Läroplan för den grundläggande utbildningen i Pargas stad

Transkript

1 Läroplan för den grundläggande utbildningen i Pargas stad Fastställd av Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Uppdaterad i november 2014 med ny elevvårdsplan

2 INNEHÅLL 1. LÄROPLANEN LÄROPLANENS UTFORMNING UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ORDNAS ALLMÄNNA MÅL FÖR FOSTRAN OCH LÄRANDE VÄRDEGRUNDEN UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL GENOMFÖRAS DEN PEDAGOGISKA MILJÖN I PARGAS ARBETSSÄTT Differentiering SKOLORNAS VERKSAMHETSKULTUR INTEGRERING OCH TEMAOMRÅDEN tyngdpunktsområden i undervisningen i Pargas stad STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG ALLMÄNT STÖD INTENSIFIERAT STÖD Plan för elevens lärande SÄRSKILT STÖD Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas STÖDNIVÅER OCH ÖVERGÅNGEN MELLAN DESSA STÖD I ANSLUTNING TILL UNDERVISNINGSARRANGEMANG Stödundervisning Specialundervisning på deltid Specialundervisning Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielse från studier Förlängd läroplikt Studier enligt verksamhetsområde HANDLEDNING OCH ÖVRIGT STÖD Samarbetet mellan hem och skola Ordnandet av handledning Ordnandet av biträdestjänster Annan verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen FLEXIBEL GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING, JOPO ELEVVÅRDSPLAN INOM SVENSK BILDNING Yrkesövergripande samarbete inom elevvården Gemensam elevvård Individuell elevvård

3 5.4.4 Sanktioner UNDERVISNING AV ELEVER MED ANNAN SPRÅK- OCH KULTURBAKGRUND SPRÅKPROGRAM UNDERVISNINGSÄMNENAS MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL MODERSMÅL OCH LITTERATUR, SVENSKA FÖR INVANDRARE FINSKA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA Finska som A-språk Modersmålsinriktad finska FRÄMMANDE SPRÅK Engelska som A2-språk MATEMATIK MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP BIOLOGI OCH GEOGRAFI...89 BIOLOGI...92 GEOGRAFI FYSIK OCH KEMI...97 KEMI FYSIK HÄLSOKUNSKAP RELIGION LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP HISTORIA MUSIK BILDKONST SLÖJD GYMNASTIK HUSLIG EKONOMI ELEVHANDLEDNING PRAO i den grundläggande utbildningen i Pargas stad VALFRIA ÄMNEN Valfritt B2-språk, TYSKA eller FRANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST TEKNISK SLÖJD ELLER TEXTILSLÖJD I ÅRKURS HUSLIG EKONOMI

4 GYMNASTIK ELEVBEDÖMNINGEN ALLMÄNNA PRINCIPER PRINCIPER FÖR BEDÖMNINGEN BEDÖMNINGSFÖRFARANDET BEDÖMNING AV UPPFÖRANDE GRUNDER FÖR BEDÖMNINGEN STUDIEGÅNG ENLIGT ÅRSKURS UPPFLYTTNING OCH KVARSTANNING NY BEDÖMNING BEDÖMNING AV ELEVER SOM ÄR I BEHOV AV STÖD BEDÖMNING AV ELEV SOM STUDERAR ENLIGT INDIVIDUALISERAD LÄROKURS OCH/ELLER OMFATTAS AV FÖRLÄNGD LÄROPLIKT BEDÖMNING AV ELEV SOM OMFATTAS AV FÖRLÄNGD LÄROPLIKT BEDÖMNING AV ELEV VARS UNDERVISNING ORDNATS ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDEN BEDÖMNING AV ELEV MED INVANDRARBAKGRUND ELEVENS SJÄLVVÄRDERING SLUTBEDÖMNING Slutbedömning för elever inom särskilt stöd och elever vars undervisning ordnats enligt verksamhetsområden Slutbedömningen för invandrarelever Avgångsbetyg Avgångsbetyg för elev som studerar enligt individualiserad lärokurs FORTGÅENDE UTVECKLING OCH UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN

5 1. LÄROPLANEN 1.1 LÄROPLANENS UTFORMNING Grunderna för läroplanen utgör den nationella ramen för den läroplan som är uppgjord för Pargas stad. Utbildningsanordnaren ansvarar för att göra upp och utveckla läroplanen. I läroplanen ingår målen för fostran och undervisning i den grundläggande utbildningen samt skolans allmänna värdegrund och respektive skolas verksamhetskultur, pedagogiska miljö och arbetssätt. I läroplanen beaktas förskolans och den grundläggande utbildningens enhetlighet samt kommunala beslut som berör barn, ungdomar och utbildning. Samarbete mellan hem och skola har hög prioritet. De riksomfattande och lokala beslut som gäller den grundläggande utbildningen bildar en helhet som utgör fundamentet för den grundläggande utbildningen. Besluten är - lagen om grundläggande utbildning och förordningen om grundläggande utbildning - statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen - grunderna för förskolans läroplan och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen - en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren - en årlig plan som utformas i enlighet med 9 i förordningen om grundläggande utbildning. I läroplanen för Pargas stad ingår en skolvis bilaga där varje skolas särart angående olika delområden beskrivs. 2. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ORDNAS 2.1 ALLMÄNNA MÅL FÖR FOSTRAN OCH LÄRANDE Den grundläggande utbildningen skall stödja elevernas utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar samt ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. Utbildningen skall främja bildningen och jämlikheten i samhället och därmed beakta elevernas olika förutsättningar till inhämtande av kunskap. Skolans uppgift är även att skapa en trygg och positiv arbetsmiljö i vilken alla är delaktiga. I samarbete med föräldrar och skolans övriga personal fostras de unga till sunt tänkande, harmoniska, ansvarskännande, självständiga samhällsmedlemmar med samarbetsförmåga och fredsvilja. Skolans strävan är att eleverna utvecklas till balanserade personligheter med sund självkänsla. Vidare lär sig eleverna att iaktta och respektera samhällets regler och normer. All verksamhet i skolorna bygger på grundtankarna i FN:s barnkonvention: Alla barn har samma rättigheter och lika värde, varje barn har rätt att få sina grundläggande behov uppfyllda, varje barn har rätt att få skydd mot övergrepp och utnyttjande, varje barn har rätt att få uttrycka sin mening och bli respekterat 4

