Motion 37 Tillväxtföretagen är nyckeln till framgång
|
|
- Gösta Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Motion 37 Tillväxtföretagen är nyckeln till framgång En av de största framtida utmaningarna i Finland, är skapandet av nya arbetsplatser. Med tanke på de ständiga sparkraven och nedskärningarna, är det klart att nya arbetsplaster inte, åtminstone i någon större utsträckning, längre kommer att skapas inom den offentliga sektorn. Samtidigt med nedskärningarna inom det offentliga, har många av de traditionella Finländska storföretagen alltmer börjat förflytta sin verksamhet till t.ex. Asien och därmed minskat på antalet arbetsplatser här i Finland. Således kommer tillväxtföretagen att ha en alltmer viktigt roll i framtiden. Det är i dessa tillväxtföretag som de nya arbetsplatserna och innovationerna skapas. Finland har en mycket utbildad befolkning och det finns därmed alla förutsättningar för att nya tillväxtföretag skall kunna skapas t.ex. inom miljöteknologibranschen. Anmärkningsvärt är dock, att antalet tillväxtföretag inte är så stor som den kunde vara. I detta hänseende ligger Finland t.ex. bakom Sverige i utvecklingen. För att skapa nya tillväxtföretag krävs därför sporrande åtgärder från samhällets sida. Dessa åtgärder kunde vara t.ex. skattelättnader under det första verksamhetsåret och underlättandet av kapitalinvesteringar i växande företag. Samtidig borde man utvärdera ifall de nuvarande TEKES-stöden är ändamålsenliga. Svenska Folkpartiet är ett parti som traditionellt värnat och som fortfarande värnar om företagsamheten. Trots detta kunde SFP med fördel ännu mer profilera sig som ett pro-företagarparti. Särskild fokus borde ligga i värnandet om de små- och medelstora företagens intressen. Det finns en klar beställning för ett sådant parti i det finländska samhället, då inget av det nuvarande etablerade partierna är ett utpräglat tillväxtföretagsparti. Motionären är väl medveten om att SFP för tillfället har ett program gällande egenföretagsamhet. Trots att programmet i sig är bra, anser vi att det krävs mer vision och modighet för framtiden. Därför är det väl motiverat att SFP nu behöver ett nytänkande och kreativt företagspolitiskt program som koncentrerar sig på tillväxtföretagen. Därför anser Svensk Ungdom: att det till nästa partidag utarbetas ett tillväxtföretagsprogram för SFP Fredrika Åkerö Förbundsordförande Silja Borgarsdóttir Sandelin Förbundssekreterare Partistyrelsens svar: Motionären är ute i ett för SFP angeläget och välbekant ärende. Enligt OECD:s och EU:s definition sysselsätter ett tillväxtföretag i början minst 10 personer och under de tre följande åren ökar sysselsättningen med över 20 procent per år i genomsnitt. Offentliga finansierings-, expert- och nätverkstjänster för start och utveckling av företagsverksamhet tillhandahålls av Tekes, ELY-centralerna, Finnvera Abp, Industriinvestering Ab, Finpro och Uppfinningsstiftelsen. Arbets- och näringsministeriet och ovannämnda aktörer har infört verksamhetsmodellen Tillväxtbanan. Genom den säkerställs det att företag som går in för internationell affärsverksamhet snabbt får sådana tjänster som motsvarar deras behov. Finpro stöder företagens tillväxt genom att med sina experttjänster hjälpa dem att komma in på den internationella marknaden. Uppfinningsstiftelsen söker fram och utvärderar privatpersoners och nyetablerade företags uppfinningar och innovativa idéer och hjälper till att utveckla dem till affärsverksamhet. Företagsacceleratorsprogrammet Vigo erbjuder de företag som har den bästa utvecklings- och internationaliseringspotentialen acceleratorstjänster och expertis för utveckling och internationalisering av affärsverksamheten. ELY-centralerna kan på ett mångsidigt sätt ge stöd och råd i företagets etablerings- och startfas. Enligt sin nya strategi har Tekes ökat sin finansiering av unga tillväxtföretag. Tillväxten för dessa företag och framgångar i olika jämförelser visar att Tekes har lyckats välja rätt, när man valt vilka av alla företag och projekt som ska få finansiering. Den allra snabbaste tillväxten återfinns hos de 130 unga innovativa tillväxtföretagen som omfattats av särskild finansiering. Deras kumulativa omsättning ökade på fyra år från 10 miljoner euro till 250 miljoner euro
2 2010. Samtidigt sexdubblades antalet anställda vid företagen och uppgick till drygt personer. Tekes finansierade unga innovativa tillväxtföretag med 33 miljoner euro En tredjedel av denna summa gick till företag inom Vigo-företagsacceleratorprogrammet. Till denna form av särskild finansiering har man valt ungefär 130 särskilt lovande tillväxtföretag. Sammanlagt finansierade Tekes unga, under sex år gamla företag med 112 miljoner euro Detta sagt för att visa på de satsningar som gjorts med tanke på motionärens målsättningar. SFP kommer fortsättningsvis att verka för denna grupp företag som är av så vital betydelse för den finländska ekonomin. Partistyrelsens beslutsförslag: att partiet utarbetar ett program med temat tillväxtföretag och kommersialisering av innovationer.
