Stödets A B C Helsingfors Åbo Vasa

Transkript

1 Stödets A B C Maj-Len Engelholm undervisningsråd Sonja Hyvönen specialsakkunnig Helsingfors Åbo Vasa

2 Alla ska ha rätt att nå sin fulla potential Jämlik grundläggande utbildning Uppmuntrande och handledande respons Ledarskap Verksamhetskultur och elevdelaktighet Utbildningsstyrelsen 2

3 Stöd för lärande och skolgång : högklassig grundläggande utbildning, en verksamhetskultur som stödjer växande och utveckling, gemenskap, samarbete mellan hem och skola, säkerhet... ALLMÄNT STÖD INTENSIFIERAT STÖD SÄRSKILT STÖD flexibel gruppering, gruppstorlek, kompanjonundervisning, teamundervisning, stöd som del av klubbverksamheten samt morgon- och eftermiddagsverksamheten, att studera enligt eget studieprogram, individualisering, förlängd läroplikt

4 Målet att stärka elevens rätt till stöd att öka det tidiga och förbyggande stödet för elevens växande och lärande att varje elev får tillräckligt med stöd vid rätt tidpunkt att stödet ges systematiskt att ta i bruk nya flexibla och mångsidiga pedagogiska lösningar att förenhetliga kommunernas administrativa förfaringssätt att stärka det yrkesövergripande samarbetet mellan olika förvaltningsområden Utbildningsstyrelsen 4

5 Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet Utredning om behoven av att utveckla specialundervisningen (UKM:s pressmeddelande ) Rapporten Stöd för lärande från småbarnspedagogik till övergång till andra stadiet: jämlikhet och utvecklingsbehov (Oppimisen tuki varhaislapsuudesta toisen asteen siirtymään: tasa-arvon toteutuminen ja kehittämistarpeet) Oppimisen_tuki_loppuraportti_27.9..pdf Utbildningsstyrelsen 5

6 VIP-nätverket för krävande särskilt stöd För barn och unga som på grund av svåra psykiska symtom, flera eller grava funktionsnedsättningar eller autismspektrum behöver yrkesövergripande och krävande särskilt stöd i sitt lärande och sin rehabilitering. Nätverket utgörs av fem samarbetsregioner i enlighet med landskaps- och vårdreformen (sote) inom vilka verksamheten genomförs i praktiken. Arbetet för de finlandssvenska barnen och eleverna sker inom regionerna för ÅUCS och HUS. Målet för utvecklingsverksamheten är att fördjupa kunskapsresursen i regionen när det gäller krävande särskilt stöd i småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen, mer flexibelt och mångsidigt kunna möta behovet i anslutning till krävande särskilt stöd hos elever och deras lärare i barnens och de ungas egen närmiljö, till exempel i närskolan. Utbildningsstyrelsen 6

7 Uppföljning av lokala läroplaner 2016 Uppföljningen utfördes 2017 som en del av Utbildningsstyrelsens självutvärdering. Omfattade 70 utbildningsanordnares lokala läroplaner (för både den grundläggande utbildningen och för förskoleundervisningen). Uppföljningen gjordes av alla gemensamma delar och alla läroämnesdelar. Resultaten av uppföljningen utnyttjas för program och innehåll för fortsatt implementering av grunderna för läroplaner. Utbildningsstyrelsen 7

8 Frågor som avgörs på lokal nivå Centrala lokala riktlinjer för hur stödet för lärande och skolgång ordnas i praktiken strategier för förebyggande arbete och tidiga insatser rutiner och samarbete vid övergångar hur behovet av stöd för lärande och skolgång systematiskt granskas samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen inom undervisningsväsendet och med övriga förvaltningar samarbetet med ansvariga inom elevvården och andra experter när behovet av stöd bedöms och när stödet planeras, organiseras och genomförs i praktiken de viktigaste principerna för samarbetet med hemmen i frågor som gäller stöd för lärande och skolgång befogenheterna i anslutning till stöd för lärande och skolgång i olika förvaltningsbeslut. Utbildningsstyrelsen 8

