Upplands Väsby kommun LOV i SäBo

Transkript

1 Upplands Väsby kommun LOV i SäBo Slutrapport Fredrik Eklund Per Törnvall Louise Vikbladh

2 Innehållsförteckning 1 Syfte med LOV 2 Särskilt boende i Upplands Väsby 3 Översikt av kommuner som infört LOV 4 Översikt ersättningsmodell och ersättningsnivå 5 Möjligheter och risker med införande av LOV i Upplands Väsby 6 Slutsatser och rekommendationer 2

3 Syfte med LOV Olika modeller för valfrihetssystem inom SäBo Vid första anblick kan skillnader i tillämpningar av LOV inom SäBo te sig relativt marginella, men i själva verket kan dessa ha stor betydelse Alternativ 3: Renodlat valfrihetssystem enligt LOV Alla upphandlingar av enskilda utförare sker enligt LOV. Kommunens egenregi kan bedriva verksamhet parallellt. Alla boenden ingår i kundvalssystemet och är valbara för brukare med biståndsbeslut. Exempel: Nacka, Lidingö Alternativ 1: LOV för enstaka platser jämte boenden som sköts via LOU/egenregi Alternativ 2: Stockholm stads modell parallell tillämpning av upphandling enligt LOU och LOV Kommunen fortsätter att upphandla driften av de äldreboenden som finns i dag enligt LOU, samt har kvar driften av äldreboenden i egenregi. Utöver denna bas annonserar kommunen sedan ett förfrågningsunderlag för köp av enstaka platser enligt LOV. Exempel: Upplands Väsby, Täby Kommunen fortsätter att upphandla driften av de äldreboenden som finns i dag enligt LOU, samt har kvar eventuell drift av äldreboenden i egenregi. Parallellt med detta auktoriserar kommunen boenden enligt LOV. Alla boenden ingår i kundvalssystemet och är valbara för brukare med biståndsbeslut. Exempel: Stockholm, Norrtälje, Österåker Variant Ett förslag som har övervägts i Sollentuna kommun är att de befintliga LOU-upphandlade entreprenaderna upphandlas enligt LOV medan all nyproduktion i framtiden upphandlas enligt LOU för att neutralisera höga lokalkostnader vid nybyggen. 3

4 Syfte med LOV Implikationer av olika valfrihetssystem ur ett brukar- och utförarperspektiv De olika modellerna skiljer sig avsevärt ur såväl brukarens som utförarens perspektiv... Alternativ 3: Renodlat valfrihetssystem enligt LOV Fri etablering för utförare kan vara möjligt Grad av Valfrihet för brukaren Utförarens förutsättningar* Stabilare verksamhet, ev etableringsfrihet Alternativ 2: Stockholm stads modell parallell tillämpning av upphandling enligt LOU och LOV Brukaren har full valfrihet mellan boenden Alternativ 1: LOV för enstaka platser jämte boenden som sköts via LOU/egenregi Oavsett modell begränsas valfriheten för boenden inom den egna kommunen av tillgänglig kapacitet Brukarens valfrihet kan vara begränsad (beror av kösystem) Utförare är föremål för konkurrensutsättning då avtal löper ut * Med hänsyn till alternativa sätt för etablering och säkerhet i verksamhetens fortlöpande drift (möjligheterna till säker fortsättning minskar vid LOU-upphandling av boendena) 4

5 Syfte med LOV Fördelar och nackdelar för Upplands Väsby med olika valfrihetssystem Kommunens perspektiv Alternativ 1: Upplands Väsby idag Alternativ 2: Stockholms-modellen Alternativ 3: Renodlat LOV-system + Kommunen kan erbjuda brukarna ökad valfrihet och möjlighet att välja nischade aktörer Kommunen har kontroll över utbudet och kan möta behov av både omvårdnadsoch demensboenden Kommunen kan möta platsbrist genom att medverka till att ett boende byggs som sedan konkurrensutsätts enligt LOU och kan hantera den risk som förknippas med att etablera ett nytt boende + Kommunen kan erbjuda brukarna ökad valfrihet och möjlighet att välja nischade aktörer Intresset från enskilda utförare att etablera sig i kommunen ökar Kommunen står utan kostnadsrisk för beläggningsnivån Kommunen säkerställer att man betalar ett marknadsmässigt pris för de upphandlade tjänsterna Stabiliteten ökar för brukarna eftersom LOV-avtalet gäller tills vidare - Risk för att konkurrensneutralitet inte upprätthålls när boenden upphandlas enligt olika avtal, framförallt gällande fastigheter Ökade behov av uppföljning/tillsyn eftersom LOV-avtalen inte omförhandlas regelbundet Vid eventuell uppsägning av LOV-avtal ansvarar kommunen för att omplacera brukarna eftersom det är leverantören som äger eller hyr lokalen i första hand Eventuella oförutsedda effekter av konkurrens mellan LOU och LOV - boenden - Juridiskt komplicerat och skattemässigt negativt att överföra kontrakt/hyresavtal till enskilda utförare Vid eventuell platsbrist kan ersättningen komma att drivas upp, i synnerhet på boenden som är auktoriserade i flera kommuner Kommunen saknar full kontroll över utbudet. Risk för överetablering generellt och i populära områden samtidigt som platsbrist kan uppstå Ökade behov av uppföljning/tillsyn eftersom LOV-avtalen inte omförhandlas regelbundet Vid eventuell uppsägning av avtal ansvarar kommunen för att omplacera brukarna eftersom det är leverantören som äger eller hyr lokalen i första hand Svårt att hantera långvarig överkapacitet. KSL:s länsöverenskommelse för SäBo upphör vid årsskiftet, vilket innebär en kostnadsrisk för kommuner med överkapacitet/lediga platser. 5

6 Innehållsförteckning 1 Syfte med LOV 2 Särskilt boende i Upplands Väsby 3 Översikt av kommuner som infört LOV 4 Översikt ersättningsmodell och ersättningsnivå 5 Möjligheter och risker med införande av LOV i Upplands Väsby 6 Slutsatser och rekommendationer 6