3 Motion 38 Småföretagens verksamhetsförutsättningar I den strukturomvandlingsprocess som är på gång i Finland för närvarande är målet i de flesta fall att skapa stora enheter. Också inom företagsvärlden sker ständiga fusioner. Trots denna strävan till storhet torde det kunna anses att de många små och medelstora företag vi har i Finland står för stabiliteten då det gäller att upprätthålla arbetsplatserna runt om i landet. Ett litet företag har t.ex. ofta bättre möjligheter att ändra produktionsinriktning när det blir sämre tider än ett stort och konjunkturkänsligt. Lagstiftningen ser tyvärr sällan skillnad på stora och små företag. På de små tillämpas samma stränga direktiv och regeldjungel som på ett företag med tusentals anställda. I många fall stryps ett litet företags verksamhetsförutsättningar av ett alltför nitiskt regelverk. Inom EU har Finland dessutom en tendens att tillämpa direktiv enligt stränghetens lag medan man i andra länder lättare tycks kunna använda mildhetens mått. Så krävs det t.ex. mycket större investeringar för att starta ett gårdsslakteri i Finland än vad det görs i Sverige. Sfp:s lokalavdelning i Närpes anser därför att partiets representanter bör arbeta för att lagstiftningen för småföretag ses över så att småföretagens verksamhetsmöjligheter inte skall omintetgöras av ett nitiskt regelverk som är anpassat med tanke på stora företag. Närpes den 5 mars 2012 Sfp:s lokalavdelning i Närpes Partistyrelsens svar Sfp:s lokalavdelning i Närpes lyfter fram en för SFP viktig fråga, nämligen tryggandet av verksamhetsförutsättningarna för de små- och medelstora företagen i Finland. Små- och medelstora företag är ryggraden i vår nationalekonomi. Av alla företag var 99,1 procent små företag, dvs. företag som sysselsätter färre än 50 personer. De sysselsatte 48 procent av alla anställda och deras andel av omsättningen var 35 procent. Medelstora företag, som sysselsätter anställda, utgjorde 0,7 procent. Deras anställda var 16 procent av alla anställda och deras omsättning 16 procent av den totala omsättningen. Av företagens över 1,4 miljoner heltidsanställda arbetar över i små- och medelstora företag, vilket motsvarar 64 % av alla anställda. Av företagens omsättning, på 350 mrd euro, skapas ca hälften inom små- och medelstora företag, så deras andel av BNP är ca 40 procent. Speciellt de små- och medelstora företagen har ökat sin personal från mitten av senaste decenniet. Av de nya arbetsplatserna har ca 75 % uppstått i små- och medelstora företag. Små företag har ökat sin personal med 62 procent, medelstora med 41 % och mikroföretagen med 39 %, då storföretagens personalökning har varit 24 %. Dessutom är det skäl att beakta att företagen byter storleksklassificering då de växer. Som Närpes lokalavdelning lyfter fram i sin motion ser lagstiftningen tyvärr sällan skillnad på stora och små företag. På de små tillämpas samma stränga direktiv och regeldjungel som på ett företag med tusentals anställda. I många fall stryps ett litet företags verksamhetsförutsättningar av ett alltför nitiskt regelverk. Inom EU har Finland dessutom en tendens att tillämpa direktiv enligt stränghetens lag medan man i andra länder lättare tycks kunna använda mildhetens mått. Så krävs det t.ex. mycket större investeringar för att starta ett gårdsslakteri i Finland än vad det görs i Sverige. Detta går stick i stäv med det vid årsskiftet förnyade regelverket inom EU, Small Business Act. Enligt den skall man i beredningen av all lagstiftning först tänka på de små- och medelstora företagens behov, och beakta deras rättmätiga krav på ny lagstiftning. Ramlagstiftningen innebär också att man inom förvaltningen på nationell nivå skall gå igenom de administrativa och andra hindren för företagsverksamheten, och i mån av möjlighet sträva efter att minska dem. Detta är något som partistyrelsen anser att alla partiets representanter bör arbeta för. Partistyrelsens beslutsförslag: att SFP verkar för att lagstiftningen för företagandet skall ses över i enlighet med den europeiska ramlagstiftningen därom (Small Business Act), så att småföretagens verksamhetsmöjligheter skall befrämjas genom enklare, mindre byråkratiska regler och så att man i all lagstiftning också beaktar de sysselsättande företagens, sme-företagens krav.
