Svebios synpunkter på kommissionens förslag om ändring i Förnybart- och Bränslekvalitetsdirektiven

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svebios synpunkter på kommissionens förslag om ändring i Förnybart- och Bränslekvalitetsdirektiven"

Transkript

1 Svebio arbetar för ett 100 % förnybart energisystem. Våra mer än 300 medlemmar tillverkar, förädlar, marknadsför och använder biobränslen och biodrivmedel från såväl grödor som avfall, restprodukter och skogsråvaror, såväl konventionella som avancerade biodrivmedel. Svebio är partipolitiskt obundet. Vi har därför en unik kompetens och insikt i vilka tekniska, marknadsmässiga och politiska villkor som krävs för att producera och sälja biodrivmedel. Svebios synpunkter på kommissionens förslag om ändring i Förnybart- och Bränslekvalitetsdirektiven Svebio delar Kommissionens uppfattning att de biodrivmedel som används ska ge en nettominskning av växthusgaser jämfört med fossila drivmedel ur ett livscykelperspektiv och att det behövs ytterligare stimulans för att kommersialisera de avancerade drivmedlen. Kommissionens förslag leder dock inte till dessa mål utan tvärtom till att hållbara biodrivmedel slås ut från marknaden, att målet 10 % förnybara drivmedel uppfylls endast på papperet samtidigt som man avsevärt försvårar marknadsförutsättningarna för de kommande avancerade drivmedlen och även försvårar för infrastruktur och bränsleoptimerade fordon. Kommissionens förslag leder till ökad oljeanvändning och ökade utsläpp av klimatgaser! Taket på 5 % grödor inte införs, det finns ett överflöd av oanvänd jordbruksmark och taket hindrar utvecklingen av många hållbara biodrivmedel som det är angeläget att främja. Istället bör ett tak för användningen av fossila drivmedel införas. Negativa ILUC-effekter hanteras framför allt genom direkt samverkan mellan EU och länder där risken för negativa markeffekter är särskilt stor. ILUC-faktorer införs först när det finns en stabil vetenskaplig grund om hur dessa ska beräknas, och hur modellerna ska ta hänsyn till effekterna av de hållbarhetskriterier och hållbarhetsåtgärder som EU och andra stater redan infört. De nya höjda kraven på biodrivmedlens växthusgasminskning ger en tillräcklig säkerhetsmarginal för att biodrivmedel alltid är bättre än fossila bränslen. Dubbel- och kvadrupelräkning avskaffas då det försvårar kommersialiseringen av avancerade bränslen och minskar det reella klimatåtagandet. Istället höjs målet för andelen biodrivmedel i transportsektorn till 25 % år 2020 och en trappa för ökande andel förnybart fram till 2030 införs. Detta ger branschen säkra investeringsvillkor. Transportsektorn bör också omfattas av EUs mål 20 % energieffektivisering. Stöd till FoU, investeringsvillkor och förmånliga lån för utveckling och produktion av cellulosabaserade biodrivmedel förbättras. Kommissionens inte ges utökade mandat att på egen hand ändra reglerna branschen behöver framför allt stabilitet och förutsägbarhet. Jonas Ericson / Svenska Bioenergiföreningen Holländargatan 17, Stockholm Tel / 80

