Svebios synpunkter på kommissionens förslag om ändring i Förnybart- och Bränslekvalitetsdirektiven
|
|
- Maj-Britt Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svebio arbetar för ett 100 % förnybart energisystem. Våra mer än 300 medlemmar tillverkar, förädlar, marknadsför och använder biobränslen och biodrivmedel från såväl grödor som avfall, restprodukter och skogsråvaror, såväl konventionella som avancerade biodrivmedel. Svebio är partipolitiskt obundet. Vi har därför en unik kompetens och insikt i vilka tekniska, marknadsmässiga och politiska villkor som krävs för att producera och sälja biodrivmedel. Svebios synpunkter på kommissionens förslag om ändring i Förnybart- och Bränslekvalitetsdirektiven Svebio delar Kommissionens uppfattning att de biodrivmedel som används ska ge en nettominskning av växthusgaser jämfört med fossila drivmedel ur ett livscykelperspektiv och att det behövs ytterligare stimulans för att kommersialisera de avancerade drivmedlen. Kommissionens förslag leder dock inte till dessa mål utan tvärtom till att hållbara biodrivmedel slås ut från marknaden, att målet 10 % förnybara drivmedel uppfylls endast på papperet samtidigt som man avsevärt försvårar marknadsförutsättningarna för de kommande avancerade drivmedlen och även försvårar för infrastruktur och bränsleoptimerade fordon. Kommissionens förslag leder till ökad oljeanvändning och ökade utsläpp av klimatgaser! Taket på 5 % grödor inte införs, det finns ett överflöd av oanvänd jordbruksmark och taket hindrar utvecklingen av många hållbara biodrivmedel som det är angeläget att främja. Istället bör ett tak för användningen av fossila drivmedel införas. Negativa ILUC-effekter hanteras framför allt genom direkt samverkan mellan EU och länder där risken för negativa markeffekter är särskilt stor. ILUC-faktorer införs först när det finns en stabil vetenskaplig grund om hur dessa ska beräknas, och hur modellerna ska ta hänsyn till effekterna av de hållbarhetskriterier och hållbarhetsåtgärder som EU och andra stater redan infört. De nya höjda kraven på biodrivmedlens växthusgasminskning ger en tillräcklig säkerhetsmarginal för att biodrivmedel alltid är bättre än fossila bränslen. Dubbel- och kvadrupelräkning avskaffas då det försvårar kommersialiseringen av avancerade bränslen och minskar det reella klimatåtagandet. Istället höjs målet för andelen biodrivmedel i transportsektorn till 25 % år 2020 och en trappa för ökande andel förnybart fram till 2030 införs. Detta ger branschen säkra investeringsvillkor. Transportsektorn bör också omfattas av EUs mål 20 % energieffektivisering. Stöd till FoU, investeringsvillkor och förmånliga lån för utveckling och produktion av cellulosabaserade biodrivmedel förbättras. Kommissionens inte ges utökade mandat att på egen hand ändra reglerna branschen behöver framför allt stabilitet och förutsägbarhet. Jonas Ericson / Svenska Bioenergiföreningen Holländargatan 17, Stockholm Tel / 80 Jonas.Ericson@svebio.se
2 Svebios konsekvensanalys av Kommissionens förslag Sammanfattning: Hållbara biodrivmedel slås ut från marknaden och gjorda investeringar skadas. Avancerade biodrivmedel från avfall, restprodukter och cellulosa hindras att utvecklas eftersom marknaden mer än halveras. Marknadsunderlaget för infrastruktur för höginblandade biodrivmedel minskar. Marknadsunderlaget för att utveckla optimerade fordon för biodrivmedel minskar. Tilliten till systemets långsiktighet undermineras och därmed investeringsviljan i synnerhet beträffande de avancerade biodrivmedlen. Marknaden har de facto redan börjat reagera på förslaget och investeringar stoppats. Det redan låga målet 10 % förnybart i transportsektorn uppnås inte i verkligheten, eftersom dubbelräkning och kvadrupelberäkning minskar det reella åtagandet. Detta undergräver ytterligare tilltron till att EU menar allvar med klimatpolitiken. Detaljerad analys 1. Tak på 5 % för biodrivmedel från grödor. Kommissionen föreslår ett tak på 5 % för biodrivmedel från grödor, med den huvudsakliga motiveringen att inte riskera en konkurrens