Utredningsdirektiv LOV inom särskilt boende

Transkript

1 Dokumentnamn 1(12) Utredningsdirektiv LOV inom särskilt boende Syfte Socialnämnden har lämnat ett utredningsdirektiv med följande syfte. Alla kommunens invånare ska ha möjlighet att påverka sitt liv och sitt boende. Valfriheten inom kommunen ska öka och utveckling och nyetablering av lokala och externa företag ska stimuleras. Idag saknas platser i särskilt boende i kommunen. Upphandling av korttidsplatser pågår för att lösa den akuta situationen. Kävlinge kommuns lokalförsörjningsplan visar att det kommer att finnas behov av fler särskilda boenden de närmaste åren. Antalet invånare som är 80 år och äldre kommer att bli högre. Enligt lokalförsörjningsplanen för har kommunen behov av ytterligare 111 bostäder inom särskilt boende fram till år Särskilt boende är en boendeform som anpassats för äldre med stort behov av vård och omsorg och som inte kan få omvårdnad, trygghet och säkerhet tillgodosett i den ordinära bostaden. Personal måste finnas dygnet runt, även personal med medicinsk kompetens. Modeller för fler utförare Avtal kan tecknas med privata utförare enligt LOV eller LOU. LOV är ett valfrihetssystem. Genom LOV blir de företag som uppfyller kraven ackrediterade att kunna väljas som utförare för särskilt boende. Den enskilde väljer själv bland de godkända boendena. Genom LOU upphandlas boende genom upphandling. LOU är vanligt när man önskar flera utförare inom en verksamhet. Kommunen kan välja att handla upp hela boenden, enstaka platser eller en kombination av båda. Vad gäller valfrihet uppnås detta tydligast genom LOV. Valfrihet kan också uppnås även om man enbart har kommunala boenden eller om man har en kombination av flera utförare. Det är redan idag möjligt för den enskilde att önska vilket boende man vill bo på. Socialnämnden Gunilla Malmgren gunilla.malmgren@kavlinge.se Kävlinge kommun Socialtjänsten, Kävlinge kommunen@kavlinge.se

2 2 (12) Alla modeller förutsätter att det finns tillgång till ledig plats på mer än ett boende för att faktisk valfrihet ska uppnås. De flesta kommuner som infört LOV inom vård- och omsorgsboende har parallellt upphandlat driftentreprenader enligt LOU. Kävlinge deltar i kommunförbundet Skånes upphandling av vård och omsorgsplatser och har tillgång till enstaka platser den vägen. Skillnader mellan LOV och LOU LOV Lagen om valfrihetssystem (LOV) kom år I en LOV-upphandling annonseras upphandlingen löpande i en nationell databas. Den brukar även annonseras på kommunens egen hemsida. Utförare kan när som helst ansöka om att få delta i systemet. Kommunen tecknar avtal med alla utförare som godkänns uppfyller förfrågningsunderlagets krav. Brukarna får fritt välja mellan godkända utförare, som kommunen har avtal med. För de som inte själv väljer utförare måste kommunen ha ett i förväg fastställt, kvalitativt fullgott alternativ. I många kommuner går man efter närhetsprincipen. Det boende som ligger närmast nuvarande bostad och som har lediga platser väljs. Inom LOV är ersättningen densamma till alla utförare. Ett LOV-avtal kan gälla tills vidare. Någon ny upphandling behöver inte göras. Utföraren bygger/hyr fastigheten. I de kommuner som har haft stort behov av nya boenden har det uppfattats, som en fördel att man sluppit bygga i kommunal regi. Det är inte möjligt att sätta någon gräns för hur många företag som kan ingå i systemet. LOU Lagen om offentlig upphandling (LOU) har funnits längre än LOV. Den innebär att man gör en avgränsad upphandling. Det finns ett förfrågningsunderlag med krav på vad som ska upphandlas, liksom vid LOV. I förfrågningsunderlaget kan anges hur många platser son handlas upp och var de ska finnas i kommunen. Det är kommun som styr antal platser. Anbudet måste lämnas in före ett visst datum. En jämförelse görs mellan olika anbud och ett anbud antas. Skälen för beslutet ska anges. Kommunen kan begränsa antalet företag som verkar i kommunen. Inom LOU kan man välja att ha en fast ersättning och låta kvaliteten avgöra vem som får uppdraget, men man kan också välja att låta priset vara avgörande för vilket anbud som väljs. Idag är de flesta