9 Frågor som avgörs på lokal nivå; Intensifierat stöd hur det intensifierade stödet ordnas i praktiken arbetsrutiner vid en pedagogisk bedömning tillvägagångssätt när intensifierat stöd inleds, genomförs och avslutas hur planen för elevens lärande utarbetas, utvärderas och granskas samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer vid utarbetandet av en pedagogisk bedömning och plan för elevens lärande, vid ordnandet av intensifierat stöd och vid uppföljning och utvärdering av vilken effekt stödet haft rutinerna och samarbetet med eleven och vårdnadshavaren vid utarbetandet av en pedagogisk bedömning och plan för elevens lärande, vid ordnandet av intensifierat stöd och vid uppföljning och utvärdering av vilken inverkan stödet haft. Utbildningsstyrelsen 9

10 Resultat av uppföljningen; utmaningar I den lokala läroplanen framkom inte vilka delar i läroplanen som är text ur grunderna och vilka delar som är lokala beskrivningarna av frågor som avgörs på lokal nivå. Den lokala läroplanen innehöll endast text ur grunderna, eller endast en något modifierad text ur grunderna. De lokala beskrivningarna var endast på allmän nivå, lokala beskrivningar av principer för samarbete, beslutsfattande och samarbete i praktiken saknades. Felaktig terminologi Ansvars- eller arbetsfördelning eller förfaringssätt som inte är i enlighet med normerna beskrivningar av bestående, fasta grupper för bedömningar och utredningar av elevers behov av stöd Utbildningsstyrelsen 10

11 Resultat av uppföljningen Goda modeller Tydliga processbeskrivningar för samarbete och förfaringssätt Tydlig arbetsfördelning för personal och ansvarsområden Olika slag av checklistor till stöd för personalen att genomföra bedömningar och utredningar eller för beslutsgång Årsklockor för olika skeden av arbete Utbildningsstyrelsen 11

12 EN GOD SKOLDAG Högklassig grundläggande utbildning, förebyggande verksamhet, gemenskap, delaktighet, stödjande och uppmuntrande atmosfär, samarbete mellan hem och skola Hörande Allmänt stöd Intensifierat stöd Särskilt stöd Pedagogisk bedömning Behandlas i samarbetetvmed yrkesutbildad personal inom elevvården Plan för elevens lärande Pedagogisk utredning Beslut om särskilt stöd IP Granskning Differentiering Elevhandledning Elevvårdsstöd Plan för elevens lärande Stödundervisning Specialundervisning på deltid Hjälpmedel Tolknings- och biträdestjänster Handlednings- och stödtjänster STÖDFORMER (enligt behov) Allmänt stöd Intensifierat stöd Särskilt stöd Differentiering Elevhandledning Elevvårdsstöd Plan för elevens lärande Stödundervisning Specialundervisning på deltid Särskilt prioriterade områden Hjälpmedel Tolknings- och biträdestjänster Handlednings- och stödtjänster Differentiering Elevhandledning Elevvårdsstöd IP Stödundervisning Specialundervisning på deltid Specialundervisning på heltid Särskilt prioriterade områden Individualiserad lärokurs Hjälpmedel Tolknings- och biträdestjänster Handlednings- och stödtjänster

13 Statistik hösten 2017, nationell nivå elever, varav 51% pojkar och 49 % flickor Av grundskoleleverna omfattades sammanlagt 17 % (ca elever) av intensifierat eller särskilt stöd. 9,4 % (ca elever) omfattades av intensifierat stöd 64 % pojkar 36 % flickor 7,7 % (ca elever) omfattades av särskilt stöd. 71 % pojkar 29 % flickor Utbildningsstyrelsen 13

14 Vad innebär stödformerna stödundervisning och specialundervisning på deltid/heltid?

15 Stödundervisning En elev som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärande har rätt att få stödundervisning i förebyggande stödundervisning går man igenom nytt lärostoff på förhand. stödundervisning kan också användas för att möta ett behov av stöd som beror på frånvaro. Stödundervisningen ges antingen enligt elevens schema under de lektioner där eleven behöver stödundervisning eller utanför lektionerna. Stödundervisning kan ges på alla nivåer av stöd. Utbildningsstyrelsen 15