6 2.2 VÄRDEGRUNDEN Värdegrunden för skolorna i Pargas stad bygger på jämlikhet, individens rättigheter och skyldigheter, social gemenskap, ansvar för den ömtåliga skärgårdsmiljön samt kulturell mångfald och särart. Särarten består av värden i både den finländska och än mer den finlandssvenska och lokala kulturen. Vi vill förmedla kunskaper och färdigheter som ger en bred grund för vidare utbildning. Skolan bör vara en trygg och stimulerande arbetsmiljö som ger eleverna möjligheter att stärka sin självkänsla, utveckla kreativitet, kritiskt tänkande samt sociala och kommunikativa färdigheter. Skolan har ansvaret för fostran och undervisning under skoltid. Vårdnadshavaren har emellertid det huvudsakliga ansvaret för elevens fostran. Genom att lära eleverna att acceptera olikheter, att respektera olika åsikter och genom att uppmuntra till tolerans och fördomsfrihet stärker vi tillsammans med hemmen elevens rättsuppfattning. Vår målsättning är även att utveckla elevens känsla för kultur och traditioner med betoning på den egna närmiljön. Ett internationellt perspektiv är också viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Förståelse för andra bottnar i en förståelse för den egna identiteten. Skolans uppgift är även att förbereda eleverna till att bli ansvarskännande, aktiva samhällsmedlemmar med sund självkänsla. 3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL GENOMFÖRAS 3.1 DEN PEDAGOGISKA MILJÖN I PARGAS Kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Pargas stad bildade den en ny kommun, Väståbolands stad, som den tog namnet Pargas stad - Skärgårdstaden. Vid kommunsamgången skapades en ny unik skärgårdsstad med ca invånare. Liv med havsutsikt : Pargas stad omfattar stora delar av Skärgårdshavets område med tusentals öar, holmar och skär. Här finner man de öppna fjärdarnas karga kobbar och den inre skärgårdens stora öar med både landsbygds- och skärgårdsmiljö. Eleverna i Pargas stad tar sig till sin närskola på många olika sätt. De åker landsvägsfärja, förbindelsebåt, taxibåt, privata båtar. På fastlandet anlitas turbuss, skoltaxi eller privata skjutsar. Vid menföre måste de elever som bor ute på holmar utan egentlig förbindelse anlita exempelvis hydrokopter och ibland måste även gränsbevakningen hjälpa till. Ifall förhållandena är sådana att eleven inte kan komma till skolan, kan undervisningen t.ex. ske med hjälp av IT-kommunikation. Inom den grundläggande utbildningen i Pargas stad finns sammanlagt 10 skolor. Iniö skola, Skärgårdshavets grundskola i Korpo och Kyrkbackens skola i Nagu är enhetsskolor med förskola och årskurserna 1-9. Malms skola i Pargas är den största skolan som förmedlar undervisning för årskurserna 1-6. Skräbböle, Kirjala, Våno och Sunnanberg i Pargas är mindre periferiskolor med årskurserna 1-6. Träsk skola i Houtskär har årskurserna 1-6. Sarlinska skolan i Pargas ger undervisning i årskurserna 7-9. Inom Kyrkbackens skola verkar en sk. resursklass för elever med specialbehov i årskurserna 5-9. Inom Malms skola och Sarlinska skolan verkar i vardera lilla klassen och i Sarlinska skolan en JOPO-klass för elever med specialbehov. 5

7 Varje skola har sin egen särart p.g.a. sitt geografiska läge, sin storlek och sin verksamhetskultur. I de mindre skolorna med årskurserna 1-6 arbetar eleverna i sammansatta klasser. Studiemiljön och undervisningsmaterialet, läroböcker mm. är ordnade och planerade så att de ger möjlighet till användning av mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt. Skärgårdens särart och närsamhällets olika möjligheter utnyttjas i undervisningen. Utrustningen i lärmiljön stöder eleven i hans/hennes utveckling till medlemmar av det moderna informationssamhället. ges möjlighet att delta i utvecklandet av sin egen pedagogiska miljö. Ansvaret för att atmosfären i lärmiljön är öppen, uppmuntrande och positiv ligger såväl hos läraren som hos eleven. Detaljerad information om respektive skolas specifika pedagogiska miljö finns i den skolvisa bilagan. 3.2 ARBETSSÄTT Pargas stad vill vara en livskraftig skärgårdskommun där alla invånare skall ha tillgång till god service och möjlighet till arbete och utkomst oberoende av i vilken del av kommunen man bor. För att våra elever som vuxna vill leva och arbeta i skärgården, satsar den grundläggande utbildningen redan i ett tidigt skede på delaktighet, demokrati och entreprenörskap. I undervisningen används mångsidiga och ämnesspecifika arbetsmetoder. Metoderna utvecklar förmågan till inlärning, tänkande och problemlösning, kreativt skapande och förmåga att arbeta och fungera socialt. De ger eleverna möjlighet till lek, skapande verksamhet och upplevelser som kännetecknar åldersgruppen. Arbetssätten ger också eleverna redskap för ett livslångt lärande. I undervisningen beaktas elevens ålder och individuella förutsättningar. I det dagliga arbetet undervisar och handleder läraren eleverna både individuellt och i grupp enligt varierande, främst elevcentrerade och elevaktiverande arbetsmetoder. Arbetsmetoderna stöds bl.a. av följande typer av arrangemang - distansundervisning av vissa ämnen, t.ex. i Iniö, (samarbete Pargas-Iniö) - periodisering av läroämnen - årskurslöshet bl.a. i vissa praktiska ämnen och tillvalsämnen stävar till att bl.a. utveckla och förstärka de sociala färdigheterna - arbetsdagen indelad i block t.ex. i Iniö och Nagu, som främjar en helhetsbetonad undervisning - samarbete över språkgränserna, t.ex. i Korpo - olika exkursioner i närmiljön - resor - vänelevsverksamhet - vänskoleverksamhet - IKT i undervisningen - medfostrare i skolan - elevråd, elevkår - Lilla parlamentet Differentiering Det främsta sättet för att möta de varierande behoven i undervisningsgrupperna och skillnaderna mellan eleverna är differentiering av undervisningen. På detta vis uppmärksammas elevernas olika sätt att lära sig, deras varierande arbetsrytm, intressen och fär- 6