7 Särskilt boende i Upplands Väsby Särskilt boende i Upplands Väsby Äldreomsorg I Upplands Väsby har Kundvalskontoret ansvar för Väsbybornas tillgång till tjänster inom det kommunalt finansierade välfärdsområdet. Kontoret svarar för finansiering, utövar tillsyn, följer upp och utvärderar kvaliteten i tjänsterna. Väsby Välfärd är den kommunala utföraren av välfärdstjänster. Inom kommunens äldreomsorg är idag alla verksamheter, utom dagverksamhet för äldre, konkurrensutsatta. Upplands Väsby tillämpar LOV inom hemtjänsten, för ramavtal gällande enstaka platser på korttidsboende samt för ramavtal gällande enstaka platser i SäBo. Särskilt boende Antalet personer över 80 år och antalet äldre med stora omvårdnadsbehov förväntas stiga de närmaste åren och därmed ökar behovet av SäBo Ett nytt vård- och omsorgsboende står klart 2015 (med 46 nya och 30 ersättningsplatser) I dagsläget har Upplands Väsby ett nettobehov av platser. För att tillgodose behoven köper kommunen enstaka platser i fristående boenden I november 2013 väntade ca 30 personer på en plats i särskilt boende. Driftsformer för särskilt boende idag Entreprenad Abonnemangsplatser Ramavtal om upphandling av enstaka platser enligt LOV Skillnaden mellan fasta platser/platser på entreprenad/abonnemangplatser och LOV-platserna är att de sistnämnda inte kostar något om platsen står tom. Abonnemangsplatserna håller succesivt på att växlas över till enstaka platser enligt LOV som har ett lägre dygnspris. Antalet köpta platser inom LOV varierar. 7

8 Antal brukare Särskilt boende i Upplands Väsby Översikt av SäBo - kapacitet Den totala kapaciteten är i dagsläget 222 platser. 300 Boende Driftsform Typ av platser Kapacitet Lokalförhållande Hyrestid (t.o.m.) Speldosan Egenregi Permanenta 23 Kommunägt Korpkulla Egenregi Permanenta 15 Marieborg Egenregi Permanenta 19 Kommunen hyr (Brf) Kommunen hyr (PEAB) Hedvigsgården Egenregi Permanenta 40 Kommunen hyr (Hemsjö Fast.) Lavendelgården Entreprenad (Aleris) Permanenta 21 Kommunägt - 40 Edsby Slott Abonnemang Enstaka 30 Ägs av utförare - 19 Enstaka platser (21 utförare) Ramavtal enligt LOV Enstaka 74 Ägs av utförare Uppsägningstid 9 mån Överenskommelse/ Egenregi Entreprenad Abonnemang Enstaka platser Korpkulla, Marieborg ersätts Nytt boende (PEAB) Messingen (nytt boende) - Permanenta 76 Hyrs av utförare (PEAB) fr.o.m Kommentar: Kommunens boenden i egenregi är jämförelsevis små vilket kan vara kostnadsdrivande. Boenden med fler platser kan göra samordningsvinster och därmed sänka sina kostnader. I en översyn* som Stockholms stad låtit göra pekas storleken på ett boende ut som en avgörande förklaringsfaktor till variation i dygnskostnader mellan boenden. *Översyn av ersättningsmodellen för vård- och omsorgsboenden inom valfrihetssystemet Stockholms Stad, maj

9 Antal brukare Särskilt boende i Upplands Väsby Prognostiserad efterfrågan på platser i SäBo Under de närmaste 10 åren kommer efterfrågan att överstiga utbudet 300 Prognostiserad efterfrågan Prognostiserat utbud Källa: Strategisk lokalförsörjningsplan , Upplands Väsby Siffrorna justerade efter korrespondens med kommunens tjänstemän. 9

10 Antal brukare Särskilt boende i Upplands Väsby Prognostiserad efterfrågan på platser i SäBo Nettokapacitet av SäBo platser (överskott (+) / underskott (-)) Ökad valfrihet bland platser i Upplands Väsby förutsätter att det finns kapacitet 50 Nytt SäBo i bruk Behov av ytterligare nytt SäBo någon överloppskapacitet kommer dock inte att finnas de kommande åren, då kommunen kommer att ha ett kapacitetsunderskott och således behöva förlita sig på enstaka platser även framöver och skulle man planera byggandet av ytterligare nya boenden behöver man ta hänsyn till eventuella risker och kostnader förknippade med det Källa: Strategisk lokalförsörjningsplan , Upplands Väsby Siffrorna justerade efter korrespondens med kommunens tjänstemän. 10

11 Särskilt boende i Upplands Väsby SäBo i Upplands Väsby Typ av plats Utförare Driftsform Avtal Antal platser Avtalslängd Dygnsersättning Fast / Rörlig ersättning Permanenta platser Väsby välfärd Egenregi ** Fast Permanenta platser Aleris Entreprenad LOU *** Fast Abonnemangs- Platser Gästhemmet Edsby Slott Entreprenad LOU Fast Enstaka platser Enskilda utförare Enskilda utförare Ramavtal enligt LOV 58* Tillsvidare, ömsesidig uppsägning 9 mån 1985*** Rörlig Totalt * Genomsnittligt antal utnyttjade platser januari oktober ** Budget *** Genomsnittlig dygnskostnad januari oktober

12 Särskilt boende i Upplands Väsby Självkostnad egenregi Beräknad självkostnad per boendedygn i egenregi och dess fördelning Kr/dygn Budgeterad dygnskostnad Lokalkostnad Underskott Faktisk självkostnad Lokalkostnad Administration (ink. OH)** Fastighetsrelaterade kostnader Övriga kostnader Personal- kostnader Fotnot: Lokalkostnaden avser kommunens nettohyreskostnad för egenregi, justerad för genomsnittligt beläggningsgrad Källa: Resultaträkning för Väsby Välfärd

13 Särskilt boende i Upplands Väsby Självkostnad egenregi med hänsyn till risk för beläggning En sjunkande beläggningsgrad påverkar självkostnaden negativt Beläggningsgrad och självkostnad i egen regi Beläggning Speldosan Korpkulla Marieborg Hedvigsgården Kr/dygn 100% % 100% 99% % 98% 99% 98% % 97% % % 96% 95% 94% 96% % % % % % 92% % 91% Speldosan Korpkulla Marieborg Hedvigsgården 90% 90% Källa: Resultaträkning Väsby Välfärd Genomsnittlig beläggningsgrad och lokalhyra avser

14 Innehållsförteckning 1 Syfte med LOV 2 Särskilt boende i Upplands Väsby 3 Översikt av kommuner som infört LOV 4 Översikt ersättningsmodell och ersättningsnivå 5 Möjligheter och risker med införande av LOV i Upplands Väsby 6 Slutsatser och rekommendationer 14