mellan mat och biodrivmedel som kan riskera att orsaka indirekta markeffekter. Taket avser också att tvinga medlemsstaterna att använda avancerade drivmedel eller el för att uppnå målet 10 % förnybart i transportsektorn. Svebios kommentarer: a) Det finns ingen vetenskaplig grund för ett tak på 5 %, och Kommissionen presenterar heller inga argument för just denna nivå. Tvärtom finns det i EU minst 11,2 miljoner hektar åker i träda eller nyligen tagen ur produktion 1. Troligen finns betydligt mer eftersom en hel del mark fallit ur jordbruksstatistiken redan tidigare och en hel del mark endast hålls öppen för att erhålla jordbruksstöd. I Sverige finns enligt Jordbruksverket mer än dubbelt så mycket överflödig mark än vad som framgår av Eurostat 2. En nyligen genomförd studie av universitetet i Hohenheim visar att det finns 16,5 miljoner ha åkermark tillgängliga för biodrivmedelsproduktion idag och att denna siffra kommer att fördubblas till Denna åker kommer inte att användas till livsmedels- eller fodergrödor och biodrivmedelsproduktion på denna mark orsakar därför inte några indirekta markanvändningseffekter. Om marken inte brukas kommer den att växa igen eller skogsplanteras och blir därmed under överskådlig tid oanvändbar som odlingsmark, samtidigt som den biologiska mångfalden minskar då dessa åkrar ofta utgör öppna öar i ett ensartat skogslandskap. 1 Eurostat. Land use in agriculture EU The global need for food, fibre and fuel KSLAT nr Zeddies.J., et al Globale Analyse und Abschätzung des Biomasse- Flächennutzungspotentials, 139 s.
3 Om denna outnyttjade åkermark i EU skulle användas till att producera exv. etanol och biogas räcker den till ca 50 miljoner bilar, dvs. 20 % av EUs nuvarande bilflotta. Alternativt kan delar av marken användas till att producera etanol och proteinfoder, vilket minskar behovet av importerat proteinfoder (sojamjöl som till delar odlas på f d regnskogsmark) dvs. hållbar biodrivmedelsproduktion på EUs åkrar leder till minskade indirekta utsläpp i andra delar av världen. Jordbruksverket föreslår i sin rapport Ett klimatvänligt jordbruk 2050 att ha - mindre än halva den svenska överskottsarealen om drygt ha - skulle kunna producera biodrivmedel som ersätter GWh, dvs. ca 8 % av nuvarande drivmedelsanvändning. EU-kommissionen föreslår i det nya förslaget till gemensam jordbrukspolitik att ytterligare ca 7 procent av EU:s befintliga odlingsareal, motsvarande cirka 10 miljoner ha ska läggas i s.k. grön träda. Uppenbarligen anser Kommissionen att det finns åkermark i överflöd som kan användas till annat än gröda utan att orsaka ILUC-effekter. b) Ett tak på 5 % skadar redan gjorda investeringar Kommissionen påstår att taket på 5 % inte kommer att skada befintliga investeringar, vilka uppgår till en bra bit över 100 miljarder kr i EU. Påståendet är djupt felaktigt. Det är självklart att en halverad efterfrågan och marknad är skadlig för lönsamhet och avkastning på gjorda investeringar. Såväl etanol- som biodieselindustrin i EU har redan gjort investeringar i produktionskapacitet som överstiger det nu föreslagna taket på 5 %, investeringar som inte kommer att kunna utnyttjas så vis bidra till avskrivningar. Till detta kommer det självklara i att en halverad efterfrågan leder till lägre priser och därmed försämrad lönsamhet och avkastning på investeringar. Många biodrivmedelsföretag har under flera år stått ut med stora ekonomiska förluster med vetskapen om att efterfrågan fram till 2020 kommer att fördubblas och leda till ökade priser och lönsamhet. Detta omintetgörs direkt när förlaget genomförs. c) Ett tak på 5 % leder till att 10 % målet inte uppnås Taket på 5 % medför också att det, trots de vilseledande multipelberäkningarna, kommer att bli väldigt svårt att nå målet på 10 % förnybart i transportsektorn till I dag är ca 98 % av de biodrivmedel som används i EU grödbaserade. Att de stora volymer som kommer att krävas av ickegrödbaserade biodrivmedel för att nå målet 2020 verkligen kommer att kunna produceras ter sig osannolikt på så kort tid, även om de