Verksamhetsberättelse

Transkript

1 1 Verksamhetsberättelse Styrelsen för Föreningen Sveriges Vägingenjörer, FSV, får härmed avgiva följande redogörelse för verksamhetsåret 1998 Styrelsen sammansättning Ulf Lidesjö Ordförande Bollebygd Stefan Wadbro Tollarp V.ordf Martin Harr Arvidsjaur Sekreterar Jonas Sjöholm Mjölby Kassör Lage Rosén Sollefteå Studier Arne Petterson Älvängen Ledamot Bert Asplund Visby Ledamot Håkan Pudas Luleå Suppleant Patrik Lidström Stockholm Suppleant Per-Olof Bengtsson Åmål Suppleant Arbetsutskott Ulf Lidesjö, Stefan Wadbro, Martin Harr Adjungerad: Jonas Sjöholm Revisorer För Ingenjörsförbundet : Öhrlings Coopers & Lybrand AB revisionsbyrå. Stockholm För FSV : Bengt OP Andersson, Jönköping Tidskriften Vägmästaren

2 2 Redaktör och ansvarig utgivare : Ivan Bratt, Gnesta Ekonomichef : Ulf Wikström, Vindeln Redaktionskommitté: Föreningsstyrelsen Revisor: Bengt OP Andersson, Jönköping Representation Ingenjörsförbundet Förbundsstyrelsen, FS Andre v.ordf Ledamot AU Styrelsesuppleant Ulf Lidesjö Ulf Lidesjö Bengt-Göran Åberg SACO-S representantskap Ledamot Ulf Lidesjö SACO-S föreningen vid Vägverket V.ordf Sekreterare Ledarnot Ledarnot Ledarnot Ulf Lidesjö Stefan Wadbro Bengt-Göran Åberg Arne Carlfjord Martin Harr Ingenjörsförbundet Förbundets ombudsmän och kansli har varit behjälpliga vid förhandlingar med Trygghetsstiftelsen vid arbetsbristsituationer inom Vägverket Produktion samt deltagit vid sektioneras möten. Representation Vägverket Vägverkets styrelse Suppleanter Ulf Lidesjö Suppleanter Stefan Wadbro Koncernens informations- och förhandlingskommitté, VVK

3 3 Ledamot Ersättare Ulf Lidesjö Stefan Wadbro Produktions informations- och förhandlingskommitté, PK Ledamot Ledamot Ersättare Ersättare Ulf Lidesjö Stefan Wadbro Martin Harr Jonas Sjöholm Färjerederiets informations- och förhandlingskommitté, FÄK Ledamot Hans Lundström Vägsektorns Utbildnings Centrum, VUC Ledamot Arne Carlfjord Råden till resultatenheterna VV-Produktion Ledamot Ersättare Färjrederiet Ersättare Lars Brohmée Martin Harr Ulf Lidesjö Medlemsnumerären

4 4 Antalet medlemmar har under året totalt ökat med 9 personer, aktiva är exakt som förra årsskiftet, passiva har ökat med 5 personer och arbetslösa har ökat med 3 personer, I person som är studerande, totalt 944 medlemmar vid årets slut. Sektion NR Aktiva Arbets- Stude- Passiva Totalt ant medlem- lösa med- rande medlem- mediemm mar lemmar mar i sektion Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland Dalarna Stockholm Gotland Västerås Örebro Karlstad Mariestad Göteborg Halmstad Linköping Växjö Jönköping Kalmar Skåne Summa Förslagsverksamheten För ett par år sedan ändrades rutinerna för förslagsverksamheten så att förslagskommittéerna slopades. Varje enhet och region är ansvarig för sin förslagsorganisation. Den största aktiviteten bedrivs på Vägverket Produktion. Ansvarig för samordningen av förslagsverksamheten är FSV-medlemmen Sven- Erik Hallberg. På varje Produktionsområde finns även en förslagssamordnare. Förslagen sammanställes och struktureras upp i en databas som läggs ut på intranet, där det lätt kan uppdateras och med hjälp av det stora antalet datorer blir lättåtkomligt för användarna. Produktionsområdena gör även en sammanställning där förslagen skrivs ut och distribueras till arbetsplatserna.