upphandlingar beträffande särskilt boende kvalitetsupphandlingar. En upphandlad drift enligt LOU gäller under en viss tid. I god tid innan avtalstiden är slut måste en ny upphandling göras, vilket kan innebära att en ny utförare får uppdraget. Det kan ge upphov till oro bland brukarna och de anställda. Vid LOU är det som regel kommunen som är ägare/har hyreskontraktet på fastigheten. Om den privata utföraren äger lokalen/har hyreskontraktet kan det innebära att de som bor där får flytta när kommunen får ett bättre anbud från en ny utförare. För- och nackdelar med LOV i jämförelse med LOU Fördelar med LOV jämfört med LOU är att det inte behövs regelbundna upphandlingar, som kan oroa brukarna och de anställda. LOV s mer långsiktiga perspektiv innebär också att utförarnas incitament att investera i personal, kompetenssatsningar och lokaler ökar, vilket kan leda till ökat

3 3 (12) fokus på kvalitet. För en kommun som behöver investera i ett nytt särskilt boende kan det vara en fördel att någon annan gör investeringen och tar de risker som hänger samman med en investering. Nackdelen med LOV är att kommunen inte kan begränsa antalet sökande. Alla som vill ansöka om att bedriva LOV inom kommunen har rätt att göra det och måste ha samma förutsättningar för att göra det. Effekter av införande av LOV De flesta kommuner som infört LOV för särskilt boende finns i Stockholmstrakten. Eftersom befolkningsunderlaget är mycket större där än i Kävlinge kommer möjligheterna till profilering att vara mindre här. I Stockholms valfrihetssystem för vård- och omsorgsboende finns cirka platser och befolkningsunderlaget i de kommuner i Stockholms/Uppsalaområdet, som har särskilt boende enligt LOV ligger på ca 1,7 miljoner invånare. Kävlinge, Simrishamn och Staffanstorp har ca invånare tillsammans. I en av utredningarna har man kommit fram till att nöjdheten bland brukarna med valfrihetssystemet var större i Stockholmsområdet än i övriga landet. Det kan bero på de profileringar som är möjliga att göra där språk, religion mm på grund av det större befolkningsunderlaget. Om ett LOV-system införs minskar kontrollen över den totala kapaciteten i kommunen. Det innebär också att kommunen slipper investera i boenden då det är de privata aktörerna som står för lokalerna. Ett LOV-system är att betrakta som en långsiktig lösning vilket gör att leverantören vågar investera i kompetens, kvalitet och personal. LOV innebär en större kontinuitet och långsiktighet för den enskilde jämfört med LOU som har fasta kontraktstider. Förutsättningen är att ingen av parterna väljer att säga upp LOV-avtalet. Ett LOV-system minskar möjligheten att styra den geografiska placeringen av nya vård- och omsorgsboenden. De privata aktörerna kommer att vara intresserade av attraktiva lägen. Planprocessen kan innebära en viss begränsning. Finns det ingen mark avsatt för särskilda boenden i detaljplanen måste man avvakta tills en plan finns klar för det. Ett LOV-system kan innebära en risk för överetablering. Det kan leda till att kommunen tvingas att stänga ett eget boende eller att ett LOV-boende får läggas ner. Om nedläggningen beror på överskott på platser bör det vara möjligt att ge de boende på det nedlagda boendet en likvärdig bostad, även om den enskilde som blir tvungen att flytta kan uppfatta detta som negativt och svårt. Om avtalet sägs upp av andra skäl man är t e x inte nöjd med ersättningen eller tillståndet är indraget - kan det bli problem att hitta en ny bostad i särskilt boende till brukaren. En allvarlig risk är att enskilda avdelningar står med ett fåtal tomma platser. Det skulle minska möjligheterna att bedriva en kostnadseffektiv vård och omsorg. Det är viktigt att kommunen har beredskap för de svårigheter som kan uppstå om godkända leverantörer väljer att avsluta sina LOV-avtal eller går i konkurs. Om det inte finns ledig kapacitet i befintliga boenden kan det ge problem. Om LOV-företaget säger upp avtalet och har för avsikt att använda lokalerna till annat kan det bli problem för kommunen att lösa behovet för de boende. Kommunen bör dock ställa krav på att brukarna ska ha egna hyreskontrakt.

