Mörkade platser. Stigmatisering och ryktesspridning. Maria Vallström, docent, etnologi

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mörkade platser. Stigmatisering och ryktesspridning. Maria Vallström, docent, etnologi"

Maj-Britt Bengtsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Mörkade platser Stigmatisering och ryktesspridning Maria Vallström, docent, etnologi

2 Förvriden verklighet?

3 Uppdraget Boverket det urbana utvecklingsarbetet URB15 Följeforskning Mediescanning, intervjuer, återkoppling, enkät

4 Mer om materialet- intervjuerna 35 intervjuer och 6 telefonintervjuer + ca 5-7 hängsamtal Intervjuat 47 personer, varav 4 större gruppintervjuer (6-8 pers) Ansvariga för det urbana utvecklingsarbetet (10 personer), politiker (3), journalister P4 (6), referensgrupper (25), eldsjälar (3). Intervjuat flera gånger, ca 15 personer, 2-4 ggr.

5 Mediescanning och enkät Snabbkategorisering av rubrikrader i lokaltidning och DN 2013, lokaltidningar janoktober Samtal med arbetsförmedlare/coacher Enkät till 5 arbetsgivare på varje ort, om ryktet och hur man hanterar det (Livsmedelsaffär, bemanningsföretag, hamburgerkedja)

6 Gamlegården: Kristianstad

7 Herrgården: Malmö

8 Araby:Växjö

9 Seved: Malmö

10 Social hållbarhet Som förmåga att ta ansvar för det gemensamma Kräver att man arbetar utifrån förutsättningar, inte önskedrömmar Kräver långsiktighet Se vidare: När verkligheten inte stämmer med kartan- lokala förutsättningar för hållbar utveckling (red. Mikael Vallström)

11 1. Försöka förstå problemet - Plocka isär det - Analysera - Omlokalisera

12 Plocka isär Varför är det nödvändigt att arbeta med detta? Invandrare som första förklaringsvärde, reproducerar rasism och segregation, hindrar utveckling, investeringar, arbetstillfällen etc. Därför bör man: Lossa associationerna område-problemutlandsfödda, dvs Visa historisk och rumslig kontingens

13 Historisk kontingens Miljonprogramsområden historiskt sett stigmatiserade (P-M Ristilammi mfl) Från arbetarklass till etnisk tillhörighet som problemformulering- samma karaktär Förändring över tid har skett; Söder, Möllevången etc., föremål f gentrifiering

14 Rumslig kontingens- likheter Stigmatisering av bruksorter (fd industrisamhällen) Perifera urbaniteter Politiskt sett grundade i kollektiva lösningar Hög grad nyanlända p g a tillgängligt boende, i vissa bruksorter

15 Rumslig kontingens - skillnader Stigmatisering av bruksorter skillnader Annan åldersstruktur Rasifieringen av invånarna inte lika markant än. Övergripande förklaringsmodell: Bruksanda som första förklaringsvärde ( det är för att de ) Etnisk annanhet ( det är för att de )

16 Analysera Vad handlar problemet stigmatisering om? Loïc Wacquant: Avancerad marginalitet, territoriell stigmatisering Producerar förminskande och förenklande beskrivningar av området som Farligt (väcker rädsla) Exotiskt (väcker fascination) Vilket gör att man hamnar i antingen det svarta eller det vita diket i synen på området och dess invånare

17 Omlokalisera Rykten och negativa beskrivningar produceras utanför området I media På arbetsplatser På fritiden I skolan Vid köksbordet Etc., ofta av personer som inte har egen erfarenhet av området

18 Hur kan man arbeta med detta?

19 2. Förslag till strategier Övergripande förutsättningar: Viljan Verkligheten Delaktigheten

20 Viljan Att bocka av i en checklista eller vilja förändring Att lokalisera problemet till området eller vara beredd att se egen del i avskiljandet av det: To feel it in our veins (Mariana Torgovnik, Gone primitive, 1990)