5 5 I spåren på Vägverkets omorganisation blev det en rejäl nedgång i antalet inlämnade idéer. Men nu ökar antalet inlämnade förslag igen. En ökning åren 97/98 från 107 till II 8 visar att utvecklingen är på väg i rätt riktning. Det är nu 3,19 förslag/100 anställda. Förslagen behandlas numera av närmaste chef och belönas med en stimulansgåva och ersättning upp till 3600 kronor. För att bli belönade måste idéerna omsättas i praktiken. När större ersättning anses befogad, måste förslaget införas på egna enheten, och ersätts i nästa chefsnivå. Här kommer behandlas, ärendet i förhandlingskommittéerna. Resultatenheten VV- Produktion Fortsatt konkurrensutsättning har skett under året och nu är ca. 75 % av drift och underhållsverksamheten utsatt, anläggningsverksamheten är till 100 %. Produktionens starka sida är drift och underhåll och det är där vinsterna genereras, anläggningsverksamheten visade inget överskott. Omsättningen ökade till 5,2 miljarder kronor varav 1 miljard är på enskilda sektorn och kommuner. Tendensen är att nybyggnation av vägar fortsätter att sjunka till förmån för mindre trafiksäkerhetsarbeten. Väg & Trafikdivisionen Under året har ifrågasatts om inte åtgärderna för O-visionen är för få och om inte omprioritering måste ske. År 2000 skall dödade och svårt skadade vara nere i 400 resp personer. Dödade under 1998 vara 540 personer. Fortsatt omorganisation av regionerna för att möta trafikanternas och samhällets krav. Trafiksäkerhetsarbetena fortsätter att öka på bekostnaden av standarden på vägarna. Beläggningsunderhållet uppvisar en eftersläpning. Satsningar på kollektivtrafiken börjar ge resultat och resandet ökar. Antalet funktionshindrade som kan utnyttja vägtransportsystemet är oförändrat. Utsläppen av koldioxid har ökat medan kväveoxid, kolväten och cancerframkallande ämnen i tätorter har minskat vilket är bra för miljön. STUDIEVERKSAMHETEN Kursutbudet under 1998 har varit av mindre omfattning. Följande kurser har genomförts under året Högre facklig utbildning, Facklig fortsättningskurs på det statliga området, Introduktionskurs med inriktning på det statliga området. FSV medlemmar har deltagit i dessa med undantag av introduktionskursen. Saco:s arbetsmiljökurs har genomgåtts av ordf. sektion I Martin Harr Prod

6 6 Nord. VUC, Vägsektorns Utbildnings Centrum Vägverkets resultatenhet (VUC) har under året haft 4 st protokollförda rådsmöten och en årsstämma. Ordförande under året har varit personaldirektör Teddy Glans och utbildningschef för VUC har varit Ann-Therese Albertsson. Samtliga uppdrag åt Vägverket har under året varit konkurrensutsatta och dessa uppdrag har svarat för c:a 75 % av årets verksamhet. För resterande verksamhet svarar externa kunder. Bokslut 1998 redovisar en vinst som är tillräcklig enligt ställda krav från ägaren vilket påvisar att VUC är en tillgång för både ägaren och anställda inom vägsektorn. Arbetsgrupp översyn VV-ARA/AVA FSV har under året varit enagerade i en partgemensam arbetsgrupp för att granska Vägverkets personalavtal VV-ARA, främst avseende ARA:s ersättningsnivåer och semesters längd. Arbetsgruppen redovisade följande kostnader för Vägverket inklusive lönekostnadspålägg. - Övertid,, listläggning mm 192 Mkr - Semester 85 Mkr - Tjänsteresa egen bil, skattepliktig. 83 Mkr - Tjänsteresa egen bil, ej skatteplikt. 60 Mkr - Förrättningstillägg 46 Mkr - Restidsersättning, TRT 50 Mkr - Traktamente 43 Mkr - Totalt Vägverket 559 Mkr Vid analys hur kostnaderna fördelar sig mellan olika enheter inom Vägverket kan konstateras att Vägverket Produktion tillsammans med Färjerederiet svara för merparten av kostnaderna. SACO-S (FSV) yttrande om gruppens slutrapport är att i första hand via samverkan på central nivå inom Vägverket, analysera resebeteendet och dess effekter för arbetets utförande. Vägverkets resepolicy ska ligga till grund för dessa insatser.