4 4 (12) Vid en eventuell konkurs hos ett LOV-företag bör det vara möjligt för kommunen eller ett annat LOV-företag att köpa lokalerna så att verksamheten kan drivas vidare utan att brukarna behöver flytta. Om företagen inte har möjlighet att fylla sitt boende med Kävlinges kommuninvånare kan de erbjuda platserna till andra kommuner. Omvärldsbevakning Forskningen på särskilda boenden med LOV är begränsad. Eftersom den största delen av LOVverksamheten bedrivs inom hemtjänst har de flesta undersökningar gjorts på det området. Vissa delar av dem kan vara tillämpliga även på särskilt boende, men inte alla. Socialstyrelsen presenterade statistik under Utdraget ur Konkurrensens konsekvenser (SNS förlag 2011) som skrivits av Marta Szebehely från Stockholm universitet är något äldre. Det finns en utredning om framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2). Kontakt har tagits med andra kommuner med LOV inom särskilt boende. Granskning har även gjorts av förfrågningsunderlag och underlag från de nätverksträffar, som de kommuner som har infört LOV, deltar i. Stockholms universitet Marta Szebehely är professor i socialt arbete och har forskat länge i äldreomsorgsfrågor. Hon har bl a kommit fram till följande. Kunskapen om eventuella konsekvenser för brukare och personal, liksom för kommunens kostnader är fortfarande mycket begränsad. Det finns inga belägg för att konkurrensutsättning har lett till bättre kvalitet. Ett grundläggande problem är att äldre sällan utnyttjar sin valfrihet. Kontinuitet är en viktig kvalitetsfaktor för äldre. Därför är det väldigt få som byter utförare, trots att de kanske är missnöjda. För väldigt många äldre är det ett väldigt stort steg att göra ett byte, och steget är ännu större för dem som flyttar in på ett äldreboende. Omsorg är ett möte mellan personal och äldre som i grunden är väldigt privat och svårt att få insyn i och än svårare att mäta. Socialstyrelsen I Socialstyrelsens kartläggning Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll, från maj 2012, kommer man fram till att Socialstyrelsen inte har det slutgiltiga svaret på frågan om det finns kvalitetsskillnader mellan kommunala och enskilda utförare av vård och omsorg om äldre. De ser inte heller några stora kvalitetsskillnader mellan vinstdrivande respektive icke-vinstdrivande utförare. Socialstyrelsen har under 2015 presenterat en uppföljning av LOV. Den gäller omsorg enligt LOV, alltså inte specifikt särskilt boende. Vissa delar bör trots det även vara tillämpliga på särskilt boende. Där har de kommit fram till att möjligheten att välja utförare i omsorgen kan ha positiva effekter för den som kan göra välinformerade val. Men när det gäller de mest sjuka och utsatta som har svårt att välja själva finns det brister. För den som inte kan göra välinformerade val bidrar inte valfriheten i sig till en mer jämlik vård och omsorg. Av uppföljningen framgår också att biståndshandläggare ofta är osäkra på hur kraven i LOV på saklig information påverkar deras möjlighet att informera brukare vid valet av utförare och hur mycket aktivt stöd, hjälp och vägledning som de kan ge den enskilde.