21 Det enda som hjälper är verkligheten Andreas Konstantinides, ordf., stadsområdesnämnd Öster, Malmö

22 Verkligheten: Arbeta med problem Funktion: Att ta ansvar för att rusta fattiga människor och inte överlåta det ansvaret till exploatering av dem, är en förutsättning för social hållbarhet Wacquant igen: att överlåta staden i privata intressen är ett val, ingen iron necessity (Relocating gentrification, 2008) Arbeta med varumärke utan att arbeta med sociala och ekonomiska problem = Riskabelt

23 Delaktigheten Att inkludera stadsdelen i staden Att satsa på att bygga relationer med räddningstjänst och polis Att ha örat mot marken (Dick Fredholm) Att lyfta och bygga på det som finns, inte det som borde finnas (anti-gentrifiering) vi önskar ingen hit, och ingen härifrån heller (Sabina Dethorey, områdeskoordinator, Rosengård)

24 Muralmålning Araby, Wallride et al

25 Rosens röda matta, Rosengård

26 Risker och falluckor med delaktighet Sättet att undkomma stigmatisering som individ ta avstånd (Waquant) Kräver legitimering utifrån Rätten att bara bo- delat ansvar för området, inte individualiserad skuld för problemen

27 Prioriterade strategier (bild: Wallride.se)

28 1. Strategisk neutralisering Medvetandegöra ryggmärgen, inte låta bli att göra nåt. Avdramatisera och vardaggliggöra området Dolda temaveckor Rensa språket Fokusera historien, näringslivet, fågelskådandet med utgångspunkt i området, som nya spår, nya berättelser. Media=inrikta sig på lokala, public service, redaktionellt material i första hand, för att balansera där det går Exempelvis publiknätverk, P4, med breddad rekrytering

29 2. Systematiserat fotarbete Beordrat fotarbete, Rosengård, Malmö Faktaunderstött fotarbete, Botkyrka Gruppbaserat fotarbete Tallgården, Araby, Växjö Mötesplatsen i Seved, Södra Sofielund, Malmö Individuellt fotarbete; boende, arbetsgivare, anställda - kräver stöd i någon form

30 3. Fysisk förändring- tilldela värde

31 4. Bjuda in: guidning, studiebesök, event Få flera att besöka området själva Ex Gamlegårdens bakluckeloppis Förlägga event på platsen- uppmärksamma Berätta om arbetet med utveckling av området, organiserade studiebesök

32 Risker - reproducerad distans Risker och fallgropar med att locka andra till området : Förortssafari Exotisering (fokus mat och (annan) kultur) Obetänksamhet - integritetskränkande

33 5. Äga och sprida information - torrsim? Hellre bryta in i befintliga medier, genom att inta ett proaktivt förhållningssätt Öppna för fler röster från boende, fler sätt att vara på området böckerna från Rosengård Från information till relation- vems är behovet av information? Från uppfostran till dialog

34 3. Omladdning Rosengård Rosengård som nationell symbol Vändpunkten Områdesprogrammet Malmökommissionen

35 Jackpot FC Rosengård

36 Sammanfattningsvis, det här behövs: Långsiktighet Medvetenhet och vilja till förändring (av alla) Beredskap att ta ansvar för det gemensamma social hållbarhet Samverkan, gärna i form av partnersskap Gemensam vision

37 Diskussionspass Vad är problemet? - ÄR det ett problem? - Var ligger det? - Vad är kärnan i problemet? - Vad beror det på?

38 Vad kan man göra? Välj en strategi av de nämnda: Strategisk neutralisering Systematiserat fotarbete Fysisk förändring tilldela värde Bjuda in, guidning, studiebesök, event Äga och sprida information Diskutera hur ni skulle kunna arbeta med strategin; Vad skulle krävas, vilka skulle vara med i arbetet, vad skulle första steget vara?

Relevanta dokument

Mörkade platser. Stigmatisering och ryktesspridning. Maria Vallström, docent, etnologi

Mörkade platser. Stigmatisering och ryktesspridning. Maria Vallström, docent, etnologi Mörkade platser Stigmatisering och ryktesspridning Maria Vallström, docent, etnologi Uppdraget Boverket Följeforskning Mediescanning, intervjuer, återkoppling, enkät Platser Kristianstad Gamlegården Växjö