Smärtskattningsinstrument som kan användas för smärtskattning hos personer med demenssjukdom
|
|
- Kristin Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Examensarbete Filosofie kandidatexamen Smärtskattningsinstrument som kan användas för smärtskattning hos personer med demenssjukdom En litteraturöversikt Pain Assessment Instruments that can be used for pain assessment of people with dementia A Literature Review Författare: Karin Eidenstedt och Lisa Grimborg Handledare: Tammy Blom Examinator: Jan Florin Granskare: Charlotte Hillervik Ämne/huvudområde: Omvårdnad Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel
2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att beskriva vilka smärtskattningsinstrument som finns utformade samt vilka som är lämpliga respektive olämpliga för hälso- och sjukvårdspersonal vid skattning av smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: Sökningar av vetenskapliga artiklar till föreliggande litteraturöversikt gjordes med hjälp av Högskolan Dalarnas biblioteks databaser PubMed och ClNAHL. Inklusionskriterierna var att samtliga vetenskapliga artiklar var peer reviewed och publicerade från år 2002 och framåt. Vidare skulle de vetenskapliga artiklarna vara publicerade på det svenska- eller engelska språket, vara studier genomförda i Europa, USA eller Kanada samt kunna erhållas i fulltext. Resultat: Personer som led av demenssjukdom hade svårigheter att uttrycka sig verbalt. Detta kunde leda till misstolkningar, uteblivna- eller falska resultat då symtom på demenssjukdom och symtom på smärta kunde vara svåra att särskilja. Det finns både verbala smärtskattningsinstrument och observationsskalor utformade för att skatta smärta. Inget smärtskattningsinstrument var fullständigt och borde för ett mätsäkert resultat kompletteras med andra smärtskattningsinstrument. Smärtskattningsinstrumenten VRS, PAINAD och NOPPAIN visade sig vara kliniskt användbara genom att vara enkla och tillförlitliga för hälso- och sjukvårdspersonalen att använda. VAS, Doloplus-2, MOBID och PACSLAC visade sig vara mindre lämpliga för hälso- och sjukvårdspersonalen att använda sig av. Konklusion: Att identifiera och skatta smärta hos personer med demenssjukdom kan vara svårt. Det krävs att hälso- och sjukvårdspersonalen är väl införstådda med de kommunikationsproblem som kan uppstå i mötet med personer med demenssjukdom, att de har kunskaper om de olika smärtskattningsinstrument som finns utformade för att använda kliniskt samt veta hur de ska tillämpas innan de använder dem. Vidare efterfrågas mer forskning och prövning av dessa instrument för att säkerställa dess validitet, reliabilitet och användbarhet. Nyckelord: demenssjukdom, kommunikation, smärta, smärtskattning Keywords: dementia, communication, pain, pain assessment
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 1 Demenssjukdom 1 Primärdegenerativa sjukdomar 1 Vaskulära sjukdomar 2 Sekundära demenssjukdomar 2 De vanligaste demenssjukdomarna 2 Alzheimers sjukdom 2 Frontotemporal demens 3 Lewy Body demens 3 Smärta 3 Nociceptiv smärta 3 Neurogen smärta 4 Psykogen smärta 4 Idiopatisk smärta 4 Lidande 4 Smärta och demenssjukdom 4 Kommunikation hos personer med demenssjukdom 5 Smärtskattning 5 Sjuksköterskans ansvar 5 Problemformulering 6 Syfte 6 Frågeställningar 6 Definition av centrala begrepp 7 METOD 7 Design 7 Urval av litteratur 7 Tabell 1: Sökstrategin för de vetenskapliga artiklarna 7 Inklusionskriterier 8 Exklusionskriterier 8 Figur 1: Flödesschema av arbetet 8 Tillvägagångssätt och värdering av artiklarnas innehåll 8 Analys 9
4 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER 9 RESULTAT 10 Smärtskattningsinstrument för bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom 10 Verbala smärtskattningsinstrument 10 Verbal Rating Scale (VRS) 10 Visual Analogue Scale (VAS) 10 Faces Pain Scale (FPS) 11 Observationsskalor 11 Doloplus-2 11 Mobilization-Observation-Behaviour-Intensity- Dementia Pain Scale (MOBID) 11 Pain Assessment Checklist for Seniors with Limited Ability to Communicate (PACSLAC) 12 The Pain assessment in Advanced Dementia (PAINAD) 12 The Non-communicatative Patient s Pain Assessment Instrument (NOPPAIN) 12 Smärtskattningsinstrument som lämpar sig för att skatta smärta hos personer med demenssjukdom 12 Verbala smärtskattningsskalor 12 Observationsskalor 13 Smärtskattningsinstrument som är mindre lämpade för att skatta smärta hos personer med demenssjukdom 14 Verbala smärtskattningsskalor 14 Observationsskalor 15 Tabell 2: Artiklar som ligger till grund för litteraturöversiktens resultat 17 DISKUSSION 19 Sammanfattning av huvudresultaten 19 Resultatdiskussion 19 Metoddiskussion 21 Konklusion 22 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 23 REFERENSLISTA 24
5 Bilaga 1 Granskningsmall för studier med kvantitativ ansats 29 Bilaga 2 Granskningsmall för studier med kvalitativ ansats 30
6 INTRODUKTION Att kunna skatta smärta hos patienten är en förutsättning för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna lindra patientens lidande. Bedömning och behandling av smärta är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. För att sjuksköterskan ska kunna vidta de åtgärder som krävs måste patientens smärta uppmärksammas, identifieras, värderas och dokumenteras på ett korrekt sätt (Bergh, 2009). Studier har visat att när en person drabbas av en demenssjukdom och har svårt att uttrycka sig kan det bli svårt att skatta smärtan. Det var vanligt förekommande att många äldre personer hade någon form av demenssjukdom och hade svårt att uttrycka sitt obehag eller smärta. Den äldres oförmåga att kunna uttala sig om sin smärta ledde till att hon eller han riskerade att gå odiagnostiserad och ha en obehandlad smärta och lidande (Epperson & Bonnel, 2004; Manfredi, Breuer, Meier & Libow, 2003). Även Husebo, Achterberg, Lobbezzo, Kunz, Lautenbacher, Kappesser m.fl. (2012) påvisade i en studie att hos äldre personer med måttlig till svår demenssjukdom ledde oidentifierad smärta till agitation, depression, oro, sömnstörningar samt begränsningar i deras sociala samspel vilket ledde till sämre livskvalitet och lidande. Demenssjukdom Demenssjukdomar är ett samlingsbegrepp för flera sjukdomar som drabbar hjärnan (Marcusson, Blennow, Skoog & Wallin, 2011). Marcusson m.fl. (2011) har hävdat att den intellektuella- och känslomässiga svikt som drabbar personer vid demens leder till svårigheter att bland annat klara det dagliga livet. Demenssjukdomar indelas i tre huvudgrupper utifrån orsaker till hjärnskadan och dessa är: Primärdegenerativa sjukdomar, vaskulära sjukdomar samt sekundära demenssjukdomar. Huvudgrupperna presenteras nedan. Primärdegenerativa demenssjukdomar Primärdegenerativa sjukdomar orsakar demenssymtom genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. De primärdegenerativa sjukdomarna delas in i olika undergrupper (Marcusson m.fl., 2011). 1
7 Vaskulära demenssjukdomar Vaskulära sjukdomar kan orsaka demens genom att syretillförseln till hjärnan blivit hindrad. Till skillnad mot de primärdegenerativa sjukdomarna kommer demenssymtomen ofta plötsligt och märkbart (Marcusson m.fl., 2011). Sekundära demenssjukdomar Sekundära demenssjukdomar består av demenssymtom som kommer från sjukdomar och skador som inte har demens som primärt symtom, utan som sekundärt och inte behöver leda till demens. Hjärntumörer, infektioner som drabbar hjärnan och könssjukdomar som syfilis och HIV är exempel på sådana sjukdomar. Alkoholmissbruk, läkemedelsbiverkan samt långvarig exponering för vissa lösningsmedel som är neurotoxiska kan även framkalla demens (Marcusson m.fl., 2011). De vanligaste demenssjukdomarna De vanligaste demenssjukdomarna finns inom gruppen primärdegenerativa demenssjukdomar. Vanligaste förekommande inom denna grupp är Alzheimers sjukdom (AD) som drabbar cirka 80 procent av personerna inom denna grupp, Frontotemporallobsdemens (FTD) som drabbar cirka tio procent samt Frontallobsdemens och Lewy Body demens som drabbar cirka 10 procent (Marcusson m.fl., 2011). Det är vanligt förekommande att en person med någon form av demens kan ha fler än en demenssjukdom, till exempel kan personen ha både Alzheimersförändringar i hjärnan och vaskulär demenssjukdom. Detta kallas för blanddemens (mixed dementia) (Marcusson m. fl., 2011). Alzheimers sjukdom AD uppstår när nervcellerna i hjärnan degenererar och dör på grund av ansamlingar av amyloidprotein som bildas, så kallat plack. Detta hindrar signalerna mellan nervcellerna. AD indelas i olika svårighetsgrader: Mild-, medelsvår- samt svår demenssjukdom. Vid mild demenssjukdom är den sociala- och arbetsmässiga förmågan något nedsatt, personen klarar sig på egen hand. Vid medelsvår demenssjukdom klarar personen sig inte längre själv utan behöver daglig tillsyn och vid svår demens behöver han eller hon ständig tillsyn (Marcusson m.fl., 2011). 2
8 Frontotemporal demens En annan form av demenssjukdom är FTD där pann- och tinningloberna drabbats av atrofi. Denna form av demenssjukdom kan vara ärftlig, men kan även uppstå av okänd anledning (Marcusson m.fl., 2011). FTD drabbar ofta yngre personer, yngre än 65 år. Det finns två olika symtombilder av FTD. Den ena är att personen får en förändrad personlighet samt nedsatt social kompetens där personen inte följer de sociala reglerna. Impulskontrollen är bristande och förmågan att planera och ta initiativ minskar. Den andra formen debuterar med språksvårigheter. Talets flyt försvåras och personen får svårt att hitta rätt ord. Minnesnedsättningen kommer senare jämfört med till exempel AD (Eriksdotter Jönhagen, 2011). Lewy Body demens Lewy Body demens drabbar oftast personer som är äldre än 65 år och orsaken är okänd. Skadan finns i hjärnans vita substans. Tidiga symtom på sjukdomen är störningar av uppmärksamhetsfunktionen och synhallucinationer (Marcusson m.fl., 2011). Stelhet, darrningar och nedsatt rörelseförmåga är också vanligt förekommande. Gången blir framåtlutande och de som drabbats av denna form av demenssjukdom går med korta steg. Vidare är blodtrycket ofta lågt och personen kan drabbas av yrsel vilket leder till en ökad risk för fall (Eriksdotter Jönhagen, 2011). Smärta International Association for the Study of Pain (IASP) definierar smärta som En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med faktisk eller möjlig vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är en subjektiv upplevelse som kan vara svårt att kvantifiera på ett tillfredställande sätt (IASP, 2013). Det finns fyra huvudgrupper av smärta: Nociceptiv-, neurogen-, psykogen- och idiopatisk smärta (Dehlin & Rundgren, 2007). Nociceptiv smärta Nociceptiv smärta är den vanligaste förekommande smärttypen och uppstår vid mekaniskoch kemisk retning av smärtreceptorerna, så kallade Nociceptorerna. Dessa receptorer aktiveras vid vävnadsskada, stark värme, kyla och tryck (Ericson & Ericson, 2008). Nociceptiva smärtan indelas i akut- och långvarig smärta. Akut smärta är en smärta som är 3
9 nyuppkommen och tidsbegränsad. Sådan smärta uppstår i samband med vävnadsskada eller i samband med sjukdom. Långvarig smärta är en smärta som inte går över på förväntad tid i förhållande till skadan. Som regel håller den i sig längre än tre månader. Exempel på sådan smärta kan vara ryggsmärta eller smärta efter frakturer (Björo & Torvik, 2008). Neurogen smärta Neurogen smärta utlöses i nervbanor och nervrötter och denna typ av smärta uppstår vid skada, inflammation eller kompression av en nerv (Ericson & Ericson, 2008). Psykogen smärta Psykogen smärta är en smärta som kan orsakas av psykisk sjukdom. Någon utlösande faktor kan sällan påvisas. Denna smärta är personens subjektiva smärtupplevelse (Ericson & Ericson, 2008). Idiopatisk smärta Idiopatisk smärta är av okänd orsak och är svår att behandla (Ericson & Ericson, 2008). Lidande Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson (1994) beskrev i sin teori tre former av lidande. Dessa är: livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Livslidande är kopplat till att leva ett liv och vara tvungen att dö. Sjukdomslidande innebär en rädsla för förintelse och ovissheten om sjukdomens innebörd. Vårdlidandet kan beskrivas vara när personen upplever ett lidande och dennes upplevelser bagatelliseras eller ett beslut uteblir därför att sjuksköterskor inte har skaffat sig nödvändiga kunskaper eller saknar omdöme (Eriksson, 1994). Kroppslig smärta kan vara outhärdlig och ge ett stort lidande. Detta kan lindras genom att försöka reducera smärta. Vi bör sträva efter att eliminera lidandet eller att lindra det (Eriksson, 1994). Smärta och demenssjukdom Husebo, Strand, Moe-Nilssen, Husebo och Ljunggren (2009) ansåg att det var en utmaning att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom eftersom de hade svårigheter med 4
10 minnet, språket och det abstrakta tänkandet. Dessa svårigheter ledde till att de hade svårt att uttrycka sin smärta. Smärtan kunde yttra sig genom kroppshållning, mimik, ansikstuttryck, rörelser eller gester och beteendemässiga psykiska symtom vid demens (BPSD). Epperson och Bonnel (2004) poängterade att om en person hade någon form av demens och smärta kunde demensen förvärras. Kommunikation hos personer med demenssjukdom Hyochol och Horgas (2013) belyste problemet med att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom och påtalade att de personer som drabbats av demenssjukdom succesivt förlorade sin förmåga att uttrycka sin smärta verbalt. Detta påvisades även av Snow, O Malley, Cody, Kunik, Ashston, Beck m.fl. (2004) som menade att en person som drabbats av demenssjukdom och upplevde smärta hade svårt att dels lokalisera smärtan och dels att uttrycka smärtans känsla och intensitet. Kommunikationsproblem kunde uppstå i mötet mellan hälso- och sjukvårdspersonal och personer med demenssjukdom eftersom de hade svårt att uttrycka sig. Ofta fanns även svårigheter med att förstå vad andra personer i dess omgivning sa och menade. Detta ledde till att de, istället för att uttrycka med ord, uppvisade beteenden såsom oro, kroppsrörelser, aggression och motstånd (Christenson, Buchanan & Houlihan, 2011; Keady & Jones, 2010). Nygaard (2005) ansåg att vid bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom krävdes det i många fall att hälso- och sjukvårdpersonal kunde tolka personers icke-verbala uttryck. Smärtskattning För att möjliggöra en smärtskattning hos personer med någon form av demenssjukdom utvecklades under senaste decenniet en rad olika smärtskattningsinstrument (Zwakhalen, van t Hof & Hamers, 2012). Enligt Sjölund (2012) finns det ett flertal verktyg och skalor som kan användas för att skatta smärtans intensitet. Sådana instrument används i den kliniska vardagen och underlättar kommunikation, dokumentation och inte minst utvärderingen av den ordinerade smärtbehandlingen. Sjuksköterskans ansvar Enligt International Council of Nurses (ICN) etiska riktlinjer är sjuksköterskans uppgift att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. God omvårdnad 5
11 förutsätter att sjuksköterskan är öppen inför det som patienten förmedlar och att patientens upplevelse av hälsa och ohälsa blir respekterat (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Det framgår i Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska att sjuksköterskan ska med omdöme kunskap och noggrannhet tillgodose patientens trygghet och välbefinnande samt följa upp patientens tillstånd. Detta påvisar hur viktigt det är att sjuksköterskan ska kunna identifiera-, skatta- och lindra en patients smärta och lidande (Socialstyrelsen, 2005, sid. 11). Problemformulering Således personer som lider av någon form av demenssjukdom riskerar att drabbas av en oidentifierad och obehandlad smärta. Detta bidrar förutom till ett sjukdomslidande, även till ett vårdlidande. Därför är det viktigt att sjuksköterskan kan identifiera och skatta smärta på ett optimalt sätt hos personer med någon form av demenssjukdom (Husebo m.fl., 2012; Epperson & Bonnel, 2004; Manfredi m.fl., 2003). Idag finns det olika smärtskattningsinstrument för att skatta och bedöma smärta (Sjölund, 2012; Zwakhalen m.fl., 2012). Dock är det angeläget att identifiera vilka instrument som lämpar sig för smärtskattning hos personer med någon form av demenssjukdom. Detta var anledningen till valet att göra en litteraturöversikt av befintliga smärtskattningsinstrument. Syfte Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att beskriva vilka smärtskattningsinstrument som finns utformade samt vilka som är lämpliga respektive olämpliga för hälso- och sjukvårdspersonal vid skattning av smärta hos personer med demenssjukdom. Frågeställning 1. Vilka smärtskattningsinstrument finns utformade för bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom? 2. Vilka smärtskattningsinstrument lämpar sig för att skatta smärta hos personer med demenssjukdom? 3. Vilka smärtskattningsinstrument är mindre lämpade för att skatta smärta hos personer med demenssjukdom? Definition av centrala begrepp Verbala smärtskattningsskalor: Med dessa skalor menas att personen själv får uttrycka sin egen upplevda smärta. Även kallade självskattningsskalor (egen definition). 6
12 Observationsskalor: Hälso- och sjukvårdspersonal observerar beteenden och uttryck som kan tyda på smärta hos en person. Även kallade icke-verbala smärtskattningsinstrument (egen definition). METOD Design Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Urval av litteratur Vetenskapliga artiklar för föreliggande litteraturöversikt söktes vid Högskolan Dalarnas biblioteks databaser: PubMed och ClNAHL. Vidare har en manuell sökning av relevanta vetenskapliga artiklar genomförts genom att studera valda artiklars referenslistor. De sökord som användes var: Pain Assessment, Pain Measurement, Pain scale, Pain assessment tools, Nurse och dementia. Dessa sökord användes i olika kombinationer. Tabell 1 nedan illustrerar sökstrategin för de vetenskapliga artiklarna. Tabell 1. Sökstrategin för de vetenskapliga artiklarna. Databas Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt CINAHL Pain measurement AND dementia PubMed Pain assessment tools AND dementia CINAHL Pain assessment tools AND dementia AND nurse PubMed Pain scale AND dementia PubMed PubMed PubMed PubMed Antal utvalda artiklar till resultat Doloplus * NOPPAIN * PAINAD * Pacslac * Totalt * Manuell sökning. 7
13 Inklusionskriterier Inklusionskriterierna var att samtliga vetenskapliga artiklar var peer reviewed och publicerade från år 2002 och framåt. De vetenskapliga artiklarna skulle vara publicerade på svenska- eller engelska språket och vara studier genomförda i Europa, USA och Kanada samt kunde erhållas i fulltext. Vidare valdes de vetenskapliga artiklar som bedömdes inneha medel- eller högt kvalitetsvärde efter granskningen. Exklusionkriterier Exklusionkriterier för de vetenskapliga artiklarna som valdes för denna litteraturöversikt var studier som genomfördes utanför Europa, USA och Kanada, skrivna på andra språk än svenska och engelska, publicerade före år 2002 samt artiklar som inte kunde fås i fulltext och litteraturöversikter. Vetenskapliga artiklar som bedömdes ha låg kvalitet efter granskning exkluderades. Figur 1 nedan visar arbetets flödesschema inspirerat av Polit och Beck (2012). Identifierade sökord och bestämde databaser. Ny databassökning samt manuell sökning. Andra gallring av irrelevanta artiklar. Genomförde databaserad sökning. Första urval via artiklars titel, sedan abstract. Hela artikeln lästes och granskades. Första gallring av irrelevanta artiklar. Artiklarnas material sammanställs. Litteraturstudiens resultat skrivs. Figur 1. Flödesschema av arbetets tillvägagångssätt. Tillvägagångssätt och värdering av artiklarnas innehåll Sökning av de vetenskapliga artiklarna gjordes genom att kombinera de valda sökorden i ovan nämnda databaser. De vetenskapliga artiklarna söktes i Högskolan Dalarnas biblioteks databaser gemensamt från varsin dator. Titlarna lästes enskilt. Då antalet vetenskapliga artiklar översteg 20 träffar bestämdes gemensamt att läsa var femte titel. Om titeln ansågs vara intressant och relevant för litteraturöversikten lästes abstraktet. Om abstraktet ansågs besvara denna litteraturöversikts syfte och frågeställningar lästes artikeln i sin helhet av båda författarna. De valda artiklarna delades upp för att djupläsas, syntetiseras och kategoriseras inspirerade av Polit och Beck (2012). Samstämmighet uppnåddes efter en gemensam genomgång och diskussion av artiklarna. De vetenskapliga artiklarna som låg till grund för denna litteraturöversikt finns beskrivet i Tabell 2. 8
14 De vetenskapliga artiklarna granskades sedan enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmall för kvantitativa- och kvalitativa vetenskapliga artiklar (Forsberg & Wengström, 2008; Willman, Stoltz & Bahtsevani, Bilaga: I och II). Den modifierade granskningsmallen för de vetenskapliga artiklarna med kvantitativ ansats bestod av 29 frågor. Ett ja-svar erhöll ett poäng och nej-svar noll. Det totala antalet poäng en vetenskaplig artikel med kvantitativ ansats kunde få var 29 poäng. Artiklar med hög kvalitet bedömdes ha poäng, poäng gav medelkvalitet och 0-19 poäng gav låg kvalitet (Forsberg & Wengström, 2008; Willman, Stoltz & Bahtsevani, Bilaga: I). Granskningsmallen för de vetenskapliga artiklarna med kvalitativ ansats bestod av 25 frågor. Ett ja-svar gav en poäng och nej-svar noll poäng. Det totala antalet poäng en vetenskaplig artikel med kvalitativ ansats kunde få var 25 poäng. Artiklar med hög kvalitet bedömdes ha poäng, poäng gav medelkvalitet och 0-15 poäng gav låg kvalitet (Forsberg & Wengström, 2008; Willman, Stoltz & Bahtsevani, Bilaga: II). Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar erhöll efter kvalitetsgranskning medel- eller hög kvalitet och låg till grund för föreliggande litteraturöversikts resultat. Analys De vetenskapliga artiklarna som uppfyllde kravet att vara av medel- eller hög kvalitet analyserades vidare genom att läsas flera gånger. Sex kategorier skapades och söktes i artiklarna enligt följande: Verbala smärtskattningsskalor som lämpar sig för personer med demenssjukdom. Fördelar med verbala smärtskattningsskalor. Nackdelar med verbala smärtskattningsskalor. Observationsskalor som lämpar sig för personer med demenssjukdom. Fördelar med observationsskalor. Nackdelar med observationsskalor. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER Eftersom detta examensarbete var en litteraturöversikt krävdes inget tillstånd från Högskolan Dalarnas Forskningsetiska Nämnd. De vetenskapliga artiklar som ingick i studien var redan godkända av en etisk kommittee då etiskt godkännande krävs för att artiklarna skulle 9
15 publiceras i en vetenskaplig tidsskrift. De vetenskapliga artiklarnas innehåll har behandlats av uppsatsförfattarna till föreliggande litteraturöversikt objektivt och sanningsenlig, utan att förvrängas där resultaten återgivits i översikten. Där citat används är de väl markerade med citattecken, kursiv text och källhänvisning (Polit & Beck, 2012). RESULTAT Resultatet i föreliggande litteraturöversikt baseras på 15 vetenskapliga artiklar, därav 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en vetenskaplig artikel med både kvalitativoch kvantitativ ansats som publicerades mellan år och presenteras i Tabell 2. De rubriker som använts är Smärtskattningsinstrument för bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom med underrubrikerna Verbala smärtskattningsinstrument och Observationsskalor och Smärtskattningsinstrument som lämpar sig för att skatta smärta hos personer med demenssjukdom med underrubrikerna Verbala smärtskattningsinstrument och Observationsskalor samt Smärtskattningsinstrument som är mindre lämpade för att skatta smärta hos personer med demenssjukdom med underrubrikerna Verbala smärtskattningsinstrument och Observationsskalor samt Smärtskattningsinstrument som är mindre lämpade för att skatta smärta hos personer med demenssjukdom med underrubrikerna Verbala smärtskattningsinstrument och Observationsskalor. Smärtskattningsinstrument för bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom Verbala smärtskattningsskalor Verbal Rating Scale (VRS) VRS är en femgradig skala som består av olika adjektiv som uttrycker olika nivåer av smärta. Noll poäng är upplevelsen av ingen smärta, ett poäng innebär att personen har lindrig smärta, två poäng är upplevelsen av måttlig smärta, tre poäng är svår smärta och fyra poäng är upplevelsen av outhärdlig smärta (Pesonen, Kauppila, Tarrkila, Sutela, Niinistö & Rosenberg, 2009). Enligt Pesonen m.fl. (2009) rekommenderades denna skala att användas på personer med mild demenssjukdom. Visual Analogue Scale (VAS) VAS-skalan består av en tio centimeter lång linje där punken noll beskriver ingen smärta och punkt tio är värsta tänkbara smärta. Personen får själv skatta sin smärta efter denna linje 10
16 (Pautex m.fl., 2006). Enligt van Iersel, Timmermann och Mullie (2006) har VAS-skalan varit den vanligaste och mest använda smärtskattningsskalan fram tills idag då den är möjlig att använda på personer med mild- till måttlig demenssjukdom. Faces Pain Scale (FPS) FPS består av en linje med sju ansikten som uttrycker en smärtstegring. Punkt noll visar ett ansikte utan smärta och punkt sex visar ett ansikte som uttrycker värsta tänkbara smärta (Pautex m.fl., 2006). Detta smärtskattningsinstrument var från början utvecklat för barn men visade sig att passa även för äldre personer med mild- och måttlig demenssjukdom (Pesonen m.fl., 2009). Observationsskalor Doloplus-2 Doloplus-2 består av tio punkter indelade i somatiska-, psykomotoriska- och psykosociala reaktioner. Somatiska reaktioner som observeras är klagan över kroppsliga besvär, smärtfri kroppsställning i vila, skyddande av smärtande områden, mimik och sömn. Psykomotoriska reaktioner som observeras är Aktiviteter i dagliga livet (ADL) och personens förmåga till rörlighet. Psykosociala reaktioner som observeras är kommunikation. Dessa observeras och ger olika poäng. Noll till tre poäng på varje fråga. Där noll poäng bedöms som normalt beteende och tre poäng bedöms som smärtrelaterat beteende. Som mest kan personen erhålla 30 poäng på hela formuläret (Holen, Saltvedt, Fayers, Hjermstad, Loge & Kaasa, 2007). Mobilization-Observation-Behaviour-Intensity-Dementia Pain Scale (MOBID) MOBID är en observationsskala som kan användas genom att en person mobiliseras och ombeds att utföra olika kroppsrörelser såsom öppna båda händerna, en i taget, sträcka båda armarna över huvudet, en arm i taget, böja och sträcka anklarna, knän och höfter, vända sig i sängen och sätta sig på sängkanten. Observationen går till så att vid varje rörelse observeras om personen gör något smärtljud såsom aouch, jämrar sig, kippar efter andan eller skriker. Om personen gör något ansiktsuttryck såsom en grimas, rynkar pannan, kniper ihop munnen eller stänger ögonen. Vidare observeras om personen stelnar till, skyddar sig, trycker bort eller kurar ihop sig. Mobiliseringen avbryts så fort en reaktion observeras och reaktionen poängsätts efter uttryck och reaktion på en skala noll till tio (Husebo m. fl., 2009; Husebo m.fl., 2007). 11
17 Pain Assessment Checklist for Seniors with Limited Ability to Communicate (PACSLAC) PACSLAC är en observationsskala där olika indikatorer såsom 13 olika ansiktsuttryck, 20 olika kroppsrörelser, 12 sociala- personliga- humörindikatorer, 15 fysiologiska indikationer såsom förändringar i ät, - sömn- och röstmönster bedöms. Varje indikator som kan identifieras ger ett poäng och en slutsumma räknas ut. Som mest kan personen erhålla 48 poäng (Fuchs- Lacelle & Hadjistavropoulos, 2004). The Pain assessment in Advanced Dementia (PAINAD) PAINAD är en observationsskala som utvecklades från The discomfort scale for patients with dementia of the Alzheimer type (DS-DAT) (Jordan, Hughes, Pakresi, Hepburn & O Brien, 2011) där fem faktorer bedömds. De är: andning, negativa läten, ansiktsuttryck, kroppsspråk och avledning. Dessa bedöms sedan på en trepoängsskala. Från noll till två poäng. Max poäng är tio poäng (Jordan, Regnard, O Brien & Hughes, 2011). The Non-communicatative Patient s Pain Assessment Instrument (NOPPAIN) NOPPAIN är en observations skala där sex smärtrelaterade beteenden observeras, såsom uttryck av smärtord, smärtljud, smärtuttryck i ansiktet, gnuggning, om personen spänner sig eller är rastlös. Vidare utreds två dimensioner av smärta genom att utvärdera om personen lider av smärta just nu, ja eller nej och intensiteten mellan noll till fem (Horgas, Nichols, Schapson och Vietes, 2007). Smärtskattningsinstrument som lämpar sig för att skatta smärta hos personer med demenssjukdom Verbala smärtskattningsskalor Verbala smärtskattningsskalor baserar sig på att personen själv kan uttrycka- och skatta sin egen upplevda smärta samt att personen förstår hur smärtskattningsinstrumentet fungerar (Pautex m.fl., 2006). Hos personer med mild grad av demenssjukdom var verbala smärtskattningsskalor användbara för en bra smärtidentifiering och smärtbehandling, eftersom personerna med mild grad av demenssjukdom fortfarande hade förmågan att kunna förstå och uttrycka sina egna tankar och känslor (Husebo m.fl., 2009). Pautex m.fl. (2006) pekade på att verbala smärtskattningsskalor även lämpade sig för personer med svår demenssjukdom. 12
18 Känslan av smärta är subjektiv och den person som själv upplevde den är också den som på bästa sätt kunde uttrycka hur det kändes och hur intensiv den var (Torvik, Kaasa, Kirkevold, Saltvedt, Holen, Fayers och Rustoen, 2010). Torvik m.fl. (2010) samt van Iersel m.fl. (2006) påvisade att om en person led av en mild grad av demenssjukdom och själv kunde skatta sin smärta samt förstått hur mätinstrumentet fungerade, var det en fördel att använda detta självskattningsinstrument för att skatta smärta. Horgas, Elliott och Marsiske (2008) menade att när personer med demenssjukdom skattade sin egen upplevda smärta med ett verbalt smärtskattningsinstrument var det personer som led av mild demenssjukdom som själva kunde skatta sin smärta på ett korrekt sätt. Dock visade Pesonen m.fl. (2009) resultat att VRS var den mest lämpade skalan att använda på personer med demenssjukdom inom de verbala smärtskattningsskalorna. Observationsskalor När en person som lider av demenssjukdom själv inte kan uttrycka och skatta sin egen smärta finns olika observationsskalor utformade. I studier av Pesonen m.fl. (2009), Husebo (2009), Horgas m.fl. (2008), Holen, Saltvedt, Fayers, Hjermstad, Loge och Kaasa (2007) samt Husebo m.fl. (2007) var det observationsskalor, som till skillnad från verbala smärtskattningsskalor, visade sig vara lämpliga för att skatta smärta hos personer som led av någon form av demenssjukdom. PAINAD visade sig vara enkelt och snabbt att använda. Det var få observationsfaktorer att titta på och hälso- och sjukvårdspersonalen som utförde observationen kunde snabbt skaffa sig en uppfattning om personens smärta (Jordan m.fl., 2011; Ersek, Herr, Neradilek, Buck och Black, 2010). I Ersek m.fl. (2010) studie kunde det påvisas att PAINAD hade hög reliabilitet och validitet med en felmarginal på fem procent. Jordan, Hughes m.fl. (2011) påtalade i sin studie att PAINAD var ett observationsverktyg som var till god hjälp för att identifiera smärta hos personer med svår demenssjukdom. PAINAD hade en god känslighet med upp till 92 procents påvisade att personerna i studien som led av svår demenssjukdom hade smärta. Jordan, Regnard m.fl. (2011) uppmärksammade att då PAINAD användes för att observera smärta hos personer med demenssjukdom kunde feltolkningar i observationen göras där 13
19 personens uttryck för nedstämdhet eller sorg kunde tolkas som smärta. Därför bör PAINAD kombineras med andra smärtskattningsinstrument för att säkerställa smärta. Ensamt bör resultatet användas med försiktighet (Jordan, Regnard m.fl., 2011; Ersek m.fl., 2010). En annan observationsskala som både Horgas m.fl. (2007) samt Zwakhalen m.fl. (2012) lyfte fram som visade på gott resultat var NOPPAIN. De ansåg att NOPPAIN var ett tillförlitligt mätinstrument som var enkelt att använda. NOPPAIN jämfördes i studierna med verbala smärtskattningsskalor. Resultatet pekade på att personer som led av någon form av demenssjukdom och inte kunde uttrycka sin smärta själva, kunde med hjälp av observationsskalor få sin smärta identifierad. Reliabiliteten och validiteten av NOPPAIN befästes i studien av Horgas m.fl. (2007) med att 90 procent av deltagarna i studien visade tecken på minst ett smärtbeteende. Vanligast var att personen spände sig. Vid jämförelser mellan resultaten på de verbala smärtskattningsskalorna och resultaten på observationerna med hjälp av NOPPAIN visade det sig att de personer som led av medel- till svår demenssjukdom led av smärta, medan det på de verbala skattningsskalorna inte själva kunde uttrycka att de led av smärta eller skatta intensiteten på smärtan (Horgas m.fl., 2007). Detta överensstämmer med resultaten i studierna av Pesonen m.fl. (2009), Husebo m.fl. (2009), Holen m.fl. (2007) samt Husebo m.fl. (2007) som alla uttryckte att personer med demenssjukdom hade svårigheter att skatta sin egen smärta. Trots detta resultat vill dock Horgas m.fl. (2007) belysa att NOPPAIN inte bör användas ensam, utan bör användas tillsammans med någon annan observationsskala eller eventuellt med någon verbal smärtskattningsskala. Smärtskattningsinstrument som är mindre lämpade för att skatta smärta hos personer med demenssjukdom Verbala smärtskattningsskalor De personer som hade medel- eller svår demenssjukdom kunde inte skatta eller uttrycka sin smärta (Horgas m.fl., 2008). Detta bekräftades av Pesonen m.fl. (2009) som visade i sitt resultat hur förmågan att skatta sin egen smärta genom verbala smärtskattningsinstrument minskade med tilltagande demenssjukdom. 14
20 Van Iesel m.fl. (2006) var av den uppfattningen att det verbala smärtskattningsinstrumentet VAS var det vanligaste använda smärtskattningsinstrumentet på personer med demenssjukdom. De poängterade dock att detta instrument inte var det bäst lämpade eftersom personer med demenssjukdom har en nedsatt förmåga att kunna uttrycka sig verbalt. Observationsskalor Ett observationsinstrument som visat sig kunna särskilja mellan smärtuttryck och nedstämdhet eller oro, som efterfrågades i en studie av Jordan, Regnard m.fl. (2011) var PACSLAC (Fuchs-Lacelle & Hadjistavropoulos, 2004). Hälso- och sjukvårdspersonal upplevde att PACSLAC var ett observationsinstrument med god klinisk användbarhet. Vidare tyckte hälsooch sjukvårdspersonalen att detta instrument var enkelt att använda. Dock efterfrågades en utökning av instrumentet för att ännu enklare kunna identifiera smärta, då det ansågs att andra indikatorer såsom nedstämdhet och panik kunde höja poängen för indikationen av smärta. (Zwakhalen m.fl., 2012). Vidare föreslogs fortsatt forskning samt studier med fler deltagare för att fastställa tillförlitligheten med observationsskalan (Zwakhalen m.fl., 2012; Fuchs- Lacelle & Hadjistavropoulos, 2004). I flera studier (Torvik m.fl., 2010; Holen m.fl., 2007) visade sig Doloplus-2 vara svårt att implementera kliniskt. Holen m.fl. (2007) kunde inte befästa validiteten av mätinstrumentet i sin studie. De menade att Doloplus-2 var svårt och komplicerat att använda och förstå samt att det krävdes mycket kunskap om instrumentet av hälso- och sjukvårdspersonalen som utförde observationen. De rekommenderade fortsatt utveckling av observationsinstrumentet innan det började användas kliniskt. Torvik m.fl. (2010) påvisade att Doloplus-2 kunde vara ett bra hjälpmedel för att identifiera och skatta smärta hos personer med svår demenssjukdom som helt saknade förmåga att kommunicera. De poängterade att det fanns skillnader mellan de båda studierna av Torvik m.fl. (2010) och Holen m.fl. (2007). Torvik m.fl. (2010) inkluderade personer med demenssjukdom i alla faser, medan Holen m.fl. (2007) hade exkluderat personer med svår demenssjukdom som inte längre kunde kommunicera. Det gjorde att observationerna i Torvik m.fl. (2010) studie visade att de personer som inte längre kunde kommunicera ändå kunde få sin smärta identifierad och skattad med hjälp av Doloplus-2. Däremot kunde inte hälso- och sjukvårdspersonalen skatta smärtan hos de personer med svår demenssjukdom som inte längre kommunicerade i kontrollgruppen där självskattningsskalor användes eftersom personerna 15
21 inte själva kunde förmedla den. I den grupp där Doloplus-2 användes kunde smärtan skattas. Torvik m.fl. (2010) påtalade att det krävs mer forskning för att kunna vidareutveckla Doloplus-2. Husebo m.fl. (2009) redogjorde för observationsinstrumentet MOBID. Instrumentet fokuserade på att observera smärta när personer som har en demenssjukdom aktiveras. Resultatet av denna studie visade att det fanns behov av mer forskning för att kunna utveckla instrumentet. Det poängterades att MOBID var lämpligt när den som skulle bedömas var aktiv och inte i vila eftersom bedömning av smärta i vila uteblev. Vidare lyftes det fram att det var viktigt att observera smärta hos personer med demenssjukdom eftersom det kunde vara svårt för personen med en demenssjukdom att själv skatta sin egen smärta. Samtidigt ansåg Husebo m.fl. (2009) att det var en utmaning att skatta smärta genom observationer hos personer med demenssjukdom eftersom BPSD kunde höra till demenssjukdomen och inte behövde ha med smärta att göra. 16
22 Tabell 2. Artiklar som ligger till grund för litteraturöversiktens resultat. Författare, år, land Syfte Design Urval (Bortfall) Van Iersel, Timmermann, Mullie (2006) Belgien Zwakhalen, van t Hof & Hamers (2012) Nederländerna Att jämföra verbala smärtskattningsskalor med Abbey Pain Scale och PAINAD. Att undersöka huruvida PACSLAC kan observera smärta. Jämförande enkätstudie med kvantitativ ansats. Explorativ deskriptiv observationsstudie med kvantitativ ansats. 185 hälso- och sjukvårdspersonal. (0) 22 vårdhem. (0) Kvalitets granskning 24/29 medel 26/29 hög Horgas, Elliott & Marsiske (2008) USA Jones, Vojir, Hutt & Fink (2007) USA Torvik, Kaasa, Kirkevold, Saltvedt, Holen, Fayers & Rustoen (2010) Norge Holen, Saltvedt, Fayers, Hjermstad, Loge & Kaasa (2007) Norge Husebo, Strand, Moe- Nilssen, Borge Husebo, Snow & Ljunggren (2007) Norge Husebo, Strand, Moe- Nilssen, Husebo & Ljunggren (2009) Norge Jordan, Hughes, Pakresi, Hepburn & O Brien (2011) England Ersek, Herr, Neradilek, Buck & Black (2010) USA Pesonen, Kauppila, Tarkkila, Sutela, Niinistö & Rosenberg (2009) Finland Pautex, Michon, Guedira, Emond, Le Lous, Samaras m.fl. (2006) Schweiz Fuchs-Lacelle & Hadjistavropoulos (2004) Kanada Horgas, Nichols, Schapson & Vietes (2007) USA Att undersöka sambandet mellan självrapporterad och- observerad smärtskattning. Att jämföra skalorna VDS 1, NRS 2, FPS och VAS. Att undersöka huruvida DOLOPLUS-2 kan användas för att observera smärta. Att undersöka huruvida DOLOPLUS-2 kan användas för att observera smärta. Att undersöka reliabilitet och validitet hos MOBID. Att testa MOBID:s validitet och reliabilitet hos personer med nedsatt kognitiv förmåga Att undersöka huruvida PAINAD kan användas för att observera smärta. Att jämföra CNPI 3 och PAINAD. Att jämföra och utvärdera VAS, FPS och RWS 4 och VRS smärtskattningsinstrument. Jämföra hur personer med svår demens kan skatta sin smärta genom VAS, FPS, VRS, Doloplus-2. Utveckling av ett lämpligt mätinstrument för observation av smärta hos personer med någon form av demens. Att utvärdera reliabiliteten hos NOPPAIN. Quasiexperimentell korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Jämförande studie med kvantitativ ansats. Tvärsnitts observationsstudie med kvantitativ ansats. Observationsstudie med kvantitativ ansats. Observationsstudie med kvantitativ ansats. Observationsstudie med videoinspelningar. Kvantitativ ansats. Observationsstudie med kvantitativ ansats. Deskriptivstudie av tvärssnittskaraktär genomförd med hjälp av videoinspelningar. Kvantitativ ansats. Observationsstudie med kvantitativ ansats. Prospektivkliniskstudie med kvantitativ ansats. Psykodynamisk trefasstudie med kvalitativoch kvantitativ ansats. Observationsstudie med kvantitativ ansats. 40 deltagare. (0) 135 boenden på vårdhem. (0) 77 boenden på vårdhem. (0) 73 boenden på vårdhem. (0) 26 boenden på vårdhem. (0) 26 boende på vårdhem. (0) 79 boenden på vårdhem. (0) 60 boenden på vårdhem. (0) 41boenden på vårdhem. (0) 129 patienter på sjukhus. (0) 28 hälso- och sjukvårdspersonal. 40 boenden på vårdhem. (0) 27/29 hög 25/29 medel 26/29 hög 27/29 hög 25/29 medel 26/29 hög 28/29 hög 24/29 medel 27/29 hög 28/29 hög 25/29 medel 22/25 hög 27/29 hög 1 VDS Verbal Descriptor Scale 2 NRS Numeric Rating Scale 3 CNPI Checklist of Nonverbal Pain Indicators 4 RWS Red Wedge Scale 17
23 Författare, år, land Syfte Design Urval (Bortfall) Kvalitets granskning Jordan, Regnard, O Brien & Hughes (2011) England Att jämföra PAINAD med DisDAT 5. Observationsstudie med kvantitativ ansats. 79 boenden på vårdhem. (0) 26/29 hög 5 DisDAT Distress assessment tool 18
24 DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultaten Personer med demenssjukdom kunde ha svårigheter att uttrycka sig verbalt och deras BPSD kunde likna uttryck för smärta vilket i sin tur kunde leda till misstolkningar, uteblivna- eller falska resultat då symtomen på demenssjukdom och symtom på smärta kunde vara svåra att särskilja från varandra (Husebo m. fl., 2009). Det fanns inget smärtskattningsinstrument som var komplett och de bör för bästa resultat kompletteras med varandra. Gärna verbala smärtskattningsskalor med observationsskalor för att få ett mätsäkert resultat (Jordan, Regnard m.fl., 2011; Ersek m.fl., 2010; Horgas m.fl., 2007). VRS, PAINAD och NOPPAIN ansågs vara smärtskattningsinstrument som var lämpliga för det kliniska användandet. Dessa visade sig vara enkla och tillförlitliga för hälso- och sjukvårdspersonalen att använda (Zwakhalen m.fl., 2012; Jordan m.fl., 2011; Ersek m.fl., 2010; Pesonen m.fl., 2009; Horgas m.fl., 2007). VAS, Doloplus-2, MOBID och PACSLAC visade sig vara mindre lämpliga att använda för att skatta smärta hos personer med demenssjukdom då de visade sig vara svåra att implementera kliniskt och fortsatt forskning samt studier med fler deltagare föreslogs för att fastställa tillförlitlighet (Zwakhalen m.fl., 2012; Torvik m.fl., 2010; Holen m.fl., 2007; Fuchs- Lacelle & Hadjistavropoulos, 2004). Resultatdiskussion Uppsatsförfattarna har kommit fram till att skatta smärta hos personer med demenssjukdom genom observationer kan leda till feltolkningar genom att BPSD kunde tolkas som ett uttryck för smärta då det istället kunde höra till demenssjukdomen. Detta var något som styrks av Nygaard (2005) och Husebo m.fl. (2009) som påvisade att vid bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom var det viktigt att hälso- och sjukvårdpersonal kunde tolka personers icke-verbala uttryck. Oro, nedstämdhet och panik kunde tolkas som tecken på smärta i vissa observationer, vilket gav ett felaktigt mätresultat i relevans till smärtan (Zwakhalen m.fl., 2012; Jordan, Regnard m.fl., 2011). Holen m.fl. (2007) påpekade vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal hade kunskap om hur smärtskattningsinstrumentet skulle användas för att undvika misstolkningar eller uteblivna resultat. Uppsatsförfattarna menar att då det visat sig vara en svårighet att tolka skillnaden mellan oro, panik, nedstämdhet och smärta hos personer med demenssjukdom kan feltolkningar leda till både över- och underdiagnostisering av smärtan. Dock anser uppsatsförfattarna att det är av större vikt att överdiagnostisera smärta hos personer med demenssjukdom än att smärtan inte blir 19
25 identifierad alls. Detta styrks även av Frampton (2003) som menade att riskerna med oidentifierad- eller dåligt behandlad smärta var att det kunde leda till depression samt förvärra symtomen på demenssjukdomen. I litteraturen fann uppsatsförfattarna att ingen av de observationsskalor som fanns utformade för personer med demenssjukdom bör användas enskilt. De observationsskalor som finns utformade bör användas tillsammans med någon annan observationsskala eller verbal smärtskattningsskala för att identifiera smärta (Jordan, Regnard m.fl., 2011; Ersek m.fl., 2010; Horgas m.fl., 2007). Horgas m.fl. (2008) menar att verbala smärtskattningsinstrument lämpar sig för personer med en mild grad av demenssjukdom, då de fortfarande har förmågan att kunna förstå och uttrycka sina tankar och känslor. Pautex m.fl. (2006) menade dock att verbala smärtskattningsinstrument även lämpar sig på personer med medel- till svår demenssjukdom. Uppsatsförfattarna anser att det är viktigt att poängtera att beteenden och uttryck kan vara olika mellan personer med demenssjukdom samt beroende på i vilket stadie av demenssjukdomen personen befinner sig i. Då det i studierna framkom att det inte fanns något smärtskattningsinstrument som var komplett kan det vara av vikt att kombinera flera instrument. Uppsatsförfattarna tycker vidare att detta är en viktig upptäckt och menar därför att det inte går att använda sig av ett smärtskattningsinstrument baserat på vilket sjukdomsstadie personen befinner sig i, utan hälso- och sjukvårdspersonal kan med fördel använda sig av flera olika smärtskattningsinstrument samt kombinera olika instrument. Observationsskalor bör kombineras med verbala smärtskattningsskalor för att säkerställa mästsäkerheten. Detta påtalades även i Horgas m.fl. (2007) studie. Personer med mild grad av demenssjukdom som fortfarande hade kvar sin förmåga att kunna förstå och uttrycka sina egna tankar, samt förstod hur mätinstrumentet fungerade, kunde med fördel använda sig av ett verbalt smärtskattningsinstrument för att skatta sin egen smärta (Torvik m.fl., 2010; Husebo m.fl., 2009; van Iersel m.fl., 2006). Uppsatsförfattarna är av den åsikten att hälso- och sjukvårdsperonalen initialt bör använda sig av någon verbal smärtskattningskala och låta personen med mild- till medelsvår demenssjukdom och som fortfarande har förmågan att uttrycka sig verbalt kvar skatta sin egen smärta. Pesonen m.fl. (2009) påvisade att VRS-skalan med olika adjektiv som uttrycker olika nivåer av smärta, visade sig vara en lämplig smärtskattningsskala att använda på personer med demenssjukdom. Något uppsatsförfattarna tror vara anledningen till att VRS visat sig kunna användas på personer med demenssjukdom är att de olika adjektiven som uttrycker nivåer av smärta är 20
26 enkla att förstå för personer med demenssjukdom då de kan ha svårt med det abstrakta tänkandet. Detta till skillnad från andra verbala smärtskattningsskalor där symboler ska tolkas och omvandlas till svar. Uppsatsförfattarna vill dock påpeka att om det finns tveksamheter om smärtskattningens trovärdighet bör en skattning göras med något annat smärtskattningsinstrument för att kunna utesluta eller påvisa att personen lider av smärta. Snow m.fl. (2004) menade att en person som drabbats av demenssjukdom och upplevde smärta hade svårt att dels lokalisera smärtan och dels att uttrycka smärtans känsla och intensitet. Uppsatsförfattarna har funnit att för dessa personer, som inte kan uttrycka och skatta sin smärta själva är NOPPAIN och PAINAD två observationsskalor som visade sig ge gott resultat. Zwakhalen m.fl. (2012), Jordan m.fl. (2011), Ersek m.fl. (2010) samt Horgas m.fl. (2007) påvisade att både PAINAD och NOPPAIN var tillförlitliga observationsskalor och enkla att använda. Med PAINAD observerades andning, negativa läten, ansiktsuttryck, kroppsspråk och avledning (Jordan, Regnard m.fl., 2011). I NOPPAIN observerades sex smärtrelaterade beteenden såsom uttryck av smärtord, smärtljud, smärtuttryck i ansiktet, gnuggning, om personen spänner sig och om den var rastlös (Horgas m.fl., 2007). Huruvida PAINAD kunde vara till hjälp för att skatta smärta hos personer med svår demenssjukdom var något som både van Iersel (2006) och Fuchs-Lacelle och Hadjistavropoulos (2004) efterfrågade mer forskning om i sina studier. Något som uppsatsförfattarna uppmärksammat är att i PAINAD och NOPPAIN observeras liknande uttryck på smärta och risken finns med de båda instrumenten att överdiagnosisera smärta. Att överdiagnostisera smärta är dock något som författarna till föreliggande översikt nämnt tidigare och då ansett att det är bättre att överdiagnositera än att underdiagnostisera, eller i värsta fall inte identifiera smärtan alls. Metoddiskussion Föreliggande studie genomfördes som en litteraturöversikt. Syftet med en litteraturöversikt är att beskriva och redogöra de kunskaper som redan finns inom ett område och ge uppslag till vidare forskning (Polit & Beck, 2012). Vetenskapliga artiklar till föreliggande litteraturöversikten söktes via Högskolan Dalarnas biblioteks databaser PubMed och CINAHL. Valda sökord ansågs relevanta för att få fram artiklar som motsvarade denna översikts syfte och frågeställningar. Sökningarna i de båda 21
27 databaserna resulterade i att samma artiklar ofta förekom i de båda databaserna. Dock anser uppsatsförfattarna det vara en styrka och att det påvisar att alla valda artiklar var relevanta för litteraturöversikten. Vetenskapliga artiklar som publicerades på andra språk än svenska och engelska exkluderades på grund av begränsade kunskaper i andra språk. Avsikten var att förhålla sig objektivt till de vetenskapliga artiklarnas innehåll och återge innehållet så sanningsenligt som möjligt. Vetenskapliga artiklar som kunnat vara av relevans för översikten kunde ha missats på grund av detta. Studier gjorda i Europa, USA och Kanada inkluderades i denna översikt då dessa länder anses ligga nära den Svenska sjukvårdskulturen. Antalet möjliga artiklar begränsades något av bristen på tillgänglighet av vetenskapliga artiklar i fulltext. På grund av tidsbrist beställdes inga artiklar som inte fanns tillgängliga i fulltext. Vetenskapliga artiklar som kunnat vara av relevans för översikten föll på grund av detta bort. Vidare vid sökning av de vetenskapliga artiklarna många träffar valdes att läsa var femte titel. Detta kan ha bidragit till att vi har gått miste om viktig kunskap för denna studie och detta anses vara en svaghet. En annan svaghet som uppsatsförfattarna vill lyfta fram var att vi inte fann några studier genomförda i Sverige på de två smärtskattningsinstrument som är översatta till det svenska språket. Detta hade varit intressant att ta del av och att det hade gett mer relevans till föreliggande översikt. Konklusion Att identifiera och skatta smärta hos personer med demenssjukdom kan vara svårt. Det krävs att hälso- och sjukvårdspersonalen är väl införstådda med de kommunikationsproblem som kan uppstå i mötet med personer med demenssjukdom. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör även vara bekant med de olika smärtskattningsinstrument som finns utformade för att använda kliniskt och veta hur dessa ska tillämpas innan de använder dem. I samtliga studier som låg till grund för denna översikt fastställdes att användningen av smärtskattningsinstrument var ett bra hjälpmedel för att identifiera och skatta smärta hos personer med demenssjukdom. Dock fanns det inget instrument som var komplett. Det efterfrågades fortsatt forskning för att 22
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret
Läs merSmärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera
Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Utvärdering av observationsskalan Abbey pain scale-swe Christina Karlsson Högskolan i Skövde Bakgrund Praktiknära forskningsfråga
Läs merSjuksköterskans identifiering av smärta hos äldre personer med demenssjukdom
Sjuksköterskans identifiering av smärta hos äldre personer med demenssjukdom -En litteraturstudie Anneli Bergkvist och Cathrine Wingh 2012 Examensarbete, Grundnivå 15 hp Omvårdnadsvetenskap Examensarbete
Läs merEn utmaning: Sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demens
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap En utmaning: Sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demens Författare Carina Blidmo Åsa Trolle-Lindgren Examensarbete i Vårdvetenskap
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs merDe 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention
SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merAtt identifiera och bedöma smärta hos personer med grav demenssjukdom - En litteraturstudie
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad Jenny From Helena Tagesson Att identifiera och bedöma smärta hos personer med grav demenssjukdom - En litteraturstudie Identifying
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merForsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland
Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Smärtbedömningsinstrument vid demenssjukdom Rapport-FoUrnalen 2010:2 - En litteraturstudie Pernilla Malmfors ISSN 1102-3805 Smärtbedömningsinstrument
Läs merKandidatnivå Sjuksköterskans identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom en litteraturöversikt
Examensarbete Kandidatnivå Sjuksköterskans identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom en litteraturöversikt Nurses identification of pain in persons with dementia a literature review Författare:
Läs merSmärtbedömning av person med demenssjukdom
Smärtbedömning av person med demenssjukdom Litteraturstudie Författare: Kaidi Juurmaa & Sara von Ahn Handledare: Siv Wictorin Nilsson Kandidatuppsats Våren 2014 Lunds universitet Medicinska fakulteten
Läs merIDENTIFIERING AV SMÄRTA HOS ÄLDRE PERSONER MED DEMENSSJUKDOM
Hälsa och samhälle IDENTIFIERING AV SMÄRTA HOS ÄLDRE PERSONER MED DEMENSSJUKDOM EN LITTERATURSTUDIE KAJSA FRITZIN ERIK HOLMER Examensarbete i omvårdnad Nivå 120-150 hp Sjuksköterskeprogrammet Juni 2010
Läs merSjuksköterskans omvårdnad av smärtdrabbade personer med demenssjukdom en litteraturöversikt
Examensarbete Sjuksköterskans omvårdnad av smärtdrabbade personer med demenssjukdom en litteraturöversikt Caring of pain affected people with dementia - a literature review Författare: Maria Millberg och
Läs merSjuksköterskors bedömning av smärta samt deras erfarenhet av att bedöma smärta hos personer med demens en litteraturstudie
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Sjuksköterskors bedömning av smärta samt deras erfarenhet av att bedöma smärta hos personer med demens en litteraturstudie Johanna
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merBedömning av smärta. Ulf Jakobsson Forskningsingenjör, Dr Med Vet Marianne Gustafsson Leg sjuksköterska, Med Dr. [Uppdaterad ]
Bedömning av smärta Ulf Jakobsson Forskningsingenjör, Dr Med Vet Marianne Gustafsson Leg sjuksköterska, Med Dr [Uppdaterad 2010-08-20] 2010-08-20 1 Bedömning av smärta Ulf Jakobsson, Forskningsingenjör,
Läs merSJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT SMÄRTBEDÖMA PATIENTER MED DEMENSSJUKDOM
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT SMÄRTBEDÖMA PATIENTER MED DEMENSSJUKDOM EN LITTERATURSTUDIE IDA ANDERSSON TOVE HÖJGÅRD-OLSEN Kandidatuppsats i omvårdnad Malmö Universitet 61-90 hp Hälsa och samhälle
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merLitteraturstudie i kursen Diabetesvård I
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar
Läs merDU KAN SMÄRTLINDRA LÄTT MED EN SMÄRTSKATTNING SOM ÄR RÄTT EN LITTERATURSTUDIE OM SMÄRTSKATTNING HOS ÄLDRE
Hälsa och samhälle DU KAN SMÄRTLINDRA LÄTT MED EN SMÄRTSKATTNING SOM ÄR RÄTT EN LITTERATURSTUDIE OM SMÄRTSKATTNING HOS ÄLDRE DIANA ERLANDSSON JANNIE PERSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs merKapitel 2 Fakta om demens
Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merEXAMENSARBETE. Identifiering och bedömning av smärta hos personer med demens. En litteraturstudie. Ronny Peterson Petter Tängman 2015
EXAMENSARBETE Identifiering och bedömning av smärta hos personer med demens En litteraturstudie Ronny Peterson Petter Tängman 2015 Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merObserverbara indikatorer på smärta hos personer med demenssjukdom - En litteraturstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv
Observerbara indikatorer på smärta hos personer med demenssjukdom - En litteraturstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv Isabel Brink & Elin Löf HT 2014 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Omvårdnadsvetenskap
Läs merKort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merLitteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Läs merSummary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion
Summary in Swedish Svensk sammanfattning Introduktion Ett stort antal patienter genomgår olika typer av kirurgi varje dag och många av dem kommer att uppleva postoperativ smärta. För att fånga upp dessa
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merSmärta hos personer med demens
Smärta hos personer med demens Sjuksköterskans roll i smärthanteringen En litteraturstudie Caroline Englund 2013 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Omvårdnadsvetenskap Examensarbete inom
Läs merManus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Läs merKropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom
Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merAtt identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom
C-uppsats Att identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom - Det är ingen gissningslek Författare: Catrin Gustavsson, Sofie Olofsson och Jenny Sandell Skogsmo Termin: HT 2012 Kurskod: 2OM340 Sammanfattning
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merJämförelse mellan vårdpersonalens smärtskattning av den äldres smärta och den äldres egen smärtskattning
Jämförelse mellan vårdpersonalens smärtskattning av den äldres smärta och den äldres egen smärtskattning examensarbete Christina Holmberg 2012 Examensarbete, magisternivå, 15 hp Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merUtveckling av en svensk version av smärtbedömningsinstrumentet PACSLAC i en population av personer med demenssjukdom
Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Utveckling av en svensk version av smärtbedömningsinstrumentet PACSLAC i en population av personer med demenssjukdom Rapport-FoUrnalen
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merALLMÄNSJUKSKÖTERSKANS INTERAKTIONER MED DEMENSSJUKA PERSONER
ALLMÄNSJUKSKÖTERSKANS INTERAKTIONER MED DEMENSSJUKA PERSONER EN LITTERATURSTUDIE OM HUR VERBALA OCH ICKE-VERBALA KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER KAN OPTIMERA OMVÅRDNADEN ANNIE GILLBERG JOHANNA HANSSON Examensarbete
Läs merUPPLEVELSE OCH BEHANDLING AV POSTOPERATIV SMÄRTA
Hälsa och samhälle UPPLEVELSE OCH BEHANDLING AV POSTOPERATIV SMÄRTA EN LITTERATURSTUDIE HELENA ISAKSSON JESSICA OLSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Institutionen för vårdvetenskap Maj/juni 2012
Läs merVak vid palliativ vård i livets slutskede
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:
Läs merManus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merHandfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merDEMENSSJUKDOM OCH SMÄRTA, ETT DUBBELT LIDANDE. En litteraturstudie om identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom
DEMENSSJUKDOM OCH SMÄRTA, ETT DUBBELT LIDANDE En litteraturstudie om identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merDen dementa patientens smärta så kan ambulanssjuksköterskan bedöma och lindra den
Humanvetenskapliga institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad- uppsats 15 hp Den dementa patientens smärta så kan ambulanssjuksköterskan bedöma och lindra den Mattias Karlsson & Niclas
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merStiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia
Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och
Läs merLeva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta
Läs merPunktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta
Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig
Läs merHur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden
Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och
Läs mer2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska
Läs merARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik
Läs merBilaga 6 till rapport 1 (5)
till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merUtformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Läs merRemeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas
Läs merUtformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merSnabbguide till Cinahl
Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merSmärtbedömning vid demens En litteraturstudie om sjuksköterskans ansvar vid smärtbedömning av äldre med en demenssjukdom
Linköpings Universitet Institutionen för Medicin och Hälsa Kandidatuppsats, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vårterminen 2018 Smärtbedömning vid demens En litteraturstudie om sjuksköterskans ansvar
Läs merSmärtbedömning av patienter med demens
Smärtbedömning av patienter med demens En litteraturöversikt om hur sjuksköterskan utför smärtbedömning i hälso- och sjukvården. Karlsson Agnes Wengle Malin Omvårdnad GR (C) Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng:
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merGMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning
2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade
Läs merSmärta och smärtskattning
Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att
Läs merråd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom
råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom Råd till dig som möter personer med kognitiv svikt/demenssjukdom Kognition hos människan
Läs merAlzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i
Alzheimers demens Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i vardagen. Svårt att hitta hemma hos sonen. Missat tandläkar- och frisörtider. Tycker själv
Läs merStudiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens
Läs merVård av en dement person i hemförhållanden
Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merSjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H
Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Läs merKognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merSkattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning
Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Patientperspektiv och Personalperspektiv Kerstin Eriksson Lotta Wikström Specialistsjuksköterskor inom intensivvård, fil dr
Läs merVad är normalt kognitivt åldrande?
Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet
Läs merEn fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Läs merSahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin
Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Forskningsmetodik - en introduktion 8 hp (kurskod MFM330) Projektledare
Läs mer