5 5 (12) SOU 2014:2 Framtidens valfrihetssystem - inom socialtjänsten Projektledare för utredningen är Greger Bengtsson, som idag håller i det nätverk som bildats för de kommuner som har LOV inom särskilt boende. Utredningen berör främst hemtjänst men ett urval av de slutsatser som tas upp kan trots det vara intressanta. Det finns få data som mäter systemets betydelse för brukarna. Studien visar inte några skillnader vad gäller brukarnöjdhet i de studerade kommunerna som tillämpar respektive inte tillämpar LOV. Av forskningen som finns om kvalitet inom äldreomsorgen framgår att kontinuitet är mycket viktigt för den upplevda kvaliteten. Grunden för detta är att omsorg bygger på relationen mellan den som utför omsorgen och omsorgstagaren och det kan vara svårt att skapa förtroendefulla relationer. I samband med att valfrihetssystem införs uppstår kostnader för administration, granskning och uppföljning av systemet. Kostnader uppstår också för att informera om systemet. Dessa kostnader benämns transaktionskostnader. Om all produktion sker internt uppstår inga transaktionskostnader. Däremot finns kostnader för planering, styrning och uppföljning av den egna verksamheten oavsett om LOV tillämpas eller inte. I utredningen tas även vissa punkter upp som behandlar särskilt boende. Här följer ett urval av dem. Faktorer som talar för att använda LOV vid införande av valfrihet inom särskilt boende. Möjligheten att välja utförare innebär att brukarnas ställning i omsorgen stärks LOV har ett mer långsiktigt perspektiv vilket innebär att utförarnas incitament att investera i såväl personal, genom kompetenssatsningar, som lokaler torde vara stora. Detta kan därmed leda till ett ökat fokus på kvalitet. Kommunens egen verksamhet får möjlighet att mäta och jämföra sig mot boenden som drivs i privat regi. Aspekter som talar mot ett införande av LOV inom särskilt boende. För brukare som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom har svårt att göra egna val innebär möjligheten att välja ett begränsat inflytande över tjänsten. Möjligheten för brukarna att genom omval utveckla valfrihetssystemen mot bättre kvalitet är begränsade. Det krävs att en utförare initialt gör stora investeringar för att denne ska kunna delta i ett valfrihetssystem. Det kan innebära att små aktörer inte deltar och att mångfalden därmed riskerar att utebli. I utredningen påpekas också att erfarenheterna av valfrihetssystem inom särskilt boende är begränsade. Kommuner Det finns totalt 15 kommuner som infört LOV för särskilt boende. De är Nacka, Stockholm, Lidingö, Norrtälje, Sollentuna, Upplands Väsby, Solna, Täby, Österåker, Danderyd, Halmstad, Simrishamn, Uppvidinge, Uppsala och Växjö. De flesta av dem ligger i Stockholmstrakten. De flesta har en blandning av LOV och LOU. Nacka har renodlad LOV och har använt sig av det sedan 2001 innan lagen togs fram. Även Lidingö och Uppvidinge hade renodlad LOV 2014 (SOU 2014:2). Staffanstorps kommun har nyligen fattat beslut om att lägga ut ett förfrågningsunderlag, som inbjuder privata utförare att ansöka om att få teckna avtal om särskilt boende enligt LOV. Risker med LOV är att företaget går i konkurs eller av någon anledning säger upp avtalet. Konkurser har förekommit vid två tillfällen, i Nacka och i Stockholm. De kommuner som ligger i Stockholmstrakten har större möjligheter att lösa de problem som uppstår när ett företag upphör, eftersom där är så många närliggande kommuner som infört LOV och som det kan finnas möjligheter att fördela de boende på.

6 6 (12) I vissa fall löses problemet med att ett annat LOV-företag köper boendet och driver verksamheten vidare. En risk som har påpekats är att ett företag som har en monopolställning i en kommun kan pressa fram högre ersättningar. Det är därför viktigt att kommunen får in flera olika företag om LOV införs. Detta kan dock vara svårt att påverka. För att få lite mer detaljer kring hur LOV fungerar har kontakt tagits med några kommuner som infört/planerat att införa LOV för att höra vilka för- och nackdelar som de ser med LOV. Dessa kontakter har tagits med de kommuner som legat närmast Kävlinge. Simrishamn Simrishamn införde LOV Idag har Aleris ett särskilt boende och ett hemtjänstdistrikt enligt LOV. Aleris har dessutom två särskilda boenden enligt LOU. Det var överkapacitet när det nybyggda boendet öppnades, men det löstes genom att inte alla enheter på det nya boendet öppnades. Aleris byggde boendet i egen regi. Det har periodvis varit tal om att stänga någon av enheterna i egen regi p g a överkapacitet, men det är då enheter som egentligen inte håller rätt standard. Tilläggstjänster erbjuds i form av hjälp att ordna födelsedagsfirande, utflykt i naturen med fikatermos, enskilda utflykter, sällskap till teater, kulturevenemang, köpa födelsedagspresenter, sy upp byxor, hjälpa till