2 Svebios konsekvensanalys av Kommissionens förslag Sammanfattning: Hållbara biodrivmedel slås ut från marknaden och gjorda investeringar skadas. Avancerade biodrivmedel från avfall, restprodukter och cellulosa hindras att utvecklas eftersom marknaden mer än halveras. Marknadsunderlaget för infrastruktur för höginblandade biodrivmedel minskar. Marknadsunderlaget för att utveckla optimerade fordon för biodrivmedel minskar. Tilliten till systemets långsiktighet undermineras och därmed investeringsviljan i synnerhet beträffande de avancerade biodrivmedlen. Marknaden har de facto redan börjat reagera på förslaget och investeringar stoppats. Det redan låga målet 10 % förnybart i transportsektorn uppnås inte i verkligheten, eftersom dubbelräkning och kvadrupelberäkning minskar det reella åtagandet. Detta undergräver ytterligare tilltron till att EU menar allvar med klimatpolitiken. Detaljerad analys 1. Tak på 5 % för biodrivmedel från grödor. Kommissionen föreslår ett tak på 5 % för biodrivmedel från grödor, med den huvudsakliga motiveringen att inte riskera en konkurrens mellan mat och biodrivmedel som kan riskera att orsaka indirekta markeffekter. Taket avser också att tvinga medlemsstaterna att använda avancerade drivmedel eller el för att uppnå målet 10 % förnybart i transportsektorn. Svebios kommentarer: a) Det finns ingen vetenskaplig grund för ett tak på 5 %, och Kommissionen presenterar heller inga argument för just denna nivå. Tvärtom finns det i EU minst 11,2 miljoner hektar åker i träda eller nyligen tagen ur produktion 1. Troligen finns betydligt mer eftersom en hel del mark fallit ur jordbruksstatistiken redan tidigare och en hel del mark endast hålls öppen för att erhålla jordbruksstöd. I Sverige finns enligt Jordbruksverket mer än dubbelt så mycket överflödig mark än vad som framgår av Eurostat 2. En nyligen genomförd studie av universitetet i Hohenheim visar att det finns 16,5 miljoner ha åkermark tillgängliga för biodrivmedelsproduktion idag och att denna siffra kommer att fördubblas till Denna åker kommer inte att användas till livsmedels- eller fodergrödor och biodrivmedelsproduktion på denna mark orsakar därför inte några indirekta markanvändningseffekter. Om marken inte brukas kommer den att växa igen eller skogsplanteras och blir därmed under överskådlig tid oanvändbar som odlingsmark, samtidigt som den biologiska mångfalden minskar då dessa åkrar ofta utgör öppna öar i ett ensartat skogslandskap. 1 Eurostat. Land use in agriculture EU The global need for food, fibre and fuel KSLAT nr Zeddies.J., et al Globale Analyse und Abschätzung des Biomasse- Flächennutzungspotentials, 139 s.

3 Om denna outnyttjade åkermark i EU skulle användas till att producera exv. etanol och biogas räcker den till ca 50 miljoner bilar, dvs. 20 % av EUs nuvarande bilflotta. Alternativt kan delar av marken användas till att producera etanol och proteinfoder, vilket minskar behovet av importerat proteinfoder (sojamjöl som till delar odlas på f d regnskogsmark) dvs. hållbar biodrivmedelsproduktion på EUs åkrar leder till minskade indirekta utsläpp i andra delar av världen. Jordbruksverket föreslår i sin rapport Ett klimatvänligt jordbruk 2050 att ha - mindre än halva den svenska överskottsarealen om drygt ha - skulle kunna producera biodrivmedel som ersätter GWh, dvs. ca 8 % av nuvarande drivmedelsanvändning. EU-kommissionen föreslår i det nya förslaget till gemensam jordbrukspolitik att ytterligare ca 7 procent av EU:s befintliga odlingsareal, motsvarande cirka 10 miljoner ha ska läggas i s.k. grön träda. Uppenbarligen anser Kommissionen att det finns åkermark i överflöd som kan användas till annat än gröda utan att orsaka ILUC-effekter. b) Ett tak på 5 % skadar redan gjorda investeringar Kommissionen påstår att taket på 5 % inte kommer att skada befintliga investeringar, vilka uppgår till en bra bit över 100 miljarder kr i EU. Påståendet är djupt felaktigt. Det är självklart att en halverad efterfrågan och marknad är skadlig för lönsamhet och avkastning på gjorda investeringar. Såväl etanol- som biodieselindustrin i EU har redan gjort investeringar i produktionskapacitet som överstiger det nu föreslagna taket på 5 %, investeringar som inte kommer att kunna utnyttjas så vis bidra till avskrivningar. Till detta kommer det självklara i att en halverad efterfrågan leder till lägre priser och därmed försämrad lönsamhet och avkastning på investeringar. Många biodrivmedelsföretag har under flera år stått ut med stora ekonomiska förluster med vetskapen om att efterfrågan fram till 2020 kommer att fördubblas och leda till ökade priser och lönsamhet. Detta omintetgörs direkt när förlaget genomförs. c) Ett tak på 5 % leder till att 10 % målet inte uppnås Taket på 5 % medför också att det, trots de vilseledande multipelberäkningarna, kommer att bli väldigt svårt att nå målet på 10 % förnybart i transportsektorn till I dag är ca 98 % av de biodrivmedel som används i EU grödbaserade. Att de stora volymer som kommer att krävas av ickegrödbaserade biodrivmedel för att nå målet 2020 verkligen kommer att kunna produceras ter sig osannolikt på så kort tid, även om de får multipelberäknas. d) Ett tak på 5 % stoppar andra generationens hållbara grödebaserade drivmedel Stora förhoppningar ställs idag till Jatropha som oljeväxt för att producera biodiesel (framför allt FAME). Jatropha kan växa i torra och näringsfattiga miljöer och fungerar även bra i sk. agroforestry. Pressresterna skulle vara mycket värdefulla som djurfoder om de inte innehöll giftiga sk. phorbol estrar. Det pågår fn. många lovande fältförsök med giftfria varieteter av Jatropha. Ett tak för biodrivmedel från fodergrödor innebär dock ett stort hinder för denna utveckling då EU är den största biodieselförbrukaren i världen. Förslaget leder alltså till att bönder i tredje världen tvingas fortsätta använda giftig Jatropha om de ska kunna exportera till EU. Även om man inte skulle klassificera Jatropha som fodergröda beläggs den som oljeväxt med en ILUC-faktor som effektivt förhindrar dess användning på EU-marknaden.