15 Översikt av kommuner som infört LOV Jämförelsekommuner Lidingö Nacka Norrtälje Solna* Stockholm* Täby* Österåker LOV infört Juni 2009 Liknande system i drift sedan 2001 Januari 2013 September 2012 September 2009 Liknande system i drift sedan 2001 Februari 2014 Antal leverantörer Valfrihetssystem Renodlat LOV Renodlat LOV Parallell tillämpning av LOU och LOV LOV för enstaka platser Parallell tillämpning av LOU och LOV LOV för enstaka platser Parallell tillämpning av LOU och LOV Ersättningsmodell Vårdtyngd (3 nivåer) Vårdtyngd (5 nivåer) 1 nivå 1 nivå Vårdtyngd (3 nivåer) Vårdtyngd (5 nivåer) Vårdtyngd (8 nivåer**) Ersättningsnivå Tillägg för lokalkostnader Nej Nej Nej Nej Ja, 105 SEK/dygn*** Nej Ja, 172 SEK/dygn Tillägg för demensdiagnos Nej Ja Ja Ja Nej**** Ja Nej Ersättning vid tillfällig frånvaro Ja, avdrag 100 SEK/dygn från aktuell nivå Ingen uppgift Ingen uppgift Ja, avdrag 100 SEK/dygn från aktuell nivå Ja, avdrag 100 SEK/dygn från aktuell nivå Ingen uppgift Ingen uppgift Ersättning vid utflytt / dödsfall Ja, avdrag 100 SEK/dygn från lägsta nivå i max 14 dagar Ja, lägsta checkbelopp i 14 dagar Ja, 1216 SEK i max 14 dagar Nej Ja, avdrag 100 SEK/dygn från lägsta nivå i max 7 dagar Ja, 1149 SEK (äldre)/ 1364 SEK (demens) i max 7 dagar Ja, 932 SEK i max 14 dagar Källa: Kommunernas förfrågningsunderlag hämtade från Valfrihetswebben, november Avser dygnsersättning i särskilt boende inkl. momskompensation, ej demens * Förfrågningsunderlaget avser upphandling enligt LOV för enstaka platser ** Ersättningsmodellen är för närvarande föremål för en översyn. Förslag till ny modell innebär fast t vårddygnsersättning som är differentierad beroende på inriktning är mot demens eller somatisk. *** I ersättning till enskilda utförare finns en schablonersättning för ansvar för fastighet. Från och med 1 januari 2014 höjs ersättningen till enskilda utförare med 25 till 130 SEK. **** I förslag som beslutas i november 2013 utgår dagens tre ersättningsnivåer och ersätts med en nivå för somatisk inriktning och en nivå för demensinriktning från och med

16 Översikt av kommuner som infört LOV Förfrågningsunderlag i jämförelsekommuner Upplands Väsby idag Alternativ 2: Stockholms-modellen Alternativ 3: Renodlat LOV-system Definition av tjänsten Den genomgång som NHG har gjort av tillgängliga förfrågningsunderlag för LOV i SäBo visar att sambandet mellan storleken på ersättningen och de krav som ställs på utförarna är svagt. Stockholms stad, Österåker och Upplands Väsby har antagligen de mest ambitiösa förfrågningsunderlagen men det är svårt att säga att någon kommun genomgående ställer högre krav än andra. I ungefär hälften av kommunerna kräver kommunen att utföraren har tidigare erfarenhet av att driva SäBo och kan uppvisa referenser på detta. Alla kommuner ställer krav på att verksamhetsansvarig föreståndare ska ha högskolekompetens och i flera fall också ett antal års arbetslivserfarenhet. Kraven på omvårdnadspersonalens kompetens skiljer sig åt, de flesta kommuner kräver att en viss andel (mellan %) av de heltidsanställda ska ha grundläggande utbildning medan andra endast uttrycker det som ett mål att sträva mot vid nyanställning. Endast en kommun (Solna) ställer särskilda krav på minimibemanning. Tre kommuner ställer krav på att det ska finnas minst två rätter att välja mellan vid varje måltid. I Norrtälje ingår läkarinsatser även läkarinsatser i dygnsersättningen. Ersättningssystem Ersättningssystem LOV. Inom LOV utgår ersättningsnivån som utgångspunkt från en effektiv egenregi. För att upprätthålla transparens och konkurrensneutralitet bör dock hanteringen av lokalkostnader vara enhetlig och ersättning för dessa ingå, vilket även förutsätter särskild hänsyn till momshanteringen för enskilda utförare. Ingen garanterad beläggning. LOU. LOU ger utrymme för priskonkurrens och ekonomisk potential och möjliggör även upphandling av endast drift. Som utgångspunkt utgår inte garanti för beläggning. Källa: Förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV för särskilt boende publicerade på Valfrihetswebben, november n= 10. För mer detaljerad redogörelse se Appendix. 16

17 Översikt av kommuner som infört LOV Hantering av lokalkostnader i Upplands Väsby I ett valfrihetssystem enligt LOV måste alla utförare ha samma möjligheter att utforma och profilera det egna boendet i önskad riktning. Ett införande förutsätter därmed att avtalen/hyreskontrakten (inkl. hyreskostnad och möjligheter att långsiktigt styra fastighetens utformning) överförs till en utförare som är auktoriserad enligt LOV. Kommunen kan därmed inte längre vederlagsfritt upplåta boenden som man själv äger eller hyr till vissa aktörer. Alternativ 2: Stockholms-modellen Kommunen kan upphandla drift av boenden parallellt med verksamheter som drivs enligt LOV I de fall kommunen inte äger fastigheten, bör kommunen fortfarande inneha hyreskontraktet (första hand) och enbart upphandla drift Momskompensation betalas endast relaterat till kostnadsslag andra än hyror (1-2%) Alternativ 3: Renodlad LOV Kommunen upphandlar alla boenden enligt LOV För boenden som kommunen hyr bör hyreskontrakt överföras till de utförare som är villiga att bedriva verksamhet enligt LOV Momskompensation betalas till enskilda utförare. Generellt utgör momskompensationen ca 5% av ersättningen och inkluderar alla kostnadsslag (se Appendix). Brukaren väljer mellan entreprenad- och LOV-upphandlande boenden samt ev. boenden i egenregi Brukaren väljer mellan LOV-upphandlade boenden samt ev. boenden i egenregi Kommunen driver Enskild utförare driver Kommunen driver Enskild utförare driver Kommunen äger Enskild utförare äger Speldosan Marieborg, Korpkulla, Hedvigsgården Lavendelgården Edsby Gästhem Kommunen äger Enskild utförare äger X X X 17

18 Ersättning per dygn, Kr Översikt av kommuner som infört LOV Val av ersättningsnivå Spridning av ersättningsnivåer i ett urval av kommuner i Stockholms län med valfrihet enligt LOV Lidingö Nacka Norrtälje Solna* Stockholm* Täby* Österåker Källa: Förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV för särskilt boende publicerade på Valfrihetswebben, november Avser dygnsersättning i SäBo inkl. momskompensation, ej demens *Förfrågningsunderlaget avser upphandling enligt LOV för enstaka platser 18

