centrala delar ytterligare är inte lämpligt eftersom det skulle stycka zonen med åkermark till obrukbara enheter. Detta kan leda till att marken växer igen eller bebyggs så att gestaltningstemat går förlorat. Gestaltningstemat innebär ytterligare att eventuella bullerdämpande åtgärder och visuella avgränsningar i form av vallar eller plank längs förbifarten inte bör göras eftersom de inte går att förena med gestaltningens utgångspunkter. Vägen måste därför lokaliseras i plan och profil så att vallar eller plank inte behöver uppföras varken längs vägen eller på den fria jordbruksslätten. Bankar och skärningar bör generellt utföras så låga som möjligt för att smälta in i landskapet och för att underlätta anslutning till eventuell framtida bebyggelse.

14 Uppdragsnr: (31) Typsektion. Generellt gäller att bankar och skärningar utförs så låga som möjlig för att underlätta landskapsanpassning och anslutning till ev. framtida bebyggelse. Val av släntbeklädnad som konventionell gräsfröblandning eller artrik ängsflorablandning avgörs i bygghandlingsskedet i samband med klargörande av drift- och underhållsfrågor. Generellt gäller att alla ytor även gräsremsor mellan ex.vis cirkulationsplats och gc-väg skall ges ett vårdat uttryck genom regelbunden klippning. Trafikplatsernas utgångspunkter Förbifarten får fyra korsningspunkter med befintliga väg 50 (två punkter), väg 944 och väg 206. Alla korsningarna utformas som cirkulationsplatser i plan med radie m. Korsningstypen och vald storlek lämpar sig väl med tanke på vägens funktion över tiden med inledningsvis som förbifart och förväntade framtida övergång till stadens gatunät. Se vidare i arbetsplanen med tillhörande trafiktekniskt PM Den södra respektive norra trafikplatsen på väg 50 har som huvuduppgift att göra det tilltalande för passerande trafik att välja förbifarten och undvika nuvarande genomfart via Vadstena stadskärna. De två mellanliggande cirkulationerna prioterar trafiktekniskt ingen riktning framför någon annan. Gestaltningsmässigt skall dock förbifartens riktning framhållas för att stärka förbifarten som en sammanhållen ringled. Alla fyra cirkulationsplatserna skall gestaltas utifrån ett gemensamt och igenkänningsbart tema.

15 Uppdragsnr: (31) Lågmäld gestaltning i öppet landskap. Funktionen som stadsentré skall i förbifartsskedet inte gestaltas i något av dessa fyra lägen utan eventuellt först när vägen eventuellt övergått till det lokala gatunätet. Bilden av stadsentré föreslås istället genomföras med hjälp av allér gatubelysning, dikesutformning m.m. från förbifarten till staden. Under arbetet med detta gestaltningsprogram har även diskuterats vilken bild trafikanter utifrån får av Vadstena på långt håll innan man nått fram till förbifarten. Här ovan nämnda alléer och gatubelysning är ett sätt att markera förestående entré till staden. Överväganden i denna fråga liksom frågan om allér som stadsentré ligger utanför detta arbete men bör här ändå påtalas som en viktig del i sammanhanget och förhållningssättet med vägen som förbifart som framtida lokalgata. Väsentligt är att gestaltningsprinciperna för förbifartens trafikplatser harmoniserar med förbifartens framtida nyttjande på kort och lång sikt. Förbifartens cirkulationsplatser bör med detta som utgångspunkt gestaltas lågmält så att allémotiv, belysning mm framhävs och leder trafikanter mot stadens centrum. I ett senare skede, när förbifarten övergått till lokala gatunätet, kan således cirkulationsplatserna få en mer framträdande karaktär och funktion som stadsentré. Gestaltningsförslag Sträckan beskrivs i delarna A-G enligt skiss nedan.