8 digheter. Samtidigt bemöts elevernas emotionella behov vilket ger möjligheter att stärka såväl motivation som självkänsla. Den akademiska självkänslan och elevernas studiemotivation väcks och stöds bäst genom att man i undervisningen tar hänsyn till deras individuella skillnader och därmed kan erbjuda lämpliga utmaningar och möjligheter att lära sig utifrån sina egna styrkor med målsättningen att elevernas ska ges erfarenheter av att lyckas. Differentieringen sker främst genom variationer i studiernas omfattning, djup och tempo. Man varierar exempelvis undervisningsinnehåll, -material och -metoder, även omfattningen av uppgifter både i klassen och i form av hemuppgifter anpassas. Differentieringen kan även innebära att inlärningsmiljön anpassas så elevernas erbjuds olika valmöjligheter, utrymmen anpassas och eleverna grupperas flexibelt. 3.3 SKOLORNAS VERKSAMHETSKULTUR Se respektive skolas bilaga. 3.4 INTEGRERING OCH TEMAOMRÅDEN tyngdpunktsområden i undervisningen i Pargas stad Undervisningen kan vara ämnesindelad eller integrerad. Målet med den integrerade undervisningen är att lära ut förmågan att betrakta företeelser ur olika vetenskapsgrenars synvinkel genom att bygga upp helheter och betona de allmänna målen för fostran och utbildning. Temaområdena är sådana centrala områden inom skolans fostran och undervisning vars mål och innehåll skall ingå i många läroämnen. De kan beskrivas som teman som integrerar fostran och undervisning. Genom dessa svara skolan på de utmaningar som möter eleven i dagens samhälle. I Pargas stad har våra elever förmånen att få fostran och undervisning i skolor i vilka vi tar tillvara den unika skärgårdsmiljön, med sin både fysiska och mentala särart med alla sina lokala variationer men också alla gemensamma möjligheter. 7

9 8

10 Att växa som människa Syftet med temaområdet är att stödja elevens hela utveckling. Målet är att skapa en inlärningsmiljö som stöder personlighetsutvecklingen, en sund självkänsla och elevens förmåga att ta hänsyn till omgivningen. Mål skall lära sig att förstå sin fysiska, psykiska och sociala tillväxt och sin unika individualitet att bedöma det etiska i sitt handlande och att känna igen vad som är rätt och fel att se sin egen inlärningsstil och utveckla sig själv som lärande individ, d.v.s. som elev att verka som elev i en gemenskap Centralt innehåll faktorer som inverkar på den fysiska, psykiska och sociala tillväxten, att identifiera och hantera känslor rättvisa, jämlikhet mellan könen inlärningsfärdigheter och självutveckling att ta hänsyn till andra, rättigheter och skyldigheter i en grupp, olika samarbetsformer Förslag till genomförande Genom en mångsidig och helhetsbetonande undervisning i alla ämnen eftersträvar vi att hjälpa eleven att växa som människa. I valet av arbetssätt i undervisningen beaktas särskilt den sociala aspekten. Både förmågan till självständigt arbete och reflektion över den egna inlärningen samt samarbetsfärdigheter övas upp. Detta kan genomföras genom följande konkreta verksamheter i skolan gemensamma morgonsamlingar aktiviteter under rasterna klubbverksamhet idrottsverksamhet och friluftsdagar årskurslösa och klassvisa temadagar fester och olika gemensamma aktiviteter kring traditioner bekantningsdagar för åk 1 och 7 vänelevsverksamhet projektarbeten och utfärder mångsidig undervisning ämnesövergripande helhetsundervisning flexibel gruppering för att stöda elevernas inlärningsförutsättningar och motivation specialundervisning Kulturell identitet och internationalism Syftet med temaområdet är att hjälpa eleven att förstå den finländska och den europeiska kulturidentitetens karaktär, att finna sin egen kulturidentitet och att utveckla sin förmåga till växelverkan mellan olika kulturer och till internationalism. Därigenom kan man motarbeta intolerans, fördomar och rasism. Mål skall lära sig känna och uppskatta det egna kulturarvet lära sig förstå rötterna och mångsidigheten i den egna kulturen samt få beredskap att föra kulturarvet vidare till kommande generationer bekanta sig med andra kulturer och livsåskådningar samt få beredskap för internationellt samarbete 9

11 stärka sin egen kulturidentitet Centralt innehåll den egna kulturen, hembygdens kultur, det nordiska och det europeiska andra kulturer och kulturell mångfald mänskliga rättigheter internationalism inom olika livsområden betydelsen av seder och bruk Förslag till genomförande Temaområdet har sin givna plats i all språkundervisning, i geografi, religion, historia, bildkonst och musik. Det finlandssvenska kulturarvet löper som en röd tråd genom skolans hela verksamhet. Genom besök i närmiljön stärks elevernas band till den egna hembygden. För att elevernas finländska identitet skall stärkas får de bekanta sig med finländska seder och bruk, men också aktuella händelser i Finland uppmärksammas. Genom att lära sig om olika religioner och kulturer får eleverna ökad förståelse för det som är annorlunda. I och med ökad invandring möter vi i allt större utsträckning människor från olika länder. Med hjälp av den informations- och kommunikationsteknologi som i dag är tillgänglig kan eleverna genom medier, internet och e-post söka information om och komma i kontakt med olika kulturer. Kommunikation och mediekunskap Syftet med temaområdet är att utveckla färdigheterna inom detta område. De kommunikativa färdigheterna som betonas är deltagande, växelverkan och gemenskap samt förmåga att skaffa, analysera och välja ut information och kunna påverka i samhället. skall studera mediekunskap både som informationsanvändare och skapare. Mål skall lära sig grundläggande färdigheter i kommunikation att kritiskt granska information att kommunicera på ett etiskt och ansvarsfullt sätt att använda olika slag av medier och medieteknik Centralt innehåll olika mediers form och innehåll samt användningen av dem i olika situationer samarbete med de lokala medierna källkritik och dataskydd mediernas roll och inflytande i samhället samt datanätsetik olika medieredskap och dess användning Förslag till genomförande Kommunikation och mediekunskap ingår som en naturlig del i all undervisning men speciellt inom modersmål och litteratur. eventuell skoltidning Medborgarnätet (Mebben) muntliga, skriftliga och visuella produktioner där lämpliga av-medel används kontakt med lokala medier och rapportering i dem elevframträdanden vid fester, temadagar, morgonsamlingar o.dyl. handledning i att kommunicera med instanser utanför skolan 10