med övernattning för närstående och komfortpaket. Ibland är det kö till önskat boende. Då erbjuds annat boende i avvaktan på att det blir ledigt i önskat boende. Det händer att man byter boende, men då beror det oftast på att man vill bo på ett annat geografiskt läge. Icke-val sker enligt närhetsprincipen. Verksamhetsuppföljning (observation, enkät, aktgranskning) sker en gång per år av kvalitetscontroller. Företaget lämnar in vissa uppgifter till kvalitetscontroller en gång i kvartalet. Individuppföljningar inkl individuell kvalitetsmätning görs 1 gång per år av omsorgshandläggare. Möte med utförarna 2 gånger per år. Positivt med LOV är att man kan utbyta erfarenheter med varandra, dra nytta av varandras idéer om hur man löser olika moment. Bra att ha andras struktur att jämföra med när man granskar verksamheterna. Halmstad Har haft LOV inom särskilt boende sedan Idag har Attendo två boenden och planerar ytterligare ett. Aleris har ett boende. Boendena erbjuder inga tilläggstjänster. Fastigheterna ägs av företagen Kommunen betalar en fast vårddygnsersättning till alla företagen ej nivåbaserad. Där ingår samtliga kostnader. Betalar endast för belagda platser. Så länge man bor kvar hemma får man vänta tills det blir en ledig plats i det boende som man önskar. Bor man på korttidsplats får man acceptera första lediga plats. Sedan får man köa till önskat boende. Det förekommer att man byter boende om det man placerats på ligger långt från hemorten. Byten är dock inte särskilt vanliga. De nya boendena ligger i tätorten. Börjar närma sig risk för överkapacitet. Krävs politiska beslut för att hantera det. Växjö Beslutade om LOV i särskilt boende under Den första LOV-utföraren kom i oktober Attendo har ett boende, Humana är på gång och ytterligare två utförare har anmält intresse. Boendet erbjuder inga tilläggstjänster. Finns boenden upphandlade enligt LOU.

7 7 (12) Finns risk för överetablering om alla som visat intresse skulle bygga. Inte många som står i kö. Få som gör byten. Hyrorna debiteras av Attendo. Ersättningen består av en fast avgift per dygn och belagd plats och en rörlig ersättning per timme. Finns nivåindelning som visar hur många timmar resp nivå ersätts med. Staffanstorp Kommunen har valt att införa LOV i ett beslut angående valfrihet. De har tagit fram ett förfrågningsunderlag som precis har hanterats politiskt. Kommunen har inga egna särskilda boenden idag, alla är upphandlade enligt LOU. LOV är inte praktiskt genomfört än. Varberg Kommunen var från början positiv till att införa LOV för särskilt boende, men valde att inte införa det. Varberg har boenden både på landet och i tätorten. Privata entreprenörer väljer som regel att etablera sig i tätorten. Vid överkapacitet måste något gammalt boende läggas ner. Risken är stor att det blir något av boendena utanför tätorten. Det fanns en oro i Varberg för att man skulle tappa styrningen över vilka boenden som ska finnas i kommunen. Även risken för kostnadsstegringar påverkade. Krav på kommunen om LOV införs Kontroll och uppföljning Det är kommunens ansvar att se till så att alla som beviljas ett särskilt boende får en trygg och säker omvårdnad oavsett eget val. Med hänsyn till att de som beviljas särskilt boende ofta är svaga och sköra är ansvaret extra stort. Det är mycket sällan som personer som bor i särskilt boende byter utförare även om de inte är nöjda. Det kräver att verksamheten aktivt följs upp och kontrolleras regelbundet. Kommunen har en skyldighet att garantera att brukaren känner sig nöjd med det boende som valts. Befogade klagomål måste rättas till på det valda boendet. Man ska inte behöva flytta för att bli nöjd. Idag har kommunen LOV inom servicetjänster. De följs upp genom enkäter och besök/telefonsamtal från biståndshandläggarna. De personer som har behov av särskilt boende har mycket sämre möjligheter att framföra klagomål än de som idag använder sig av servicetjänster med LOV. Ett införande av LOV inom särskilt boende kräver därför en fast organisation för uppföljning och kontroll av att verksamheten bedrivs enligt kommunens riktlinjer. Hantering av lokaler Kommunen äger/hyr fastigheten Större rådighet över utformningen vid nybyggnation och vid ombyggnader. Lättare att göra om fastigheten till nya/ändrade behov. Lättare att ta in annan verksamhet i lokalerna när behoven ändras. Samtidigt riskerar kommunen tomma lokaler om efterfrågan på vård och omsorg minskar och lokalerna inte kan användas till något annat. Hyreskontrakt på den här typen av byggnader är ofta långa. LOV-företaget äger/hyr fastigheten Olika utformning av fastigheten kan ge olika driftskostnader i framtiden. Det påverkar den hyra som den enskilde får betala. Hyreskostnaden påverkar även den omsorgsavgift som kommunen får in från den enskilde och hur mycket utföraren har råd med till övrig drift.