16 Uppdragsnr: (31) Indelning av förbifarten i delsträckor.

17 Uppdragsnr: (31) Delsträcka A Analys Trafikplatsens huvuduppgift är främst att leda trafiken, som inte har målpunkt i staden, vidare ut på förbifarten. Platsen ligger i det öppna jordbrukslandskapet utan visuell förankring i närmiljön. Det öppna läget gör att utrustning som t.ex. stark konstnärlig utsmyckning, belysning, skyltar etc. syns på håll vilket innebär att dessa inslag bör tonas ned då platsen är en del av det öppna landskapet och att gestaltningsprincipen skall förhålla sig till detta. Det skall inte råda någon tvekan om att detta är en korsningspunkt i huvudvägnätet belägen utanför staden och i det öppna landskapet. Riktlinjer Gestaltningen skall göra platsen lätt att upptäcka utan att kräva en skog av extraskyltar utöver vad som krävs i trafikförordningen. Detta kan innebära åtgärder inte bara i själva rondellen utan även i vägområdets ytterkanter. Platsen skall ge utrymme till att framhäva silhuetten av Vadstena slott och klosterkyrka. Gestaltningen skall uttrycka förbifart i det öppna landskapet och ha gemensamma drag/ släktskap med övriga cirkulationsplatser på sträckan. Allémotiv framhävs och anvisar tydlig riktning från platsen för de som har sitt mål i staden. Cirkulationsplatsen skall gestaltas lågmält och enkel. I förbifartsskedet skall platsen inte gestaltas som stadsport/ symbolisk entré. Detta skall enkelt kunna ske i nästa skede när platsen in-

18 Uppdragsnr: (31) lemmas i det lokala nätet. Gestaltningen skall ha detta som utgångspunkt för både estetiskt och tekniskt utförande.

19 Uppdragsnr: (31) Delsträcka B Analys Förbifarten går över öppen jordbruksmark i ett så gott som helt flackt landskap. Det finns varken markstigningar, åkerholmar, skogdungar eller andra element som kan förankra vägen i landskapet. Anblicken mot stadsranden upplevs bitvis som rörig med ofärdiga markytor runt verksamheter och pågående utbyggnad av bostäder. Riktlinjer Vägsträckan behöver förankring i landskapet. Lämpligt gestaltningsgrepp är placering av 5-7 träd i ett fåtal grupper i vägområdet på ömse sidor, för att efterlikna de alléliknande trädgrupper som finns på väg 206 vid Huvudstad (se bild nedan) och in mot staden. Dessa trädgrupper fungerar för den primära funktionen av stadsnära landsväg och kan lätt integreras i en framtida stadsmiljö. Placeringen ordnas så att inte viktiga siktlinjer mot Vadstena avskärmas. Träden bör placeras nära vägkanten för att understryka dess samhörighet med vägen. Säkerhetskraven medför att vägräcke krävs. (se bild nästa sida). Grupper av träd förankrar vägen i det öppna landskapet.

20 Uppdragsnr: (31) Säkerhetskraven medför att vägräcke placeras vid trädplanteringar. De uppvuxna träden kommer dominera det visuella intrycket och räcket bedöms i verkligheten inte störa landskapsbilden. Träden placeras nära vägrenen så att de uppfattas tillhöra vägsträckan. Eventuella bullerdämpande åtgärder och visuella avgränsningar skall inte göras i form av vallar eller plank längs sträckan eller i den föreslagna, öppna jordbrukszonen eftersom de inte går att förena med gestaltningstemat - Vadstena som stad omgiven av jordbruksslätt. Inga ytterligare väganslutningar från staden tillåts på sträckan så att gestaltningsidén med en zon öppen jordbruksmark mellan stad och förbifart kan vidmakthållas. Markanvändningen måste regleras i kommunens detaljplaner för området mellan förbifarten och nuvarande bebyggelse för att säkerställa gestaltningsprinciperna.