får multipelberäknas. d) Ett tak på 5 % stoppar andra generationens hållbara grödebaserade drivmedel Stora förhoppningar ställs idag till Jatropha som oljeväxt för att producera biodiesel (framför allt FAME). Jatropha kan växa i torra och näringsfattiga miljöer och fungerar även bra i sk. agroforestry. Pressresterna skulle vara mycket värdefulla som djurfoder om de inte innehöll giftiga sk. phorbol estrar. Det pågår fn. många lovande fältförsök med giftfria varieteter av Jatropha. Ett tak för biodrivmedel från fodergrödor innebär dock ett stort hinder för denna utveckling då EU är den största biodieselförbrukaren i världen. Förslaget leder alltså till att bönder i tredje världen tvingas fortsätta använda giftig Jatropha om de ska kunna exportera till EU. Även om man inte skulle klassificera Jatropha som fodergröda beläggs den som oljeväxt med en ILUC-faktor som effektivt förhindrar dess användning på EU-marknaden.
4 Ett närmare exempel är nya grödor som alternativ till mellangrödor och gröngödslingsvall. Mellangrödor mellan vårsäd och höstsäd måste skördas i god tid innan höstsådden och hinner därför inte utvecklas till full mognad utan används huvudsakligen för att förhindra kväveläckage och binda kväve i jorden som höstsäden kan utnyttja. Gröngödslingsvallen har liknande användning. Bägge ingår som normala icke-produktiva inslag i växtföljden, men klassas som grödor. Det pågår försök med nya baljgrödor som kan skördas så tidigt och samtidigt ger ökad kvävefixering (= mindre behov av konstgödsel), stärkelse till etanoljäsning samt en pressrest som kan bli foder eller biogas. Dessa grödor konkurrerar inte med annan produktion och ger därför inga ILUC-effekter, men stoppas likväl av Kommissionens förslag. e) Ett tak på 5 % underminerar trovärdigheten för EUs klimatpolitik Ett tak på 5 % innebär också att det kommer att bli väldigt svårt, eller omöjligt, att nå bränslekvalitetsdirektivets mål på 6 % reduktion av växthusgasutsläppen för oljebolagen, ingen dubbelräkning får förekomma för att nå detta mål. Ett 5 % tak begränsar kraftigt möjligheterna att nå detta mål och det är tveksamt om alla oljebolag i EU kommer att känna sig förpliktigade att leva upp till 6 %-målet. Faller legitimiteten och tilltron till detta mål, samtidigt som målet på 10 % uppfylls enbart teoretiskt genom multipelräkning, så kan man med fog hävda att EU:s politik för att minska transporternas klimatpåverkan nära nog kollapsat. Taket på 5 % grödor inte införs, det finns ett överflöd av oanvänd jordbruksmark och taket hindrar utvecklingen av många hållbara biodrivmedel som det är angeläget att främja. Istället bör ett tak för användningen av fossila drivmedel införas 2. ILUC-faktorer Kommissionen föreslår att biodrivmedel åläggs s.k. ILUC-faktorer som ska reflektera den potentiella risken att produktion av dessa drivmedel orsakar indirekta markförändringar som leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Svebios kommentar: Det finns inte tillräcklig vetenskaplig grund för de faktorer som Kommissionen föreslår. Förslaget är ineffektivt för att stoppa förändrad markanvändning, men innebär ett avsevärt hinder även för biodrivmedel med mycket bra klimatprestanda och med obefintlig påverkan på annan markanvändning. Forskningen visar vitt skilda ILUC-faktorer - från -4 till 220 g CO 2e /MJ - beroende på vilka grundantaganden som görs och vilka indata som används. En utförlig genomgång av forskningsläget finns i Ahlgren. S & Börjesson P Indirekt förändrad markanvändning och biodrivmedel - en kunskapsöversikt, LTH Rapport s. Några slutsatser från studien är att variationerna i resultat från olika ILUC-studier är så stora att det inte går att rangordna olika biodrivmedel eller dra några generella slutsatser det är i princip oförenligt att inkludera ILUC i en bokförings-lca. resultaten från modellerna är intressanta och kan fungera som underlag för fortsatta diskussioner. Att ansätta ILUC-faktorer för att detaljreglera biodrivmedel på detta stadium är däremot inte försvarbart ur ett vetenskapligt perspektiv.