12 Deltagande, demokrati och entreprenörskap Skolans pedagogiska miljö och verksamhetsformer tillrättaläggs för att stöda elevens utveckling till en självständig, företagsam, målmedveten, samarbetskunnig och samhällsaktiv medborgare. Detta hjälper eleven att bilda sig en realistisk bild av sina möjligheter att påverka. Mål skall lära sig att se skolgemenskapen, den offentliga sektorn, näringslivet och olika organisationer ur ett samhällsnyttigt perspektiv att bilda sig en egen uppfattning i olika samhällsfrågor att delta i och ta ansvar för skötseln av gemensamma angelägenheter i sitt skolsamfund och i närsamhället att lära sig ta egna initiativ att lära sig mer om företagsverksamhet Centralt innehåll grundläggande kunskaper om skolsamfundet att knyta kontakter för att fungera i samhället att delta och påverka i den egna skolan och närmiljön samt bedöma verkningarna av sitt eget handlande att stifta bekantskap med företagsverksamhet Förslag till genomförande Innehållet i detta temaområde genomsyrar all undervisning och verksamheten i skolan. Ytterligare information får eleven via medierna, internet, gästföreläsare och studiebesök. kännedom om skolans inre verksamhet och möjlighet att påverka får eleven genom att aktivera sig i val av elevråd/elevkår samt genom att delta i dess verksamhet olika organisationer i samhället presenteras i samband med temadagar genom vänelevsverksamheten tar äldre elever ansvar för att skolgången skall vara trygg och angenäm för de yngre lärarna försöker aktivt uppmuntra och hjälpa eleverna att våga tro på sig själva och därmed kunna ta initiativ Ansvar för miljö, välfärd och hållbar utveckling Syftet med temat är att öka elevens förutsättningar och motivation då det gäller att verka för miljöns och människans välfärd. Fostran strävar till att utveckla elevens miljömedvetenhet och ansvarskänsla för den lokala och globala miljön samt verka för en hållbar utveckling. Mål skall utveckla ansvar, omsorg och respekt för närmiljön, naturen och allt levande värna om naturens mångfald och en ekologiskt hållbar utveckling förstå hur naturen och den bebyggda miljön påverkar livskvalitet och hälsa se sig själva som en del av naturen och ekosystemet förstå vårt beroende av naturtillgångar lära sig märka förändringar i miljön, utreda orsaker till dessa och förutse följder av olika ingrepp i naturen lära sig ett miljövänligt konsumentbeteende förstå att miljövård är en förutsättning för människans välfärd Centralt innehåll en hållbar utveckling i den egna skolan 11

13 individens och samhällets ansvar för livsmiljön miljövärden och en hållbar utveckling kontroll över eget konsumtionsbeteende och över egen ekonomi Förslag till genomförande Temat bör vara en självklar del av det dagliga livet. Skolans eget handlande skall vara ett föredöme och främja ekologisk livsföring hos eleverna bl.a. genom återanvändning, pappersinsamling osv. Kommunala insamlings- och sorteringsrekommendationer lyfts fram. Fakta behandlas i biologi och geografi samt i slöjd, bildkonst och huslig ekonomi som ett led i konsumentfostran. Eleverna görs uppmärksamma på konsumentens valmöjligheter och lär sig att gynna produktion och utbud som sparar miljön. Aktuella ekologiska problem och frågeställningar behandlas. Miljöfostran kan lämpligen behandlas under temadagar, exkursioner och när eleverna rör sig i skog och mark. Trygghet och trafikkunskap Syftet med temaområdet är att lära eleven att förstå hur man upprätthåller och främjar trygghet och att handleda eleven till ett ansvarsfullt beteende i trafiken. Vi strävar efter att ge eleverna färdigheter som hör samman med åldern för att verka tryggt i olika verksamhetsmiljöer och situationer. Vi utgår då från de trygghetsaspekter som blir aktuella i skolan. Mål skall lära sig att känna igen säkerhets- och hälsorisker, att förutse och undvika farliga situationer samt att handla på ett sätt som främjar hälsa och trygghet att främja icke-våld och handla konstruktivt i mobbningssituationer att handla ändamålsenligt i olycksfalls- och krissituationer att bete sig ansvarsfullt och tryggt i trafiken och på sjön att påverka säkerheten i trafikmiljön och andra verksamhetsmiljöer Centralt innehåll att skydda sig mot olyckor, rusmedel och kriminalitet i den egna livsmiljön arbetssäkerhet och miljöskydd handlingsmodeller som främjar hälsa, trygghet och icke-våld i skolan centrala trafikregler och olika slags trafikmiljöer trafikbeteende som tar hänsyn till andra, till säkerhet och säkerhetsanordningar i trafikmiljön att kartlägga trafikfarliga ställen i närmiljön och att förbättra säkerheten Förslag till genomförande får i ämnet biologi/geografi kunskap om en stor del av innehållet i detta temaområde. Att förebygga missbruk liksom allt som rör det fysiska och psykiska välbefinnandet beskrivs i ämnets läroplan. Temadagar och föreläsningar ordnas med hjälp av utomstående föreläsare. Skolan har uppgjort skilda planer för hur man agerar i olika sammanhang. Det finns en mobbningsplan, en krisplan och en drogförebyggande plan. Trafikfostran och andra säkerhetsfrågor betonas speciellt i samband med sport- och utflyktsdagar och kommer då in på ett naturligt sätt. Utomstående resurspersoner som t.ex. polisen anlitas för att informera om trafiksäkerhet. I de lägre årskurserna kan t.ex. deltagande i Trafikjokern motivera till trafikkunskap. Alla nya elever och lärare får information om säkerhetsfrågor rörande skolfastigheterna.. Brand- och utrymningsövningar anordnas regelbundet. 12