21 Uppdragsnr: (31) Delsträcka C Analys Strax nordväst om korsningen börjar kommunens stadsgata och platsen ligger i nära övergång mellan stad och land. En gammal allé med ståtliga och numera uppvuxna träd på väg 944 har sedan länge välkomnat trafikanter till Vadstena. Allétemat har tagits upp av Vadstena kommun med en ny allé mellan väg 944 och gc-väg in till stadskärnan. De gamla alléträden är synliga på håll i det öppna landskapet och utgör en typ av landmärke. Riktlinjer För att behålla samtliga gamla, uppvuxna alléträd placeras korsningen i den befintliga luckan på dryga 60 m i den gamla allén. I anslutning till trafikplatsen kan den befintliga GC-vägen på väg 944:s västra sida byggas om planskilt under förbifarten. GC-port placeras på sådant avstånd från allén så att anläggningsarbetet lämnar trädens rotsystem intakt. I förbifartsskedet skall platsen inte gestaltas som stadsport/ symbolisk entré. Detta skall enkelt kunna ske i nästa skede när platsen inlemmas i det lokala nätet. Gestaltningen skall ha detta som utgångspunkt för både estetiskt och tekniskt utförande. Platsen skall ge utrymme till att framhäva silhuetten av Vadstena slott och klosterkyrka. Gestaltningen skall prioriteras förbifart i det öppna landskapet och ha gemensamma drag/ släktskap med övriga cirkulationsplatser på sträckan. Riktningen in mot staden framhävs genom allémotiv längs väg 944.

22 Uppdragsnr: (31) Delsträcka D Analys Förbifarten börjar att stiga öster om väg 944 mot sträckans högsta punkt vid befintligt ställverk för att sedan falla av och komma ner på ett flackt markområde vid korsningen med väg 206. Från de högsta delarna har man god utsikt över delar av Vadstena och den omgivande slätten. Vägen passerar ett ställverk som är synligt på långt håll och påverkar landskapsbilden negativt. Detta avsnitt av förbifarten ligger nära befintlig småhusbebyggelse, vilket ställer krav på vägens linje och profil bl.a ur estetisk synpunkt såväl som buller. Riktlinjer Vägsträckan får naturlig förankring i landskapet genom terrängens höjdvariation. Stigningarna från båda håll upp mot högsta punkten är exponerade mot bostadskvarteren och det öppna landskapet. Här skall bankar och skärningar hållas så nära befintlig marknivå som möjligt för att smälta in i landskapet och för att underlätta eventuell framtida anslutande bebyggelse. Eventuella bullerdämpande åtgärder och visuella avgränsningar kan inte göras i form av vallar eller plank längs sträckan eller i den föreslagna, öppna jordbrukszonen eftersom de inte går att förena med gestaltningstemat - Vadstena som stad omgiven av jordbruksslätt.

23 Uppdragsnr: (31) Inga ytterligare väganslutningar från staden tillåts på sträckan så att gestaltningsidén med en zon öppen jordbruksmark mellan stad och förbifart kan vidmakthållas. Markanvändningen måste regleras i kommunens detaljplaner för området mellan förbifarten och nuvarande bebyggelse för att säkerställa gestaltningsprinciperna. Lämpligt gestaltningsgrepp är placering av 5-7 träd enligt principen i delområde B (se ovan) i höjd med läge för ställverket för att avskärma synintrycket av verket. Träden bör placeras nära vägkanten. Säkerhetskraven medför att vägräcke krävs. (se bild avsnitt B) Delsträcka E Analys Vid korsningen med väg 206 kan flera landmärken observeras. Trafikanter mot norr ser den lummiga Folkets park och allérna till Huvudstads och Kvissbergs gårdar. Mot söder skymtar Vadstena slott bakom en större verksamhetsbyggnad och längre fram syns ställverket på höjden. Till skillnad från väg 944 saknas kontinuerlig allé. En bit österut finns kortare rader av träd i alléliknandegrupper men själva trafikplatsen är föreslagen fritt ute på åkermarken.