5 Vidare bygger modellerna per definition på gamla data. De ILUC-faktorer som åsätts kan alltså inte ta hänsyn till förbättringar som görs i produktionen. Det blir synnerligen motsägelsefullt när Kommissionens föreslagna ILUC-faktorer därmed utgår från att Kommissionens egna hållbarhetskriterier för biodrivmedelsframställning har noll påverkan. Detsamma gäller också för åtgärder som genomförts i olika producentländer. Ett exempel är Brasilien, där ny lagstiftning med bl a markplanering (sugar cane zoning) och satellitövervakning har lett till att avskogningen i Amazonas har reducerats med 79 procent mellan 2004 och Det finns en oro som till dels kan vara berättigad för att odling på åker kan leda till effekter på andra ställen (men inte om överskottsmark används se ovan). Att blint introducera ILUC-faktorer på grödor som utgör 2 % av åkermarken oavsett hur mycket eller lite dessa grödor faktiskt ger ILUCeffekter är ett mycket ineffektivt sätt att förhindra negativa effekter av förändrad markanvändning. Negativa ILUC-effekter hanteras framför allt genom direkt samverkan mellan EU och länder där risken för negativa markeffekter är särskilt stor. Det är betydligt effektivare att angripa de direkta markeffekterna än att försöka påverka dem via indirekta styrmedel som har en massa andra negativa bieffekter. ILUC-faktorer införs först när det finns en stabil vetenskaplig grund om hur dessa ska beräknas, och hur modellerna ska ta hänsyn till effekterna av de hållbarhetskriterier och hållbarhetsåtgärder som EU och andra stater redan infört. De nya höjda kraven på biodrivmedlens växthusgasminskning ger en tillräcklig säkerhetsmarginal för att biodrivmedel alltid är bättre än fossila bränslen. Hållbarhetskriterierna tillämpas för direkt markanvändning (LULUC) inte bara på biodrivmedel utan på samtliga markanvändningar: jordbruk, urban sprawl, infrastruktur, golfbanor etc.