19 Ersättning per dygn, Kr Översikt av kommuner som infört LOV Genomsnittlig ersättningsnivå baserat på vårdtyngd Genomsnittlig dygnsersättning till utförare i LOV system Stockholms stad - exempel 2000 Nivå 1 Nivå 2 Nivå ~1850* Dygnsersättning Genomsnittlig fördelning av brukare 17% 54% 29% ~1700* 1660* 1680 Boende med högsta vårdtyngd Boende med lägsta vårdtyngd 0% 83% 17% 56% 44% 0% Kommentar: I Stockholms stad anses en majoritet av brukarna ha omvårdnadsbehov enligt nivå 2. Mellan olika boenden är variationerna dock stora Lidingö Nacka Stockholm Österåker Fotnot: Översyn av ersättningsmodellen för vård- och omsorgsboenden inom valfrihetssystemet Stockholms stad, maj * Bygger på uppskattningar gjorda av Stockholms stad

20 Innehållsförteckning 1 Syfte med LOV 2 Särskilt boende i Upplands Väsby 3 Översikt av kommuner som infört LOV 4 Översikt ersättningsmodell och ersättningsnivå 5 Möjligheter och risker med införande av LOV i Upplands Väsby 6 Slutsatser och rekommendationer 20

21 Översikt ersättningsmodell och ersättningsnivå Val av ersättningsmodell och ersättningsnivå Alternativ 2: Stockholms-modellen Alternativ 3: Renodlad LOV Ersättningsmodell Förutsättningar för differentierad ersättningsmodell Grunden i ett prestationsbaserat ersättningssystem är att ersättningen anpassas till det vårdbehov som varje boende har. För att styra resurserna rätt bör ett mindre omfattande vårdbehov därför ge en lägre ersättning och ett större behov en högre ersättning. Rättssäkerhet i utförande av beslut - i linje med Socialstyrelsens föreskrifter om ökad individualisering av biståndsbeslut i särskilt boende Den enskildes omvårdnadsbehov ska styra - alla brukare ska få en likvärdig omvårdnad Utförarna kompenseras för brukare med större omvårdnadsbehov vilket gör att ingen brukare blir mer lönsam än någon annan Fastställa omvårdnadsbehovet Det är naturligt att brukare på särskilt boende har behov av olika mängd uppmärksamhet och omvårdnad. Personalen på boendet är den viktigaste resursen och samtidigt den klart största kostnadsposten. Eftersom det snarare är antalet personalkontakter, än det faktiska hälsotillståndet hos en brukare, som är resursdrivande är det intressant att ha det som utgångspunkt för att avgöra omfattningen av omvårdnadsbehovet och därmed ersättningsnivån. Genom att kartlägga genomsnittlig längd och antal kontakter den enskilde har med personalen under en dag kan man fastställa omvårdnadsbehovet. På så sätt tryggas rättsäkerheten för den enskilde samtidigt som individualiseringen inte är kostnadsdrivande. Ersättningsnivå påverkansfaktorer för högre ersättning Gemensamma faktorer Osäker behovs- och kapacitetsutveckling = risk för tomplatser givet ej garanterad volym. Kvalitetskrav uttryckta genom förfrågningsunderlag och avtal Intensitet i kommunens avtalsuppföljning. Sanktioner vid påvisade brister risk för utföraren att avtalet hävs och/eller inte förlängs Specifika faktorer Lokalstruktur som inte medger effektiv verksamhet (kan förekomma även i alternativ 3 men ej lika stark då utförarna har större rådighet över lokalerna) Specifika faktorer Kommunens attraktivitet för enskilda utförare: Förutsägbara och stabila villkor och ersättningsnivåer. Transparens avseende behovs- / kapacitetsutveckling. Tillgång till bygglovsklar mark. Attityd och samarbetsförmåga 21

22 Översikt ersättningsmodell och ersättningsnivå Beräknad sammanlagd dygnskostnad vid val av valfrihetssystem Alternativ 1: LOV för enstaka platser (nuvarande modell) Alternativ 2: Upphandling av boenden med valfrihet för brukare Alternativ 3: LOV för samtliga platser med fri etableringsrätt för utförare kr Genomsnittlig dygnskostnad kr Genomsnittlig dygnskostnad Genomsnittlig dygnskostnad (- 11%) kr (- 9%) Boende # Ersättning Total Ersättning (inkl. lokaler) Boende # Total Ersättning (inkl. lokaler) Boende # Total Ersättning (inkl. lokaler) Speldosan 23 Speldosan 23 Speldosan 23 Korpkulla 15 Marieborg ** Korpkulla 15 Marieborg 19 Korpkulla 15 Marieborg 19 Hedvigsgården 40 Hedvigsgården momskomp. Hedvigsgården ink. momskomp. Messingen Messingen - Messingen - Lavendelgården Lavendelgården 21 Lavendelgården 21 Edsby Slott Edsby Slott 30 Edsby Slott 30 Enstaka platser* (21 utförare) Enstaka platser (21 utförare) Enstaka platser (21 utförare) * Siffrorna baseras på genomsnittlig ersättning och genomsnittligt antal belagda platser januari oktober ** Faktiskt utfall

23 Översikt ersättningsmodell och ersättningsnivå Potentialbedömning Både alternativ 2 och 3 skapar ekonomisk potential och utrymme för kvalitetshöjande åtgärder Alternativ 2. Stockholms-modellen Alternativ 3. Renodlad LOV Potential Potential för kvalitetshöjande åtgärder Ekonomisk potential ( ) X 365 = ~17 Mkr Kommunens egen ambitionsnivå avgör vilka krav som ställs i förfrågningsunderlaget. Dessa krav måste ställas mot den dygnsersättning kommunen är villig att betala. Potential Ekonomisk potential ( ) X 365 = ~13 Mkr Potential för kvalitetshöjande åtgärder Kommunens egen ambitionsnivå avgör vilka krav som ställs i förfrågningsunderlaget. Dessa krav måste ställas mot den dygnsersättning kommunen är villig att betala. 23

24 Innehållsförteckning 1 Syfte med LOV 2 Särskilt boende i Upplands Väsby 3 Översikt av kommuner som infört LOV 4 Översikt ersättningsmodell och ersättningsnivå 5 Möjligheter och risker med införande av LOV i Upplands Väsby 6 Slutsatser och rekommendationer 24