4 Ett närmare exempel är nya grödor som alternativ till mellangrödor och gröngödslingsvall. Mellangrödor mellan vårsäd och höstsäd måste skördas i god tid innan höstsådden och hinner därför inte utvecklas till full mognad utan används huvudsakligen för att förhindra kväveläckage och binda kväve i jorden som höstsäden kan utnyttja. Gröngödslingsvallen har liknande användning. Bägge ingår som normala icke-produktiva inslag i växtföljden, men klassas som grödor. Det pågår försök med nya baljgrödor som kan skördas så tidigt och samtidigt ger ökad kvävefixering (= mindre behov av konstgödsel), stärkelse till etanoljäsning samt en pressrest som kan bli foder eller biogas. Dessa grödor konkurrerar inte med annan produktion och ger därför inga ILUC-effekter, men stoppas likväl av Kommissionens förslag. e) Ett tak på 5 % underminerar trovärdigheten för EUs klimatpolitik Ett tak på 5 % innebär också att det kommer att bli väldigt svårt, eller omöjligt, att nå bränslekvalitetsdirektivets mål på 6 % reduktion av växthusgasutsläppen för oljebolagen, ingen dubbelräkning får förekomma för att nå detta mål. Ett 5 % tak begränsar kraftigt möjligheterna att nå detta mål och det är tveksamt om alla oljebolag i EU kommer att känna sig förpliktigade att leva upp till 6 %-målet. Faller legitimiteten och tilltron till detta mål, samtidigt som målet på 10 % uppfylls enbart teoretiskt genom multipelräkning, så kan man med fog hävda att EU:s politik för att minska transporternas klimatpåverkan nära nog kollapsat. Taket på 5 % grödor inte införs, det finns ett överflöd av oanvänd jordbruksmark och taket hindrar utvecklingen av många hållbara biodrivmedel som det är angeläget att främja. Istället bör ett tak för användningen av fossila drivmedel införas 2. ILUC-faktorer Kommissionen föreslår att biodrivmedel åläggs s.k. ILUC-faktorer som ska reflektera den potentiella risken att produktion av dessa drivmedel orsakar indirekta markförändringar som leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Svebios kommentar: Det finns inte tillräcklig vetenskaplig grund för de faktorer som Kommissionen föreslår. Förslaget är ineffektivt för att stoppa förändrad markanvändning, men innebär ett avsevärt hinder även för biodrivmedel med mycket bra klimatprestanda och med obefintlig påverkan på annan markanvändning. Forskningen visar vitt skilda ILUC-faktorer - från -4 till 220 g CO 2e /MJ - beroende på vilka grundantaganden som görs och vilka indata som används. En utförlig genomgång av forskningsläget finns i Ahlgren. S & Börjesson P Indirekt förändrad markanvändning och biodrivmedel - en kunskapsöversikt, LTH Rapport s. Några slutsatser från studien är att variationerna i resultat från olika ILUC-studier är så stora att det inte går att rangordna olika biodrivmedel eller dra några generella slutsatser det är i princip oförenligt att inkludera ILUC i en bokförings-lca. resultaten från modellerna är intressanta och kan fungera som underlag för fortsatta diskussioner. Att ansätta ILUC-faktorer för att detaljreglera biodrivmedel på detta stadium är däremot inte försvarbart ur ett vetenskapligt perspektiv.