7 7 Med beaktande av att ARA-avtalen mm endast utgör en del av den totala arbetssituationen för den anställde och att uppdraget dominerats av en analys av ARA-avtalen mm redovisas således inte en komplett bild av arbetsvillkoren. Eventuella anpassningar i ARA/AVA måste således ta stor hänsyn till individens förutsättningar i hela arbetssituationen, dvs lön, övriga villkor, kostnader och insatser som en förändring skulle medföra. ARBETSMILJÖ. Under ordförandekonferensen i september togs beslut om att undersöka hur det stod till med våra medlemmars psykosociala hälsotillstånd i Vägverket och den hårda arbetsbelastning som våra medlemmar verkar i. Sedan omorganisationen 1992 har det visat sig att allt fler av våra medlemmar drabbats av symtom på stress. Hjärt- och kärlsjukdomar, magkatarr, magsår, huvudvärk har heller inte varit ovanligt. FSV beslutade att göra en undersökning bland våra aktiva medlemmar c:a 650 personer. FSV-enkäten utgick från den så kallade stegen. Stegen är uppbyggd enligt principen att du är högst upp på stegen när allt är bra. Men ramlar längre och längre ner efter som du mår dåligt. Stegen har också en tidsaxel som du kan markera när du befann dig i en viss nivå. Sista steget är att du är totalt utbränd och går under behandling eller är sjukskriven. Stegen har visat sig vara enkel och effektiv för att få en utvärdering av din hälsostatus. Stegen har även diskuterats med Kerstin Ekman, professor, på Linköpings universitet och anser det vara en bra metod för undersökning. Medlemmarna fick markera på stegen var man befann sig. Svaren skickades anonymt till sammanställning. Det visade sig ganska snart att det var många som hade flera av de stressymtom som fanns med stegen och framför allt inom Vägverket Produktion. Slutlig rapport kommer under FSV tog iniativ till en träff i Linköping där representanter från AG och ATO var församlade och diskuterade den psykasociala arbetsmiljön. Det kunde konstateras att mycket fanns att göra för att få en acceptabel arbetsmiljö. Frågan har också tagits upp på VVK och PK. Medarbetareenkäten inom Vägverket pekar också på att den psykosociala arbetsmiljön inte är bra. Varje enhet har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för fortsatt arbete. Yrkesinspektion kunde också konstatera att cheferna i Vägverket hade en mycket låg utbildning vad det gällde arbetsmiljö. Vägverket skall under 1999 till Yrkesinspektionen överlämna en plan på hur utbildningen skall ske och hur man följer upp arbetsmiljöfrågor. Yrkesinspektionen kunde också konstatera att återrapportering från första linjen och uppåt i organisationen inte fungerade väl. Tony Hellström har varit sakkunnig för FSV i arbetsmiljö frågor. FSV:s styrelsen har med anledning av resultatet fört diskussioner med Ingenjörsförbundet, SACO och Vägverkets ledning.

8 8 FSV har fått stor acceptans för sitt agerande att ta initiativet till undersökningen. Debatten har kommit igång och kommer att fortsätta under 1999 tills vi ser att åtgärder vidtas för att få en bättring till stånd. PRODUKTION NORD För Produktion Nord var det gångna året bra ur konkurrensutsättningens hänseende. Vi fick behålla alla områden som vi redan hade och var ytterst nära att få tillbaka Vindeln som NCC hade tidigare. Det var mindre än en procent. Det var ett 30-tal medarbetare som valde att sluta med Trygghetspaket. Alla dom var FSV:are. Det har anställts ett 20-tal nya medarbetare inom Produktion Nord och huvuddelen har valt att bli medlemmar hos oss. Arbetstidsavtalet har varit årets märkligaste händelse. SACO valde att ställa sig lojal mot AG och ställa upp på deras krav om mer flexibilitet när det gällde klockslagen för hur man skall räkna övertid. SEKO dom gick först med på det och sedan omyndigförklarades deras första förhandlingsdelegation och sedan sade dom stopp för avtalet. Nya förhandlingar återupptogs efter semestern och man valde då Produktion Syd:s avtal som mönster. Överenskommelsen fattades i början på oktober och SEKO avvaktade i två månader med att skriva på avtalet. Vår förhoppning från FSV är att AG skall börja belöna oss för våran lojalitet mot företaget. Löneförhandlingarna gick bra. Mycket tack vare dom som valt att sluta med Trygghetspaket. Förhandlingarna gick avdelningsvisa och inför nästa år har arbetsgivaren aviserat att man vill gå in och styra mera. MBL-utbildning för alla förhandlingsombud har genomförts under senhösten. Tom Ramstedt och Rolf Almqvist var huvudtalare från arbetsgivare sidan. Man pratade strategi för framtiden, lönesättningar, nya affärsområden och den tilltagande konkurrensen från all håll. Samordning av inköp, ledarskap och produktionsplanering. Med var även representant från centrala FSV och från CF. Produktion Syd Organisation: Anläggning Göteborg samt Drift Malmö har gjort följande