6 3. Dubbelräkning och kvadrupelräkning Kommissionen föreslår att ytterligare bränslen ska få räknas dubbelt när medlemsstaterna ska uppfylla sina mål om förnybar energi i transportsektorn. Vissa avancerade bränslen ska få räknas fyrdubbelt i statistiken. Avsikten är att snabba på kommersialiseringen av de cellulosa-baserade biobränslena samt att det på pappret ska framstå som att man nått målet på 10 %. Svebios kommentar: Kommissionens analys är felaktig och visar på dålig insikt om hur marknaden fungerar. Det som framför allt hindrar kommersialisering av dessa bränslen är brist på riskkapital pga. en osäker marknad, såväl fram till 2020 som efter detta år samt de ytterligt låga priserna på utsläppsrätter inom ETS, vilka skulle ha använts för att få lönsamhet i produktionen. Kommissionens förslag förvärrar istället marknadsförutsättningarna genom att halvera marknaden och t o m minska den till en fjärdedel för vissa bränslen. Om man skulle tillämpa multipelberäkning i Sverige i dagsläget, så skulle målet på 10 % överskridas med fyra procentenheter. Så länge inte betydligt högre mål antas är det naivt att tro att svensk biodrivmedelsindustri och potentiella investerare bejakar ett beräkningssystem som så påtagligt resulteras i något som i praktiken innebär ett negativt marknadsutrymme. totalt ändra marknadsförutsättningarna redan 3 år efter att RED-direktivet införts, och dessutom förbehålla sig rätten till ytterligare, ännu okända ändringar Därutöver innebär dubbelräkningen en del uppenbart oönskade konsekvenser, exv.: Vete är en gröda och etanol eller biogas från denna begränsas starkt av Kommissionens tak på 5 %. Ny sådan produktion kommer knappast att påbörjas i Sverige om förslaget går igenom. Om samma åker däremot besås med rörflen (som inte klassas som en gröda) för att producera biogas - alltså ett mycket realistiskt alternativ - så blir biodrivmedelsutbytet mindre, men förslaget ger extra incitament till denna produktion genom dubbelräkning trots att samma åkerareal tas i anspråk. Förslaget leder alltså till att större areal åker tas i anspråk för att få samma reella reduktion av klimatgaser. I kombination med 5 %-taket finns en uppenbar risk att förslaget påskyndar den pågående trenden att överflödig åkermark tas ur produktion och skogsplanteras. En skogsplantering och medföljande podsolering är i praktiken irreversibel och denna mark kan sedan bara till stor kostnad åter användas som åker. Dubbelräkningen av lignocellulosa, inkl. undantaget för stockar, medför en uppenbar risk att delar av dagens skogsbruk ersätts med bioenergiskogar där målet bara är att producera mesta möjliga mängd biomassa och skörda vart 10:e år. Detta innebär täta monokulturer av unga träd, helt olämpliga för friluftsliv och med så gott som ingen biologisk mångfald. Palmolja med oerhört dålig miljöprestanda kan importeras och användas till matändamål och efter mycket kort tid upparbetas till biodiesel från avfall (Used cooking oil) och därför räknas dubbelt, vilket också avspeglas i marknadspriset. Restaurangerna är endast glada om de kan byta till färsk olja genom att de får bra betalt för den begagnade. Sådan hantering förekommer redan idag, bl.a. i Storbritannien. Förslaget leder alltså till att oljor med avsevärt sämre klimatprestanda än idag används som biodrivmedel. Över huvud taget skapar dubbel- och fyrdubbelräkningen stora svårigheter med kategorisering, liksom stora risker att marknadens aktörer manipulerar för att maximera sina vinster.