24 Uppdragsnr: (31) Riktlinjer I förbifartsskedet skall platsen inte gestaltas som stadsport/ symbolisk entré. Detta skall enkelt kunna ske i nästa skede när platsen inlemmas i det lokala nätet. Gestaltningen skall ha detta som utgångspunkt för både estetiskt och tekniskt utförande. Platsen skall ge utrymme till att framhäva silhuetten av Vadstena slott och klosterkyrka. Gestaltningen skall uttrycka förbifart i det öppna landskapet och ha gemensamma drag/ släktskap med övriga cirkulationsplatser på sträckan. Riktningen in mot staden framhävs genom allémotiv längs väg 206.

25 Uppdragsnr: (31) Delsträcka F Analys Norr om korsningen med väg 206 är terrängen flack och efter passagen av den lummiga Folkets park är förbifarten omgiven av vidsträckta åkrar på ömse sidor. Det finns varken markstigningar, åkerholmar, skogdungar eller andra element som kan förankra vägen i landskapet. Kvissbergs och Huvudstads gårdar utgör landmärken och längre fram kan närheten till Vättern anas. Riktlinjer Vägsträckan behöver förankring i landskapet. Lämpligt gestaltningsgrepp är placering av 5-7 träd i ett fåtal grupper lika som föreslagits för delsträcka B. Placeringen bör avvägas så att inte viktiga siktlinjer mot landmärken avskärmas. Eventuella bullerdämpande åtgärder och visuella avgränsningar kan inte göras i form av vallar eller plank längs sträckan eller i den föreslagna, öppna jordbrukszonen eftersom de inte går att förena med gestaltningstemat - Vadstena som stad omgiven av jordbruksslätt. Enda stället där bullervall kan övervägas är vid Folkets park eftersom vallen får stöd av lundvegetationen runt parken. Stilmässigt plank kan möjligen övervägas i

26 Uppdragsnr: (31) stället för vall. Ett planmässigt eller annat ställningstagande eller beslut om Folkets Parks framtid bör snarast klargöras för att få ett lämpligt gestaltningsgrepp i detta avsnitt. Inga ytterligare väganslutningar från staden tillåts på sträckan så att gestaltningsidén med en zon öppen jordbruksmark mellan stad och förbifart/ stadsgata kan vidmakthållas. Markanvändningen bör regleras i kommunens detaljplaner för området.

27 Uppdragsnr: (31) Delsträcka G Analys Trafikplatsens huvuduppgift är i första hand att smidigt avlänka passerande trafik ut på förbifarten och det skall inte råda någon tvekan om att detta är en korsning i huvudvägnätet utanför staden. Platsen ligger i det öppna jordbrukslandskapet med visuell förankring i närmiljön genom befintlig, mindre grupp av träd som vuxit spontant på restytor i vägkorset. Härifrån erbjuds trafikanter norrifrån ett inbjudande perspektiv mot vadstenas stadssilhuett. Det delvis utsatta läget särskilt om träden måste avverkas vid byggnation - gör att utrustning i cirkulationen som t.ex. belysning, skyltar etc. syns på håll och påverkar det visuella intrycket av Vadstena. Riktlinjer Platsen skall framhäva silhuetten av Vadstena slott och klosterkyrka Rollen som stadsport/ symbolisk entrée till Vadstena skall i dagsläget vid förbifart inte gestaltas här. Gestaltningen skall göra platsen lätt att upptäcka utan att kräva en skog av extraskyltar utöver vad som krävs normalt. Detta kan kräva åtgärder inte bara i själva rondellen utan även i vägområdet. Förbifartens cirkulationsplatser skall gestaltas lågmält så att eventuellt utökat allémotiv