5 Vidare bygger modellerna per definition på gamla data. De ILUC-faktorer som åsätts kan alltså inte ta hänsyn till förbättringar som görs i produktionen. Det blir synnerligen motsägelsefullt när Kommissionens föreslagna ILUC-faktorer därmed utgår från att Kommissionens egna hållbarhetskriterier för biodrivmedelsframställning har noll påverkan. Detsamma gäller också för åtgärder som genomförts i olika producentländer. Ett exempel är Brasilien, där ny lagstiftning med bl a markplanering (sugar cane zoning) och satellitövervakning har lett till att avskogningen i Amazonas har reducerats med 79 procent mellan 2004 och Det finns en oro som till dels kan vara berättigad för att odling på åker kan leda till effekter på andra ställen (men inte om överskottsmark används se ovan). Att blint introducera ILUC-faktorer på grödor som utgör 2 % av åkermarken oavsett hur mycket eller lite dessa grödor faktiskt ger ILUCeffekter är ett mycket ineffektivt sätt att förhindra negativa effekter av förändrad markanvändning. Negativa ILUC-effekter hanteras framför allt genom direkt samverkan mellan EU och länder där risken för negativa markeffekter är särskilt stor. Det är betydligt effektivare att angripa de direkta markeffekterna än att försöka påverka dem via indirekta styrmedel som har en massa andra negativa bieffekter. ILUC-faktorer införs först när det finns en stabil vetenskaplig grund om hur dessa ska beräknas, och hur modellerna ska ta hänsyn till effekterna av de hållbarhetskriterier och hållbarhetsåtgärder som EU och andra stater redan infört. De nya höjda kraven på biodrivmedlens växthusgasminskning ger en tillräcklig säkerhetsmarginal för att biodrivmedel alltid är bättre än fossila bränslen. Hållbarhetskriterierna tillämpas för direkt markanvändning (LULUC) inte bara på biodrivmedel utan på samtliga markanvändningar: jordbruk, urban sprawl, infrastruktur, golfbanor etc.