25 Möjligheter och risker med införande av LOV i Upplands Väsby Förväntade utkomster av olika valfrihetssystem Alternativ 1: LOV enstaka platser (nuvarande modell) Alternativ 2: Stockholms-modellen Förväntade utkomster av valfrihetssystemet Stockholms-modellen är attraktiv eftersom det skulle innebära en sänkning av kommunens kostnader på kort sikt (genom anpassning till ersättningsnivåer enligt LOU) och ge möjlighet till utbudskontroll. Att hantera konkurrens mellan LOU och LOV boenden kan dock med problem, de långsiktiga effekterna är svåra att förutsäga. Alternativ 3: Renodlat LOV-system Förväntade utkomster av valfrihetssystemet På kort sikt skulle kostnaderna minska genom att dygnsersättningen anpassas till en marknadsmässig nivå. Långsiktigt försvinner kommunens kostnadsrisk för obelagda platser och även risken vid investeringar i nya boenden. Systemet är attraktivt för utförarna eftersom det saknas bortre gräns för avtal. Egen regi Egenregin drivs parallellt med boenden upphandlade enligt LOV och LOU. Alla boenden ingår i valfrihetssystemen. Kommunen lämnar platsgaranti Det är inte långsiktigt hållbart att egenregins självkostnad markant avviker från den ersättning som ges till övriga utförare. I alternativ 2 ställs krav på egenregin att anpassa sin verksamhet och göra omställningar för att få ekonomi i balans. Egen regi Egenregin blir en utförare bland andra i valfrihetssystemet. Kommunen lämnar ingen platsgaranti Egenregins självkostnad måste anpassas till en marknadsmässig nivå för att kunna konkurrera i ett renodlat LOV-system där ersättningen är prestationsbaserad. Vid införande av LOV måste alla utförare ges samma förutsättningar att konkurrera och kommunen kan inte kostnadsfritt upplåta lokaler till vissa utförare. Egenregin måste därför själva bära hyreskostnaden i detta alternativ. 25

26 Möjligheter och risker med införande av LOV i Upplands Väsby Hantering av förtur till enskilda utförare i valfrihetssystemet Juridiskt Socialtjänstlagen medger inte differentiering avseende den enskildes rätt till särskilt boende, alla biståndsbeslut ska verkställas inom en given tidsperiod. I ett läge med begränsad tillgång till plats har kommunen krav på sig att prioritera platstilldelningen efter bedömd grad av behov enligt givna kriterier (vårdbehovsnivå etc.). I mån av plats finns dock möjlighet enligt Socialtjänstlagen att kommunen erbjuder enskilda förtur till ett visst boende. Lokal anpassning Ett lokalt regelverk går att utforma, i mån av plats, för att på ett likvärdigt sätt erbjuda brukare som kommer från en viss grupp/boendeform (exempelvis Silver Life Seniorboende) förtur på ett visst särskilt boende (exempelvis Silver Life SäBo). Risker I ett system med offentligt finansierade platser kan det dock vara svårt för kommunen att motivera varför vissa brukare får förtur till en plats i SäBo, på andra grunder än bedömt omvårdnadsbehov. I Upplands Väsby kommer det råda underskott av platser i SäBo under en överskådlig framtid och det kan därför vara problematiskt om vissa platser reserveras för en särskild grupp trots att samtidigt finns en överefterfrågan. 26

27 Möjligheter och risker med införande av LOV i Upplands Väsby Alternativ för att minska egenregins underskott Resultaträkning Summa intäkter Alternativ för Väsby Välfärd Väsby Välfärd har redovisat stora underskott för särskilt boende de två senaste åren. Entreprenader/ köp av verksamhet För att realisera den fulla effekten av konkurrensutsättning genom LOU/LOV krävs fungerande välfärdsmarknader kännetecknad av effektiv konkurrens på lika villkor. Personalkostnader Övriga fastighetskostnader Övrigt material och tjänster Finansiering -1 0 Summa kostnader Resultat Likvärdiga förutsättningar är en grundförutsättning för fungerande välfärdsmarknader. Ett baskrav är att egenregin uppvisar ekonomi i balans. De samlade erfarenheterna från de >140 kommuner som har infört LOV är att nästan alla kommuners egenregi dras med ihållande underskott. En rapport från Socialstyrelsen påvisar att egenregin har en generellt sett högre kostnadsnivå jämfört med enskilda utförare. I en situation där egenregin uppvisar underskott riskerar kommunen: Kostnader genom underskotten i sig. Minskad attraktionsgrad för enskilda utförare vilket kan leda till krav på riskpremie och press på ökade ersättningsnivåer för att bedriva verksamhet i den aktuella kommunen. För Upplands Väsby är det av största vikt att eliminera underskotten inom Väsby Välfärd. På nästföljande bild presenteras att antal strategiska alternativ för att skapa förutsättningar för fullt ut fungerande välfärdsmarknader. OH-kostnader* Resultat efter OHkostnader Källa: Resultaträkning för Väsby Välfärd särskilt boende 2012 samt Redovisning i tusentals kronor. *Bokförs inte specifikt under SäBo men finansierar OH samt budgetreserv inom Väsby välfärd. OH-kostnaderna 2013 är ännu inte fastställda men antas ligga nära eller något över 2012 års nivå. 27

28 Möjligheter och risker med införande av LOV i Upplands Väsby Alternativ för att minska egenregins underskott Beskrivning av alternativet Risker Alternativ I - Nollalternativ Sedvanligt krav på ekonomi i balans med förväntan om att underskotten elimineras inom ramen för den löpande verksamheten. Historiken för Väsby Välfärd, och andra kommuners egenregi verksamma i ett LOV-system, talar för att sannolikheten för ihållande underskott inte ska underskattas. Alternativ II - Riktad satsning för att skapa budget i balans Gedigen analys av verksamhetens interna och externa förutsättningar som grund för framtagande av specifikt erforderligt omställningsprogram och beslut om finansiering för genomförande. Kommuner har begränsad erfarenhet av att styra riktade omställningsprogram varvid hela/delar av den sökta effekten riskerar att utebli. Kommunen åtar sig kostnader utan säker uppsida. Alternativ III Alternativ IV a) - Bolagisering av egenregi med extern part Alternativ IV b) - Bolagisering av egenregi försäljning i befintligt skick I takt med fler fristående utförare avvecklar kommunen succesivt boendena som drivs i egenregi. Verksamheten läggs i ett AB med delat ägande tillsammans med extern part med dokumenterad förmåga att leverera effektiv verksamhet. Extern part svarar för styrning och ledning under en given tidsperiod. Villkor för ömsesidiga hembud är reglerat genom avtal innan driftstart. Extern part bär kostnaden för erforderliga omställningsåtgärder. Verksamheten läggs i AB och säljs direkt genom ett anbudsförfarande i befintligt skick. Ny ägare ansvarar därefter för att genomföra erforderliga åtgärder för att utveckla en bärkraftig verksamhet. Kommunen går miste om möjligheten att realisera det dolda värdet av den gående verksamheten. Primärt en politisk risk. Osäkert hur upplägget uppfattas av allmänheten. Extern part bär hela risken för att omställningsåtgärderna ger sökt effekt. Kommunen realiserar det fulla dolda värdet av den gående verksamheten. Genom att avyttra verksamheten i befintligt skick får inte kommunen del av värdetillväxten som följd av genomförda effektiviseringar. Kommunen realiserar delar av det dolda värdet av den gående verksamheten. 28