14 Människan och teknologin Syftet med temaområdet är att eleven skall förstå teknologins betydelse i vårt vardagsliv. Eleverna får baskunskaper om teknologin och dess anknytning till samhället. Inom ramen för undervisningen utvecklas förmågan att använda och förstå redskap, teknisk apparatur och maskiner. Mål skall lära sig att använda teknologi på ett ansvarsfullt och kritiskt sätt att använda informationsteknisk apparatur och program samt att använda datanätet för olika ändamål att ta ställning till fördelar och nackdelar vid användning av teknologisk utrustning att använda datorer i större utsträckning i olika ämnen Centralt innehåll teknologin i samhället och vardagslivet teknologins utveckling frågor om etik, moral, välfärd och jämlikhet i anknytning till teknologi och informationsteknik Förslag till genomförande IT-strategin i läroplanen för Pargas stad ligger som grund för genomförandet i skolorna och integreras i samtliga ämnen eleverna handleds i att använda sig av datorer på ett ansvarsfullt sätt eleverna handleds i att använda Internet på ett kritiskt sätt. eleverna uppmuntras att också använda andra än textbehandlingsprogram. som hjälpmedel får eleverna använda all teknisk utrustning som finns tillgänglig i respektive skola Genom att använda den tekniska apparatur och utrustning som finns i skolan får eleverna den övning som behövs för att kunskaperna inte skall falla i glömska. Utöver de tyngdpunktsområden som finns nämnda i grunderna för den nationella läroplanen kan det i de enskilda skolorna förekomma egna tyngdpunktsområden, som närmare beskrivs i de skolvisa bilagorna. 13

15 4. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Målsättningen för den grundläggande utbildningen i Pargas stad är att ge alla elever undervisning enligt deras egna förutsättningar och förmågor, så att var och en får uppleva framgång i lärandet samt erbjudas möjligheter att utvecklas maximalt. Tyngdpunkten ligger på stöd i ett tidigt skede och på förebyggande verksamhet, så att varje elev i rätt tid får tillräckligt med stöd för sitt lärande och sin övriga tillväxt. Då tillspetsning av problem och deras långtidseffekter skall förebyggas är det särskilt viktigt att i ett tidigt skede identifiera inlärningssvårigheter och ingripa i faktorer som utgör hinder för lärande. Stödet, som ges eleven, skall på alla nivåer grunda sig på allmänna stödåtgärder, flexibla och mångsidiga pedagogiska lösningar samt utgå från elevens individuella behov. De olika formerna av stöd planeras och genomförs enligt en trestegsmodell, där stödet stärks stegvis från det allmänna stödet till det intensifierade stödet och det särskilda stödet. I verksamheten följer staden principen om närskolan. Men i fall där elevens stödbehov är mycket omfattande, skall undervisningen ordnas där den kan genomföras så att den gynnar eleven bäst. Alla elever som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för inlärningen har rätt att få stödundervisning. Elever som har svårigheter med sitt lärande eller i sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. Specialundervisningens syfte är att ge eleven en stark självkänsla, trots eventuella svårigheter. Specialundervisningen utgår från den enskilda elevens behov med målsättningen att stöda elevens personliga utveckling. Undervisningen skall särskilt stöda elevens initiativförmåga och självförtroende. skall i en lugn och trygg miljö ges basfärdigheter i de olika ämnena samt stöd för att utveckla ändamålsenliga studievanor. 4.1 ALLMÄNT STÖD Allmänt stöd är den stödform som skall ges åt alla elever. Det är varje elevs rättighet att få grundläggande utbildning, handledning och stöd för sitt lärande och sin skolgång under alla arbetsdagar. Läraren ansvarar för att förutsättningarna och behoven såväl i hela undervisningsgruppen som hos varje enskild elev beaktas. Genast då lärarens oro väcks bör hon eller han ta det till tals med eleven, vårdnadshavarna och om möjligt med den pedagogiska stödgruppen. Läraren skall bedöma behovet av stöd samt erbjuda stöd. Stödet struktureras i samarbete mellan lärarna vid skolan och vid behov tillsammans med andra sakkunniga samt i interaktion med eleven och vårdnadshavaren. Differentiering av undervisningen är det främsta sättet att i all undervisning beakta behoven i undervisningsgruppen och skillnaderna mellan eleverna. De tre viktigaste dimensionerna av differentiering är variationen i studiernas omfattning, djup och tempo. Differentieringen kan gälla bland annat undervisningens innehåll, undervisningsmaterialen och de metoder som används, arbetssätten samt antalet skol- och hemuppgifter och den tid som anslås för dem. Genom att differentiera undervisningen kan eleverna erbjudas lämpliga utmaningar och erfarenheter av att lyckas samt möjligheter att utvecklas och lära sig utgående från deras egna styrkor. Stödet kan ges, förutom i form av differentiering av undervisningen, genom samarbete mellan lärarna och genom att flexibelt organisera undervisningsgrupperna. Inlärningsmiljön och arbetssätten kan anpassas exempelvis så att eleverna erbjuds möjligheter till delaktighet och valmöjligheter, att användningen av utrymmen anpassas och att elever- 14

16 na grupperas flexibelt. Även tillfällen till lärande som sker utanför skolan utnyttjas. Skolan kan använda plan för elevens lärande, specialundervisning på deltid och arbetsinsatser av ett biträde inom det allmänna stödet. Likaså kan metoderna för bedömning och respons också differentieras. Vidare kan också skolans klubbverksamhet och morgonoch eftermiddagsverksamhet kan främja elevens välbefinnande och studiemotivation. Se kap Innan övergången till intensifierat stöd skall skolan erbjuda i synnerhet stödundervisning för att möta behoven i elevgruppen och hos den enskilda eleven. Genom att regelbundet genomföra kartläggningar i undervisningsgrupperna, kan läraren tillsammans med specialläraren identifiera stödbehovet. Tyngdpunkten för kartläggningarna ligger på de första fyra årskurserna. Syftet med kartläggningarna är att i ett tidigt skede identifiera elever med brister i lärandeförutsättningar och kunna stöda dessa elever innan direkta svårigheter uppstår. Eftersom tyngdpunkten bör ligga på stöd i ett tidigt skede och på förebyggande åtgärder, är samarbetet med förskolan viktigt. 4.2 INTENSIFIERAT STÖD En elev som för sitt lärande eller sin skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt, skall utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. Intensifierat stöd ges då allmänt stöd inte är tillräckligt. Det intensifierade stödet planeras som en helhet för den enskilda eleven. Det intensifierade stödet är mer omfattande och långsiktigt än det allmänna stödet. Med det intensifierade stödet stöder man elevens lärande, skolgång och utveckling systematiskt, samtidigt som syftet är att motverka att problemen växer. Stödformerna är de samma som inom det allmänna stödet. Inom det intensifierade stödet är det inte möjligt att individualisera lärokurser i olika läroämnen. Däremot ökar betydelsen av specialundervisning på deltid, individuell handledning, flexibla grupparrangemang och samarbetet med hemmet. Också elevvårdens andel i arbetet för att främja och upprätthålla elevens välbefinnande ökar. Inledandet av det intensifierade stödet skall basera sig på en skriftlig pedagogisk bedömning. I Pargas stad används en gemensam blankett som botten för den pedagogiska bedömningen. s klasslärare eller klassföreståndare ansvarar tillsammans med specialläraren för processen. Vid behov anlitas även övriga lärare som undervisar eleven. Andra sakkunniga kan delta i bedömningen, i synnerhet då problemen berör elevens välbefinnande och helhetsutveckling. Tillräckligheten och effekten av den stödundervisning som eleven fått inom det allmänna stödet samt behovet av stödundervisning i fortsättningen skall utvärderas. Inledandet och ordnandet av det intensifierade stödet liksom vid behov elevens övergång till det allmänna stödet skall behandlas utgående från den pedagogiska bedömningen i den yrkesövergripande pedagogiska stödgruppen. Efter behandlingen i den pedagogiska stödgruppen skall stödet som ordnas för eleven skrivas in i planen för elevens lärande Plan för elevens lärande Planen för elevens lärande kan göras upp för en elev inom det allmänna stödet och bör alltid göras upp för en elev som får intensifierat stöd. Planen för elevens lärande är ett skriftligt pedagogiskt dokument för elevens framsteg i studier och skolgång, de undervis- 15