8 8 (12) I förfrågningsunderlaget måste krav ställas på en god inre och yttre miljö för de boende och att det ska vara möjligt att skapa en effektiv arbetsplats för personalen. Det är också viktigt att beakta framtida behov och se till att det finns handlingsutrymme för bra ombyggnationer där man kan dra nytta av ny teknik. LOV-företaget står risken för byggprojektet och för eventuella förändringar i efterfrågan. Möjlighet att få momsersättning för lokalerna Om kommunen hyr lokaler för vård och omsorg kan kommunen söka momsersättning från staten. För lokaler/lägenheter är momsersättningen 18 % av kostnaderna. För driftkostnaderna har kommunen möjlighet att lyfta momsen. För personalkostnader finns ingen moms att lyfta för kommunen. Ett företag som äger/hyr motsvarande lokaler har inte möjlighet att få någon ersättning från staten. Kommunen har möjlighet att söka momsersättning med 6 % på det totalbelopp, inklusive lokalkostnader, som företaget debiterar kommunen. Det finns en utredning om Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt (SOU 2015:93) som kan påverka kommande momsersättningar. Sveriges kommuner och landsting avstyrker i sitt remissvar förslaget i utredningen, eftersom det kan göra det dyrare att anlita privata utförare. Enligt idag gällande regelverk ska momsen inte innebära några ökade kostnader för kommunen. LOV-företaget svarar för inventarierna LOV-företaget ska svara för inventarier i sina egna lokaler. Kommunen kan ställa krav på minimiutrustning i bostäderna och i de gemensamma utrymmena i förfrågningsunderlaget. Ekonomiska konsekvenser Kävlinge tillämpar idag resursfördelning inom särskilt boende. Det finns två olika nivåer för ersättning, en för boenden med somatisk inriktning och en för boenden med demensinriktning. Ersättningen skiftar med boendets storlek, ersättning per plats är lägre för boenden med många platser. Beträffande driften bör samma resursfördelning kunna tillämpas för LOV-utförare. Det innebär samma kostnader för privata som för kommunala särskilda boenden beträffande denna del. I LOV svarar de privata utförarna även för lokalerna. För lokalerna får de kommunala utförarna anslag till befintliga lokaler. Anslagen skiftar beroende på byggår, storlek på boenden mm. Om LOV införs måste en enhetlig ersättning tas fram. Det kräver en ingående diskussion att få fram en lämplig nivå på ersättningen för lokaler. Konkurrensverket har i ett tillsynsbeslut konstaterat att de grundläggande principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet i LOV inte inbegriper kommunernas verksamhet som bedrivs i egen regi eftersom kommunerna inte är leverantör i lagens mening (SOU 2014:2, Konkurrensverkets beslut dnr 348/2013). I andra sammanhang har Konkurrensverket gett uttryck för att samma ersättning bör utgå till verksamhet som bedrivs i egen regi som till de privata utförarna (Konkurrensverkets Rapport 2013:1, s 126 f).