28 Uppdragsnr: (31) in mot staden framhävs. I gestaltningen skall också övervägas om den befintliga dungen som avverkas kan återplanteras. Gestaltningen skall uttrycka förbifarten och ha gemensamma drag med övriga cirkulationsplatser på sträckan. Trädplantering Träd föreslås längs delsträckorna B, D och F enligt nedan samt karta nästa sida. Sektion 0/240-0/320, fem träd vänster sida Sektion 0/520-0/600, fem träd höger sida Sektion 0/980-1/060, fem träd vänster sida. Sektion 1/525-1/565, tre träd höger sida Sektion 1/605-1/635, tre träd höger sida Sektion 2/400-2/440, buskage tre meter högt Sektion 2/700-2/820, 7 träd vänster sida Sektion 3/480-3/520, tre träd höger sida Sektion 3/580-3/620, tre träd vänster sida Sektion4/460-4/540, fem träd vänster sida

29 Uppdragsnr: (31) Karta över föreslagen trädplantering

30 Uppdragsnr: (31) STÄLLNINGSTAGANDEN/ SAMMANFATTNING För att säkerställa att GP:s intentioner förs vidare till pågående och senare skeden i planeringsprocessen skall programmet redovisa de ställningstaganden som gjorts och förslag som tagits fram vid gestaltningen av vägen. Avsteg från nedanstående riktlinjer bör motiveras och beskrivas. Allmänt Den nya förbifarten som genom sin ringform bryter det historiska mönstret med strålvägar in mot staden måste inlemmas i stadsbilden. Genom sin placering nära tätorten är det inte enbart en landsväg som skall tillskapas utan förbifarten måste förhålla sig till gestaltandet av en ny stadsrand för Vadstena. Vadstena kommun anger i FÖP vilket samlande gestaltningstema som skall råda utmed förbifarten: Bilden av Vadstena som den historiska kulturstaden omgiven av jordbruksslätten. För att säkerställa att utformningen av förbifarten blir estetiskt tilltalande i förhållande till de förändringar som förbifarten medför i närområdet, måste samordning ske av kommunens detaljplaner och Vägverkets arbetsplan/bygghandling. Vägsträckan Skärningar och bankar hålls generellt så låga som möjligt för att underlätta anpassning till eventuellt framtida bebyggelse. Större skärning kan med fördel utföras förbi ställverket för att avskärma det visuella intrycket. Vägsträckan mellan trafikplatserna behöver förankring i landskapet. Trädgrupper föreslås.

31 Uppdragsnr: (31) Eventuella bullerdämpande åtgärder och visuella avgränsningar kan inte göras i form av vallar eller plank längs sträckan i den föreslagna, öppna jordbrukszonen eftersom detta inte går att förena med gestaltningstemat - Vadstena som stad omgiven av jordbruksslätt. Vägar som angör förbifarten i framtiden kommer att utgöras av de nuvarande och möjligen någon enstaka ytterligare anslutning beroende på om förbifarten i framtiden övergår till lokalgatunätet. Utvidgning av det finmaskiga vägnätet från Vadstenas centrala delar är inte lämpligt eftersom det skulle stycka zonen med åkermark i obrukbara enheter. Trafikplatserna Gestaltningen skall uttrycka förbifarten och förbifartens fyra cirkulationsplatser skall ha gemensamma drag för att ge ett sammanhållet uttryck av förbifart. Södra och norra trafikplatserna på väg 50 har som huvuduppgift att göra det tilltalande för passerande trafik att välja förbifarten och undvika nuvarande genomfart via Vadstena stadskärna. Detta avspeglas i såväl vägutformning som gestaltning. Korsningarna med väg 944 respektive väg 206 prioriterar trafiktekniskt ingen väg före den andra, men gestaltningsmässigt är det förbifarten som skall betonas. Rollen som stadsport/ symbolisk entrée till Vadstena skall i förbifartsskedet inte uttryckas i trafikplatserna utan först när vägen övergått till det lokala gatunätet. Förbifartens cirkulationsplatser skall gestaltas lågmält så att entrémotiv kan uttryckas tydligt med alléer till och från staden. Cirkulationsplatsernas radie väljs med tanke på framtida koppling till det lokala gatunätet.