16 Specialundervisning På deltid; ges på alla nivåer av stöd En elev kan också få specialundervisning på deltid inom särskilt stöd och fastän eleven studerar i specialklass. En elev som har svårigheter med lärande eller skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid. Specialundervisning på deltid ges elever som till exempel har språkliga eller matematiska svårigheter, inlärningssvårigheter i enskilda läroämnen eller svårigheter i anslutning till studiefärdigheter, kommunikativa färdigheter eller skolgång. Ordnas flexibelt som kompanjonundervisning, i en liten grupp eller som individuell undervisning Utbildningsstyrelsen 16

17 Specialundervisning På heltid Särskilt stöd innefattar specialundervisning och annat stöd som eleven behöver och har rätt till enligt lagen om grundläggande utbildning. Specialundervisningen och det övriga stöd som eleven får ska bilda en systematisk helhet. Alla former av stöd som fastställs i lagen om grundläggande utbildning kan användas. Lag om grundläggande utbildning 17 1 mom. (642/2010) Specialundervisning ordnas, med beaktande av elevens bästa och förutsättningarna att ordna undervisning, i samband med den övriga undervisningen eller delvis eller helt i specialklass eller på något annat lämpligt ställe. Utbildningsstyrelsen 17

18 Undervisningsgrupper (svenskspråkiga elever) helt integrerade i allmän undervisning integrerade till % i allmän undervisning integrerade till % i allmän undervisning integrerade till 1-20 % i allmän undervisning andel elever inom särskilt stöd andel elever inom särskilt stöd 18,7 % 19,2 % 38,2 % 36,5 % 14,1 % 16,5 % 10,3 % 11,4 % i smågrupp på heltid 18,5 % 16,3 % Utbildningsstyrelsen 18

19 Särskilt prioriterade områden

20 Särskilt prioriterade områden En form av differentiering Syfte: Att hjälpa eleven att tillägna sig den kunskap som är nödvändig för att studierna ska framskrida och att eleven ska upprätthålla studiemotivation och självförtroende t.ex. vid; då eleven får koncentrera sig på det väsentliga, blir det resurser över som kan användas för att stärka färdigheten att lära sig. Exempel på situationer då särskilt prioriterade områden kan tillämpas: koncentrationssvårigheter bristande motivation studiekrav som för eleven känns övermäktiga oförmåga att för tillfället utnyttja sin inlärningskapacitet stor frånvaro av olika orsaker risk för utslagning Utbildningsstyrelsen 20

21 Särskilt prioriterade områden, forts. För elever som omfattas av intensifierat eller särskilt stöd eleven studerar fortfarande läroämnet enligt de allmänna målen för lärokursen och elevens prestation bedöms i relation till de allmänna målen En temporär lösning där vårdnadshavarens stöd är viktigt Ska tillämpas innan man eventuellt individualiserar mål i lärokurser för eleven Utbildningsstyrelsen 21

22 Särskilt prioriterade områden, forts. De fastställda särskilt prioriterade områdena för en elev bestämmer inte i förväg vitsordet för eleven i läroämnet. vid uppgörande av planen för elevens lärande eller IP kan man utgå från ett antagande om vitsord, men eleven ska ha möjlighet att prestera över nivån. Eleven ska hela tiden ha möjlighet att förbättra sina prestationer. Utbildningsstyrelsen 22

23 Individualisering av lärokurs

24 Beslut om särskilt stöd (allmän eller förlängd läroplikt) Eleven studerar alla läroämnen enligt allmänna mål. Eleven studerar både läroämnen som studeras enligt allmänna mål och läroämnen som studeras enligt individualiserade mål; om individualliserade studier bestäms för varje enskilt läroämne i beslutet om särskilt stöd Eleven studerar alla läroämnen enligt individualiserade mål. Utbildningsstyrelsen 24

25 Indiviualisering av lärokurs Ifall det trots stöd inte är möjligt för eleven att nå målen för det centrala innehållet med godkänt resultat, kan lärokursen i läroämnet individualiseras. Eleven ska ges annan form av stöd och få studera enligt särskilt prioriterade områden innan beslut om individualisering av lärokurs fattas. Språklig och kulturell bakgrund, frånvaro, brist på motivation, bristfällig studieteknik eller utmaningar gällande beteende kan inte i sig vara grunder för individualisering av en lärokurs, utan eleven ska i sådana fall stödjas på andra lämpliga sätt. Utbildningsstyrelsen 25