9 9 förändringar: Driftavdelningen övertar normalt projekt upp till 5 milj., projekt mellan 5-15 miljoner samt projekt som kräver specialkompetens överrenskommes från fall till fall. projekt över 15 milj. ansvarar normalt anläggningsavdelningen för. Förslaget innebär överföring av marknadsansvar från anläggning till drift. Förändringen är tänkt resultera i ökad lönsamhet,, ökade andelar på den lokala marknaden samt jämnare sysselsättning. Anläggning ska kanna koncentrera sig på de större projekten och att en stor del av arbetsstyrkan ska rekryteras på hemmaplan. Kort sagt både drift och anläggning kommer att arbeta så som de gjorde före 1992, ett steg i rätt riktning. Förslaget berörde medarbetare som omstationerades till Vägstationera i driftorganisationen. Ingen övertalighet har rapporterats. Avtal: Det flextidavtal som tecknades på PS nivå provades av fyra avdelningar, efter halva tiden sade två avdelningar upp avtalet, anledning var framförallt att man tyckte reduceringen av normalarbetstiden från 166 till 156 skapade problem eftersom de var för tajt dimensionerade. Två avdelningar fortsatte och med facit i hand kan vi säga att trots fäffe timmar det faktum att all tid ingår(övertid, inspektion, mm) har antal övertidsdispenser inte ökat. Vi har under året med utgångspunkt från det första avtalet modifierat och tecknat ett nytt, Som i jämförelse med det gamla är något fler timmar, högre ersättning kr,, Samt en flexiblare arbetstid 8tim mellan Lönerörelsen: Både arbetsgivare och arbetstagare var överens att det fanns alldeles för lite pengar för SACO-gruppema? Enheterna var rätt styrda från centralt håll, så den löneglidning som ändå blev i slutändan bestod mest i höjningar av de inlösta TRT och Övertidstimmarna. Att vi har en bit kvar till marknadslöner bevisas av de "brandkårsutryckningar"

10 10 som Arbetsgivaren tvingas göra allt oftare för att behålla nyckelpersoner i organisationen. Arbetsmiljö: Ett nytt arbetsmiljöavtal har tecknats som innebär att PS får samma organisation som PM och PN d.v.s. ett huvudskyddsombud. Personligen känner jag det som skyddsorganisationen inte har följt med arbetslivets förändring. sett ur facklig synvinkel. Övrigt: PS har idag om man bortser från anläggning en positiv trend, vilket gör att vi anställer folk i stort sett överallt. Detta förstärker förhoppningarna inför framtiden. Jag tror ändå att cps har nått ut med budskapet att skillnaden mellan himmel och helvete inte är särskilt stort. Tidskriften Vägmästaren Efter att under ett antal år på 90-talet haft en vikande annonsförsäljning. som hotade Tidskriftens existens, bytte vi i juli 1998 annonsförsäljare. Den negativa trend som vi haft har klart brutits efter bytet och vi kan nu se hoppfulla på Tidskriftens framtid. Innehållet i tidningen har som tidigare byggt på temanummer som skildrar drift och anläggningsverksamheten. Vägverkets regionchefer har också fått skildra sina regionens specifika problem och investeringar. Ledaren och den fackliga informationen har varit stående inslag i alla sex numren. Även FSV-sektionerna samt "Profilen" har varit återkommande inslag. För att modernisera och förnya Tidningen har vi utökat artiklarna om tekniska nyheter samt förändrat Tidskriftens utseende och utformning. Tidningen utges i ca exemplar per nummer. Antalet prenumeranter är 146 för år Redovisningen av Tidskriftens ekonomi återfinns längre bak i verksamhetsberättelsen. Föreningen Sveriges Vägingenjörer Bokslut för år 1998