9 9 (12) Ett valfrihetssystem kommer att innebära ökade kostnader i form av administration, granskning och uppföljning av systemet, Ett valfrihetssystem innebär också kostnader för information om de olika utförarna. Många utredningar visar att LOV innebär att längre tid kommer att gå åt till biståndsbedömning eftersom biståndsbedömaren måste hålla kontakt med ett större antal utförare och lägga mer resurser på uppföljning och kontroll. Hur stora dessa kostnader de s k transaktionskostnaderna - blir beror på vilken omfattning LOV får. Behovet av nya särskilda boenden innebär att biståndshandläggaren även i egenregifallet hade behövt ha kontakt med fler enhetschefer. Det antal externa utförare som Kävlinge räknar med bedöms ge en mer begränsad effekt på biståndshandläggarnas arbete. Ett valfrihetssystem innebär sämre möjligheter än idag att ändra ersättningen till verksamheten med kort varsel. Kommunen kan t ex idag, i ett kärvt ekonomiskt läge, snabbt ändra resursfördelningsersättning och lokalanvändning för att få en budget i balans. Dessa möjligheter blir mindre om en privat utförare driver verksamheten. Det bör vara möjligt att göra ändringar om det klart och tydligt framgår av förfrågningsunderlaget, men företagen måste ha en viss respittid innan förändringen träder i kraft. Hur detta ska regleras i förfrågningsunderlaget behöver utredas ytterligare. De största ekonomiska konsekvenserna kan dock uppstå om ett kommunalt boende behöver läggas ner eller om ett LOV-boende upphör av någon anledning. Kävlinge kommun har mycket goda resultat i de insamlingar av brukarsynpunkter som gjorts. Kävlinges särskilda boenden står sig väl jämfört med särskilda boenden i de kommuner som infört LOV. Med hänsyn till dessa resultat bör det inte vara någon större risk för att de kommunala boendena ska bli utkonkurrerade av nya LOV-boenden. Även när det gäller kostnader ligger Kävlinge bra till. Införande av LOV bedöms innebära ökade kostnader för kommunen om inte de ökade kostnaderna kan tas från verksamheten. Sammanfattning Kvalitet Det finns inget forskningsmaterial som tyder på att kvaliteten blir bättre med LOV det finns inte heller något som tyder på att den blir sämre. Det man kan konstatera är att kontinuitet är viktig för brukarnöjdheten. Kommunen har ansvaret för att alla särskilda boenden har hög kvalitet, även de som drivs enligt LOV. Ekonomi LOV innebär högre kostnader i form av transaktionskostnader. Det kan också innebära ökade kostnader om ett fullt användbart boende skulle behöva läggas ner i förtid. Med hänsyn till att de personer som är beroende av särskilt boende oftast inte klagar är det viktigt att kommunen bevakar deras intressen genom kontroll och uppföljning. Det kräver resurser för uppföljning. Kommunen måste ha beredskap för att ta hand om brukare som bor i ett boende där avtalet upphör av någon anledning.

10 10 (12) De privata företag som har särskilda boenden i de tre kommuner som ligger närmast Kävlinge är stora. Det är viktigt att bevaka att ett enskilt LOV-företag inte får så stark ställning i kommunen att det kan diktera villkoren. Följande utdrag från SOU 2014:2 behandlar kommunens kostnader för LOV. Vi har inte funnit några studier som ställer ökningen av transaktionskostnader mot utvecklingen av kostnaderna för kommunens egen verksamhet. Vi vet därför inte om de ökade transaktionskostnaderna som ett valfrihetsystem leder till vägs upp av förändringen av kostnaderna för kommunens verksamhet i egen regi. Valfrihet Även om kommunen inte har haft något valfrihetssystem har det funnits möjligheter att önska sig ett visst boende. Om det fanns lediga platser fick man det boendet. I dagens situation med brist på platser i särskilt boende är naturligtvis valfriheten väldigt liten. Vid införande av LOV minskar biståndshandläggarens möjligheter att ge råd om vilket boende som är bäst för just den personen. Det kan vara känsligare att ge den formen av råd och stöd om valet står mellan kommunal verksamhet och entreprenörer, biståndshandläggaren ska förhålla sig neutral till olika utförare. Beträffande servicetjänster som kommunen har enligt LOV ger biståndshandläggarna aldrig råd om vilken leverantör som ska väljas. Brukare som har behov av särskilt boende har oftast ett stort behov av stöd i samband med utförarval. Information kan lämnas om olika utförare men vägledning får inte lämnas. Idag tar man hänsyn till innemiljö och utemiljö, men även till vilka medboende som kan finnas på ett möjligt boende när man ger råd till den enskilde. En av källorna i omvärldsbevakningen framhöll att ickevalsalternativ enligt närhetsprincipen kan vara bra, men brukarna riskerar att få sina utförare utifrån ett system som inte tar hänsyn till specifika behov, utan till vilka utförare som står på tur. De utredningar som gjorts tyder inte på ökad valfrihet för de som är berörda sköra personer. Flyttning till önskat boende är inte alltid möjligt om man först placerats på ett boende som är ledigt. LOV infördes för att ge även mindre utförare möjlighet att lämna anbud till kommunerna, En av faktorerna som talade för LOV i SOU 2014:2 framhöll möjligheten att erbjuda ett profilerat boende, en annan att idéburna organisationer deltog. Det är tveksamt om mindre företag har möjlighet att lämna in en ansökan om LOV med hänsyn till de investeringar i fastigheter som krävs. Möjligheten är säkert större i Stockholmstrakten där många kommuner infört LOV och underlaget är betydligt större än i Kävlinge, där närmaste kommuner som infört LOV är Halmstad och Simrishamn och snart Staffanstorps kommun. I Stockholmstrakten finns det kommuner som godkänner att deras invånare väljer ett boende i en annan kommun. Detta ökar möjligheten att få ett boende med en profil som motsvarar den enskildes intressen. Kontroll/påverkbarhet Kommunen har ingen möjlighet att påverka hur många anbud som kommer in. Det kan finnas risk för överetablering. Det är en risk som framförts av de som idag arbetar med LOV i särskilda boenden. Om det finns många lediga platser i kommunen kommer de privata företagen att sälja dem till andra kommuner. I de fallen är det den kommunen som betalar för platsen. Det händer att enskilda från andra kommuner söker sig till Kävlinge. Kommunen är skyldig att utreda deras behov och bevilja särskilt boende i de fall de har rätt till det. I de fallen blir personen folkbokförd i kommunen.