17 ningsarrangemang och det stöd som eleven behöver. I Pargas stad används en gemensam blankett som underlag för planen. Syftet med den här planen är att trygga goda förutsättningar att gå framåt i studierna. Planen är ett underlag för utvärderingen av elevens framsteg, men kan inte användas för att individualisera elevens lärokurs. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen. Inom det allmänna stödet kan en plan för elevens lärande göras upp för varje elev. Planen fylls i till de delar som är nödvändiga för att stöda elevens lärande och skolgång. s studier kan likaså breddas och fördjupas inom ramen för en plan för elevens lärande, då det utgående från elevens förutsättningar är befogat. s studier kan även ordnas genom särskilda undervisningsarrangemang om eleven till någon del redan anses ha kunskaper och färdigheter som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs. Detta gäller även om det med hänsyn till elevens förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att eleven skall genomgå den grundläggande utbildningens lärokurs eller om det är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd. I samtliga fall fattas ett förvaltningsbeslut och en plan för elevens lärande görs upp. Inom det intensifierade stödet bygger planen för elevens lärande på den information som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Då planen sammanställs utnyttjas den plan för elevens lärande som eventuellt gjorts upp för eleven som en del av det allmänna stödet, samt den information som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. För elever i årskurs 1 kan planen bygga på en eventuell plan för lärande från förskoleundervisningen. Planen för elevens lärande görs upp av de lärare som undervisar eleven i samarbete med elevvården samt med eleven och vårdnadshavaren. s klasslärare eller klassföreståndare ansvarar tillsammans med specialläraren för denna process. Med vårdnadshavare diskuteras särskilt hemmets betydelse och roll för att stöda eleven att uppnå målen för lärandet och skolgång. Under tiden för det allmänna och intensifierade stödet följs elevens lärande upp och utvärderas regelbundet. Tidpunkten för uppföljningen antecknas i planen för elevens lärande. Då det sker förändringar i elevens situation justeras planen för elevens lärande så att den motsvarar elevens behov. 4.3 SÄRSKILT STÖD Då eleven får särskilt stöd sker undervisningen enligt en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP). Elever som får särskilt stöd kan följa de allmänna målen i lärokurserna, men individualisering av en lärokurs förutsätter alltid ett beslut om särskilt stöd. I dessa fall bör de individuella målen framgå av den individuella planen. Särskilt stöd skall ges elever som trots andra former av stöd inte i tillräcklig utsträckning når målen för tillväxt, utveckling och lärande. Särskilt stöd erbjuds både inom ramen för nioårig och inom ramen för elvaårig läroplikt. Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning och andra former av stöd. Alla inom den grundläggande utbildningen tillgängliga former av stöd kan användas. Syftet med det särskilda stödet är att erbjuda eleven ett helhetsinriktat och systematiskt stöd så att eleven kan fullgöra sin läroplikt och får en grund för fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen. s självkänsla och studiemotivation skall stärkas och eleven skall uppmuntras att ta ansvar för sina studier. 16

18 Innan beslut om särskilt stöd fattas skall eleven och vårdnadshavaren höras av de berörda lärarna och en skriftlig pedagogisk utredning göras. Utredningen görs skriftligt, på en för Pargas stad gemensam blankett, av de lärare som ansvarar för elevens undervisning och utredningen sammanställs sedan i den pedagogiska stödgruppen. s klasslärare eller klassföreståndare ansvarar tillsammans med specialläraren för processen. I den pedagogiska utredningen skall ingå en beskrivning av det intensifierade stöd eleven fått samt en beskrivning av elevens helhetssituation. En bedömning av de lösningar genom vilka eleven skall stödas skall även ingå. Utifrån dessa uppgifter bedömer undervisningschefen behovet av särskilt stöd. Beslutet om särskilt stöd fattas skriftligt av utbildningschefen. Detta beslut granskas åtminstone efter årskurs 2 samt före uppflyttningen till årskurs 7. Behovet av särskilt stöd skall även granskas alltid då elevens behov av stöd förändras. Om granskningen visar på fortsatt behov särskilt stöd görs en ny pedagogisk utredning och ett nytt beslut om särskilt stöd fattas. Om man bedömer att eleven inte längre behöver särskilt stöd, skall ett beslut fattas om att stödet avslutas. övergår då till att få intensifierat stöd. Beslut om särskilt stöd kan även fattas redan innan påbörjad förskoleundervisning och under hela elevens tid inom grundskolan utan föregående pedagogiska utredning, om eleven har en psykologisk eller medicinsk bedömning som gör en dylik utredning onödig Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd skall ett skriftligt pedagogiskt dokument, en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP), göras upp för eleven. I Pargas stad görs planen på basis av en gemensam blankett avsedd för detta ändamål. Den undervisning och det stöd som ges eleven i enlighet med beslutet om särskilt stöd skall framgå av planen. Syftet med IP:n är att på lång sikt stöda elevens individuella process för växande och lärande. Den innehåller målsättningar för elevens lärande och skolgång och en plan över undervisningens innehåll, pedagogiska metoder och övriga behövliga stödåtgärder. Då IP:n sammanställs skall man utnyttja den plan för elevens lärande som gjorts upp som en del av det intensifierade stödet och information som tagits fram i den pedagogiska utredningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. IP:n utarbetas av flera av elevens lärare och i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Klassläraren eller klassföreståndaren tillsammans med specialläraren och rektorn ansvarar för processen. Till behövliga delar skall planen färdigställas inom ett yrkesövergripande samarbete. Planen skall granskas vid behov, dock minst en gång per läsår. Den ändras alltid då det sker förändringar i elevens behov av stöd eller i målen för undervisningen. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen. 17