11 11 Resultaträkning för år 1998 Tillgångar Kontantkassa 0.50 Checkräkningskonto Bankkonto Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Redovisat resultat Summa skulder och eget kapital Resultaträkning för år 1998 Medl.avg. Ing. förbund Utbildn.bidr. Ing.förbund Övriga intäkter SACO-skadestånd Summa intäkter Kostnader Styrelsemöten Ordförandekonferens IOOO-kronan Bidrag FSV-vetranema Löner Bilersättning skattefri Kontorsmaterial Verksamhetsberättelse Portokostnader I Resekostnader Representation SACO-VV

12 12 Gåvor, presenter Styrelsearvoden Revisionskostnader I Övr. finansiella kostnader Tidn. Och facklitteratur Bidrag till VV-fritidsförening Summa kostnader Resultat före avskrivningar Ränteintäkter Ränteskatt Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Stockholm den 12 februari 1999 Jonas Sjöholm Ulf Wikström Vår revisionsberättelse beträffande denna redovisning har avgivits Bengt Andersson FSV revisor Gunnar Hägerlöf Aukt. revisor Revisionsberättelse för Föreningen Sveriges Vägingenjörer Vi har granskat räkenskaperna samt styrelsens förvaltning för år Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

13 13 Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för förvaltningen under år Stockholm Bengt Andersson Av Föreningen Sveriges Vägingenjörer utsedd revisor Gunnar Hägerlös Auktoriserad revisor Av Ingenjörsförbundet utsedd revisor Tidskriften Vägmästaren Bokslut Balansräkning Tillgångar Checkräkningskonto Kundfordringar Skattefordringar Inventarier Summa tillgångar Skulder och eget kapital: Eget kapital Skulder Förlust föregående år Årets förlust Summa skulder och eget kapital Intäkter Försäljning annonser Försäljning annonser Kassarabatter Summa intäkter Kostnader Rörelsekostnader Avskrivningar Finansiella kostnader, intäkter

14 14 Kostnader Skatt Summa kostnader Årets förlust ,06 Årets resultat Specifikation kostnader: Tryckning Fotokostnader I Distribution, ej porto Annonsförsäljning Provision annonsförsäljning Löner Rikskuponger Telefonersättning Traktamenten I Bilersättning skattefri Arbetsgivareavgifter Särskild löneskatt Övriga personalkostnader Lokalhyror Kontorsmaterial Porto Resekostnader Representation avdragsgill I Reklam Reklamtrycksaker Rättelse skattekonto Övriga kostnader Summa Vindeln den 8 februari 1999

15 15 Ulf Wikström Vår revisionsberättelse beträffande denna redovisning har avgivits Bengt Andersson FSV revisor Revisionsberättelse för tidskriften Vägmästaren Undertecknad, utsedd att granska Tidskriften Vägmästaren räkenskaper och förvaltning för år 1998, lämnar efter slutfört uppdrag följande revisionsberättelse. Tidskriftens räkenskaper är mycket väl förda och datamässigt överskådligt redovisade. Samtliga poster är väl styrkta med verifikationer. Undertecknad har också följt verksamheten väl, bl.a. genom att närvara vid något redaktionssammanträde och genom att granska protokoll och följa upp beslut. Revisionen föranleder ingen erinran, utan jag vill särskilt betona den kostnadsmedvetenhet som ekonomiansvarig och redaktör visar verksamheten. Full ansvarsfrihet tillstyrkes för såväl redaktionskommittén som tidskriftens ekonomiansvarige för 1998 års verksamhet. Stockholm den 13 februari 1999 Bengt Andersson, revisor

16 16 Enköping den 16 mars 1999 Ulf Lidesjö Stefan Wadbro Martin Harr

17 17 Jonas Sjöholm Lage Rosén Arne Pettersson Bert Asplund