29 Möjligheter och risker med införande av LOV i Upplands Väsby Konsekvenser för fastighetsinvesteringar vid olika alternativ Möjliga investerare Alternativ 2: Stockholms modellen Alternativ 3: Renodlad LOV Kommunen Privat fastighetsägare/ bolag Enskild utförare Investering på spekulation x x - x x x x x Kommentar Kommunen kan välja att själva bygga ett boende i båda systemen. Driftsnetto och kontraktslängd är centrala vid investering. Kommunen bör inneha förstahandskontrakt till lokalen i alternativ 2. Platsgaranti från kommunen el. möjlighet att sälja platser till andra kommuner avgörande för investering. Alt. 3 mer gynnsamt eftersom avtalet saknar bortre gräns. Utförare momskompenseras. En enskild utförare kan välja att etablera ett boende utan att vara garanterad volym av kommunen. Sannolikt i de fall då det finns en överefterfrågan på platser. Generella ställningstagande till separation eller ej av drift av verksamhet/fastighet och/eller grad av direkt kontroll över fastigheterna - Genom att frånhända sig kontroll över infrastrukturen skapas risk för en svagare förhandlingsposition visavi utförarna. Den huvudsakliga risken utgörs av krav på ökade ersättningsnivåer där utbudsrestriktioner kan antas vara det primära förhandlingsverktyget. I ett valfrihetssystem i en storstadsregion med interkommunal rörlighet av brukare är det självklart attraktivt för utförare att attrahera brukare från kommuner med en högre ersättningsnivå. - Kommunen har dock i alla lägen kontroll över förfrågningsunderlag, prissättning, uppföljning och kundvalsinformation vilket skapar en stark position oaktat grad av kontroll över infrastrukturen. Åtgärder för att reducera risk för kommunen förknippad med låg andel kommunalt ägda lokaler - Samordna behovs- och kapacitetsplanering över kommungränser för att möta interkommunal rörlighet av brukare och utförare. - Samla information om ersättningsnivåer i den egna och andra kommuner för att säkerställa sökt kapacitet och krav på kostnadseffektiv verksamhet. - Noggrant följa: i) Ledig kapacitet, ii) andel av utförarnas kapacitet som nyttjas av brukare från andra kommuner. iii) ägarkoncentration av utförare. - Utveckla beredskap för att vidta åtgärder vid monopoltendenser - Eftersträva långsiktigt hållbara samarbetsrelationer och regelbundna dialoger med alla utförare utgående från ömsesidig öppenhet avseende behovsoch kapacitetsutveckling, ersättningsnivåer, riskfördelning och rimlig vinst. 29

30 Innehållsförteckning 1 Syfte med LOV 2 Särskilt boende i Upplands Väsby 3 Översikt av kommuner som infört LOV 4 Översikt ersättningsmodell och ersättningsnivå 5 Möjligheter och risker med införande av LOV i Upplands Väsby 6 Slutsatser och rekommendationer 30

31 Slutsatser och rekommendationer Sammanfattning och rekommendationer Tre huvudsakliga modeller för LOV inom särskilt boende 1. LOV för enstaka platser jämte boenden som sköts via LOU/egenregi 2. Stockholm stads modell parallell tillämpning av upphandling enligt LOU och LOV 3. Renodlat valfrihetssystem enligt LOV Hur skiljer sig dessa åt? Brukare: Valfrihet i alla alternativ (dock beroende av kösituation i alternativ 1). Utförare: Fri etableringsrätt enbart i alternativ 3. Ett renodlat valfrihetssystem innebär långsiktig tillgång till avtal/lokaler, vilket är värdefullt för utförare. Kommunen: Förutsättningar att styra och kontrollera utbud och kostnader är störst i alternativ 2. Lokaler Upplands Väsby är i nettobehov av platser och kommer att vara det under en överskådlig framtid. Utöver dagens kapacitet och det boende som byggs, kommer ytterligare fastighetsinvesteringar att behövas. Att ha ingen eller liten ledig kapacitet har negativa implikationer på förutsättningar för valfrihet. Jämförelsekommuner NHG har gjort en jämförelse av tillgängliga förfrågningsunderlag för LOV i särskilt boende där exempel finns på alla tre valfrihetsmodeller. Jämförelsen visar att sambandet mellan storleken på ersättningen och de krav som ställs på utförarna är svagt och dessutom att hantering av ersättning, lokalfrågor etc. skiljer sig åt. Ersättningsmodell och ersättningsnivå En differentierad ersättningsmodell rekommenderas. Analys av självkostnaden i egen regi och jämförelse med referenskommuner har gjorts för att komma fram till lämplig ersättningsnivå. Alternativ 2 skulle kunna innebära fler entreprenadupphandlingar med riktpris ca 1650 kr inklusive lokalkostnader (t. ex. Lavendelgården/Aleris). Omkring 1700 kr/dygn anses vara en rimlig ersättningsnivå i ett renodlat LOV-system (alternativ 3). Ekonomisk potential vid införande av LOV-system Betydande potential finns i både alternativ 2 och 3, även med hänsyn tagen till momskompensation. Detta ekonomiska utrymme ger även möjlighet att fokusera på kvalitet. Att sätta tydliga krav för kvalitet i relation till pris, och sedan följa upp detta, är ett sätt öka kvaliteten i leveransen. Slutsatser och rekommendationer Stockholms-modellen rekommenderas eftersom den både tillgodoser valfrihet för brukarna och säkerställer en mångfald av utförare. Dessutom anses modellen göra det möjligt för kommunen att uppnå sökt kvalitetsnivå och samtidigt minimera kostnaderna för detta. Då det redan finns ett flertal boenden med olika driftsformer i kommunen anses Stockholms-modellen lämplig och realistisk att införa i närtid.

32 Slutsatser och rekommendationer Utvärdering av alternativ Utvärderingskriterier Alternativ 2: Stockholms-modellen Alternativ 3: Renodlad LOV Valfrihet för brukare Brukaren har full valfrihet mellan boenden Brukaren har full valfrihet mellan boenden Mångfald av utförare Sökt kvalitet till minimerad dygnskostnad Risker Kommunen tillåter etablering i viss utsträckning. Något lägre intresse från enskilda utförare på grund av tidsbegränsade avtal. Hög kostnadskontroll för kommunen Risk för att konkurrensneutralitet inte upprätthålls när boenden upphandlas enligt olika avtal, framförallt avseende fastigheter. Mindre intressant för enskilda aktörer att investera i fastigheter. Fri etableringsrätt för utförare. Kommunen saknar full kontroll över utbudet. Svårare att kontrollera kostnader. Attraktivt avtal för enskilda utförare i kombination med liten risk för tomplatser bör hålla ersättningsnivåerna nere. Svårare att säga upp avtal vid kvalitetsbrister. Om en utförare plötsligt lämnar marknaden ansvarar kommunen för att omplacera brukarna då utföraren äger/hyr lokalen i första hand Genomförbarhet Lämpligt alternativ när etablerade boenden drivs i ett flertal olika regiformer. Har genomförts i Stockholms stad samt i Österåkers kommun. Att införa ett renodlat LOV-system är en större omställning från dagens situation, t.ex. måste kommunen invänta att kontraktstiden går ut innan nya avtal skrivs, utförare måste ta över hyresavtal från kommunen m.m. 32

33 Appendix 33

34 Appendix Demografi Andelen äldre varierar stort mellan kommunerna I Upplands Väsby har en låg andel av de äldre SäBo i jämförelse 30% 18% 25% 25% 16% 14% 15% 14% 16% 20% 15% 20% 15% 16% 14% 19% 16% 17% 12% 10% 8% 13% 12% 12% 11% 10% 10% 5% 6% 4% 6% 5% 4% 5% 3% 3% 6% 4% 2% 5% 4% 5% 5% 6% 4% 3% 3% 0% Lidingö Nacka Norrtälje Solna Stockholm Täby Upplands Väsby Österåker 0% Lidingö Nacka Norrtälje Solna Stockholm Täby Upplands Väsby Österåker Invånare 65+, andel (%) Invånare 80+, andel (%) Invånare 65+, andel (%) Invånare 80+, andel (%) Källa: Kolada 34

35 Appendix Översikt befolkningsprognos Behovet av platser i SäBo väntas öka under de kommande tio åren Befolkningsprognos 65+, samt prognos för behov av äldreomsorg År år w år Totalt 65-w år Behov* Kapacitet Differens Andelen invånare 80 år och äldre väntas öka mer än andelen år. Detta skulle kunna leda till att en större andel än 3,2% förväntas vara i behov av SäBo. Samtidigt går trenden nationellt mot att en lägre andel av brukarna bor i SäBo. * Historiskt har 3,2 % av befolkningen över 65 år varit i behov av SäBo. Källa: Lokalförsörjningsplan , Upplands Väsby kommun. Enstaka platser ingår ej. 35

36 Appendix Budgeterad dygnskostnader för kommunens boenden i egenregi Kostnadsstrukturen skiljer sig åt mellan boendena Budgeterad kostnad per boendedygn i egenregi Kr/dygn Speldosan Marieborg Korpkulla Hedvigsgården Personalkostnader Externa kostnader Täckningsbidrag (ink. ssk, rehab, admin.) Lokal Källa: Budget Väsby Välfärd

37 Appendix Jämförelse av förfrågningsunderlag för LOV upphandling SäBo Halmstad Lidingö Nacka Norrtälje Solna Krav på tidigare erfarenhet Ingen uppgift Utföraren (el. person i ledningen) ska ha drivit motsvarande verksamhet i minst 3 år Ingen uppgift Utföraren (el. person i ledningen) ska ha drivit motsvarande verksamhet i minst 3 år Två referenser för verksamheten, intervju Stockholm Ingen uppgift Täby Upplands Väsby Ingen uppgift Uppvidinge Ingen uppgift Österåker Dokumenterad erfarenhet av liknande åtaganden, minst tre liknande uppdrag under de senaste 3 åren Utföraren (el. person i ledningen) ska ha drivit motsvarande verksamhet 2 år<. 2< referensuppdrag Krav på ssk Tillgänglig dygnet runt På plats dygnet runt alla dagar i veckan. Annars inställelsetid max 30 min Tillgänglig dygnet runt Tillgänglig dygnet runt På plats , årets alla dagar. Övrig tid - inställelse max 30 min. På plats dygnet runt, årets alla dagar. Övrig tid - inställelse max 30 min. På plats dygnet runt, årets alla dagar. Övrig tid - inställelse max 30 min. På plats under kontorstid. Övrig tid - inställelse max 30 min. Ingen uppgift På plats dagtid veckans alla dagar. Övrig tid - inställelse max 30 min. Omvårdnadspersonal Högskolekompetens Högskolekompetens Högskolekompete nserfarenhet av liknande vht, referenser Högskolekompete nsdokumenterad erfarenhet Sjuksköterska eller annan lämplig utbildning Högskolekompete ns + 36< månaders praktisk erfarenhet Den kompetens som Inspektionen för vård och omsorg kräver Högskolekompetens 24< månaders praktisk erfarenhet Högskolekompetens 36< månaders praktisk erfarenhet Högskoleexamen, 2< års praktisk erfarenhet, 6< mån arbetsledning Verksamhetsansvarig* Tillsvidareanställd pers. - gymnasial grundutbildning. Gymnasial vårdutbildning, el. handledning av mer erfarna kollegor Minst 90% gymnasial vårdutbildning Månadsanställda - 80% adekvat grundutbildning Sträva efter gymnasial vårdutbildning Tillsvidareanställd personal 89% grundutbildning Ingen uppgift Om möjligt utbildade undersköterskor vid nyanställning Tillsvidareanställd pers. - 60% grundutbildning Tillsvidareanställd pers. 100% grundutbildning. Gäller även vik. Bemann ing Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Minst 0,85 per boende** Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Källa: Förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV för SäBo publicerade på Valfrihetswebben, november * Motsvarande föreståndare, arbetsledare ** Inklusive vård- och omsorgsbemanningen samt operationell arbetsledning Krav på kost Krav på miljö Krav på lokaler Övrigt Varierad kost som tar hänsyn till säsong och högtider. Ingen uppgift Följ Miljöstyrningsrådets riktlinjer Eget rum m tillgång till egen toalett och dusch samt kokvrå. Eget rum m tillgång till egen toalett och dusch samt kokvrå. Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Varierad kost som tar hänsyn till säsong och högtider. Nutritionsutredningar. Varierad kost m. hänsyn t. säsong och högtider. Nutritionsutredningar. Val mellan 2 maträtter + veg. t. lunch o. middag. Sträva efter att minimera negativ miljöpåverkan Sträva efter att minimera negativ miljöpåverkan Ingen uppgift Eget rum m tillgång till egen toalett och dusch samt kokvrå Nutritionsutredningar är krav. Ingen uppgift Ingen uppgift Varierad kost som tar hänsyn till säsong och högtider. Meny med minst två rätter. Varierad kost som tar hänsyn till säsong och högtider Val mellan två maträtter t. lunch o. middag. Efterrätt t. lunch el. middag. Nutritionsutredningar. Hantera maten miljövänligt. Redovisa miljöarbete. Ingen uppgift Ingen uppgift Eget rum m tillgång till egen toalett och dusch samt kokvrå Eget rum m tillgång till egen toalett och dusch samt kokvrå Eget rum m. tillgång till egen toalett och dusch samt kokvrå Läkarinsatser ingår i uppdraget. Arbeta aktivt med att ta emot praktikanter Mäta brukarens nöjdhet med insatsen. 37

38 Appendix Lokalfrågor Lokaler som ägs av kommunen - Vid införande av LOV måste alla utförare ges samma förutsättningar att konkurrera därför kan kommunen inte kostnadsfritt upplåta lokaler till vissa utförare (som i många fall sker i dagsläget). Kommunen har två alternativ för lokaler som de själva äger och vill ska fortsätta att användas i samma syfte. i) Eftersom kommunen inte kostnadsfritt kan överlåta hyresavtalen till den nuvarande hyresgästen måste verksamheten (inklusive hyreskontrakt och eventuella inventarier) säljas till marknadspris. ii) De lokaler som ägs av kommunen säljs till marknadspris till den som ska driva verksamheten. Nybyggnationer Kommunen bygger boendet och upphandlar driften enligt LOU (passar i Stockholms modell ) Kommunen säljer marken till högstbjudande utförare som bygger och ansvarar för driften (förutsatt att utföraren är auktoriserad enligt LOV) Kommunen uppmanar byggbolag och enskilda vårdgivare att tillsammans inkomma med anbud för byggnation och drift av verksamhet LOV-leverantörers hyresavtal Om en LOV-leverantör frånträder sitt hyreskontrakt bör kommunen se till så att de i första hand blir tillfrågade om att ta över lokalen. En trepartsöverenskommelse med hyresvärden, LOV-leverantören och kommunen bör ingås för att säkerställa detta. 38

39 Appendix Lokalfrågor forts. Ersättning Två alternativ för att ersätta utförare för deras kostnader för lokaler: I) Lokalschablon som inkluderas i ersättningsnivån Kommunen beräknar en lämplig ersättning för lokaler och inkluderar denna i ersättningen till utförare utan att specificera lokalernas andel av den totala kostnadsersättningen. Detta är vanligt i renodlade LOV-system samt då endast enstaka platser upphandlas enligt LOV. + Tydligt att utföraren själv är ansvarig för alla sina kostnader + Ger incitament till utföraren att bedriva verksamhet i anpassade lokaler och främjar ett rationellt fastighetsbestånd. II) Separat lokalersättning I ett flertal kommuner har särskilda boendena i egenregi och på entreprenad fria lokaler. För att säkerställa lika villkor för de enskilda utförarna som upphandlas enligt LOV kompenseras de genom ett schablontillägg per vårddygn. Separat lokalersättning är vanligt i kommuner som tillämpar LOU och LOV parallellt. Det är endast Stockholms stad och Österåkers kommun som tillämpar separat ersättning för lokaler*. Stockholms stad: 105 kr/plats/dygn Österåkers kommun: 172 kr/plats/dygn + Om kommunen fortsatt vill tillämpa LOU vid sidan av införandet av LOV är detta ett sätt att säkerställa lika förutsättningar mellan de olika verksamheterna. - Skapar otydlighet om vilka kostnader som ingår i ersättningen och osäkerhet kring kommunens respektive utförarens ansvarsområde A) Differentierad ersättning beroende på regiform - Blir endast en omfördelning av ersättning från momskompensation till lokalersättning B) Differentierad ersättning beroende på faktiska lokalkostnader + Säkerställer att utförarens lokaler inte inverkar negativt på den enskildes vård och omsorg - Administrativt krävande att göra en rättvis bedömning av lokalkostnaderna för varje enskilt boende - Skapar incitament för utförarna att renovera sina lokaler till max istället för att skapa ett rationellt fastighetsbestånd * Genomgång av förfrågningsunderlag avseende SäBo på Valfrihetswebben, november

40 Appendix Lokalkostnaden för kommunens boenden i egenregi Beräknad lokalkostnad per boendedygn Kr/dygn % % % % 60% % 43% 40% % 0 Speldosan Korpkulla Marieborg Hedvigsgården Hyresintäkt Lokalkostnad ex. hyresintäkt Hyresintäkt/ Total lokalkostnad 0% Fotnot: Siffrorna är baserade på genomsnittlig beläggningsgrad under

41 Appendix Momsersättning Momskompensation utgör 3,5 % av totala kostnader för SäBo inom Väsby Välfärd Tkr Momskompensation till enskilda utförare i jämförelsekommuner Halmstad 5,7% av ersättningen Lidingö 5,4% av ersättningen Nacka 5,4% av ersättningen Norrtälje Ja, ej specificerat Solna Ingen uppgift Stockholm 5,4% på grundbeloppet Täby 2,6% av ersättningen Uppvidinge Ja, ej specificerat 0 Österåker Ingen uppgift Totala kostnader Momskompensation Fotnot: Momskompensationen är beräknad med 25% på kommunens nettohyreskostnad för boenden i egenregi. Källa: Förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV för SäBo publicerade på Valfrihetswebben, november

42 Appendix Implikationer av ersättningsnivå Ersättningsnivå Beskrivning 1 Ersättningsnivå UV > Ers nivå enstaka platser Upplands Väsby sparar på att köpa enstaka platser istället för att erbjuda platser inom kommunen. 2 Ersättningsnivå UV = Ers nivå enstaka platser Det är kostnadsneutralt för Upplands Väsby att producera i egenregi eller köpa in enstaka platser 3 Ersättningsnivå UV < Ers nivå enstaka platser Ersättningsnivån för enstaka platser är högre än ersättningen i Upplands Väsby, kommunen sparar på att producera platser inom kommunen. 42

43 Appendix Länsöverenskommelsen geografiskt etableringsområde Överenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilda boendeformer i annan kommun Slöts mellan 22 av Stockholms läns 26 kommuner, år 2002 Upplands Väsby deltog aldrig i överenskommelsen Syftet med överenskommelsen var från början att underlätta flytten för den enskilde, att inflyttningskommunen skulle slippa plötsliga okända kostnader samt att överenskommelsen skulle stimulera kommunerna till etablera flera särskilda boenden anser en majoritet av kommunerna att överenskommelsen har spelat ut sin roll LOV har gjort att förutsättningarna för länsöverenskommelsen har förändrats Enligt överenskommelsen har sökande till SäBo i annan kommun inte rätt att ta del av valfrihetssystemet utan blir erbjuden plats i ett boende med ledig plats, vilket den har genom att söka enligt Socialtjänstlagen (2001:453) 2 kap 3. KSL rekommenderar de kommuner som deltar i länsöverenskommelsen att överenskommelsen ska upphöra att gälla den 31 december Källa: KSL 43