6 3. Dubbelräkning och kvadrupelräkning Kommissionen föreslår att ytterligare bränslen ska få räknas dubbelt när medlemsstaterna ska uppfylla sina mål om förnybar energi i transportsektorn. Vissa avancerade bränslen ska få räknas fyrdubbelt i statistiken. Avsikten är att snabba på kommersialiseringen av de cellulosa-baserade biobränslena samt att det på pappret ska framstå som att man nått målet på 10 %. Svebios kommentar: Kommissionens analys är felaktig och visar på dålig insikt om hur marknaden fungerar. Det som framför allt hindrar kommersialisering av dessa bränslen är brist på riskkapital pga. en osäker marknad, såväl fram till 2020 som efter detta år samt de ytterligt låga priserna på utsläppsrätter inom ETS, vilka skulle ha använts för att få lönsamhet i produktionen. Kommissionens förslag förvärrar istället marknadsförutsättningarna genom att halvera marknaden och t o m minska den till en fjärdedel för vissa bränslen. Om man skulle tillämpa multipelberäkning i Sverige i dagsläget, så skulle målet på 10 % överskridas med fyra procentenheter. Så länge inte betydligt högre mål antas är det naivt att tro att svensk biodrivmedelsindustri och potentiella investerare bejakar ett beräkningssystem som så påtagligt resulteras i något som i praktiken innebär ett negativt marknadsutrymme. totalt ändra marknadsförutsättningarna redan 3 år efter att RED-direktivet införts, och dessutom förbehålla sig rätten till ytterligare, ännu okända ändringar Därutöver innebär dubbelräkningen en del uppenbart oönskade konsekvenser, exv.: Vete är en gröda och etanol eller biogas från denna begränsas starkt av Kommissionens tak på 5 %. Ny sådan produktion kommer knappast att påbörjas i Sverige om förslaget går igenom. Om samma åker däremot besås med rörflen (som inte klassas som en gröda) för att producera biogas - alltså ett mycket realistiskt alternativ - så blir biodrivmedelsutbytet mindre, men förslaget ger extra incitament till denna produktion genom dubbelräkning trots att samma åkerareal tas i anspråk. Förslaget leder alltså till att större areal åker tas i anspråk för att få samma reella reduktion av klimatgaser. I kombination med 5 %-taket finns en uppenbar risk att förslaget påskyndar den pågående trenden att överflödig åkermark tas ur produktion och skogsplanteras. En skogsplantering och medföljande podsolering är i praktiken irreversibel och denna mark kan sedan bara till stor kostnad åter användas som åker. Dubbelräkningen av lignocellulosa, inkl. undantaget för stockar, medför en uppenbar risk att delar av dagens skogsbruk ersätts med bioenergiskogar där målet bara är att producera mesta möjliga mängd biomassa och skörda vart 10:e år. Detta innebär täta monokulturer av unga träd, helt olämpliga för friluftsliv och med så gott som ingen biologisk mångfald. Palmolja med oerhört dålig miljöprestanda kan importeras och användas till matändamål och efter mycket kort tid upparbetas till biodiesel från avfall (Used cooking oil) och därför räknas dubbelt, vilket också avspeglas i marknadspriset. Restaurangerna är endast glada om de kan byta till färsk olja genom att de får bra betalt för den begagnade. Sådan hantering förekommer redan idag, bl.a. i Storbritannien. Förslaget leder alltså till att oljor med avsevärt sämre klimatprestanda än idag används som biodrivmedel. Över huvud taget skapar dubbel- och fyrdubbelräkningen stora svårigheter med kategorisering, liksom stora risker att marknadens aktörer manipulerar för att maximera sina vinster.

7 Kategoriseringen av olika råvarukomponenter från skogsbruket illustrerar detta. Var slutar t ex stocken på ett träd? Hur ska man se på virke från trädslag som sågverken inte vill ha? Hur ska man se på toppar? Mindre träd och buskar? Dubbel- och kvadrupelräkning avskaffas då det hindrar kommersialiseringen av avancerade bränslen och minskar det reella klimatåtagandet. Istället höjs målet för andelen biodrivmedel i transportsektorn till 25 % år 2020 och en trappa för ökande andel förnybart fram till 2030 införs. Detta ger branschen säkra investeringsvillkor. Transportsektorn bör också omfattas av EUs mål 20 % energieffektivisering. Stöd till FoU, investeringsvillkor och förmånliga lån för utveckling och produktion av cellulosabaserade biodrivmedel förbättras. 4. Höjda hållbarhetskrav på biodrivmedel Kommissionen föreslår att tidigarelägga kravet på att biodrivmedel från nya anläggningar ska minska utsläppen av klimatgaser med 60 % från 2018 till Svebios kommentar: Svebio stöder detta förslag. Svenska biodrivmedel klarar redan idag dessa krav och detta krav ger i sig dessutom en tillräcklig säkerhetsmarginal för ev. negativa ILUC-effekter. 5. Kommissionens befogenhet Kommissionen föreslår att ge sig själv befogenhet att ytterligare ändra direktivet utan att förankra detta i rådet och parlamentet. Svebios kommentar: Stabilitet och långsiktighet är tillsammans med ambitiöst satta mål för klimatreduktion de viktigaste förutsättningarna för att ställa om transportsektorn och kommersialisera de avancerade biodrivmedlen. Hur angeläget det än kan synas vara att snabbt kunna rätta till felaktigheter så måste investeringar gjorda i enlighet med nuvarande regler hinna skrivas av innan nya regler införs. Man kan också se kommissionens förslag på denna punkt som en insikt om att det föreslagna regelverket är bristfälligt och att det i praktiken är omöjligt att utforma ett långsiktigt fungerande regelverk när man inför denna typ av detaljreglering. Kommissionens inte ges utökade mandat att på egen hand ändra reglerna branschen behöver framför allt stabilitet och förutsägbarhet.