19 4.4 STÖDNIVÅER OCH ÖVERGÅNGEN MELLAN DESSA 18

20 5. FORMER AV STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG I det femte kapitlet beskrivs olika former av stöd för elevernas lärande och skolgång, liksom stödformernas tillämpningar på de tre olika stödnivåerna. Stöd kan erbjudas elever både i direkt anslutning till undervisningsarrangemang och i form av samarbete med hemmen, handledning, klubbverksamhet eller biträdes- och tolktjänster m.m.. Ytterligare beskriver detta kapitel stödet till eleverna i form av elevvård och främjandet av trygghet och säkerhet i Pargas stad. 5.1 STÖD I ANSLUTNING TILL UNDERVISNINGSARRANGEMANG Eleverna kan erbjudas olika former av stöd inom de tre stödnivåerna i samband med undervisningen. Dessa stödformer kan t.ex. utgöras av stödundervisning eller specialundervisning, i fråga om elever med större stödbehov kan t.ex. lärokurser individualiseras inom ramen för särskilt stöd, likaså kan läroplikten förlängas vid behov och för elever med t.ex. grav utvecklingsstörning kan undervisningen ordnas utgående från verksamhetsområde Stödundervisning En elev som tillfälligt har blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärande har rätt att få stödundervisning. Behovet av stöd kan bero på frånvaro eller tillfälliga svårigheter i lärande och skolgång. Stödundervisningen skall inledas genast då inlärningssvårigheter upptäckts så att eleven inte varaktigt blir efter i studierna. Stödundervisning kan även förebygga svårigheter. Det är varje lärares uppgift att följa med elevens lärande och växande och upptäcka uppkomsten av eventuella behov av stöd. och vårdnadshavaren skall informeras om hur stödundervisningen genomförs. Informationen kan med fördel ges i Wilma, genom personlig kontakt eller på föräldramöten. Stödundervisning är en form av differentiering av undervisningen och den karaktäriseras av individuella uppgifter och individuell tidsanvändning och handledning. Stödundervisningen ges antingen under lektioner i läroämnet där eleven behöver stöd eller utanför lektionstid. Den kan ges som kompanjonundervisning, i en smågrupp eller individuellt. Stödundervisning kan också ges under lektionerna genom olika slags flexibla grupparrangemang. Stödundervisning kan ges på alla nivåer av stöd Specialundervisning på deltid En elev som har svårigheter i sitt lärande eller i sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. Specialundervisningen på deltid ordnas flexibelt som kompanjonundervisning, i en mindre grupp eller som individuell undervisning med specialläraren. Målen och innehållet i specialundervisning på deltid skall integreras i den övriga undervisningen som eleven får. Specialundervisning på deltid planeras och elevens lärande utvärderas i samarbete mellan elevens lärare. De berörda lärarna skall informera eleven och vårdnadshavaren om hur specialundervisningen på deltid genomförs. Specialundervisning på deltid kan ges på samtliga stödnivåer. Då en plan för elevens lärande eller en individuell plan för lärande finns, skall dessa omfatta beskrivningar av ar- 19

21 rangemangen, arbetsformerna och målsättningarna för specialundervisningen på deltid. Specialundervisningen på deltid kan utvärderas i samband med utvärderingssamtal eller andra möten tillsammans med eleven, vårdnadshavaren och de berörda lärarna Specialundervisning En elev som har beviljats beslut om särskilt stöd skall ges undervisning, specialundervisning och annat stöd i enlighet med den individuella plan för hur undervisningen skall ordnas (IP, se kap ). Med beaktande av vad som är till elevens fördel och av förutsättningarna för ordnandet av undervisningen ordnas specialundervisningen i samband med den övriga undervisningen alternativt delvis eller helt i en specialklass eller på något annat lämpligt ställe. I specialundervisningen kan avvikelser göras från läroämnen liksom från den riksomfattande timfördelningen för läroämnen i enlighet med vad som bestäms i beslutet om särskilt stöd Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielse från studier Det primära målet för undervisningen är att stöda elevens studier med hjälp av allmänt och intensifierat stöd så att målen för den allmänna lärokursen kan nås i alla ämnen. Ifall eleven trots stödet inte har möjlighet att uppnå målen med godkänt vitsord, kan lärokursen individualiseras i ett eller flera läroämnen. Detta innebär att målnivån bestäms i enlighet med elevens förutsättningar och man utgår från elevens starka sidor, inlärningsoch utvecklingsbehov. Målen skall då ställas så att de ger eleven tillräckliga utmaningar. I beslutet om särskilt stöd bestäms om individualisering av lärokursen. För varje läroämne avgörs separat om eleven kan studera ett läroämne enligt den allmänna lärokursen eller om lärokursen skall individualiseras. Om det senare finns behov av att utöka eller minska antalet läroämnen i vilka eleven studerar enligt individualiserad lärokurs, skall en ny pedagogisk utredning göras och utgående från den ett nytt beslut om särskilt stöd fattas. Den lärare som ansvarar för det läroämne som individualiserats är även ansvarig för beskrivningarna av målen, det centrala innehållet och principerna för uppföljningen och utvärderingen av elevens framsteg i den individuella planen. Ifall eleven studerar i enlighet med individualiserade mål, skall siffervitsordet eller den verbala bedömningen i ämnet i fråga förses med en asterisk (*) både under studiernas gång och i avgångsbetyget. Under tilläggsuppgifter i betyget skall antecknas att eleven studerat de ämnen som är försedda med asterisk i enlighet med individualiserade mål enligt vad som bestämts i IP:n. Bedömningen i läroämnet görs i enlighet med de uppställda målen. Språklig och kulturell bakgrund, frånvaro, brist på motivation eller till exempel bristande studieteknik kan inte som sådana utgöra grund för att individualisera målen, utan då det gäller dessa faktorer skall eleven stödas på annat lämpligt sätt. De eventuella konsekvenser som de individualiserade lärokurserna kan ha för fortsatta studier, skall göras klart för eleven och vårdnadshavaren. Individualisering av en lärokurs är det primära alternativet innan en elev helt befrias från studier i en lärokurs. Det skall finnas särskilt vägande skäl för befrielse från studier i en lärokurs. Om sådan befrielse fattas ett förvaltningsbeslut i enlighet med 18 i Lagen om grundläggande utbildning Förlängd läroplikt 20

