SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (5) Urban utvecklingspolitik Återrapportering i enlighet med förordningen om urbant utvecklingsarbete

Transkript

1 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (5) Integrations- och jämställdhetsdepartementet STOCKHOLM Urban utvecklingspolitik Återrapportering i enlighet med förordningen om urbant utvecklingsarbete Försäkringskassan ska enligt förordningen om urbant utvecklingsarbete senast den 1 oktober varje år till Regeringskansliet lämna en redovisning av hur samverkan inom partnerskapen fungerar, vilka insatser som genomförts och hur erfarenheter och kunskaper tagits omhand. Försäkringskassans arbete med urban utvecklingspolitik. Utveckling under 2009 Försäkringskassans arbete inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet har bäring på inriktningen inom integrationspolitiken om fler i arbete och fler företagare i stadsdelar som präglas av utanförskap. Försäkringskassans samordningsuppdrag både på strukturell och på individnivå ligger i linje med målen inom den urbana utvecklingspolitiken. Arbetet ska bedrivas som en prioriterad verksamhet inom ramen för det ordinarie samverkansarbetet. Det samverkansarbete som bedrivs inom ramen för samordningsförbund, hälso- och sjukvård, projekt inom den europeiska socialfonden (ESF-projekt) och samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan stödjer arbetet och målen. Försäkringskassans deltagande i lokala partnerskap I de flesta kommuner ett lokalt partnerskap där Försäkringskassan deltar. I en del kommuner är partnerskap under uppbyggnad. Var partnerskapen organisatoriskt ser olika ut. I de flesta fall ett separat partnerskap skiljt från andra samverkansformer, i några fall partnerskapet inom samordningsförbundet eller inom ramen för ESF-projekt. Strategiska stadsdelsplaner och samverkansöverenskommelser Den 1 september 2009 fanns strategiska stadsdelsplaner i 21 av 38 områden och samverkansöverenskommelser i 20 av 38 områden. Wimi 2005 FK90005_003_G

2 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (5) Förekomsten av strategiska stadsdelsplaner () och samverkansöverenskommelser () Stadsdel (Kommun) Alby (Botkyrka) Andersberg (Halmstad) Araby (Växjö) Bergsjön (Göteborg) Brynäs (Gävle) Centrum Öster (Landskrona) Fisksätra (Nacka) Fittja (Botkyrka) Flemingsberg (Huddinge) Fornhöjden (Södertälje) Fosie (Malmö) Gamlegården (Kristianstad) Geneta (Södertälje) Gottsunda (Uppsala) Gårdsten (Göteborg) Hallunda-Norsborg (Botkyrka) Hertsön (Luleå) Hjällbo (Göteborg) Hovsjö (Södertälje) Husby Hyllie (Malmö) Hässleholmen (Borås) Jordbro (Haninge) Klockaretorpet (Norrköping)

3 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 3 (5) Stadsdel (Kommun) Kronogården (Trollhättan) Norra Biskopsgården (Göteborg) Rinkeby (Stockholm) Ronna (Södertälje) Rosengård (Malmö) Rågsved (Stockholm) Skäggetorp (Linköping) Skärholmen (Stockholm) Skönsberg (Sundsvall) Södra Innerst. (Malmö) Tensta (Stockholm) Vårby Gård (Huddinge) Västra Skogås (Huddinge) Öxnehaga (Jönköping) I några områden pågår för närvarande framtagande av samverkansöverenskommelse och i några fall är den strategiska stadsdelsplanen även utformad som en samverkansöverenskommelse. Genomförda insatser Det jämfört med för ett år sedan en större medvetenhet och tydlighet kring uppdraget hos Försäkringskassan och en medvetenhet i att försöka skapa en helhet av de olika samverkansformer och projekt som bedrivs i ett område riktat till den urbana utvecklingspolitikens målgrupper. I några fall bedrivs t ex ESFprojekt för målgrupper inom ramen för samordningsförbund. Det är positivt att insatser sker samordnat på detta sätt. Exempel på insatser är samverkan kring nyanlända, samverkan kring personer med neuropsykiatriska diagnoser, samverkan kring personer som saknar sjukpenningsgrundande inkomst och uppbär försörjningsstöd samt rehabiliteringsinsatser av förberedande arbetslivsinriktad karaktär. Exempel på områden där Försäkringskassan deltar aktivt både i det strategiska arbetet med planer, överenskommelser och målstyrning och i samarbetet kring

4 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 4 (5) individen i konkreta insatser är Hässleholmen (Borås), Gottsunda (Uppsala), Fisksätra (Nacka), Gamlegården (Kristianstad) Även strukturer såsom samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan beskrivs och används riktat för målgrupperna i de berörda områdena. Det kan t ex ske genom att man kartlägger alla behovsgrupper i området för att säkerställa att de personer som har behov av att delta i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan eller andra insatser/projekt verkligen får den möjligheten. Erfarenheter och utveckling under 2009 Flera insatser är fortfarande på planerings och utvecklingsstadiet, både rent konkreta insatser för individer, samt insatser för att planera och utveckla aktörernas arbetsmetoder kring de berörda grupperna. I flera områden sker fortfarande ingen eller endast sporadisk samverkan mellan kommunen och Försäkringskassan. I flera fall har Försäkringskassan tagit initiativ till att få tillstånd en samverkansöverenskommelse men inte mött något gehör från kommunen. Detta gäller även arbetet med de strategiska stadsdelsplanerna. I de strategiska stadsdelsplanerna och i samverkansöverenskommelserna beskrivs aktiviteter men mätbara mål ofta. Ohälsan ofta som målområde och det har saknats förfinad statistik på stadsdelsnivå att bygga målnivåerna på. Försäkringskassan har nu tagit fram ett bättre underlag för att identifiera deltagare i berörda stadsdelar som kommer att distribueras till berörda områden två gånger per år, april och oktober. Genom denna statistik möjliggörs en bättre planering av vilka insatser det behov av. Det är svårt att påvisa resultat av de insatser som bedrivs i områdena, bland annat på grund av få mätbara mål i samverkansöverenskommelserna samt att många projekt är pågående eller i uppstartsfas. Försäkringskassans uppfattning är att det har en positiv inverkan på utanförskapet när projekt och insatser samordnas. Ohälsans utveckling i berörda områden Ohälsotalet fortsätter att sjunka. I de stadsdelar som berörs av den urbana utvecklingspolitiken sjunker ohälsotalet i allmänhet i samma takt som för de berörda kommunerna i helhet. Dock är ohälsotalet i de berörda stadsdelarna fortsatt mycket högt. Se bifogad bilaga. Sammantaget gör Försäkringskassan bedömningen att kvaliteten på samverkansöverenskommelserna kan förbättras totalt sett avseende aktivitetsplaner och mål även om det positiva undantag. Samtidigt kan vi konstatera att det jämfört med 2008 fler samverkansöverenskommelser och en ökad medvetenhet om syfte och mål med den urbana utvecklingspolitiken hos Försäkringskassan. Befintliga samverkansstrukturer utnyttjas mer medvetet för den urbana utveck-

5 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 5 (5) lingspolitiken än tidigare och i flera fall försöker Försäkringskassan driva på arbetet med lokala utvecklingsavtal och att teckna samverkansöverenskommelser där sådana inte. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Adriana Lender i närvaro av försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, stabschef Per Åkesson, verksamhetsområdeschef Ulrika Persson och verksamsutvecklare Lena Rönnestig, den senare som föredragande. Adriana Lender Lena Rönnestig