7 Kategoriseringen av olika råvarukomponenter från skogsbruket illustrerar detta. Var slutar t ex stocken på ett träd? Hur ska man se på virke från trädslag som sågverken inte vill ha? Hur ska man se på toppar? Mindre träd och buskar? Dubbel- och kvadrupelräkning avskaffas då det hindrar kommersialiseringen av avancerade bränslen och minskar det reella klimatåtagandet. Istället höjs målet för andelen biodrivmedel i transportsektorn till 25 % år 2020 och en trappa för ökande andel förnybart fram till 2030 införs. Detta ger branschen säkra investeringsvillkor. Transportsektorn bör också omfattas av EUs mål 20 % energieffektivisering. Stöd till FoU, investeringsvillkor och förmånliga lån för utveckling och produktion av cellulosabaserade biodrivmedel förbättras. 4. Höjda hållbarhetskrav på biodrivmedel Kommissionen föreslår att tidigarelägga kravet på att biodrivmedel från nya anläggningar ska minska utsläppen av klimatgaser med 60 % från 2018 till Svebios kommentar: Svebio stöder detta förslag. Svenska biodrivmedel klarar redan idag dessa krav och detta krav ger i sig dessutom en tillräcklig säkerhetsmarginal för ev. negativa ILUC-effekter. 5. Kommissionens befogenhet Kommissionen föreslår att ge sig själv befogenhet att ytterligare ändra direktivet utan att förankra detta i rådet och parlamentet. Svebios kommentar: Stabilitet och långsiktighet är tillsammans med ambitiöst satta mål för klimatreduktion de viktigaste förutsättningarna för att ställa om transportsektorn och kommersialisera de avancerade biodrivmedlen. Hur angeläget det än kan synas vara att snabbt kunna rätta till felaktigheter så måste investeringar gjorda i enlighet med nuvarande regler hinna skrivas av innan nya regler införs. Man kan också se kommissionens förslag på denna punkt som en insikt om att det föreslagna regelverket är bristfälligt och att det i praktiken är omöjligt att utforma ett långsiktigt fungerande regelverk när man inför denna typ av detaljreglering. Kommissionens inte ges utökade mandat att på egen hand ändra reglerna branschen behöver framför allt stabilitet och förutsägbarhet.
8 Svebios utgångspunkter Alla biodrivmedel ska vara hållbara och kraven i hållbarhetskriterierna bör höjas successivt. Syftet med biodrivmedel är främst att minska transporternas klimatpåverkan. Mål, styrmedel och regelverk för biodrivmedel bör därför genomgående utformas utifrån deras klimatnytta. Differentierade styrmedel är acceptabelt om det utgår från klimatnyttan. Hållbarhetskriterier, inklusive DLUC och ILUC, bör vara baserade på vetenskaplig grund. För att förhindra ILUC är direkta åtgärder för att skydda kolrik mark etc. i de områden där nyodling är aktuell betydligt effektivare och mer legitim. Inom Sverige och övriga EU finns ett överskott av mark och ingen nyodling sker. Nuvarande mål på 10 % förnybar energi för transporter bör höjas, inte sänkas, vilket är den praktiska konsekvensen av kommissionens förslag. Teknikneutralitet bör vara en ledstjärna vid utformandet av regelverk och styrmedel. Multipelberäkningar baserad på råvara är per definition inte teknikneutralt. Utveckling, kommersialisering och produktion av biodrivmedel från avfalls- och skogsråvara (avancerade biodrivmedel) måste gynnas mer än i dag, såväl i Sverige som i övriga EU. Detta kan dock ej ske genom att man i praktiken förbjuder användning av hållbara grödbaserade biodrivmedel över en viss volym. Begränsande åtgärder bör snarare riktas mot fossila drivmedel. Redan gjorda investeringar får inte skadas genom drastiska och oförutsägbara förändringar av befintliga regelverk. Dels för att befintliga investerare inte ska lida ekonomisk skada och dels för att tilltron till en stabil och konsekvent politik annars skadas, vilket skrämmer bort potentiella investerare i avancerade biodrivmedel.
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-26 Diarie Nr: 2017/7813 Ert Datum: Ert Diarie Nr: M2017/00720/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merHållbara drivmedel finns de?
Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs mer2013-02-22 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm
Lantmännen Energis remissyttrande angående förslag till ändring av direktiv 98/l0/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/ EG om främjande av användningen av energi
Läs merMathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Läs merReduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017
PM 2017: RV (Dnr 110-513/2017) Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merTransportutmaningen. Ebba Tamm SPBI
Transportutmaningen Ebba Tamm SPBI 2019-05-08 Långtidsserie 1946-2018 Sverige Sveriges mål inrikes transporter Fossiloberoende fordonsflotta 70% minskning av växthusgaser från inrikes transporter (ej flyg,
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-19 Diarie Nr: 2017/7816 Ert Diarie Nr: M2017/00723/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se Kopia:
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen REMISSYTTRANDE M2017/00723/R
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2017-04- 19 REMISSYTTRANDE M2017/00723/R Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE M 2015/3227/R Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel
Läs merPotential för hållbara biodrivmedel
Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,
Läs merREMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE
1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil
Läs merUlf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Läs merDärför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future
Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future 2019-04-05 Långtidsserie 1946-2017 Sverige TWh förnybart 60,0 TWh
Läs merIntroduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133
Remissyttrande på slutbetänkandet från utredningen om förnybara fordonsbränslen: Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Julia Hansson, Karl Jonasson, Maria Grahn, Göran Berndes och Björn
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merKOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar
KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar Denna rapport sammanfattar resultaten från forskningsrapporten Utvärdering av produktionskostnader
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merKlimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104
Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merAllmänna kommentarer: Det behövs ett tydligt politiskt ställningstagande och mer långsiktiga villkor
REMISSVAR 2015-09-21 Dnr M2015/3227/R Miljö- och Energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se christina.nordenbladh@regeringskansliet.se Remissvar gällande Promemoria Anläggningsbesked för biodrivmedel
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merHur klimateffektiv är etanol?
Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet
Läs merHållbarhetslagen. Alesia Israilava
Hållbarhetslagen Alesia Israilava 2017-09-21 Uppdatering av föreskriften och vägledningen Till följd av: ILUC-genomförande EU-domstols förhandsavgörande om biogas Interna förbättringsförslag Samordning
Läs merMat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Läs merFörnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3
Förnybara drivmedel i RED II 2019-01-31 Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3 Vision Genom vetenskapligt grundad kunskap bidra till utvecklingen av hållbara förnybara drivmedel f3 en samverkans- och nätverksorganisation
Läs merNationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv
Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-02- 03 REMISSYTTRANDE Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Svebios synpunkter på förslaget till statsstödsregler Svebio har tagit del av förslaget
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merBioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merHållbara drivmedel finns de?
Hållbara drivmedel finns de? Seminarium - BIL Sweden 16 oktober 2008, Stockholm Pål Börjesson, Karin Ericsson, Lorenzo Di Lucia, Lars J. Nilsson & Max Åhman Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola
Läs merRemissvar från Gröna Bilister: Promemorian Kvotplikt för biodrivmedel
n.registrator@regeringskansliet.se Alingsås den 24 april 2013 Remissvar från Gröna Bilister: Promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Inledning Som Sveriges enda miljödrivna bilistorganisation bistår vi
Läs merSenaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009
Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar Östersund Juni 2009 Då paria För fyra år sedan var Gröna Bilister paria. Varken motorbranschen eller miljörörelsen ville veta av dem. Biltillverkare, bensinföretag
Läs merUTREDNING OM KVOTPLIKT FÖR BIOBRÄNSLEN
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-11-19\dagordning\tjänsteutlåtande\25.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 2009-012684-211 SID 1 (5) 2009-11-02 Jonas
Läs merFörslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen COM(2013) 18 final
n.registrator@regeringskansliet.se stefan.g.andersson@regeringskansliet.se Alingsås den 28 februari 2013 Remissvar från Gröna Bilister: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad
Läs merBERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation
Läs merKlimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad
Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0 Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Kan klimatcertifikat för drivmedel styra mot en fossiloberoende fordonsflotta? För att uppnå
Läs merBiodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merHur kan riksdagen rädda reduktionsplikten från ett haveri?
Hur kan riksdagen rädda reduktionsplikten från ett haveri? Per Kågeson Nature Associates 2018-08-16 1 Förord Svenska Naturskyddsföreningen bad mig att inför ett seminarium i Almedalen analysera frågan
Läs merBiogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum
Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala
Läs merProduktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson
Produktutveckling nu och i framtiden Sören Eriksson ENERGIFÖRÄNDRINGAR I VÄRLDEN Händelser Parisavtalet är i hamn men Trump president i USA och.lämnar Parisavtalet men.. Flera avgörande processer och
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Dnr: M2019/00116/Kl
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2019-02-15 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE Dnr: M2019/00116/Kl Till Miljö- och energidepartementet Klimatenheten Remissyttrande över Meddelande från EU-kommissionen En
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merSynpunkter på EU Kommissionens förslag till RED II, M2017/00114/Ee
Stockholm 2017-02-24 Miljö- och Energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Synpunkter på EU Kommissionens förslag till RED II, M2017/00114/Ee SPBI lämnar
Läs merBehov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian
Läs merKent Nyström Lars Dahlgren
Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merGräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Läs merA8-0392/349
11.1.2018 A8-0392/349 349 Deirdre Clune, Alojz Peterle, Ruža Tomašić, Nuno Melo, Henna Virkkunen, Tonino Picula, Gunnar Hökmark, Franck Proust, Alain Lamassoure, Fulvio Martusciello, Elisabeth Morin-Chartier,
Läs merKommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10
Kommittédirektiv Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget Dir. 2018:10 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera
Läs merEtt nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!
Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;
Läs merTransportutmaningen om att enbart köpa och utföra fossilfria inrikestransporter senast 2030
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Jenny Ivner 2018-10-29 Dnr: RS 2018-469 Regionstyrelsen Transportutmaningen om att enbart köpa och utföra fossilfria inrikestransporter senast 2030 Bakgrund Fossilfritt
Läs merFörslag till yttrande angående ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon
1(5) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2018-01-30, punkt 11 Förslag till yttrande angående ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon
Läs merInhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med
Läs merUtmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merStockholm Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Christina Nordenbladh. Energienheten Andreas Kannesten Martin Palm
1 Stockholm 2018-03-08 Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Christina Nordenbladh Energienheten Andreas Kannesten Martin Palm Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088)
Läs merRemiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen
Dnr: M2018/00348/R Miljö- och energidepartementet Linus Klackenberg Linus.klackenberg@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 1 mars 2018 Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merStockholm Miljö- och energidepartementet
Stockholm 2017-09-11 Miljö- och energidepartementet Remiss av Preciserade bestämmelser om slutprodukter i lagstiftningen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. DNr: M2017/01738/R
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merKlimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB
Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2017-04- 19 REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Ett bonus-malussystem för nya lätta
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2012/0288(COD) 2.2.2015 ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Nils Torvalds (PE544.412v01-00)
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merLantmännen Energis synpunkter på regeringens förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel
Lantmännen Energis synpunkter på regeringens förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel Detta dokument innehåller en kortare genomgång av regeringsförslagets innehåll och konsekvenser på sidorna 1-3
Läs merFrågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel
Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! Frågor och svar drivmedel Innan OK Masergatan
Läs merTillsammans för ett fossilfritt Sverige
Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första
Läs merReduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson
Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten
Läs merÖkad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft
Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merYttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg
Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM45. EU Kommissionens förslag till direktiv för förnybar energi för perioden Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria EU Kommissionens förslag till direktiv för förnybar energi för perioden 2020-2030 Miljö- och energidepartementet 2016/17:FPM 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 767
Läs merHVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor
Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera
Läs merPreems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01
Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merOptimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor
Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström
Läs merOKQ8 och hållbar bilism
Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.
Läs merANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring
Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation
Läs merDELÅRSRAPPORT Q2 & HALVÅR augusti Jan Nordlöf, VD Daniel Arenholm, IR
DELÅRSRAPPORT Q2 & HALVÅR 2017 18 augusti 2017 Jan Nordlöf, VD Daniel Arenholm, IR Colabitoil COLABITOIL Sweden SWEDEN AB Daniel AB PRESENTATION Arenholm - Aktietorget RESULTAT JANUARI - 2017-06-14 JUNI
Läs merStorproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade
Läs merÖvergripande kommentarer till RED II diarienummer M2017/00114/Ee
m.remisser-energi@regeringskansliet.se m.registrator@regeringskansliet.se Övergripande kommentarer till RED II diarienummer M2017/00114/Ee Revisionen av Förnybartdirektivet (REDII) innehåller flera bra
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs mer