22 Om en funktionsnedsättning eller en sjukdom hos ett barn medför att de mål som uppställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås på nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare och läroplikten fortgår i elva år. Barn med en grav funktionsnedsättning omfattas av förlängd läroplikt. Det gäller t.ex. syn- och hörselskadade barn samt barn med andra fysiska eller intellektuellt grava funktionsnedsättningar, liksom barn med försenad utveckling. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. Beslut om förlängd läroplikt fattas i regel innan läroplikten uppkommer. Då fattas även ett beslut om särskilt stöd för barnet. Barnets vårdnadshavare skall tillräckligt tidigt tillhandahållas information om de olika alternativen vid förlängd läroplikt. Vårdnadshavaren beslutar om barnet skall delta i den förskoleundervisning som föregår läroplikten. Förskoleundervisningens längd och inledandet av den grundläggande utbildningen planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och helhetssituation. För barn som omfattas av förlängd läroplikt och får särskilt stöd, görs en individuell plan för hur undervisningen ordnas då förskoleundervisningen inleds. Samarbetet mellan förskolan och skolan är viktigt och gemensamma möten bör hållas. Barnet och vårdnadshavaren ges möjlighet att bekanta sig med den mottagande skolan och skolstarten förbereds i ett samarbete mellan förskola, skola och vårdnadshavare. Undervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt kan ordnas på följande alternativa sätt: Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Inledandet av den grundläggande utbildningen skjuts då upp med ett år och barnet inleder den grundläggande utbildningen det år då barnet fyller åtta år. Om detta skall separat förvaltningsbeslut fattas. Undervisningen för de elever som omfattas av förlängd läroplikt kombineras vid behov till ämnesblock utgående från elevens individuella behov och undervisningsgruppernas sammansättning. Om en elev inte längre omfattas av förlängd läroplikt, fattas ett beslut om att den förlängda läroplikten upphör, och då övergår eleven till att omfattas av den allmänna läroplikten Studier enligt verksamhetsområde För elever med grav utvecklingsstörning ordnas undervisningen utgående från verksamhetsområden i stället för läroämnen. Det kan också vara frågan om elever med andra funktionsnedsättningar eller allvarliga sjukdomar. Då görs ett beslut, oftast redan i förskolan, om särskilt stöd enligt verksamhetsområden. Verksamhetsområdena som hör till läroplanen är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Utgångspunkten för undervisningen är elevens starka sidor och målsättningen att eleven får fungera optimalt. Målen som ställs för varje elev skall vara individuella, realistiska och meningsfulla för eleven. Ifall eleven är stark i något enskilt läroämne kan mål och innehåll för det ämnet ingå i verksamhetsområdena. Vid genomförandet av undervisningen kan innehållet för de olika verksamhetsområdena integreras. Undervisningen kan också 21

23 innehålla habilitering och vård. Planeringen och genomförandet av undervisningen förutsätter ett samarbete mellan elevens lärare, övrig personal och olika sakkunniga som t.ex. tal- och ergoterapeuter. Då undervisningen ordnas enligt verksamhetsområden skall eleven bedömas per verksamhetsområde. Bedömningen är alltid verbal. Ifall mål och innehåll för ett enskilt läroämne ingår i något verksamhetsområde, kan detta beskrivas som en del av den verbala bedömningen eller i en bilaga till betyget. Målen och innehåll i de olika verksamhetsområdena Motoriska färdigheter Målet är att elevens uppfattning om sin egen kropp stärks, att utvecklingen av rörelsefärdigheter och finmotoriska färdigheter utvecklas samt att eleven ges möjligheter att mångsidigt öva färdigheter i olika situationer i vardagen. Undervisningen skall innehålla planering och handledning av de motoriska färdigheterna och de delområden som anknyter till utvecklingen av balans, koordination, rytm, uthållighet och muskelstyrka. Kommunikativa färdigheter Målet för inlärning av kommunikativa färdigheter är att skapa kontakt med eleven och att eleven tränar sig i att förstå och skapa kommunikationen. Målet är att eleven blir förstådd och själv förstår de andra eleverna och vuxna i gruppen. skall ges möjlighet att kommunicera på de sätt som är naturliga för eleven själv. Det skall finnas möjligheter till alternativa kommunikationsmetoder. Undervisning i språk och kommunikation skall innehålla språklig medvetenhet, språkliga uttrycksformer, språkligt begrepps- och ordförråd, igenkännande och användande av tecken, symboler, bokstäver, ord och olika områden som utvecklar tankeförmågan. Sociala färdigheter Målet är att elevens interaktionsförmåga skall utvecklas. Undervisningen skall utveckla de interaktiva färdigheterna och träna färdigheterna i att bemästra känslor. Kognitiva färdigheter Målet är att eleven aktiveras och att han eller hon lär sig att använda sina sinnen för att tolka sin omgivning. Undervisningen skall stöda utvecklingen av de processer som ansluter sig till själva lärandet, minnet och tänkandet. Delområdena skall fokusera på stimulering och träning av sinnena, övningar i att göra val, klassificering, problemlösning och övningar i att förstå förhållandet mellan orsak och verkan. Material för undervisningen kan samlas från innehållet i olika läroämnen. Dagliga färdigheter Målet är att elevens aktiva deltagande i aktiviteter i sin närmiljö skall öka och att förmågan att ta egna initiativ och bli självständig skall främjas. Centrala delområden är hälsa och trygghet, vardagliga rutiner, boende, fritidsaktiviteter och förmåga att röra sig i sin närmiljö. Träning i de vardagliga färdigheterna skapar möjligheter att öva och utveckla de motoriska färdigheterna, de språkliga och kommunikativa samt de sociala och kognitiva färdigheterna. De i sin tur stärker färdigheterna i de dagliga rutinerna. 22