11 11 (12) Hur går vi vidare? Om kommunen beslutar att införa LOV inom särskilt boende måste följande punkter diskuteras ingående. Hur bygger vi upp organisationen för ett annat arbetssätt Uppföljning och kontroll Nivå på ersättningen Vad ska ingå i ersättningen Hantering av lokaler Krav på de företag som ska godkännas enligt LOV Ska det vara möjligt att bygga boenden utanför kommungränsen Vill kommunen påverka lokaliseringen Hantering av risker Icke-valsalternativ Köhantering Om kommunen beslutar att införa LOV måste ett förfrågningsunderlag tas fram. I detta ska krav ställas på att de lagar, regler, föreskrifter och riktlinjer som finns inom verksamhetsområdet ska följas. Krav ska även ställas på personalens meddelarfrihet och de förtroendevaldas rätt till insyn i verksamheten. Det kan också vara lämpligt att bjuda in de företag som verkar inom LOV för att ta del av deras synpunkter innan det slutliga förfrågningsunderlaget är klart. Möjligheten att få en föreläsning av någon med erfarenhet av LOV inom särskilt boende bör också undersökas. Arbetet ska vara underlag för det förfrågningsunderlag som ska tas fram. För detta uppdrag behöver en person projektanställas.

12 12 (12) Information har hämtats från följande källor Socialstyrelsen: Nyheter 1 juli 2015: Svagheter med valfrihetssystem för de mest utsatta Stimulansbidrag LOV, Slutrapport Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre (maj 2012) SOU 2014:2 Framtidens valfrihetssystem - inom socialtjänsten Konkurrensens konsekvenser, SNS förlag, juni 2011 Kapitel 7 Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi, Marta Szebehely Artiklar och kommentarer i media i samband med att boken kom ut. Strategi för vård- och omsorgsboenden, SKL 2015 Samtal med Greger Bengtsson SKL (Sveriges kommuner och Landsting) LOV och valfrihet i särskilt boende, 2 dec 2015, SKL, underlag från nätverksmöte Nätverk i valfrihet 12/4 2016, SKL, underlag från nätverksmöte Mailkontakt med vik kvalitetscontroller Christina Eriksson i Simrishamn, förfrågningsunderlag och annan information från hemsidan. Samtal med LOV-koordinator Britt Wicklander och ekonom Niklas Pettersson Fröling i Halmstad, förfrågningsunderlag och annan information från hemsidan. Samtal med utredare Lena Tibblin i Växjö, utredningen Valfrihetssystem enligt LOV i särskilt boende för äldre i Växjö kommun, förfrågningsunderlag och annan information från hemsidan. Samtal med kvalitetssamordnare Hillevi Ventura i Staffanstorp, Utredning avseende införande LOV i särskilt boende i Staffanstorps kommun, Återrapportering avseende införande LOV i särskilt boende i Staffanstorps kommun Samtal med utvecklingsledare Ann-Britt Jande i Varberg. Information från hemsidor och förfrågningsunderlag från andra kommuner med LOV inom särskilt boende.