4
5 Motion 39 Om förlängning av arbetskarriärer Försörjningskvoten stiger snabbast i Finland av alla EU-länder. Under det pågående decenniet väntas försörjningskvoten stiga från 51 till 66. Detta faktum manar till snabba åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna. Vi behöver förhöjd pensionsålder. Pensionssystemet är uppbyggt för att garantera 5 år av finansiering efter pensioneringen medan statistiken visar att vi i Finland lever i medeltal 22 år efter pensioneringen. Man kan gå i pension mellan 63 och 68 år den lägsta gränsen för ålderspension är idag 63 år. De pensionerades medelålder är ändå betydligt lägre - 60,4 år - bl.a. på grund av att många företag som ställs inför saneringstvång använder sig av pensionsslussen som blivit ett populärt avvecklingsarrangemang. Finland har också den största procenten invalidpensionärer under 30 år som drar ner statistiken. Bara ca 10 % av befolkningen i åldergruppen fortsätter att jobba. En annan 10 % pensionerar sig vid 63 men fortsätter att jobba och lyfter både pension och lön. Vårt pensionssystem står inför stora utmaningar som kräver alla befolkningsgruppers insatser. Forskning visar att alla olika ålderskategorier behövs för en fungerande organisation och att också de kunskaper som seniorer har är dyrbara. Vi behöver personalresurser i olika åldrar för att organisationen skall fungera optimalt. Ålder borde därför vara en variabel som medvetet beaktas i alla organisationer. Därför behöver Finland nu ett system som både uppmuntrar och stöder äldre arbetstagare att stanna längre i arbetslivet. Svenska folkpartiet i Åbo r.f. yrkar på att Svenska Folkpartiet arbetar för att man i republiken Finland senarelägger gränsen för ålderspension till 65 höjer pensioneringsåldern till 65-70år avskaffar taket för pensionering inför system med gradvis ökande antal lediga dagar/år i förhållande till stigande ålder avskaffar pensionsslussen uppmuntrar till integrering av olika ålderskategorier i all verksamhet Detta kräver att man vidtar åtgärder för att förbättra situationen i arbetslivet genom ökad flexibilitet och större hänsynstagande till individen. Svenska folkpartiet i Åbo r.f. Barbro E Schauman ordf. Nina Lindholm, sekr Motion 40 För ett flexiblare pensionssystem De senaste regeringarna har i olika repriser vidtagit åtgärder för att höja den allmänna pensionsåldern. Motiveringarna har dels varit en kommande arbetskraftsbrist, dels att om en alltför stor del av befolkningen är pensionärer klarar staten inte av att betala pensionerna. Samtidigt är en alltför stor andel av de ungdomar som är på väg ut i arbetslivet arbeslösa. Idag torde den genomsnittliga pensionsåldern vara 60,5 år. För att flera människor skall kunna leva ett så fullödigt liv som möjligt så länge som möjligt behövs ett flexiblare system för övergången från arbetslivet till livet som pensionär. I ett system som bättre beaktar den enskilde individens egna behov och önskemål kunde t.ex. möjligheterna till flexiblare arbetstider ytterligare utvecklas rätten att få rehabilitering med vissa tidsintervall utvidgas studiestöd också ges till äldre arbetstagare som önskar skola om sig för att orka längre i arbetslivet eller annars pröva på nya utmaningar i yrkeslivet Sfp:s lokalavdelning i Närpes föreslår därför att partiet i riksdag och regering arbetar för: Att det nuvarande pensionssystemet reformeras och görs flexiblare. De som trivs och orkar med sitt arbete ska själva kunna bestämma när de går i pension. De som behöver och önskar skall kunna välja en tidigare
6 pensionsålder, men gör det möjligt för så många som möjligt att orka arbeta till 65 år med hjälp av flexibla arbetstider och rehabilitering. Då kunde det också skapas arbetstillfällen för de yngre att pröva på och lära sig olika yrken. Samtidigt måste inkomstbeskattningen ses över så att ingen hindras från att arbeta efter 65 år. En stärkning av skatteunderlaget torde ligga i allas intresse. Sfp:s lokalavdelning i Närpes Partistyrelsens svar på motionerna 39 och 40 Det råder nationell konsensus om att pensioneringsåldern i Finland måste höjas för att kunna bevara vårt välfärdssamhälle. Längre arbetskarriärer behövs för att bevara och utveckla vår välfärdsservice med skattemedel samt pensionssystemet med hjälp av pensionsavgifter. Partidagen 2010 godkände ett knappt dussin klämmar med vilka SFP vill arbeta för att förlänga finländarnas arbetskarriärer. Partidagen beslöt då bland annat att förbättra arbetstagarnas förutsättningar att orka längre i arbetslivet; att arbetsskyddslagstiftningen ändras så, att arbetsgivaren får ett ansvar för att följa upp och bevara äldre arbetstagares arbetskompetens och arbetsförmåga; att lyfta fram nya arbetstidssystem som kunde ge äldre arbetstagare mera tid för återhämtning; att arbetstidsskyddet utvidgas till att omfatta alla löntagargrupper; att offentliga sektorns personal får bättre möjligheter till deltids- och distansarbete; att arbetsskyddscentralerna får mer resurser för att övervaka, förebygga och bekämpa psykosociala risker på arbetsplatserna; att offentliga sektorns arbetsgivare agerar som gott föredöme och satsar mer resurser på den förebyggande företagshälsovården, samt fäster större uppmärksamhet vid personal som återvänder från sjukledighet; att vuxenutbildningsutbudet motsvarar arbetsmarknadens behov; att vuxenutbildningsstödet höjs; att utveckla skatteincitament för att locka arbetstagare och arbetsgivare till ökad vuxenutbildning. Dessa åtgärdsförslag skall fortsättningsvis ses som lösningar på problemen med de korta arbetskarriärerna. Den lagstadgade pensionsåldern i Finland är år. Arbetstagare kan arbeta enligt eget beslut arbeta fram till 68 år då arbetsförhållandet upphör. Arbetstagare kan fortsätta arbeta också efter 68 år ifall arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om det. Slopandet av den högre pensionsåldern skulle innebära att arbetstagaren får ensidigt rätt att stanna kvar i arbetslivet så längre den önskar. I Norge varierar den högre pensionsåldern mellan 67, 70 eller 75 år beroende av födelseår och avtal. I Sverige höjdes rätten att kvarstå i arbete för några år sedan från 65 år till 67 år. I båda länderna pågår en rad utredningar kring möjligheterna att höja pensionsåldern. Arbetsgivarorganisationen Svensk Näringsliv motsatte sig en höjning till 67 år och motsätter sig även nu ytterligare höjningar av den övre pensionsåldern. Arbetsgivarna i båda länderna ställer sig negativt till att helt slopa den övre pensionsåldern. Bland finländska arbetsgivare är man öppen emot tanken på att slopa den högre pensionsåldern. Även på löntagarhåll befarar man att slopandet av den högre pensionsåldern de facto skulle förkorta arbetskarriärerna och öka åldersrasismen på arbetsmarknaden då arbetsgivarna i högre utsträckning skulle akta sig för att behålla äldre löntagare eftersom den så kallade naturliga avgången saknas de skall ändå sägas upp. Att slopa den övre pensionsåldern löser inte problemen med den låga pensioneringsåldern men skapar däremot en rad nya problem. Därför borde vi hitta lösningar som snarare uppmuntrar arbetsgivare att hålla kvar äldre löntagare i arbetslivet. Risken finns att gruppen +68-åringar koncentreras inom förvaltning och ledning medan det inom den arbetsintensiva sektorn kan leda till ökad sjukledighet utan tidsmässig slutgräns. För personer med kort arbetskarriär och högre utbildning kan det vara attraktivare att stanna kvar som arbetssökande än att ta ut en lägre pension. De 60 år fyllda finländarnas sysselsättningsgrad ligger på en betydligt lägre nivå än i de nordiska länderna. Orsaken till detta ligger delvis i att de äldre finländarna inte jobbar deltid. Det beror till största delen på att pensionsinkomsterna i många branscher är så låga att man inte kan leva på halvpension. Vårt skattesystem
7 uppmuntrar inte heller till detta. Därför vore det intressant att till en början pröva på en så kallad seniorskattekortsmodell. Det skulle förutsätta att personen nått lagstadgad pensionsålder (63 år) och lyfter pension. Personen skulle få rätt att förvärvsarbeta och samtidigt behålla sin pension. Eftersom pensionärens löntagaroch arbetsgivaravgifter är lägre än löntagarens skulle pensionärsförvärvsarbetaren ha en konkurrenskraftig lönenivå, vilket skulle höja +63-åringarnas sysselsättningsgrad. Partistyrelsens beslutsförslag: Att SFP jobbar för att förbättra arbetstagarnas förutsättningar att orka längre i arbetslivet. att SFP jobbar för för ibruktagandet av ett så kallat seniorskattekort.
8
9 Motion 41 Ändra lag om Grupptalan enligt Nordisk modell en ändring som skulle förbättra rättsskyddet för medborgare. Svenska folkpartiet bör vidta åtgärder för att åstadkomma lag ändring gällande grupptalan enligt modell från våra skandinaviska grannländer. Målet bör vara att utöka medborgarnas och organisationernas samt myndigheters möjligheter att framföra grupptalan i rättegångar såkallade grupprättegångar. Den nuvarande lagstiftningen begränsar dessa gruppers möjligheter att få möjlighet att framföra grupptalan eftersom enligt lag endast konsumentombudsmannen får väcka grupptalan. Vidare kan konstateras att ärendena som berörs av grupptalan är mycket begränsade, eftersom det gäller ärende som hör under konsumentombudsmannen. Konstaterar att totalt har ca. 140 ärenden inlämnats gällande grupptalan till konsumentombudsmannen, men endast i ett fall har det väckts åtal. Detta visar klart att en lagändring behövs, det som fungerat enligt nuvarande lag är att man fått till stånd ett antal förlikningar. Med tanke på nordisksamarbete och integrationen med EU-länderna och den fria rörligheten så väl för medborgare och företag samt myndighets utövning, kunde en förbättring av lagstiftningen rörande grupptalan vara en fördel också för Finland. Jag anser att grupptalan i enlighet med lagstiftningen i Sverige, Norge samt Danmark och bör införas i Finland, med beaktande av EU:s betänkande gällande grupptalan. Det har konstaterats att en grupptalan har en konfliktlösande och handlingsdirigerande funktion, som syftar till att ge de materiella reglerna ökad genomslagskraft. Om rättegången avgörs till kärandens förmån och denne får sin skada ersatt så får domen en reparativ effekt. För svaranden som förlorar får processen en preventiv effekt. Rättsinstitutets funktioner är alltså att det verkar både reparativt och preventivt samt bidrar till ett förbättrat rättsskydd. Ytterligare funktioner är att grupptalan har processekonomiska fördelar och ger prejudikatsskapande effekter. Också fördelarna med att välja en grupptalan framför en individuell process har framförts, sådana är tillexempel följande: Balansen mellan parterna förbättras, risken för dåligt underbyggda processer minskar, svarandens benägenhet att rätta sig efter domen ökar, käranden får ett bättre läge vid förhandlingsbordet samt stöd för konsumentkollektivet ökar. Som ytterligare exempel på område som kunde förbättras av grupptalan / grupprättgångar är arbetarskyddsärenden. Konstaterar att personer som trakasseras på arbetsplatser, enligt dagens tillämpade lagstiftning oftast lämnar ensam som ensam part mot arbetsgivare och vars enda utväg i dagens läge är att göra polisanmälan och väcka åtal själv, detta betyder också en stor ekonomisk risk för den mobbade. En situation där flera mobbade personer på en arbetsplats fick möjlighet att framföra grupptalan, kunde på sikt få arbetsgivaren att verkligen förbättra arbetsmiljön och genast åtgärda trakasserier. Jag är övertygad om att en ändring av lagen om grupptalan enligt nordiskmodell, kunde förbättra rättskyddet så väl för medborgare som för myndigheter. Svenska folkpartiet bör som regeringsparti med det snaraste vidta åtgärder för att förbättra medborgares rättsskydd, genom att föreslå en lagändring gällande grupptalan. Yngve Storsved Partistyrelsens svar Från och med den 1 oktober 2007 har det varit möjligt att väcka grupptalan i tvister mellan konsumenter och näringsidkare. Genom reformen har rättssystemet börjat omfatta sådana processbehöriga yrkanden som berör en stor grupp och som tidigare inte prövats av domstol t.ex. på grund av kostnaderna. Förutsättningen för att ett ärende ska behandlas som grupptalan är att flera personer har ett yrkande som gäller samma svarande och som baserar sig på samma eller liknande omständigheter. Konsumentombudsmannen väcker grupptalan och är företrädare för gruppen. Gruppmedlemmarna behöver inte betala rättegångskostnaderna utan de betalas av antingen käranden, dvs. konsumentombudsmannen, eller svaranden. Grupptalan är möjlig t.ex. i tvister som gäller fel hos en konsumtionsvara eller tolkningen av avtalsvillkor. Även tvistemål mellan konsumenter och näringsidkare som gäller försäljning eller marknadsföring av investeringsprodukter och försäkringar, t.ex. pensionsförsäkringar, sparlivförsäkringar och fondandelar, hör till lagens tillämpningsområde. Denna relativt färska lagstiftning behöver inte öppnas förrän nuvarande praxis utvärderats.
10 I nordisk jämförelse kan man konstatera att den finska lagen om grupptalan har ett mer begränsat tillämpningsområde än de motsvarande lagarna i Sverige, Norge och Danmark. Den finska lagen skiljer sig även bl.a. med tanke på vem som kan väcka talan. I de övriga Nordiska länderna, kan förutom konsumentmyndigheterna, även grupper av enskilda och intresseorganisationer väcka talan. Förfarandet med grupptalan är inte problemfritt. Konstaterade nackdelar är bland annat att processen blir mer komplicerad genom att domstolen måste ta hänsyn till fler intressenter. Domen och den individuella gottgörelsen fördröjs. Gruppmedlemmar får begränsade möjligheter att påverka processen. Det blir svårt för käranden att träffa en individuell förlikning då en sådan förutsätter domstolens godkännande. Eftersom tvistemålets värde som regel kommer att bli högre så kommer motståndet från motparten att bli större. Svaranden kommer då antagligen att bli mindre medgörlig vid förlikningsförhandlingar och streta mot kraftigare i processen eftersom denna kommer att gälla betydande värden. I de övriga nordiska länderna finns det redan en del rättspraxis gällande grupptalan. Därför är det ändamålsenligt att även undersöka erfarenheterna i de övriga nordiska länderna och sedan bedöma ifall det finns ändringsbehov i den finska lagstiftningen om grupptalan. SFP anser i sitt arbetslivsprogram från 2011 att lagstiftningen gällande visstidsarbete är tydlig, men att tillämpningen av lagen inte fungerar. Det är vanligt att anställning på viss tid kan pågå i upprepade perioder under många års tid. Inom den offentliga sektorn är visstidsanställning ännu vanligare än inom den privata sektorn. SFP har föreslagit en rad åtgärder för att lindra de negativa effekterna de korta visstidsanställningarna har för främst kvinnor. Partistyrelsens beslutsförslag: att det utreds hur grupptalan fungerat i de övriga nordiska länderna
Arbetspension för arbete!
Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och
Läs merGrönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?
MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre
Läs merRP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december
RP 130/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om alterneringsledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Lagen om alterneringsledighet, som varit i
Läs merArbetspension för arbete
Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:12 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:34 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att öka möjligheten för anställda att orka arbeta kvar längre Föredragande landstingsråd:
Läs merRiktlinjerna i Finlands arbetspolitik
Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2003:79 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:14 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om att ta tillvara pensionerade läkares kompetens Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet
Läs merInkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet
Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer
Läs merMotioner till partidagen 2016
Motioner till partidagen 2016 Beredningsutskott 1 01 ARA - understödet tillbaka för reparation av hissar i äldre höghus 02 Kilometerersättning för resor mellan arbetet och hemmet med cykel 03 Låt delningsekonomin
Läs merPartidagen beslöt att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för:
Motion 1. Etiska krav på produkter Partidagen beslöt SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för: informationen om produkters beståndsdelar och deras ursprung ska förbättras öka medvetenheten
Läs merÅtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)
REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären
Läs merLättläst sammanfattning
Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett
Läs merRapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO
Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag
Läs merPartiets fackliga referensgrupp har ansvarat för beredningen av programmet, som reviderats 2007.
1 Arbetslivsprogram för Svenska folkpartiet Partidagen 2003 beslöt att Svenska folkpartiet skall uppgöra ett arbetslivsprogram för framtida politiska beslut för utvecklande av arbetslivet. Partidagen antog
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta
Läs merBOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER
G A R D I B A R R O I G I T T Ä L Y L TIL HAR MR 1 Ä T DA FÖRDUBBLA BOTADTILLÄGGT FÖR PIOÄRR 2005 ammanfattning Antalet sysselsatta i åldersgruppen 65 74 år har 2005 2018 ökat kraftigt med 117 000 personer
Läs merARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING
Neuvottelutulos 13.10.2011 klo 10 1(10) INOFFICIELL ÖVERSÄTTNING RAMAVTAL ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING De undertecknande arbetsmarknadscentralorganisationerna
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merSå här blir du företagare. Företagarnas egen organisation. Lokalföreningar 397 Regionala organisationer 20 Branschorganisationer 64
Så här blir du företagare Du behöver en bra idé. Grunda ett företag. Förverkliga med iver. Fortsätt med passion. Företagarna i Finland hjälper under företagandets olika skeden. Företagarnas egen organisation
Läs merSå här blir du företagare
Så här blir du företagare Du behöver en bra idé. Grunda ett företag. Förverkliga med iver. Fortsätt med passion. Företagarna i Finland hjälper under företagandets olika skeden. Företagarnas egen organisation
Läs merArbetsmarknadsparterna förband sig år 2009 och på nytt i regeringsprogrammet att förlänga arbetskarriärerna Detta avtal infriar för sin del det löftet
Arbetskarriäravtal 2012 Ett avtal om arbetskarriärer abets a äe varför? Arbetsmarknadsparterna förband sig år 2009 och på nytt i regeringsprogrammet att förlänga arbetskarriärerna Detta avtal infriar för
Läs merSänkt arbetsgivaravgift. nya jobb
Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser
Läs merIntervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?
Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor
Läs merDepartementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28)
Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Er referens/dnr: A2018/01388/ARM 2018-09-24 Remissvar Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) Inledning Detta remissvar är
Läs merArbetshälsa och långa arbetskarriärer?
Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska
Läs merNordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen
Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,
Läs merAvsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen
Rapport 2016-09-19 S2016/01389/SF Socialdepartementet Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Avsiktsförklaring Pensionsgruppen har i en överenskommelse dels konstaterat att det behöver vidtas
Läs meratt SFP:s representanter påtalar rättigheten att välja svenska som första integrationsspråk
Motion 11. Ett mera flexibelt sätt lära sig finska eller svenska Partidagen beslöt SFP:s aktivister inom olika verksamhetsfält fortsätter medverka till arenor skapas där offentliga och privata sektorn
Läs merKommittédirektiv. Ett tryggare företagande i ett förändrat arbetsliv för tillväxt och innovation. Dir. 2018:54
Kommittédirektiv Ett tryggare företagande i ett förändrat arbetsliv för tillväxt och innovation Dir. 2018:54 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda
Läs merPressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014. Carina Blomberg Dan Adolphson
Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014 Carina Blomberg Dan Adolphson Pensionsrapporten fyller 5 år Statistik, aktuella frågor, trender och framtidsspaningar. Hur kan det bli bättre för spararna?
Läs merKommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011
Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna
Läs merResurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen
Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger
Läs merLika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet
Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots
Läs merEn starkare arbetslinje
RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor
Läs merArbetspensionsutbildning 2018 SAK AKAVA STTK
Arbetspensionsutbildning 2018 PENSIONSREFORMEN 2017: UTGÅNGSLÄGET FÖR FÖRHANDLINGARNA Finansiering Pensionsavgifterna under kommande år Tillräcklig avgiftsnivå Finansieringen av pensionerna inom den offentliga
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merMedelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merVad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar
Läs merRP 131/2009 rd. I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen
RP 131/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 kap. 10 a i sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen
Läs merKommittédirektiv. Avidentifierade ansökningshandlingar. Dir. 2005:59. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2005
Kommittédirektiv Avidentifierade ansökningshandlingar Dir. 2005:59 Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2005 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att analysera
Läs merVart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)
Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om sena betalningar. Dir. 2011:30. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2011
Kommittédirektiv Genomförande av EU-direktiv om sena betalningar Dir. 2011:30 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2011 Sammanfattning Samhällsekonomiska fördelar kan uppnås genom att betalningar
Läs merLO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2
Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Er beteckning 2019-04-24 S2019/00497/SF LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2 LO-TCO
Läs merMyten om pensionärerna som gynnad grupp
Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad
Läs merArbetspensionsutbildning 2018
Arbetspensionsutbildning 2018 Grundprinciperna för arbetspensionssystemet och aktuella frågor 2.5.2018 Tela rf Program Kl 17.00 Kl 17.30 Kl 18.15 Kl 18.45 Kl 19.00 Kaffe/te/fika Finlands arbetspensionssystemets
Läs merBOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER
G A D I B A O I G I T T Ä L Y TILL Ä ALL M T A K Ö HA 1 A ADA A 2005 PP D ÅLDGU BOTADTILLÄGGT FÖ PIOÄ ammanfattning Trots finanskrisen har antalet sysselsatta seniorer ökat med mer än 100 000 sedan 2005.
Läs merHelsingfors stad Protokoll 21/ (5) Stadsfullmäktige Sj/
Helsingfors stad Protokoll 21/2016 1 (5) 320 Den av ledamoten Ilkka Taipale väckta motionen om ett sysselsättningsstöd baserat på Kuusamomodellen HEL 2016-004459 T 00 00 03 Beslut På förslag av ordföranden
Läs merRätt till heltid. Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar
Rätt till heltid Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar 1 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Fakta... 4 Var finns flest deltider?... 4 Delade turer... 5 Framgångsfaktorer
Läs merDe äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen
Läs merMaj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden
Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...
Läs merMotion 2017:72 av Erika Ullberg m.fl. (S) om att införa extratjänster
1 (2) Regionrådsberedningen SKRIVELSE 2019-01-16 LS 2017-1526 Regionstyrelsen Motion 2017:72 av Erika Ullberg m.fl. (S) om att införa extratjänster Föredragande regionråd: Irene Svenonius Ärendebeskrivning
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merVad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att giltighetstiden
Läs merARBETSTAGARENS REPRESENTANTER PÅ ARBETSPLATSEN
ARBETSTAGARENS REPRESENTANTER PÅ ARBETSPLATSEN BILD: EEVA ANUNDI Vad har man för nytta av dem? Innehåll Förtroendemannen... 4 Arbetarskyddsfullmäktige... 4 Rättigheter och skyldigheter för förtroendemän...
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS
Läs merLektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen
Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 197/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om kommunala pensioner och lag om införande av lagen om kommunala pensioner
Läs mer60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka
Läs merÅtgärder för att dämpa utflödet av yrkesofficerare till pension med stöd av enskild överenskommelse. 1. Bakgrund och syfte
2018-04-24 Sida 1 (5) Åtgärder för att dämpa utflödet av yrkesofficerare till pension med stöd av enskild överenskommelse 1. Bakgrund och syfte Försvarsmakten (FM) har behov av att säkerställa en ändamålsenlig
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2003:78 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1998:12 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om flexibel pensionsålder för landstingspersonal Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet
Läs merSverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004
Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? All data avser år 2004 Innehållsförteckning Sid 2 - Grundkurs Sid 3 - Fördelning medborgare Sid 4 - Fördelning företag Sid 5 - Fördelning anställda Hur ser
Läs merEUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merRIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg
PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi
Läs merRemissvar. Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 201 8:28) SVENSKT NÄRINGSLIV. Arbetsmarknadsdepartementet
- incitamenten SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö SN 123/2018 a.remissvarregerinqskansliet.se Victor Frost 103 33 Stockholm 2018-09-21
Läs merDet måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.
Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...
Läs merSvensk författningssamling (SFS)
Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter
Läs merDet går inte att förnya Finland utan företag
Det går inte att förnya Finland utan företag FINLAND MÅSTE FÖRNYAS. FÖRETAGANDE ÄR LÖSNINGEN TILL MÅNGA PROBLEM. Arbetsplatser uppstår i SME-företag 19 065 26 276 36 159 31 836 21 478 Nettoökning: 104
Läs merStockholm den 16 januari 2013
R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens
Läs merArbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor
Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
Läs merPensioneringsåldern och hur man mäter den
Pensioneringsåldern och hur NFT man 3/2007 mäter den Pensioneringsåldern och hur man mäter den av Jari Kannisto Jari Kannisto ari.kannisto@etk.fi I Finland genomfördes en arbetspensionsreform i böran av
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merMer jämställda pensioner efter skilsmässa
1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard
Läs merFöretagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga
MAJ 2014 Trösklar och trampoliner Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga Författare: Patrik Karlsson Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Företagens
Läs merIsland har den högsta pensioneringsåldern i Norden
NFT 2/2008 Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden av Jari Kannisto För uppfölning av medelpensioneringsåldern har det tagits fram ett nytt mått som gör det möligt att göra ämförelser mellan
Läs merNy kompetens genom läroavtal
Ny kompetens genom läroavtal Erfarenheter och behov hos EK:s medlemsföretag Finlands Näringsliv Ny kompetens genom läroavtal Erfarenheter och behovhos EK:s medlemsföretag VAD ÄR LÄROAVTALSUTBILDNING? TRE
Läs merSvenska folkpartiets partidag i Åbo 2008
Motion 14 Funktionshindrade kvinnors ställning måste bevakas Motion 15 Handikappombudsman behövs i Finland att stöda de svenskspråkiga handikappade Partidagen beslöt att partiets företrädare i riksdag
Läs merKyrkans arbetsmiljöbarometer 2009
Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009 Rapport om arbetsmiljön för kyrkans anställda Plock bland resultaten i arbetsmiljöbarometern Arbetstillfredsställelse Nästan alla anställda inom kyrkan (97 %) anser alltjämt
Läs merPensionsåldersutredningens slutbetänkande
s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv
Läs merSVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga
SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merYRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA
2018 YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA YRITTÄJIEN MEDLEMSKAP I KASSAN LÖNAR SIG Syftet med att bli företagare är i allmänhet att uppnå framgång och oberoende. I en föränderlig och osäker
Läs merVilket påstående är rätt?
PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är
Läs merÄr arbetspensionssystemet hållbart?
Mikko Kautto Mikko Kautto är direktör med ansvar för forskning, statistik och planering vid Pensionsskyddscentralen. Är arbetspensionssystemet hållbart? Det främsta målet för pensionsskyddet är att förhindra
Läs merEtt mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete (delbetänkande, SOU 2018:66)
ENHET Enheten för Ekonomisk politik HANDLÄGGARE Thomas Carlén DATUM 2018-10-22 ERT DATUM Ert datum DIARIENUMMER 20180251 ER REFERENS Er referens 2018-08-29 Fi2018/02864/S1 Ett mer konkurrenskraftigt system
Läs merPensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018
Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2 Målet att senarelägga pensioneringarna
Läs merKommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157
Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté
Läs merSocialt Bokslut 2010. GF Chansen
GF Chansen Socialt Bokslut 00 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.
Läs merRP 157/2009 rd. 1. Nuläge
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen
Läs merTrygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut
- FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.
Läs merFrihet viktigast för småföretagarna
Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste
Läs merDärför är det bra med kollektivavtal
Därför är det bra med kollektivavtal kollektivavtalskrift_oktober_2014.indd 1 10/24/2014 11:17:45 AM ST, 2006. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska oktober 2014. Upplaga: 3 000 ex.
Läs merUPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN
1 Confédération Européenne des The International Hairdressing Organisations Patronales de la Coiffure Union (CIC Europe) (Uni-Europa) Gooierserf 400 Rue de l'hôpital, 31, Box 9 NL-1276 KT HUIZEN B-1000
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merPensioneringsåldern år Jari Kannisto
Pensioneringsåldern år 2017 Jari Kannisto 28.2.2018 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2 Målet att senarelägga pensioneringarna
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder 2013
Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet
Läs mer