8 Svebios utgångspunkter Alla biodrivmedel ska vara hållbara och kraven i hållbarhetskriterierna bör höjas successivt. Syftet med biodrivmedel är främst att minska transporternas klimatpåverkan. Mål, styrmedel och regelverk för biodrivmedel bör därför genomgående utformas utifrån deras klimatnytta. Differentierade styrmedel är acceptabelt om det utgår från klimatnyttan. Hållbarhetskriterier, inklusive DLUC och ILUC, bör vara baserade på vetenskaplig grund. För att förhindra ILUC är direkta åtgärder för att skydda kolrik mark etc. i de områden där nyodling är aktuell betydligt effektivare och mer legitim. Inom Sverige och övriga EU finns ett överskott av mark och ingen nyodling sker. Nuvarande mål på 10 % förnybar energi för transporter bör höjas, inte sänkas, vilket är den praktiska konsekvensen av kommissionens förslag. Teknikneutralitet bör vara en ledstjärna vid utformandet av regelverk och styrmedel. Multipelberäkningar baserad på råvara är per definition inte teknikneutralt. Utveckling, kommersialisering och produktion av biodrivmedel från avfalls- och skogsråvara (avancerade biodrivmedel) måste gynnas mer än i dag, såväl i Sverige som i övriga EU. Detta kan dock ej ske genom att man i praktiken förbjuder användning av hållbara grödbaserade biodrivmedel över en viss volym. Begränsande åtgärder bör snarare riktas mot fossila drivmedel. Redan gjorda investeringar får inte skadas genom drastiska och oförutsägbara förändringar av befintliga regelverk. Dels för att befintliga investerare inte ska lida ekonomisk skada och dels för att tilltron till en stabil och konsekvent politik annars skadas, vilket skrämmer bort potentiella investerare i avancerade biodrivmedel.

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

2013-02-22 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

2013-02-22 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Lantmännen Energis remissyttrande angående förslag till ändring av direktiv 98/l0/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/ EG om främjande av användningen av energi

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017 PM 2017: RV (Dnr 110-513/2017) Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE M 2015/3227/R Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE 1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil

Läs mer

Potential för hållbara biodrivmedel

Potential för hållbara biodrivmedel Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Allmänna kommentarer: Det behövs ett tydligt politiskt ställningstagande och mer långsiktiga villkor

Allmänna kommentarer: Det behövs ett tydligt politiskt ställningstagande och mer långsiktiga villkor REMISSVAR 2015-09-21 Dnr M2015/3227/R Miljö- och Energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se christina.nordenbladh@regeringskansliet.se Remissvar gällande Promemoria Anläggningsbesked för biodrivmedel

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag

Läs mer

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Remissyttrande på slutbetänkandet från utredningen om förnybara fordonsbränslen: Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Julia Hansson, Karl Jonasson, Maria Grahn, Göran Berndes och Björn

Läs mer

Hur klimateffektiv är etanol?

Hur klimateffektiv är etanol? Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-02- 03 REMISSYTTRANDE Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Svebios synpunkter på förslaget till statsstödsregler Svebio har tagit del av förslaget

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Seminarium - BIL Sweden 16 oktober 2008, Stockholm Pål Börjesson, Karin Ericsson, Lorenzo Di Lucia, Lars J. Nilsson & Max Åhman Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009 Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar Östersund Juni 2009 Då paria För fyra år sedan var Gröna Bilister paria. Varken motorbranschen eller miljörörelsen ville veta av dem. Biltillverkare, bensinföretag