26 Indiviualisering av lärokurs, forts. Beskrivingen av de individualiserad målen i elevens IP ska i regel utgå från de allmänna målen för lärokursen för årskursen, men även mål för läroömnet i lägre årskurser kan tillämpas. Individualisering av nytt läroämne eller avslutande av individualisering och övergång till studier enligt allmänna mål, förutsätter en ny pedagogisk utredning, ett nytt beslut om särskilt stöd. Ett valfritt ämne som bygger på ett gemensamt läroämne kan individualiseras utan nytt beslut om särskilt stöd. Utbildningsstyrelsen 26

27 Undervisning enligt verksamhetsområde

28 För elever med mycket grava funktionshinder kan undervisningen ordnas enligt verksamhetsområde i stället för läroämnesvis. (Statsrådets förordning (422/2012) 9 3 mom.) Också för en elev med annat funktionshinder eller allvarlig sjukdom kan det på grund av elevens hälsotillstånd vara befogat att ordna undervisningen enligt verksamhetsområde. (Lag om grundläggande utbildning 18 1 mom.) Undervisningen ordnas enligt verksamhetsområde endast när det är uppenbart att eleven inte kan studera enligt en individualiserad lärokurs. Om undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde i stället för läroämnesvis bestäms i beslutet om särskilt stöd. Utbildningsstyrelsen 28

29 Antingen studier enligt läroämnen eller studier enligt verksamhetsområde Ur perspektiv av elevens rättsskydd är det viktigt att eleven får studera läroämnen även om studierna ordnas enligt individualiserade mål och på låg nivå. I särskilda fall kan elever i enlighet med 18 i lagen om grundläggande utbildning (Särskilda undervisningsarrangemang) befrias från undervisning i något läroämne och i stället få annan handledd verksamhet. Utbildningsstyrelsen 29

30 Innan eleven ges undervisning enligt verksamhetsområde ska ett beslut om särskilt stöd fattas: Förutsätter att en pedagogisk utredning om eleven sammanställs; sammanställts genom yrkesövergripande samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården samarbetet med eleven och vårdnadshavaren är viktigt Vanligen behövs också andra utlåtanden, såsom ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande. En individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) ska göras upp. Utbildningsstyrelsen 30

31 Beslut om särskilt stöd (allmän eller förlängd läroplikt) studier i läroämnen studier enligt verksamhetsområde; bestäms i beslutet om särskilt stöd studier enligt allmänna mål studier enligt individualiserade mål; bestäms för varje enskilt läroämne i beslutet om särskilt stöd Utbildningsstyrelsen 31

32 Eventuella studier i enskilt läroämne En elev inom undervisning enligt verksamhetsområde kan studera något enskilt läroämne om hen har förutsättningar för det. Mål och innehåll beskirvs i elevens IP. Målen och innehållen behöver inte följa mål och innehåll för någon årskurs. Läroämnet nämns inte i elevens betyg, utan bedömningen sker inom ramen för den verbala bedömningen av verksamhetsområden. Utbildningsstyrelsen 32

33 I förskoleundervisningen kan inte finnas en grupp som arbetar enligt verksamhetsområde, eftersom den formen av förskoleundervisning inte ingår i grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen. Utbildningsstyrelsen 33

34 Förlängd läroplikt

35 Målgrupp och syfte Barn med grava funktionshinder omfattas av förlängd läroplikt. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. Barn med funktionsnedsättning (t.ex. syn- eller hörselnedsättning eller skada) omfattas inte automatiskt av förlängd läroplikt, utan behovet ska avgöras från fall till fall inom ramen för det sektorsövergripande samarbetet. Syftet är att stödja och stärka barnets färdigheter så att hen ges förutsättningar att klara studierna i den grundläggande utbildningen så bra som möjligt. Utbildningsstyrelsen 35

36 Sektorsövergripande samarbete är en förutsättning för att ett barn ska kunna ges stöd i ett tillräckligt tidigt skede. Barnets vårdnadshavare ska i tillräckligt god tid få information om de olika alternativen av förlängd läroplikt och om konsekvenserna av olika val. Utbildningsstyrelsen 36

37 Genomförande; tre alternativ 1. Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. 1. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen. 1. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Detta alternativ innebär att barnet inleder skolgången ett år senare än vad som föreskrivs och ett separat förvaltningsbeslut ska fattas om att den grundläggande utbildningen inleds senare än vad som föreskrivs. Utbildningsstyrelsen 37

38 Genomförande, forts. Hur länge barnet ska gå i förskola och när barnet ska inleda den grundläggande utbildningen ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och situation som helhet. Vårdnadshavaren avgör om barnet ska delta i den frivilliga förskoleundervisningen. Endast i undantagsfall kan barnet gå i förskola i tre (3) år: Kan komma ifråga om man i slutskedet av barnets andra året i förskola inte utvecklats så som man tidigare bedömt och man bedömer att barnet skulle klara studierna i grundskolan med betydligt bättre resultat än om barnet inleder skolgången som 7-åring. Förfaringssättet kan inte planeras i förväg. Utbildningsstyrelsen 38

39 Genomförande, forts. Beslutet om förlängd läroplikt fattas i regel före läroplikten uppkommer. Om beslut inte fattats eller om barnets förutsättningar ändrar kan beslut fattas även senare; I fall att beslut om förlängd läroplikt fattas efter att läroplikten uppkommit för barnet så förlängs inte läropliktstiden. Beslutet påverkar gruppstorleken i elevens undervisningsgrupper och eventuellt även de läroämnen som eleven studerar. Utbildningsstyrelsen 39

40 Riktlinjer Barn som omfattas av förlängd läroplikt och deltar i den frivilliga förskolundervisningen som 5-åringar får undervisning enligt samma grunder som de andra förskolbarnen (6- åringar). Barnet ska få särskilt stöd och en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas ska göras upp för barnet även om läroplikten uppkommer först när barnet blir läropliktigt som 6-åring. Planen ska göras upp enligt innehållet i grunderna för förskoskoleundervisningens läroplan. Utbildningsstyrelsen 40

41 Riktlinjer, forts. Det första beslutet om särskilt stöd för barn som omfattas av förlängd läroplikt fattas i allmänhet utgående från en psykologisk eller medicinsk bedömning: Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller medan sådan undervisning eller utbildning pågår utan föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd för inlärningen, om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen av eleven till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar särskild orsak inte kan ordnas på annat sätt. (Lag om grundläggande utbildning 17 4 mom.) Utbildningsstyrelsen 41

42 Barn med grava funktionsnedsättningar eller svårt sjuka barn Graden av funktionsnedsättning eller sjukdom avgörs av neuropsykolog, specialläkare eller annan motsvarande sakkunnig; Utbildningsanordnaren fattar beslut om förlängd läroplikt i enlighet med bedömningen i utlåtandet om huruvida barnet kan tillgodogöra sig den grundläggande utbildningen inom läropliktens nio år eller inte. Utbildningsstyrelsen 42

43 Särskilda undervisningsarrangemang

44 Särskilda undervisningsarrangemang För elever som omfattas av särskilt stöd, med allmän eller förlängd läroplikt, fattas beslut om särskilda undervisningsarrangemang inom ramen för beslutet om särskilt stöd. För alla andra elever ska ett beslut om särskilda undervisningsarrangemang fattas som ett separat förvaltningsbeslut. En plan för elevens lärande ska göras upp. Utbildningsstyrelsen 44

45 Befrielse från läroämne Befrielse från läroämne kräver att grunderna anges i lag. Om befrielse från läroämne sker på basis av hälsoskäl ska beslutet grunda sig på läkarintyg. Annan undervisning eller ledd verksamhet ska ordnas för en elev som befriats från studier i något läroämne. Utbildningsstyrelsen 45

46 Befrielse från läroämne och betyg Eleven kan befrias från delar av läroämnet eller från läroämnet i sin helhet. Om eleven befriats från delar av läroämnet beaktas inte dessa i bedömningen av läroämnet. Om eleven befriats från ett läroämne i sin helhet antecknas inte läroämnet i betyget och ingen anteckning om befrielse från lärokurs ska göras i betyget. Utbildningsstyrelsen 46

47 Särskilda undervisningsarrangemang; skolfrånvaro Om en elev på grund av sjukdom inte kan delta i skolundervisningen, kan undervisningen ordnas så att eleven får handledning, studiematerial och respons som stödjer lärandet hemma (eller på annan plats), om elevens hälsotillstånd tillåter det. Utgångspunkten är att eleven får läroplansenlig undervisning. Ett förvaltningsbeslut om särskilda undervisningsarrangemang ska fattas. Med stöd av 18 kan en elev på grund av sitt hälsotillstånd vid behov befrias från studierna i något läroämne för en viss tid. En plan för elevens lärande ska då göras upp, för att underlätta planering och genomförande av studierna. Om eleven omfattas av intensifierat eller särskilt stöd antecknas arrangemangen i planen för elevens lärande resp. individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP). Utbildningsstyrelsen 47

48 Särskilda undervisningsarrangemang; olovlig skolfrånvaro Utgångspunkten är att eleven får läroplansenlig undervisning. elevvårdstjänster Ett förvaltningsbeslut om särskilda undervisningsarrangemang kan fattas om att studierna ordnas årskursintegrerat. Ett studieprogram ska göras upp för eleven. Om eleven omfattas av intensifierat eller särskilt stöd antecknas arrangemangen i planen för elevens lärande resp. individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP). Utbildningsstyrelsen 48

49 Undervisning av elever med invandrarbakgrund

50 Undervisning av elever med invandrarbakgrund Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Undervisning enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur En språkmedveten undervisning, möjlighet till stöd på det egna modersmålet Vid sidan om undervisningen i elevens eget modersmål och undervisningen i svenska eller finska, ska eleverna även vid behov ges stöd inom andra områden av lärandet för att garantera jämlika förutsättningar för lärande. För en invandrarelev kan man utarbeta en plan för elevens lärande Årskursintegrerade studier enligt eget studieprogram Grundläggande utbildning för vuxna Utbildningsstyrelsen 50

51 Undervisning av elever med invandrarbakgrund Språklig och kulturell bakgrund, frånvaro, brist på motivation, bristfällig studieteknik eller utmaningar gällande beteende kan inte i sig vara grunder för individualisering av en lärokurs, utan eleven ska i sådana fall stödjas på andra lämpliga sätt. Utbildningsstyrelsen 51

52 Årskursintegrerade studier enligt eget studieprogram

53 Årskursintegrerade studier enligt eget studieprogram Årskursintegrerade studier enligt eget studieprogram är inte kopplade till nivåerna av stöd för lärande. Föreskrift given med ändringar i definitionen av årskursintegrerade studier i grunderna för läroplanen 2014: Utbildningsstyrelsen 53

54 Tillämpning Årskursintegrerade arrangemang kan tillämpas i undervisningen i en hel skola i vissa undervisningsgrupper för enskilda elever. De kan tillämpas till exempel för att stödja elever med särskild begåvning eller som ett sätt att förebygga studieavbrott. Årskursintegrerade studier förutsätter ett beslut i den lokala läroplanen. Utbildningsstyrelsen 54

55 Tillämpning Vid behov kan ett beslut om studier enligt ett eget studieprogram också fattas för en enskild elev genom ett förvaltningsbeslut med stöd av 18 i lagen om grundläggande utbildning. Ett dylikt förvaltningsbeslut är möjligt även då den lokala läroplanen inte är uppgjord enligt årskursintegrerade studier. Ett studieprogram ska göras upp för eleven. Där ska stå vilka studiehelheter som ingår i elevens studieprogram, i vilken ordning och enligt vilken tidtabell studierna ska genomföras och eventuella särskilda mål för studierna. Utbildningsstyrelsen 55

56 Studieprogram I fråga om en hel skola eller enskilda elevgrupper förutsätter årskursintegrerade studier att målen och innehållet i de olika läroämnena anges enligt studiehelhet i läroplanen. Om årskursintegrerad undervisning endast ges en enskild elev, ska ett studieprogram som grundar sig på läroplanen göras upp för eleven. Där anges mål för elevens studier, i vilken ordning och enligt vilken tidtabell studiehelheterna genomförs och eventuella särskilda mål. Utbildningsstyrelsen 56

57 Frågor som avgörs på lokal nivå Om undervisningen i en hel skola eller för en enskild elevgrupp mål och innehåll för undervisningen enligt studiehelhet, principerna för beslut om årskursintegrerade studier i fråga om en enskild elev och principerna för hur studieprogrammet som ska uppgöras för eleven ska struktureras och utarbetas. Om en enskild elev studerar årskursintegrerade studier enligt ett eget studieprogram principerna för beslut om årskursintegrerade studier i fråga om enskilda elever, principerna för hur studieprogrammet som ska uppgöras för eleven ska struktureras och utarbetas. De skolvisa arrangemangen, arbets- och ansvarsfördelningen och övriga praktiska detaljer ska på alla punkter som tas upp här preciseras i den skolvisa läroplanen och/eller i läsårsplanen i enlighet med utbildningsanordnarens beslut. Utbildningsstyrelsen 57

58 Årskursintegrerade studier; bedömning och betyg En elev som studerar enligt ett eget studieprogram får i slutet av läsåret ett läsårsbetyg över de studier som genomförts med godkänt resultat under läsåret och uppflyttas efter läsåret till följande årskurs för att fortsätta i studierna enligt det egna studieprogrammet. Genom studier enligt ett eget studieprogram kan man vid behov undvika att eleven stannar kvar på klassen och på så sätt undvika att elevens alla prestationer upphör att gälla. En elev som studerar enligt ett eget studieprogram kan stanna kvar på klassen endast i det fall att den allmänna skolframgången är svag. En elev i årskurs nio räknas som elev i ifrågavarande årskurs, ända tills eleven slutfört hela den grundläggande utbildningens lärokurs och får ett avgångsbetyg eller avgår från skolan. I slutet av årskurs 9 får eleven ett läsårsbetyg i vilket hen bedöms i de studiehelheter som avklarats med godkända vitsord. Eleven fortsätter följande läsår som elev i årskurs 9 och får avgångsbetyg så snart hen avklarat den grundläggande utbildningens hela lärokurs med godkända prestationer. 58

59 Riktlinjer för bedömning av lärande av elever i behov av stöd

60 Bedömning utgående från mål och kriterier Bedömningen av lärande, arbete och uppförande, såväl som responsen till eleverna, ska alltid utgå från de mål som fastställs i grunderna för läroplanen och preciseras i den lokala läroplanen. Om det i ett beslut om särskilt stöd fastställs att eleven ska studera ett läroämne enligt allmän lärokurs, bedöms elevens prestationer i relation till målen för den allmänna lärokursen. För elever som i ett eller flera läroämnen studerar enligt en individualiserad lärokurs, bedöms ifrågavarande läroämnen i relation till elevens individuella mål som fastställs i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas (IP) och kunskapsnivån ska inte beskrivas med hjälp av ovannämnda bedömningskriterier. Utbildningsstyrelsen 60

61 Mångsidiga bedömningsmetoder och beaktande av elevens förutsättningar Det är viktigt att observera att eleverna lär sig och arbetar på olika sätt samt att se till att det inte finns hinder för att visa sina kunskaper och framsteg. I olika bedömnings- och provsituationer ska man se till att eleven förstår uppgiften och har tillräckligt med tid att utföra den. Läraren ska se till att eleverna vid behov har möjligheter att visa sina kunskaper med hjälp av digitala verktyg och muntligt. Man ska också se till att det finns tillgång till andra hjälpmedel och biträdestjänster som eleverna eventuellt behöver. Även lindriga inlärningssvårigheter och eventuella bristande kunskaper i undervisningsspråket/svenska/finska ska beaktas när bedömnings- och provsituationer planeras och genomförs. Utbildningsstyrelsen 61

62 Bedömning av elever med invandrarbakgrund I bedömningen av elever med invandrarbakgrund och elever med ett främmande språk som modersmål ska man ta hänsyn till varje elevs språkliga bakgrund samt till att kunskapen i svenska eller finska utvecklas småningom. För att eleven trots eventuella bristande kunskaper i svenska eller finska ska kunna visa sina kunskaper och framsteg ska man i bedömningen fästa särskild uppmärksamhet vid att använda mångsidiga och flexibla metoder som är anpassade till elevens situation. Utbildningsstyrelsen 62

63 Bedömning vid läsårets slut I årskurserna 1 7 används verbal bedömning eller sifferbedömning eller en kombination av dem i enlighet med utbildningsanordnarens beslut. I betygen i årskurserna 8 9 används sifferbedömning. Det ska framgå av det verbala omdömet om elevens prestation är godkänd eller underkänd. I undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde används verbal bedömning. I bedömningen av individualiserade lärokurser används verbal bedömning eller sifferbedömning i enlighet med utbildningsanordnarens beslut. Utbildningsstyrelsen 63

64 Bedömning vid läsårets slut, forts. Om eleven studerar i enlighet med allmänna mål bedöms hen i relation till mål och kriterier. - om eleven studerar i enlighet med individualiserade mål bedöms hen mot bakgrund av de individualiserade målen. - vitsordet förses med asterisk * i tilläggsuppgifter på betyget noteras de ämnen i vilka eleven bedömts i enlighet med individualiserade mål 64

65 Slutbedömningen Ska bygga på de kunskaper eleven har i slutet av studierna i relation till målen och kriterierna för slutbedömningen. I läroämnen som studerats enligt individualiserad lärokurs kan verbala omdömen användas också vid slutbedömningen. Ifall en elev är befriad från studier i ett läroämne (enligt lag om grundläggande utbildning 18 ) bedöms hen inte i det läroämnet. En elev som studerar årskursintegrerat enligt eget studieprogram fortsätter som elev i årskurs 9 och får avgångsbetyg så snart hen avklarat den grundläggande utbildningens hela lärokurs med godkända prestationer. 65

66 Slutbedömning för elever inom särskilt stöd I läroämnen som studerats enligt individualiserad lärokurs kan verbala omdömen användas i stället för siffervitsord också vid slutbedömningen. o slutbedömningen kan också ges eleven med vitsordsbedömning Både den verbala bedömningen och sifferbedömningen utmärks med asterisk för de ämnen i vilka eleven studerat enligt individualiserade mål * I tilläggsuppgifter noteras de ämnen i vilka eleven bedömts i enlighet med individualiserade mål. En elev som studerat i enlighet med verksamhetsområden bedöms med verbalt omdöme. 66

67 Frånvaro och bedömning Undervisningen ordnas i enlighet med 18 i lagen om grundläggande utbildning och skräddarsy en lösning för eleven att delta eller framskrida i studierna. Om en sjukdom hos eleven så kräver, kan eleven med stöd av 18 i lagen om grundläggande utbildning befrias från undervisning i något läroämne för en bestämd tid. I sådana fall bedöms inte eleven i ifråga varande ämne i betyget. Ett förvaltningsbeslut ska fattas. Vårdnadshavaren ska höras innan beslutet fattas. Eleven och vårdnadshavaren får respons på annat sätt än i form av betyg. 67

68 Olovlig frånvaro och bedömning Eleven ska trots stor frånvaro få de betyg som bestämts i lag och i den lokala läroplanen, eleven ska bedömas i alla de läroämnen som ingår i elevens studieprogram, eleven ska ges möjlighet att delta i utvärderingstillfällen. Flexibel elevbedömning med hjälp av årskursintegrerad undervisning (enligt 11 i förordningen) 68

69 Olovlig frånvaro och bedömning Olovlig frånvaro förorsakar inte i sig att eleven kvarstannar på årskursen. Men om eleven inte deltar i undervisningen eller i provtillfällen eller uppvisar sin kunskap på annat sätt man kommit överens om, får eleven inte godkända prestationer i relation till de mål som definierats för läroämnet i läroplanen. I sådana fall är risken att eleven bedöms med underkänt vitsord i betyget. 69

70 Tack!