Läs mer

Remissvar från Gröna Bilister: Promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Remissvar från Gröna Bilister: Promemorian Kvotplikt för biodrivmedel n.registrator@regeringskansliet.se Alingsås den 24 april 2013 Remissvar från Gröna Bilister: Promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Inledning Som Sveriges enda miljödrivna bilistorganisation bistår vi

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen COM(2013) 18 final

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen COM(2013) 18 final n.registrator@regeringskansliet.se stefan.g.andersson@regeringskansliet.se Alingsås den 28 februari 2013 Remissvar från Gröna Bilister: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

UTREDNING OM KVOTPLIKT FÖR BIOBRÄNSLEN

UTREDNING OM KVOTPLIKT FÖR BIOBRÄNSLEN SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-11-19\dagordning\tjänsteutlåtande\25.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 2009-012684-211 SID 1 (5) 2009-11-02 Jonas

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0 Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Kan klimatcertifikat för drivmedel styra mot en fossiloberoende fordonsflotta? För att uppnå

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Lantmännen Energis synpunkter på regeringens förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel

Lantmännen Energis synpunkter på regeringens förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel Lantmännen Energis synpunkter på regeringens förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel Detta dokument innehåller en kortare genomgång av regeringsförslagets innehåll och konsekvenser på sidorna 1-3

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195

ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2012/0288(COD) 2.2.2015 ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Nils Torvalds (PE544.412v01-00)

Läs mer

Om kvotpliktens framtida utformning

Om kvotpliktens framtida utformning RAPPORT Om kvotpliktens framtida utformning Underlag till utredningen om FossilFri Fordonstrafik Julia Hansson Med stöd från Energimyndigheten (kontaktperson Emmi Josza) 2013-08-23 Arkivnummer: U4364 Rapporten

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM45. EU Kommissionens förslag till direktiv för förnybar energi för perioden Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM45. EU Kommissionens förslag till direktiv för förnybar energi för perioden Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria EU Kommissionens förslag till direktiv för förnybar energi för perioden 2020-2030 Miljö- och energidepartementet 2016/17:FPM 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 767

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Lina Engström Enheten för hållbara bränslen Innehåll Kort översikt om hållbarhetskriterier Lagändring HBKL (LSE), höst 2011 Hållbarhetsbesked Fortsatt arbete

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06

Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06 Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06 Naturskyddsföreningen 221 000 270 1909 2 IPCC : Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 3 Stora möjligheter i städerna Energieffektivisera 100% förnybar

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482 2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01052/Kl 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

2030-sekretariatet: Remissvar angående promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

2030-sekretariatet: Remissvar angående promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: christina.nordenbladh@regeringskansliet.se m.remisserenergi@regeringskansliet.se 2030-sekretariatet: Remissvar angående promemorian Reduktionsplikt för minskning

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Svebio stödjer förslaget att ta bort den 15- procentiga begränsningen av skattebefrielsen för HVO- inblandning i diesel.

Svebio stödjer förslaget att ta bort den 15- procentiga begränsningen av skattebefrielsen för HVO- inblandning i diesel. Svebio Svenska Bioenergiföreningen BioDriv Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel /Lena Bruce och Kjell Andersson Remissyttrande

Läs mer

Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m).

Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m). Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m). Av den globala markarean (15,05 miljarder ha) anses 11 % vara av god kvalitet för odling 27 % vara för torr 23 %

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! Frågor och svar drivmedel Innan OK Masergatan

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm

Läs mer

Undersökning om biodrivmedel och oljebolag

Undersökning om biodrivmedel och oljebolag Ulriksdals slott 081211 Undersökning om biodrivmedel och oljebolag Sammanfattning Världsnaturfonden WWF har genomfört en uppföljande undersökning till Gröna Bilisters undersökning bland oljebolag från

Läs mer

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 En fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd Fossilfritt Uppsala 2030 Klimatpositivt Uppsala 2050 Bakgrund till nya klimatmålet

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin Leader in Sustainable Transport 1 Krister Thulin krister.thulin@scania.com Scanias syn på hållbara transporter Smartare transporter Energieffektivitet Alternativa drivmedel De fyra drivkrafterna för hållbara

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer