Båtplatser och framtidens hamnar och båtliv

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Båtplatser och framtidens hamnar och båtliv Slutversion Göteborg Projektet drivs av GR och finansieras av de åtta deltagande kustkommunerna samt:

2 Båtplatser och framtidens hamnar och båtliv Datum: Uppdragsnummer Utgåva/Status Version 1.0 Mattias Bååth Anna Westergården Sten Munthe Clas Asphage Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Organisationsnummer

3 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Kartläggning av befintliga båtplatser Metodik Befintliga hamnar Antal hamnar och båtplatser Ägandeform Vinterförvaring och hantering Gästplatser Service Miljöfaciliteter Slutsats Framtidens hamnar och båtliv Metodik Statistik över nuvarande båtliv Frågor för framtiden Beteendeförändringar Framtidens båtanvändande och båtplatser Tillgänglighet Ägandeform Krav på framtidens hamnar Exempel på förändring större hamn Turism och friluftsliv Dagens friluftsliv till sjöss Gästhamnen Hamnen för turister Krav på framtidens hamnar Exempel på förändring medelstor hamn Teknisk utveckling Tekniska system för ökad tillgänglighet Förvaring och sjösättning Krav på framtidens hamnar Exempel vinterförvaring Miljö och hållbarhet av 43

4 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Miljöprocessen Miljö och hållbarhetsarbete Krav på framtidens hamnar Slutsats Referenser Skriftliga källor Hemsidor Muntliga källor Bilagor Karta och tabell Göteborg 2. Karta och tabell Kungsbacka 3. Karta och tabell Kungälv 4. Karta och tabell Orust 5. Karta och tabell Stenungsund 6. Karta och tabell Tjörn 7. Karta och tabell Uddevalla 8. Karta och tabell Öckerö 9. Sammanställning enkätsvar 2 av 43

5 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx 1. Bakgrund och syfte GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) driver det treåriga ( ) projektet Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. Syftet med projektet är att etablera en fördjupad samverkan mellan kommuner, myndigheter och andra relevanta aktörer för att uppnå en hållbar utveckling av kust- och havsområdet i de åtta deltagande kustkommunerna. Det övergripande målet med projektet är att utarbeta en fördjupad strukturbild för kustzonen med gemensamma överenskommelser för hur kustzonen ska utvecklas och bevaras från Uddevalla i norr till Kungsbacka i söder. Strukturbilden och överenskommelserna ska fungera som ett verktyg och underlag för kommunernas kommande arbete med översiktlig planering i sina respektive kust- och havsområden. Arbetets planeringshorisont är år Ett av kustzonsprojektets delmål är att utarbeta en kunskapsplattform, innehållandes både rapporter och geodata för att underlätta kommunernas översiktliga planering i kust- och havsområdet. För att nå målet samlas dels befintliga planeringsunderlag in och dels tas nya planeringsunderlag fram. Projektet beskrivs ytterligare i den projektplan som upprättats (Göteborgsregionens kommunalförbund , reviderad ). Projektet bedrivs i ett antal arbetsgrupper. En av dessa är arbetsgrupp Upplevelser där bl a temaområdet båtliv ingår. De deltagande kommunerna har efter inventering av befintligt planeringsunderlag genomfört en prioritering av vad de ser störst behov av att komplettera underlaget med. En gemensam båtplatsinventering prioriterades högt av majoriteten av de deltagande kommunerna och anses vara ett viktigt underlag i den framtida kust- och havsplaneringen. Eftersom behovet av båtplatser inte anses kunna lösas med utbyggnad av nya båtplatser i vattnet, mer än marginellt, behöver bilden även kompletteras med ett framåtsyftande underlag där alternativa lösningar för ett framtida hållbart båtliv beskrivs och analyseras. Denna rapport hanterar således följande delar: Kartläggning av befintliga båtplatser Beskrivning av möjliga alternativa lösningar för ett framtida hållbart båtliv Rapporten ska utgöra underlag för arbetsgruppens fortsatta arbete och utifrån detta vara ett underlag till den gemensamma kustplaneringen. 3 av 43

6 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx 2. Kartläggning av befintliga båtplatser 2.1 Metodik Inventering av befintliga båtplatser har skett genom sammanställning av befintligt underlag från län, kommuner och andra aktörer. Underlaget var olika utförligt för olika kommuner. För att komplettera underlaget har därför alla kommuner kontaktats. Utifrån sammanställning av kontaktkuppgifter har också enkäter skickats ut till de hamnar där uppgifter saknats. Slutligen har digitala sökningar och telefonsamtal använts för ytterligare kompletteringar. För att fånga upp de hamnar som inte ingår i något register har kontroller gjorts mot ortofoton och ett antal möjliga hamnar har identifierats och diskuterats med respektive kommun. Sammanställningen är i stort sett komplett avseende placering av hamnar, deras storlek, ägandeform och hanteringsmöjligheter. Brister i svarsunderlaget finns framför allt i befintlig miljöhantering samt till viss del även i befintliga faciliteter. Svårigheten har varit att hitta kontaktpersoner för respektive hamn och i nästa steg att få dessa att engagera sig och lämna uppgifter. En annan svårighet har varit att de kommunala kontakter som främst kan ha information kring hamnarna inte har ingått i arbetsgruppen. T ex har miljö- och hälsoskyddsavdelningarna information utifrån sin tillsyn, men de har inte ingått i arbetsgruppen. För att få ett komplett underlag föreslås att respektive kommun ser över sina anläggningar och kompletterar saknade uppgifter i bilaga. I rapporten redovisas sammanställningar utifrån olika frågeställningar. Som bilaga finns även kartor och sammanställningar kommunvis. Ytterligare information finns hos GR, t ex har vi valt att inte redovisa kontaktuppgifter till de berörda hamnarna. 4 av 43

7 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx 2.2 Befintliga hamnar Sammanställningen av befintliga hamnar och båtplatser bygger på information från kommunerna, kompletterad med information från respektive hamn. En fullständig sammanställning finns kommunvis i bilaga 1-8. De uppgifter som sammanställts är: Antal båtplatser Antal gästplatser Antal platser för vinterförvaring Organisationsform Om det finns ramp och/eller kran för båtupptagning Om det finns service i form av el, vatten, dusch och toalett Om det finns miljöfaciliteter i form av avfallshantering, miljöstation, sugtömning och spolplatta Sammanställningen omfattar hamnar med över tio båtplatser. Ett antal hamnar med färre än tio båtplatser redovisas också, men för dessa har inte gjorts någon riktad sammanställning. Sammanställningen visar på olika typer av frågeställningar och det går därför inte att summera alla svar rakt av. Av hamnarna finns t ex de som bara har fasta båtplatser, de som bara är gästhamnar och de som har både fasta platser och gästplatser. Flera av hamnarna med fasta platser har även vinterförvaring, men det finns också företag som enbart har vinterförvaring och inga platser i vattnet Antal hamnar och båtplatser Inom Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla kommuner finns drygt båtplatser i småbåtshamnar med fler än tio båtplatser. Dessa är fördelade på 515 hamnar. Om man lägger till båtplatser i hamnar med färre än tio båtplatser bedöms antalet vara cirka Flest hamnar och båtplatser finns av förklarliga skäl i Göteborg där ca 40 % av båtplatserna återfinns (ca platser), se figur 1-4. Därefter följer Kungsbacka med ca 14 % av båtplatserna och Kungälv och Tjörn med vardera ca 10 % av platserna Antal båtplatser per kommun Figur 1. Antal båtplatser per kommun. 5 av 43

8 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Figur 2. Samtliga småbåtshamnar med fler än tio båtplatser. 6 av 43

9 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Figur 3. Samtliga småbåtshamnar fördelade efter storlek. 7 av 43

10 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Andel båtplatser per kommun i procent 8% 5% 10% 40% 4% 9% 10% 14% Göteborg Kungsbacka Kungälv Orust Stenungsund Tjörn Uddevalla Öckerö Figur 4. Andel båtplatser per kommun. Indelningen av hamnarna bygger på ägandeformen och i vissa fall kan därför en hamn vara uppdelad i flera hamnar då de har olika äganden eller består av flera föreningar. De flesta hamnar är små till medelstora. 74 % av hamnarna har 100 platser eller färre, se figur 5. Om man räknar in de hamnar där uppgift om antalet platser saknas är siffran troligen något högre, då de hamnar där uppgift saknas förmodligen finns i denna kategori. Denna kategori står för drygt 20 % av antalet båtplatser. De stora hamnarna med över 500 platser är få, 18 st i de berörda kommunerna. Tillsammans står dessa för 35 % av båtplatserna, se figur 6. De största hamnarna med fasta platser är Björlanda kile i Göteborgs kommun (2 300 platser), Hinsholmen i Göteborgs kommun (1 500 platser), Saltholmen i Göteborgs kommun (1 000 platser), Nordön i Kungälvs kommun (1 260 platser) och Marstrand i Kungälvs kommun (1 130 platser). 8 av 43

11 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Andel av småbåtshamnarna i respektive storleksgrupp (%) 2,00% 3,60% 13,20% 8,00% 11,40% 61,80% < > 500 ej svar Figur 5. Andel av antalet småbåtshamnar i respektive storleksgrupp. Antalet båtplatser i respektive storlekskategori > Figur 6. Diagram med antalet båtplatser i respektive storleksgrupp Ägandeform Över hälften, 60 %, av hamnarna drivs som ekonomiska föreningar, se figur 7-9. Dessa hamnar rymmer 53 % av antalet båtplatser. 17 % av hamnarna är kommunala anläggningar. De kommunala anläggningarna är generellt större och rymmer cirka 23 % av platserna. Övriga ägandeformer är privata (12 %), aktiebolag (10 %) samt någon enstaka stiftelse. 9 av 43

12 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Tillsammans med hamnstorleken kan konstateras att den vanligaste småbåtshamnen är en ideell förening med båtplatser. Av de stora hamnarna är de flesta kommunalt ägda. Av de hamnar som räknas upp ovan ägs de stora hamnarna i Göteborg av det kommunala bolaget GREFAB och även hamnen i Marstrand är kommunal, medan Nordöns hamn i Kungälv är en ekonomisk förening. Förutom de stora kommunala hamnarna i Göteborg finns ett flertal kommunala hamnar i Orust, Uddevalla och Stenungsunds kommuner, medan kommunala hamnar i princip saknas i Kungsbacka, Tjörn och Öckerö. För ägandeformen finns en viss osäkerhet då uppgifter inte gått att få fram från alla hamnar. Osäkerheten är relativt jämnt fördelad över kommunerna, förutom för Uddevalla kommun där den är något större. Fördelningen kan i vissa fall vara något otydlig då t ex kommuner ibland hyr ut anläggningar till föreningar. Andel av respektive ägarform (%) 16,79% 9,77% 12,28% 0,50% 60,40% Aktiebolag Ekonomisk förening Förening Kommunal Privat Figur 7. Antal småbåtshamnar med respektive ägandeform. 10 av 43

13 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Figur 8. Samtliga småbåtshamnar med ägandeform. 11 av 43

14 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Antal båtplatser per ägandeform Aktiebolag Ekonomisk förening Kommunal Privat Figur 9. Antal båtplatser per ägandeform. 2.3 Vinterförvaring och hantering Knappt 60 % av hamnarna har angivit att de erbjuder vinterförvaring, se Figur 10. Vinterplatserna finns främst i de små till medelstora hamnarna samt i de största hamnarna i Göteborg. Antal hamnar med vinteruppställningsplatser per storlekskategori < > 500 ej svar Figur 10. Antal hamnar med vinteruppställning per storlekskategori. 12 av 43

15 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Det finns även ett antal företag som enbart erbjuder vinterförvaring. Inom berörda kommuner finns få sådana och de ligger ändå vid vattnet och kombineras med annan båtverksamhet som t ex varvsverksamhet. Lerkils varv i Kungsbacka är ett exempel som har ett fåtal antal sjöplatser och ett större antal platser för vinterförvaring. Vänersborg och Trollhättan är exempel på kommuner som satsat på anläggningar för enbart vinterförvaring i bra kommunikationslägen. Exempel på hamnar med stort antal vinterförvaringsplatser i berörda kommuner är Björlanda kile i Göteborgs kommun (1 500 platser), Fiskebäck i Göteborgs kommun (800 platser), Hinsholmen i Göteborgs kommun (900 platser), Torslanda lagun i Göteborgs kommun (800 platser) och Öckerö hamn (450 platser). Mest komplett gällande upptagning av båtar är underlaget från Kungsbacka, Kungälv och Öckerö kommuner. Av de anläggningar där uppgift finns anger cirka 50 % att de har båtupptagningsramp och cirka 40 % att de har båtupptagningskran Gästplatser 55 % av hamnarna uppger att de förutom permanenta båtplatser erbjuder gästplatser, se figur Dessa uppgår till minst stycken inom de aktuella kommunerna. Flera hamnar har uppgett att de erbjuder gästplatser men uppgift om antal saknas. Det rör sig troligen om ett fåtal platser per hamn, men kan sammanlagt bli ett par hundra platser. Även de flesta gästplatserna, 68 %, finns inom ideella hamnar. 20 % är gästplatserna är kommunala. Kungälv och Öckerö kommuner är de som har flest gästplatser i förhållande till det totala antalet platser. Antal gästplatser per kommun Figur 11. Antal gästplatser. 13 av 43

16 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Figur 12. Småbåtshamnar med gästplatser. 14 av 43

17 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Antal gästplatser per ägandeform Aktiebolag Ekonomisk förening Kommunal Privat Figur 13. Antal gästplatser per ägandeform Service När det gäller service som tillgång till vatten och el för båtplatserna har det varit svårt att få en heltäckande bild då många uppgifter saknas. Flera hamnar anger också att delar av platserna har detta. För Kungälvs och Öckerö kommuner är dock bilden relativt heltäckande. I dessa kommuner anger cirka 40 % av hamnarna att de har tillgång till vatten och lika stor andel har tillgång till el, se figur Dusch och toalett är kanske främst aktuellt för gästhamnar. Av dessa har huvuddelen tillgång till både toalett och dusch Miljöfaciliteter Det är svårt att dra några slutsatser angående hur stor del av hamnarna som erbjuder olika miljöfaciliteter då svarsfrekvensen varit mycket låg. 15 av 43

18 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Andel hamnar med vatten i Kungälv och Öckerö kommuner 37% 63% ja nej Figur 14. Andel hamnar med vatten. Andel hamnar med el i Kungälv och Öckerö kommuner 57% 43% ja nej Figur 15. Andel hamnar med el. 16 av 43

19 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Slutsats Sammanställningen visar att det i berörda kommuner finns 515 småbåtshamnar med mer än tio platser, som tillsammans har cirka båtplatser. Cirka av dessa är gästplatser. Den typiska småbåtshamnen har mindre än 100 platser och drivs ideellt som en ekonomisk förening. En stor del av antalet platser (35 %) finns dock i stora hamnar med över 500 platser. Drygt hälften av hamnarna har angivit att de erbjuder vinterförvaring. Uppgifterna om service och miljöfaciliteter är inte kompletta. Utifrån de kommuner som är relativt heltäckande kan konstateras att cirka 40 % av hamnarna har tillgång till vatten och el och att de flesta gästhamnar har toalett och dusch. Sammanställningen grundar sig på befintligt underlag från kommuner och andra organ samt mailutskick till småbåtshamnarna. Svarfrekvensen har varit relativt låg och för att få ett heltäckande underlag behöver kompletteringar göras i ett antal kommuner. Erfarenheter från den sammanställning som gjorts av Kungälvs kommun (Kungälvs kommun juni 2017) visar att detta bör göras med telefonsamtal och platsbesök. 17 av 43

20 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx 3. Framtidens hamnar och båtliv 3.1 Metodik Sammanställningen av befintliga hamnar har även utgjort underlag för diskussion kring framtidens båtliv. Här har saknade uppgifter inte samma betydelse utan det går ändå att se trender och mönster. För diskussion kring framtida trender och behov har även litteraturstudier och kontakter med branschen genomförts. En workshop genomfördes också med arbetsgruppen Slutligen har de enkäter som skickats ut till enskilda hamnar innehållit frågor om hur man ser på framtiden. För dessa frågor har ca 70 svar inkommit. Tankar kring framtidens båtliv har åskådliggjorts i skisser för en större hamn och en medelstor hamn. Ett utvecklat resonemang förs också kring system för vinterförvaring. 3.2 Statistik över nuvarande båtliv Västkusten har med sin skärgård och unika natur utmärkta förutsättningar för ett rikt båtliv. En levande skärgård som genom allemansrätten och strandskyddet är öppen och tillgänglig för alla, bidrar också till utmärkta förutsättningar. Fritt handredskapsfiske längs våra kuster ger ett ytterligare värde för båtlivet. Svenskarna är ett båtintresserat folk och båtlivet är en av de största folkrörelserna. Enligt Fakta om båtlivet i Sverige (Sweboat 2017) har en tredjedel av landets vuxna befolkning färdats med fritidsbåt minst en gång per säsong. Det finns ingen exakt siffra som anger hur många fritidsbåtar det finns i landet. Transportstyrelsen genomför periodiska båtlivsundersökningar där den senaste genomfördes Utifrån bl a båtlivsundersökningen tar Båtbranschens riksförbund, Sweboat, fram årliga sammanställningar om båtlivet i Sverige. I båtlivsundersökningen från hösten 2015 uppskattades det totala antalet fritidsbåtar i Sverige till st. Jämfört med undersökningen från 2004 visar det på en ökning med cirka fritidsbåtar. Havsmiljöinstitutet konstaterar att antalet fritidsbåtar har ökat med 50 % från 1971 till 2015 eller cirka 1 % per år. Enligt båtlivsundersökningen från 2015 finns 13 % av fritidsbåtarna på Västkusten (Halland, Göteborg och Bohuslän). Sammanställningen i denna rapport visar på ca båtplatser i de ingående åtta kommunerna. Vanligaste båttypen är enligt båtlivsundersökningen motorbåtar utan övernattningsmöjligheter med motor på minst 10 hk, se Tabell 1. De utgör 28,7 % av båtbeståndet. Näst vanligaste båttyperna är jolle, eka och roddbåt utan motor som utgör 23,3 % av båtbeståndet. Kategorin helt öppen båt med motor under 10 hk utgör 17,4 % av båtbeståndet. Andelen båtar som det går att övernatta i är 20,7 %. 18 av 43

21 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Tabell 1. Båtbeståndet fördelat på båttyper Båttyp Procent 2010 Procent 2015 Antal 2015 Kanadensare, kajak 6,0 9, Jolle, eka, roddbåt utan motor 18,0 23, Helt öppen båt motor under 10hk 18,4 17, Totalt liten båt 42,5 50, Motorbåt motor på minst 10hk utan Övernattningsmöjligheter Segelbåt, segeljolle utan Övernattningsmöjlighet 32,0 28, ,6 2, Totalt dagstursbåt 36,8 31, Ruffad motorbåt, avsedd för övernattning 13,6 11, Ruffad segelbåt avsedd för övernattning 7,1 6, Totalt båtar avsedda för övernattning 20,7 17, Totalt antal båtar i sjödugligt skick 92, Från Fakta om båtlivet i Sverige 2017 (Sweboat) Drygt sju av tio (72 %) av båtarna är under 6 meter långa. Knappt 30 % är mellan 6 och 11 meter långa, medan 1,7 % av båtarna är mellan 11 och 15 meter långa. Havsmiljöinstitutet har sammanställt underlag från Transportstyrelsens båtlivsundersökning (Transportstyrelsen 2016) som visar att sedan 1970-talet har inte bara antalet båtar ökat utan båtarnas storlek och motoreffekt har också ökat, se Figur 17. Figur 16. Andelen båtar och deras motoreffekt har ökat. 19 av 43

22 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Figur 17. Utvecklingen av fritidsbåtar. Från Havsmiljöinstitutet med underlag från Transportstyrelsens båtlivsundersökning (2016) Människor i alla åldrar och ur alla samhällsgrupper är ute på havet. Närmare 1,5 miljoner vuxna svenskar (mellan år) fördelat över nästan 1 miljon hushåll vistades i fritidsbåt under Motsvarande siffra 2010 var 2,5 miljoner och för ,8 miljoner. En förklaring till minskningen antas delvis bero på det fina vädret sommaren 2010 och dåliga vädret under sommaren Av Tabell 2 framgår vad människor anser är viktigt för en bra båtupplevelse. Tabell 2. Hur viktig är upplevelsen? (Medelvärde på en 5-gradig skala) Naturupplevelsen 4,5 Frihetsupplevelsen 4,4 Besöka unika platser 3,2 Bra komfort ombord 3,0 Tillgång till toaletter i gästhamn 2,8 Social samvaro i hamn 2,6 Servicen i gästhamn 2,5 Undersökning från Fakta om båtlivet i Sverige 2017 (Sweboat) 20 av 43

23 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Totalt var antal båtanvändningsdagar under perioden maj september miljoner, motsvarande siffra 2010 var 20,5 miljoner. Hur båtarna används framgår av Tabell 3. Tabell 3. Hur används båtarna (procent) Dagsturer 63 Fisketurer 47 Ute i skärgård m m på semester 12 Transport till sommarstuga, affär m m 10 Helger med övernattning 8 Längre resor på semester 4 Att åka ut och dyka 2 Uthyrning 0 Annat 2 Undersökning från Fakta om båtlivet i Sverige 2017 (Sweboat) 3.3 Frågor för framtiden Utifrån undersökningarna om nuvarande båtliv kan konstateras att båtanvändandet har förändrats. Antalet fritidsbåtar har ökat stort under de senaste 50 åren, men ökningen har planat ut något under de senaste åren. Båtarnas storlek och motoreffekt har ökat. Samtidigt har antalet dagar som den genomsnittliga båten används minskat och var i båtlivsundersökningen för dagar. Utifrån ovanstående har vi valt att dela upp diskussionen kring framtidens hamnar på fyra områden: Beteendeförändringar Friluftsliv och turism Teknisk utveckling Miljö och hållbarhet De två första hanterar krav och förändringar hos brukaren medan de två sista hanterar krav och möjligheter för hamnanläggningen. Syftet är att se vilka mönster på förändringar som kan ses idag, men också på vad som kan hända inom planeringshorisonten till av 43

24 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx 3.4 Beteendeförändringar Utifrån statistiken från de senaste båtlivsundersökningarna och de enkätundersökningar vi genomfört ställer vi oss frågorna: - Vilka är framtidens båtanvändare? - Vilka behov ställer de på hamnen? Framtidens båtanvändande och båtplatser Statistiken över båtinnehavet de senaste åren visar att antalet fritidsbåtar ökat kraftigt sedan 1970-talet, men att ökningen avtagit under senare år. Undersökningar visar också att det framför allt är de mindre båtarna som ökar i antal medan de stora båtarna minskar något. Det stämmer överens med inkomna enkätsvar där flera hamnar anger ett ökat antal styrpulpetbåtar för dagsturer men att de riktigt stora båtarna samt segelbåtarna minskar i antal. Styrpulpetbåtar ställer framför allt krav på bredare båtplatser. Det stämmer överens med de enkätsvar som inkommit, där det anges brist på bredare platser, men även brist på platser för större båtar. Här har också flera hamnar begränsningar i djupgående och vilken typ av båtar man kan ta emot. Av de ca 70 enkätsvar som inkommit anger de flesta hamnar som är öppna för allmän kö att de har en kötid på minst fem år. Det finns även de som anger kö på år. De hamnar som angivit att de har lång kö är framför allt hamnar i större eller semesterpopulära orter. Det är också hamnar med relativt god tillgänglighet. Kommunala bolaget GREFAB förvaltar båtplatser på tolv anläggningar i Göteborgs kommun. På sin hemsida ( anges prognoser för kötid i olika anläggningar och för olika storlekar på platser. Prognosen visar generellt på längre kötid för större och bredare platser. Svårigheten med att skapa fler båtplatser är att det ofta saknas ytor. Många hamnar ligger i trånga lägen där tillgången till lämpliga områden är begränsad. Det är också svårt att skapa nya hamnar då en stor del av de mark- och vattenområden som skulle vara möjliga är skyddade på olika sätt. Att anlägga en ny småbåtshamn är en ofta kostsam och lång process. Effektivisering av befintliga hamnar kan därför vara en bättre väg att gå än att driva processer för nyanläggning. Tillvägagångssätt och svårigheter vid nyetablering av småbåtshamnar redovisas bl a i det planeringsunderlag som Tjörns kommun tagit fram (Ramböll Sverige AB ). Vid diskussion med företrädare för hamnar och andra i branschen anges båtfolket ofta som en åldrande skara där de typiska småbåtsföreträdarna är ett par i övre medelåldern med god inkomst. Ett generationsskifte pågår men yngre båtanvändare ställer andra krav och har andra förutsättningar än de generationer som bidragit till den stora ökningen av fritidsbåtarna under andra halvan av talet. Att köpa en båt innebär en stor investering. Det innebär också att man låser sig för att använda båten samt att man tar på sig ett ansvar för drift och underhåll. Detta gör att andra nyttjandeformer som hyra och båtpooler kan vara attraktiva för framtiden. 22 av 43

25 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Tillgänglighet Båtlivsundersökningen visar ett ökat användande för dagsturer. Det gör att behovet av tillgänglighet till båtplatsen ökar. Om båten bara ska användas över dagen måste det vara lätt att tas sig till hamnen och det ska gå snabbt att komma ut i skärgården. Att ha möjlighet att komma ut med båt utan att lägga all sin lediga tid på båten är också något som lyftes i bl a workshopen med arbetsgrupp Upplevelser För att underlätta detta skulle ett ökat serviceutbud kunna finnas i hamnen. Andra ägandeformer och förvaringsmöjligheter är också frågor som aktualiserats Ägandeform Båtpooler har dykt upp på marknaden som ett alternativ till att äga en egen båt. Bakgrunden är att det blir allt dyrare att äga sin båt och att de som äger en båt spenderar allt mindre tid på båten. Man slipper då också arbetet med båtplats, vinterförvaring, underhåll etc. Idag finns ett antal aktörer på marknaden, främst i storstäderna som Stockholm och Göteborg. Bland de aktörer som erbjuder båtpooler är det t ex vanligt att ett antal familjer delar på en båt ( Båtpooler kan bli ett alternativ framförallt i storstadsområden eller i attraktiva hamnar. Intressant kan båtpooler också bli i lägen med god tillgänglighet. Där skulle det innebära att man inte är beroende av bil för att ta sig till hamnen och att även kostnaden för att kunna ta del av båtlivet begränsas. I en båtpool tar du på dig en viss kostnad som medlem i poolen. En annan variant skulle kunna vara att hyra båt. Det kan vara aktuellt för den som vill prova båtlivet i nya områden eller för utlänska besökare Krav på framtidens hamnar Den typiske båtanvändaren kommer att förändras i framtiden. Fler människor kommer att vilja ha möjlighet till båtliv framöver och köerna för båtplats kommer att finnas kvar. Frågor att ta med sig utifrån framtida beteendeförändringar är: Anpassning till aktuella båttyper. Möjligheten att anlägga nya hamnar är begränsad. Genom en översyn av befintliga anläggningar borde ett effektivare nyttjande kunna öka antalet båtplatser, se exempel nedan. Andra typer av ägandeformer kommer att bli aktuella. Båtpooler prövas idag på flera håll och en annan variant är hyra av båt. Dessa former ställer ökat krav på kringservice och underhåll där hamnarna behöver anpassas. Det finns inte en samlad bild av den perfekta hamnen utan olika hamnar kommer i olika utsträckning att anpassas mot olika behov. T ex den tätortsnära hamnen med god tillgänglighet och mycket service för den som vill ta sin egen eller den hyrda båten på en dagstur eller den lugna mindre hamnen med ytor för den som själv vill fixa och arbeta på sin båt under längre perioder. 23 av 43

26 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Exempel på förändring större hamn Ett exempel på hur en större hamn skulle kunna förändras med fokus på fler och bättre båtplatser har tagits fram. Det är en fiktiv hamn där vi försökt lyfta fram de problem som nämnts i diskussioner under projektets gång. Den hamn vi studerat är en större hamn med plats för över 500 båtplatser. Den innehåller både fasta båtplatser och gästplatser. Hamnen ligger väl skyddad från korta vågor som byggs upp snabbt. När det under längre tid blåser med hög vindstyrka skapas långa vågor, vilket gör att dyningar nästan obehindrat kan leta sig fram till hamnens direkta närhet. Problembild Nuvarande utformning på hamnen är ganska väl fungerande, se figur 18. Dock finns det bryggor där både privata och gästande platser förekommer, vilket kan skapa viss förvirring och onödigt cirkulerande med båtarna. Det kan också bli påfrestande vid längre tids vind. Förtöjning på bommar uppskattas av de flesta och upplevs som tryggt. Nackdelen är att det kan bli oerhört stora påfrestningar i infästningen av bommar till brygga när vinden ligger på från sidan. Förtöjning med fast akterlina, även kallad mooring-lina, är ett omdiskuterat ämne. Samtidigt som det ger en trygg förtöjning och är enkel och billig att anlägga anses den vara jobbig att hantera vid förtöjning då den är skitig och tung. Inte heller är det särskilt lätt att som angörande båt se var det finns en ledig lina om många båtar ligger i hamnen. Då hamnen passeras av ett stort antal båtar under säsong bör möjlighet att tillfälligt förtöja vara stor. Även om antalet båtplatser är stort saknas till stor del kringservice i form av förvaring och möjligheterna till reparationer är begränsade. Möjlig framtid Hamnens möjligheter till ytterligare skydd mot inbärning av långa vågor bör ses över. En åtgärd skulle kunna vara att förlänga befintlig vågbrytare genom anläggande av en vall. Vågbrytande flytbryggor har dock svårigheter att hantera långa vågor som dyningar. En annan möjlighet kan vara att anlägga dubbla vågdämpande flytbryggor som kan samverka. Slitaget på dessa bryggor kommer dock vara stort och kräva kontinuerlig kontroll. Hamnens brygglayout är generellt god, men bör förtydligas och med fördel separera gästande och privata bryggor i möjligaste mån. Då en stor andel av platserna är fasta bör ett system införas där tillfälligt lediga fasta platser enkelt kan ses och samnyttjas under veckor med väldigt hög belastning, se Figur 19. Brygga med sugtömning av septitank bör placeras där de flesta båtarna passerar, också de som inte stannar över natten. Då många båtar är i rörelse placeras 24 av 43

27 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx denna brygga med fördel frånskilt de övriga bryggorna för att minimera risken till långvarig förtöjning. Bryggor för tillfällig förtöjning bör märkas upp tydligt. Dessa kan eventuellt bestå av långsides platser vid befintlig kajkant. Vid kajen finns möjlighet till upptagning av båtar med kran samt viss uppställning och reparation. Dagens stora parkeringsyta skulle också kunna minskas för att nyttjas för andra ändamål. Till exempel skulle magasin kunna byggas närmast huvudvägen för att skapa en trevligare inramning. Magasinen kan vintertid användas till vinterförvaring av båtar, medan de på sommaren kan tjänstgöra som affärslokaler för tillfälliga mindre butiker. Tänk Smögens sjöbodar med trevliga butiker, kombinerade med inkomstbringande vinterförvaring av båtar i direkt anslutning till befintligt varv med upptagningsmöjlighet. På ytor för båtuppställning på vintern skulle uppställning av husbilar kunna tillåtas sommartid. Figur 18. Den större hamnen idag 25 av 43

28 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Figur 19. Exempel på förändring av den större hamnen för att bättre möta framtidens behov och skapa fler båtplatser inom befintlig yta. 26 av 43

29 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx 3.5 Turism och friluftsliv Statistiken i Tabell 2 visar att för många är det naturupplevelsen och frihetskänslan som gör att båtliv är en attraktiv form av friluftsliv. Det finns också en längtan att besöka unika platser. Utifrån båtlivets betydelse för turismen och båtlivets möjlighet till friluftsliv ställer vi oss frågorna: - Vad gör att båtliv är en attraktiv form av friluftsliv, hur kan det förväntas förändras framöver och vad innebär det för hamnarna? - Vilken betydelse har hamnen för turismen på västkusten? Dagens friluftsliv till sjöss Genom allemansrätten har vi i Sverige en unik möjlighet att komma ut i skärgården. Som Tabell 2 visar är naturupplevelsen, frihetsupplevelsen och möjligheten att besöka unika platser de viktigaste faktorerna för upplevelsen. Utifrån Tabell 3 om hur båtarna används har dagsturerna ökat och andelen som spenderar en semestervecka med båten eller åker ut och övernattar en helg har minskat något Gästhamnen Sammanställningen av båtplatser visar på cirka gästplatser i berörda kommuner. Här finns dock troligen ett visst mörkertal och antalet platser kan vara något fler. Rena gästhamnar och hamnar som har gästplatser framgår av Figur 12. Några av de stora gästhamnarna är Göteborgs roddförening (530 platser), Nordön och Marstrand i Kungälv (640 respektive 275 platser), Källö-Knippla i Öckerö kommun (130 platser), Styrsö Ekudden i Göteborgs kommun (130 platser), Vrångö fiskehamn i Göteborgs kommun (130 platser) och Kärringön i Orust kummun (125 platser). Den ökande andelen dagsturer gör att hamnens läge får ökad betydelse då det blir viktigare med god tillgänglighet och att snabbt komma ut till sjöss. Många gästhamnar är privata och för att driva dem krävs att ekonomin går ihop. Vid ett seminarium i norra Bohuslän under hösten 2017 (Heestrand 17 oktober 2017) diskuterades framtidens gästhamnar. Det som konstaterades var att säsongen måste bli längre för att ekonomin ska klaras. En längre säsong kan t ex skapas med ett ökat aktivitetsutbud. Många har idag båten liggande i hamnen hela säsongen och kommer dit på helgerna, men utan att åka ut till sjöss. För dessa bryggseglare blir utbudet och gemenskapen i hamnen extra viktig. Kopplingen till andra användningsområden diskuterades. Många hamnar har t ex ställplatser för husbilar. Då kan familjer med husbil-båt träffas och gästhamnens service kan nyttjas under en längre säsong Hamnen för turister Hamnens del i samhället diskuterades som en viktig faktor vid seminariet i Heestrand och det nämndes även vid workshopen i arbetsgrupp Upplevelser Om hamnen i sig är en målpunkt där man kan promenera och ta del av utbudet ökar attraktiviteten både för båtturister och andra turister. 27 av 43

30 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Möjligheten att hyra båt kan innebära att långväga gäster inom landet eller utländska gäster får ökad möjlighet att prova båtlivet. Bohuslän listades t ex under 2013 som en av världens vackraste vildmarker av tevekanalen CNN. Många utländska gäster från grannländer som Norge, Tyskland och Nederländerna har också egen båt och behöver plats i Sverige för att förvara båten vintertid. Möjligheten att nyttja båtar vid brygga som vandrarhem och B&B kan vara ett sätt att förlänga säsongen. Om fler ska ha möjlighet att både komma ut till sjöss och besöka attraktiva hamnar har båtpooler och båthyra nämnts tidigare. För andra kan turtrafik och båtcharter vara alternativ. Här krävs i så fall ett ökat behov av tillgängliga hamnar då dessa fartyg kan kräva ett något större djup och har behov av kaj. Idag finns ett flertal bolag som ordnar båtcharter som räkkryssningar och fisketurer. Det finns också kollektivtrafik till delar av skärgården via Västtrafik. Inom båtbranschen finns också ett kulturarv där äldre skutor är attraktiva att visa upp och resa med. Även denna typ av båtar kan kräva större djup och kaj. Det finns även andra typer av turism i skärgården som kanske inte alltid är förenliga med småbåtslivet. Många söker sig t ex till skärgården för att uppleva lugnet och tystnaden och här kan en ökad båtturism med högre hastigheter och bullrande båtar vara ett problem. Kajakturism är också en populär aktivitet som kan vara svåra att förena med övrig båtturism. Figur 20. Kajakturismen har ökat under senare år Krav på framtidens hamnar Fler människor önskar nyttja båtens och skärgårdens möjlighet för friluftsliv. Ökad turism är en förutsättning för många hamnar och orter där hamnen är en viktig del. Frågor att ta med sig för framtida planering är: 28 av 43

31 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Det flexibla friluftslivet med aktiviteter och korta turer ställer ökade krav på tillgänglighet till hamnen och möjlighet att snabbt komma ut till sjöss. Småbåtshamnen har förutsättningar att vara navet i en ökad utveckling av turism och friluftsliv. För de hamnar som har förutsättningar att vara en del i samhället kan det innebära att hamnen har ökat krav på ytor på land för aktiviteter, service, husbilar etc. Andra hamnar kan profilera sig mer för lugn och ro och närhet till attraktiva friluftsområden. Många småbåtshamnar drivs idag privat och de är beroende av en lång säsong för att gå runt. Möjlighet till annat nyttjande som vandrarhem etc borde därför prövas Exempel på förändring medelstor hamn Ett exempel på hur en medelstor hamn skulle kunna förändras med ökat fokus på aktiviteter och utveckling som en del av orten har studerats. Den avser en fiktiv hamn där vi försökt lyfta fram de problem som nämnts i diskussioner under projektets gång. Den hamn vi studerat är en medelstor hamn med ca 100 båtplatser. Den innehåller både fasta båtplatser och gästplatser. Hamnen ligger väl skyddad och med närhet till samhället. Problembild Hamen har ett strategiskt läge som många passerar sommartid, särskilt då hårdare väder råder och segling utomskärs inte är önskvärd. Den ligger i ett område med korta avstånd till andra hamnar. Då hamnen har ett begränsat utbud har den dock inte alltid full beläggning. Nuvarande utformning är enkel att förstå och angöra då tydlig separering mellan gästande och hemmahörande båtar finns, se Figur 21. Det finns både bommar och fasta förtöjningslinor. Förtöjning på bommar uppskattas av de flesta och upplevs som tryggt. Nackdelen är att det kan bli oerhört stora påfrestningar i infästningen av bommar till brygga när vinden ligger på från sidan. Enklare uppställning av båtar finns på land i anslutning till bryggorna. Det finns även vatten, el och en sanitetsbyggnad. Möjlig framtid Bassängen bedöms ha tillräcklig storlek för att kunna utöka sin bryggkapacitet utan ändring av nuvarande bryggarrangemang. Hamnen är väl skyddad och med lagom vattendjup vilket gör att enklare flytbryggor kan anläggas. Förslagsvis utförs bryggor genom en blandning av bommar och möjlighet till långsides förtöjning. Figur 22 visar hur hamnen skulle kunna bli ett nav i en utveckling av samhället där ett antal funktioner samlas i anslutning till hamnen. 29 av 43

32 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Parkeringsytan kan delvis användas för uppställning av husbilar. För att förhindra onödig trafik om platserna är fullbelagda skulle ett digitalt platssystem kunna användas där den som passerar andra möjliga uppställningsplatser får information om vad som finns ledigt. Då kan onödig cirkulationskörning undvikas. Husbilarna kan samnyttja hamnens faciliteter. En gemensam aktivitetsyta kan skapas i anslutning till rekreationsområdet så att det finns möjlighet till bad, bollsport, grill, scenuppträdanden etc. Vid en rejälare kaj kan turbåtar och charterbåtar lägga till. I anslutning till servicebyggnaden kan service och underhåll av båtar skapas. Det kan innebära att fler söker sig till hamnen och skapar arbetstillfällen. Det skulle kunna samordnas med ett förvarings-/sjösättningskoncept där båten ligger startklar i hamnen när ägaren önskar. Då förvaringsytorna är begränsade i anslutning till hamnen skulle sådana lokaler kunna samordnas med närliggande hamnar. Arbetsytor och faciliteter miljöanpassas och de mest attraktiva båtplatserna är förbehållet båtar med eldrift och förses med laddstolpar för snabbladdning. Bryggstråk skapas för koppling till handel och restaurang. Enklare färjeförbindelse skulle också kunna skapas för att ge närmare tillgång till övrig näring i samhället. Figur 21. Den medelstora hamnen idag 30 av 43

33 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Figur 22. Exempel på utveckling av den medelstora hamnen som en del av samhället. 31 av 43

34 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx 3.6 Teknisk utveckling Inom båtbranschen precis som inom många andra branscher är den tekniska utvecklingen stor. Här tar vi inte upp frågor kring själva båtarnas förändring utan lyfter istället några frågor som kan påverka hamnaras utformning: - Hur kan tekniska system förändra hamnen? - Kan förvaringen av båtar förändras med tekniska hjälpmedel? Tekniska system för ökad tillgänglighet Fasta båtplatser är idag attraktiva och som enkäterna visar har många hamnar kö på flera år. När den som har en fast båtplats använder båten står båtplatsen oftast tom. Gästhamnar har problem med kort säsong där det gäller att förlänga säsongen och bli attraktiva hos potentiella besökare. Många fritidsseglare är tveksamma till att besöka vissa orter om man inte vet att man får en plats i gästhamnen. För att öka beläggningen på befintliga platser och därigenom också få fler nyttjare finns hamnar, som under högsäsong använder lediga fasta båtplatser för gästbåtar. Ett exempel på detta är Skärhamn. Det finns idag flera appar som erbjuder tjänster för både hamnar och båtägare. Exempel på hamntjänster är marknadsföring av hamnen, aktivitetskalender och redovisning av lediga båtplatser. Båtägare kan få tillgång till lediga platser att boka och på så vis ha lättare att planera sin semester. Detta skulle också kunna vara tjänster som kan erbjudas andra närliggande grupper som de som har husbil eller semestrar på andra sätt. Exempel på en app som vänder sig till både hamnar och båtägare är Mooringo ( En annan app som främst vänder sig till båtföreningar är Coboats ( och ytterligare en som vänder sig till semesterseglare är Dockspot ( Appar eller andra digitala system skulle också kunna användas för tillgänglighet bland fasta båtplatser. De skulle också kunna användas för planering och anmälan av förvaring och sjösättning Förvaring och sjösättning Av båtlivsundersökningen framgår att en båt i snitt nyttjas 16 dagar per år. Det innebär att den under övriga dygn ligger oanvänd i vattnet eller är förvarad på land. Det kan konstateras att förvaring i vatten är ett problem om man vill öka tillgängligheten för fler. Förvaring i vattnet sliter också på båten och kan öka miljöproblem som utsläpp från bottenfärger. Idag finns flera företag som erbjuder vinterförvaring där upptagning och sjösättning ingår. Denna tjänst kan öka i framtiden. Du kan t ex höra av dig dagen innan du vill nyttja båten, och när du sedan kommer till hamnen, är båten sjösatt och klar. Förvaring för detta kan ske både i anslutning till hamnen eller på ytor 32 av 43

35 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx längre ifrån beroende på tillgång till mark. I konceptet kan även rengöring och service ingå. Det skulle t ex minska miljöproblemen då det blir enklare att anordna miljösystem. Detta skulle även kunna vara attraktivt för utländska gäster som önskar förvara egen båt permanent i Sverige. Enligt Kungälvs kommun (Kungälvs kommun juni 2017) har ROTH Marine genomfört försök med förbeställd sjösättning. Där kan man ha upp till 200 båtplatser på land, kunden behöver bara höra av sig en kort tid innan hen vill ge sig av, så att båten kan sjösättas och läggas på någon av de tillfälliga platserna. Även hamnverksamheten i Marstrand har tankar kring båtplatser på land. Där föreslås istället privatpersonen ordna sjösättningen via ramp. Det finns också exempel på sjösättningsmaskiner för enklare sjösättning etc Krav på framtidens hamnar Framtidens hamnar kommer troligen att i ökad omfattning erbjuda helhetskoncept: Den större hamnen med fasta båtplatser erbjuder vinterförvaring, service, sjösättning, tankning, proviantering etc så att båten ligger klar för avfärd när du anländer. Det kan vara din egen ägda båt, en poolbåt eller en hyrd båt. När din utflykt är klar återgår båten till förvaring på land. Gästhamnar samarbetar mellan hamnarna och med fasta båtplatser för att via digitala system öka nyttjandegraden. Du kan även här beställa helhetskoncept och veta vilka aktiviteter som sker var. Förvaring sker i ökad utsträckning på land där båtar kan staplas i särskilda lokaler och tekniken för att minska ytorna utvecklas. Företagen hjälper till med sjösättning, renovering, miljöarbete etc. Ytorna behöver inte vara i omedelbar anslutning till hamnen utan billigare ytor med goda kommunikationer kan användas Exempel vinterförvaring Efterfrågan på vinterförvaring av fritidsbåtar i låsta lokaler är stor. Lösningen med samutnyttjade ytor med parkering på sommaren och uppställning på vintern är ofta inte längre tillräckligt attraktiv för många kunder. Att bygga ett magasin för båtuppställning i attraktiva vattennära områden är oftast inte heller en önskvärd lösning för kommunen. I Göteborg som exempel finns många gamla industrilokaler i området kring Göta älv som används av företag som bedriver båtförvaring och vinterservice. Dessa är väldigt populära för båtägare som vill köpa sig fullserviceavtal, medan det anses vara väl dyrt för endast förvaring. Därför är det många som transporterar sin båt uppströms till t ex Trollhättan för att få inomhusförvaring, men till lägre pris och med större frihet än att själv sköta om sin båt, se Figur 23. Trailerbara båtar kan enkelt transporteras till förvaring längre från havet, men segelbåtar med fast köl är kostsamma att transportera längre sträckor. Havsnära 33 av 43

36 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx förvaring av segelbåtar är därför att föredra. Exempel på mer havsnära förvaring är Torslanda lagun i Göteborg där tidigare flyghangarer nyttjas. En god idé kan vara att i varje kommun samordna och fokusera förvaringen till enskilda lokaliseringar där markkostnaden är lägre, då båtägare verkar kunna acceptera viss transport till förmån för ett lägre pris. De aktuella kommunerna har goda kommunikationer och många av hamnarna ligger relativt nära större trafikleder. Att arrangera båtförvaring i anslutning till industriområden och trafikstråk kan därför vara ett alternativ. Det kan både gälla vinterförvaring och förvaring under säsong för den som saknar båtplats i vattnet. Det sistnämnda kan kombineras med service, tankning, proviantring etc. Figur 23. Exempel på förvaringsmagasin i Trollhättan. Boat rack storage är ett förvaringssystem, mest lämpat för mindre båtar, utomhus eller under tak. Båtarna förvaras på höjden i anpassningsbara båtställningar, se Figur 24. De transporteras, mellan ställningarna och vattnet, med hjälp av kranar vilka antingen är automatiska eller bemannade. Tanken med systemet är att båtarna endast är i sjön när de används. På så sätt krävs det inte lika många permanenta båtplatser i sjön. Om förvaringen är under tak blir även båtarna väderskyddade och de behöver ingen bottenfärg. Reparationer och underhåll blir även enklare att utföra. 34 av 43

37 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Figur 24. Bemannad Boat rack storage 35 av 43

38 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx 3.8 Miljö och hållbarhet Havet är en resurs, men det är en resurs som påverkas av framtida klimat- och miljöförändringar. Tidskriften Västerhavet hade 2017 ett temanummer kring framtidens utmaningar. Utifrån detta blir vår frågeställning: - Hur kan båtlivet utvecklas samtidigt som miljöpåverkan reduceras och vi får ett mer hållbart båtliv och hur påverkar det hamnarna? Antalet fritidsbåtar har sedan 70-talet ökat med ca 50 %. Under denna period har motorstyrkan i medeltal ökat från under 5 hk till högre än 72 hk, se Figur 17. I denna rapport hanteras endast småbåtshamnarna. Själva båtlivet kan också påverka miljön genom t ex utsläpp av bränslen och störning från buller. Här är framför allt ökad motorbåtstrafik och ökade hastigheter ett problem Miljöprocessen Förändringar av hamnar eller nya hamnar innebär att det krävs tillstånd enligt miljöbalken. Tillståndsprocessen är ofta en lång och kostsam process och det är svårt att få tillstånd. Havsmiljön omfattas av flera skyddsföreskrifter och det finns t ex skyddade områden och hotade arter som ålgräs. I de enkätsvar som inkommit lyfter flera aktörer problem med tillståndsprocesser avseende både tid och kostnad. Utifrån motstående intressen är det också svårt att hitta lämpliga lägen för nya småbåtshamnar. Exempel på studier för att hitta lämpliga lägen för nya hamnar är den studie som Tjörns kommun genomfört (Ramböll Sverige AB ). Underhåll av befintliga hamnar kan också kräva tillstånd. För att bibehålla djupet kan många hamnar behöva underhållsmuddras och muddermassorna måste hanteras på något sätt. För att underlätta processer kan samverkan mellan kommuner och mellan kommuner och övriga myndigheter vara en väg att gå. Det finns trots allt områden som kan vara lämpliga för en lokalisering. En enklare väg är att effektivisera den anläggning som finns enligt avsnitt 3.4. Det finns också exempel på samordning av områden för hantering av muddermassor Miljö och hållbarhetsarbete Båttrafik och hamnar påverkar miljön. Det som varit mest aktuellt under senare år är hanteringen av bottenfärger. Det ledde fram till förbud mot vissa bottenfärger under Även om vissa bottenfärger är förbjudna finns gifter som TBT och koppar lagrade i sediment i hamnarna. I en artikel i Västerhavet (2017) konstarerar länsstyrelsen att förorenade sediment finns i de flesta småbåtshamnar och många har så höga halter att de borde saneras. De förorenade sedimenten finns oftast i de översta centimetrarna, vilket innebär att de lätt frigörs av propellrar eller vid underhållsmuddring. En överslagsberäkning från länsstyrelsen visar att en småbåtshamn med 200 platser har cirka kubikmeter sediment som borde saneras. 36 av 43

39 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Muddring blir vanligare i takt med att båtarnas storlek ökar. Även om vissa bottenfärger är förbjuda så finns de fortfarande kvar hos många båtägare då alternativen inte anses lika bra. Under 2015 blev det förbjudet för fritidsbåtar att släppa toalettavfall direkt i havet. Det finns flera alternativ för omhändertagande av toalettavfallet. Fasta båttoaletter kan tömmas till land via sugtömning till någon av de mottagningsanordningar som finns i fritidsbåtshamnarna. Portabla båttoaletter kan bäras i land och tömmas i en utslagsvask. Båtplatssammanställningen är inte komplett avseende tillgång till sugtömning, men visar att de flesta större hamnar erbjuder detta. Utifrån båtplatssammanställningen är en bild över de miljöåtgärder som hamnarna erbjuder varit svår att sammanställa. Detta kan bero på att kunskap saknas hos kommunen eller att den varit svår att sammanställa. Det kan också ha funnits en ovilja att besvara enkäter som man tolkat kan leda till uppföljning från tillsynsmyndigheter. Precis som för sugtömning kan dock konstateras att det främst är de större hamnarna som verkar har tillgång till miljöstation och hantering av hushållssopor. Även spolplatta finns främst vid de större anläggningarna. Andelen motorbåtar och motorbåtar med starka motorer ökar enligt Figur 17. Här kan man förvänta sig att båtbranschen precis som bilbranschen utifrån incitament utvecklar mer bränslesnåla motorer. Båtar med elmotor och hybridmotor blir allt vanligare och precis som för bilar kan seglingssträckan förväntas öka med utvecklingen. Detta kan precis som för elbilar skapa ökat behov av laddstationer med ökad effekt för snabbladdning. Sweboat (muntl. Mats Eriksson) bedömer att elmotorer kan vara ett gångbart alternativ inom tio år. Ökad påverkan på bottnar påverkar t ex ålgräs. Andelen ålgräs har minskat kraftigt under senare år. Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten samt Göteborgs Universitet konstaterar att andelen ålgräs fortsätter att minska. I underlag som publicerades under 2017 konstateras att sedan 1980-talet har cirka hektar ålgräs försvunnit, vilket motsvarar en yta nästan lika stor som Tjörn. En orsak är t ex att andelen flytbryggor ökar och de är sämre för bottenmiljön än fasta bryggor. Ålgräs utgör havets barnkammare och har betydelse för reproduktionen av många andra arter. I Kungälvs kommun står 59 % av alla bryggor på ålgräsbotten (muntligt Daniel Mattsson) Krav på framtidens hamnar Framtidens hamnar behöver anpassa sig efter de förutsättningar som miljön långsiktigt tål. Några av de åtgärder som påverkar framtidens hamnar är: 37 av 43

40 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Fortsatt utveckling av system för hantering av avfall, toaletttömning etc. Här behöver sammanställningen i denna rapport kompletteras med ytterligare information för att bli heltäckande över dagens status. Sanering av befintliga hamnar så att andelen förorenade sediment som riskerar att påverka miljön reduceras. Miljö kan i en allt mer miljömedveten värld bli en säljfaktor vid val av båtplats och gästhamn. Ett exempel på miljöklassificering av hamnar är blå flagg. Det är ett internationellt system för att uppmärksamma anläggningar som arbetar aktivt med miljö och hållbarhet. I berörda kommuner finns ingen hamn med blå flagg, men närliggande exempel är Getterön i Varberg. Blå flagg finns även för badplatser och det är också möjligt att som enskild båtägare ansluta sig till blå flagg ( Hamnarna måste anpassas för att kunna omhänderta den nya teknik som en ökad miljömedvetenhet kan innebära. Exempel kan vara laddstolpar för elmotorer, bryggutformning och avfallshantering. En mer organiserad vinterförvaring till särskilda ytor och områden kan också reducera miljöpåverkan och göra den lättare att hantera. 3.9 Slutsats I rapporten beskrivs pågående trender och utveckling bland småbåtshamnar utifrån områdena: Beteendeförändringar, Friluftsliv och turism, Teknisk utveckling samt Miljö och hållbarhet. Båtplatsbehovet ökar, men pga motstående intressen är det svårt att hitta lämpliga lägen för nya småbåtshamnar. Att utveckla befintliga hamnar är därför ett alternativ som bör användas i stor utsträckning, liksom möjligheten till förvaring på land även under säsong. Det konstateras att det inte finns ett tydligt koncept för den framtida hamnen utan det beror mycket på läge, målgrupp och ägandeförhållanden. Detta måste därför fördjupas för varje enskild hamn. Några typhamnar att ta fasta på inför framtida planering kan vara: Den stora hamnen utanför tätorten. Fasta båtplatser för olika behov och god möjlighet till hjälp med service och vinterförvaring. God tillgänglighet till hamnen och möjlighet att hyra båt eller vara delägare i en båtpool. Höga krav på miljö och hållbarhet. Hamnen som magnet i och del av samhället. Fasta platser och gästplatser där tekniska system borgar för hög nyttjandegrad. Samnyttjande av faciliteter med andra grupper som husbilar och närhet till aktiviter och restauranger. Hamnen är inte bara till för båtfolket utan en träffpunkt i samhället. 38 av 43

41 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx Hamnen för båtälskaren. En mindre anläggning som drivs ideellt där möjlighet finns att året runt vistas i och arbeta på sin båt. Goda system för omhändertagande av avfall och hållbarhetstänkande. 39 av 43

42 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx 4. Referenser 4.1 Skriftliga källor Göteborgsregionens kommunalförbund. Projektplan, Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Mellankommunal kustzonsplanering , reviderad ). Hav möter land. Miljövänliga småbåtshamnar. Handbok med checklista, för planering och utveckling av miljövänliga småbåtshamnar. Rapport från projekt Hav möter Land. Rapportnummer hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län: 2013:33. Havsmiljöinstitutet. Havet 2015/2016. Om miljötillståndet i svenska havsområden. Maj Havsmiljöinstitutet. Västerhavet Maj Aktuellt om miljön i Skagerak, Kattegatt och Öresund. Tema: Framtidens utmaningar. Maj Kungälvs kommun. Båtplatser och hamnar i Kungälvs kommun. Juni Ramböll Sverige AB. Underlag för småbåtshamnplanering på Tjörn. Vägledning vid handläggning av ärenden gällande småbåtshamnar samt översiktlig information om kommunens arbetsätt för att lokalisera nya båtplatser Sjöfartsverket. Miljöprogram för fritidsbåtar Stockholmsmässan. Morgondagens båtliv, utmaningar och möjligheter. Tidning från Stockholmsmässan Strömstads, Sotenäs, Lysekils och Tanums kommuner. Program för Blå översiktsplan för Norra Bohuslän gällande havsområdena i Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner Sweboat, båtbranschens riksförbund. Fakta om båtlivet i Sverige Transportstyrelsen. Båtlivsundersökningen En undersökning om svenska fritidsbåtar och hur de används Mars Hemsidor av 43

43 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx com Muntliga källor Daniel Mattsson, Översiktsplanerare, Kungälvs kommun Eva-Lena Hessel Rydqvist, Hamnchef, Marstrands hamn Mats Eriksson, VD Sweboat Workshop med arbetsgrupp Upplevelser Seminarium Framtidens gästhamnar i Norra Bohuslän. Heestrand av 43

44 o:\got1\ssp\2017\ havsplanering\3_teknik\p\rapport_framtidens båtliv_ docx 5. Bilagor 1. Karta och tabell Göteborg 2. Karta och tabell Kungsbacka 3. Karta och tabell Kungälv 4. Karta och tabell Orust 5. Karta och tabell Stenungsund 6. Karta och tabell Tjörn 7. Karta och tabell Uddevalla 8. Karta och tabell Öckerö 9. Sammanställningenkätsvar 42 av 43

45

46 Antal båtplatser (grupp inkl gästpl) Båtplatser Organisationsform Båtupptagning Antal gästplatser Vinteruppställning (land) Båtupptagningsramp Båtupptagning kran el vatten dusch wc avfallshante ring hushållssop or Antal båtplatser miljöst sugtö ID Kommun Namn ation mning 1 Göteborg Brunstorpsnäs Privat 2 Göteborg Kvillens utlopp Privat ja ja nej 3 Göteborg Lindesnäs Privat 4 Göteborg Kvillehed Privat 5 Göteborg Kallhed näsa Privat 6 Göteborg Nolviks kile Ekonomisk förening nej nej 7 Göteborg Björlanda Kile > Kommunal ja ja ja ja ja ja ja ja ja nej 8 Göteborg Store Udd Ekonomisk förening 9 Göteborg Sävviken Privat 10 Göteborg Lilleby (1) Ekonomisk förening 11 Göteborg Lilleby (2) Ekonomisk förening 12 Göteborg Lilleby (3) Ekonomisk förening 13 Göteborg Sanden Ekonomisk förening nej nej nej 14 Göteborg Norra Hästeviken (1) Ekonomisk förening ja 15 Göteborg Norra Hästeviken (2) Ekonomisk förening ja ja nej 16 Göteborg Norra Hästeviken (3) Ekonomisk förening nej nej 17 Göteborg Norra Hästeviken (4) Ekonomisk förening ja ja ja ja nej ja ja ja ja ja 18 Göteborg Södra Hästeviken Ekonomisk förening nej nej 19 Göteborg Majvik Privat 20 Göteborg Lilla Varholmen Ekonomisk förening Göteborg Hjuvik (Marina) Aktiebolag nej nej 22 Göteborg Hjuvik (norr om kajen) Göteborg Stora Varholmen, norra Ekonomisk förening 24 Göteborg Stora Varholmen, nordost Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja ja 25 Göteborg Hällsvik, na Privat 26 Göteborg Hällsvik, sa Ekonomisk förening ja nej ja ja nej ja nej nej ja nej 27 Göteborg Andalen Privat 28 Göteborg Lilla Porsholmen Ekonomisk förening 29 Göteborg Nötö, na Ekonomisk förening 30 Göteborg Nötö, sa Ekonomisk förening 31 Göteborg Krossholmen Ekonomisk förening 32 Göteborg Volvo Penta Aktiebolag 33 Göteborg Sandvik Ekonomisk förening ja ja ja nej ja 34 Göteborg Skeppstadsholmen Privat 35 Göteborg Torslanda Lagun Kommunal ja nej nej 36 Göteborg Volvo Arendal Aktiebolag 37 Göteborg Eriksberg Kommunal 38 Göteborg Dockpiren Eriksberg (2) Kommunal 39 Göteborg Dockpiren Eriksberg (1) Privat 40 Göteborg Sannegårdshamnen Privat 41 Göteborg Lindholmsdockan Ekonomisk förening nej nej ja ja nej nej ja nej nej nej 42 Göteborg Lindholmen (Grefab) Kommunal 43 Göteborg Frihamnen Göteborg Ringön (underbron) Göteborg Ringön (dock) Göteborg Säveån Estniska Ekonomisk förening nej nej nej 47 Göteborg Säveån, Lemmingsvallen Ekonomisk förening ja nej nej 48 Göteborg Gullbergskajen Ekonomisk förening 49 Göteborg Lisebergs Gästhamn Aktiebolag ja ja ja ja ja ja 50 Göteborg Klippan Ekonomisk förening nej nej ja ja ja nej nej nej nej 51 Göteborg Nya Varvet Privat ja ja 52 Göteborg Tångudden Aktiebolag 53 Göteborg Långedrag (LSS) Ekonomisk förening 54 Göteborg Långedrag (GKSS) (1) > Ekonomisk förening 55 Göteborg Långedrag (GKSS) (2) 60 Aktiebolag ja nej ja 56 Göteborg Ängholmen (2) Ekonomisk förening nej nej 57 Göteborg Ängholmen (1) Privat ja ja 58 Göteborg Saltholmen, inre > Kommunal ja ja ja Service Miljö spolplatta

47 Antal båtplatser (grupp inkl gästpl) Båtplatser Organisationsform Båtupptagning Service Antal gästplatser Vinteruppställning (land) Båtupptagningsramp Båtupptagning kran el vatten dusch wc avfallshante ring hushållssop or Antal båtplatser miljöst sugtö ID Kommun Namn ation mning 59 Göteborg Saltholmen. yttre Kommunal 60 Göteborg Saltholmen, Badhuset (1) Kommunal 61 Göteborg Saltholmen Badhuset (2) Ekonomisk förening 62 Göteborg Götborgs roddförening Ekonomisk förening ja ja ja ja ja 63 Göteborg Hinsholmskilen > Kommunal ja nej nej 64 Göteborg Fiskebäck (Grefab) > Kommunal ja nej nej 65 Göteborg Fiskebäck (1) Aktiebolag nej nej 66 Göteborg Fiskebäck (2) 50 Aktiebolag ja ja ja 67 Göteborg Fiskebäck (3) Aktiebolag ja ja ja ja nej nej nej 68 Göteborg Fiskebäck (4) Aktiebolag ja nej ja 69 Göteborg Lila Rösö Ekonomisk förening 70 Göteborg Önnered (1) Ekonomisk förening ja 71 Göteborg Önnered (2) Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja nej nej 72 Göteborg Önnered (3) Ekonomisk förening ja nej nej 73 Göteborg Önnered (4) Ekonomisk förening nej nej nej 74 Göteborg Rörvik (1) Ekonomisk förening nej nej 75 Göteborg Rörvik (2) Ekonomisk förening nej ja nej 76 Göteborg Hammar (1) Ekonomisk förening ja ja ja ja nej ja ja ja ja ja 77 Göteborg Hammar (2) Ekonomisk förening ja nej ja ja nej nej nej nej nej nej 78 Göteborg Bredviks Huvud [Brevik] Ekonomisk förening nej nej 79 Göteborg Stegerholmen Ekonomisk förening nej nej 80 Göteborg Stensholmen (1) Ekonomisk förening 81 Göteborg Stensholmen (2) Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja ja nej 82 Göteborg Stensholmen (3) Ekonomisk förening nej nej 83 Göteborg Stensholmen (4) Ekonomisk förening nej nej 84 Göteborg Brända skären Ekonomisk förening 85 Göteborg Näset Ekonomisk förening nej nej nej 86 Göteborg Björla (1) Aktiebolag ja ja nej nej 87 Göteborg Björla (2) > Aktiebolag ja ja ja nej ja 88 Göteborg Björla (3) Aktiebolag ja nej ja 89 Göteborg Björla (4) > Aktiebolag ja nej nej 90 Göteborg Hultkrokegården Ekonomisk förening ja ja ja ja nej ja nej ja ja ja 91 Göteborg Hovås (Grefab) > Kommunal nej ja ja 92 Göteborg Amundö > Aktiebolag ja ja ja ja ja nej ja 93 Göteborg Amundövik Göteborg Skintebo Ekonomisk förening ja ja ja ja nej ja ja ja ja ja 95 Göteborg Billdal Ekonomisk förening nej nej 96 Göteborg Storegården Privat 97 Göteborg Killingholmen, na Kommunal Göteborg Killingholmen, sa Aktiebolag ja ja ja nej ja 99 Göteborg Hagen Göteborg Längenäs Göteborg Nordrevik Privat 102 Göteborg Brännö Ersdal Ekonomisk förening 103 Göteborg Brännö Vassdal Ekonomisk förening 104 Göteborg Brännö Rödstens bryggförening Ekonomisk förening nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej 105 Göteborg Brännö Rödsten (varv) Aktiebolag ja ja ja ja ja ja ja nej nej nej 106 Göteborg Brännö Lökholmen Privat 107 Göteborg Brännö Pannvik Ekonomisk förening 108 Göteborg Brännö Sandvik (Räcket?) Ekonomisk förening 109 Göteborg Brännö Husvik (1) Ekonomisk förening 110 Göteborg Brännö Husvik (2) Ekonomisk förening 111 Göteborg Brännö Lönndal Ekonomisk förening 112 Göteborg Asperö Ekonomisk förening ja ja ja ja nej ja ja ja nej ja 113 Göteborg Känsö Göteborg Vargö Privat 115 Göteborg Stora Källö (MBF) Ekonomisk förening nej nej 116 Göteborg Stora Källö Privat Miljö spolplatta

48 Antal båtplatser (grupp inkl gästpl) Båtplatser Organisationsform Båtupptagning Service avfallshante ring hushållssop or Antal båtplatser miljöst sugtö ID Kommun Namn ation mning 117 Göteborg Köpstadsö Söder Ekonomisk förening ja nej 118 Göteborg Köpstadsö Öster Privat 119 Göteborg Brustholmarna Ekonomisk förening 120 Göteborg Aeolusön > Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja ja ja ja 121 Göteborg Knarrholmen (n) Ekonomisk förening 122 Göteborg Knarrholmen (s) Ekonomisk förening 123 Göteborg Förö (Stenskären) Ekonomisk förening 124 Göteborg Förö (Franholmesund) Ekonomisk förening 125 Göteborg Styrsö Fiskehamn Ekonomisk förening ja nej 126 Göteborg Styrsö Tången Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja nej 127 Göteborg Styrsö Tången (GREFAB) Kommunal 128 Göteborg Styrsö Ekudden Privat ja ja ja ja ja ja ja 129 Göteborg Styrsö Bravik Privat 130 Göteborg Styrsö Bratten Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja ja nej nej 131 Göteborg Styrsö Skäret Aktiebolag ja nej nej 132 Göteborg Styrsö Halsvik Ekonomisk förening nej nej 133 Göteborg Donsö Rävsten Göteborg Donsö Kilen Göteborg Donsö Fiskehamn Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja ja ja nej nej 136 Göteborg Donsö Korsholmen Göteborg Donsö Lökholmen Privat 138 Göteborg Donsö Torholmen Privat 139 Göteborg Sjumansholmen Ekonomisk förening 140 Göteborg Vrångö Fiskehamn Ekonomisk förening ja ja ja ja ja nej nej 141 Göteborg Vrångö Kattholmen Göteborg Vinga Ekonomisk förening ja ja 143 Göteborg Rosenlundskanalen Kommunal Miljö Antal gästplatser Vinteruppställning (land) Båtupp- Båtupptagnintagningsramp kran el vatten dusch wc spolplatta

49

50 Antal båtplatser (grupp inkl gästpl) Båtplatser Organisationsform Båtupptagning avfallshante ring hushållssop or Antal båtplatser miljöst sugtö ID Kommun Namn ation mning 0 Kungsbacka Örsviken ja 5 Ekonomisk förening ja ja Nej ja nej nej Nej Nej 1 Kungsbacka Korshamns badförening Ekonomisk förening ja nej Nej ja nej nej Nej Nej 2 Kungsbacka Korshamn, ingår i badföreningen 0 Ekonomisk förening 3 Kungsbacka Kyviks vänner nej ja ja nej nej Nej 4 Kungsbacka Kullaviks ekonomiska förening > ja 0 Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja nej ja ja ja 5 Kungsbacka Kullaviks kanot och kappseglingsklubb 0 Ekonomisk förening 6 Kungsbacka Kullaviks Båtvarv AB 0 Aktiebolag 7 Kungsbacka Kullsviks badförening Ekonomisk förening ja ja ja nej nej nej 8 Kungsbacka Kullsvik, Skalvik < Kungsbacka Malevik Ekonomisk förening ja ja ja nej nej nej 10 Kungsbacka Nordgården < Kungsbacka Krokavikens bryggor Ekonomisk förening ja nej nej nej nej nej 12 Kungsbacka Bukärrs bryggförening Ekonomisk förening ja ja nej nej nej nej 13 Kungsbacka Trolludden Kungsbacka Lahall, västra bryggfreningen Ekonomisk förening nej nej ja nej nej nej 15 Kungsbacka Lahall, östra byrggan Ekonomisk förening nej nej ja nej nej nej 16 Kungsbacka Lahallsbryggans ideella förening Ekonomisk förening nej nej ja nej nej Nej 17 Kungsbacka Lysholmens samfällighetsförening Ekonomisk förening ja ja nej nej nej Nej 18 Kungsbacka Särö N 0 19 Kungsbacka Särö Yacht club Privat nej nej ja nej nej nej 20 Kungsbacka Särö Båtklubb Ekonomisk förening ja nej ja nej nej nej 21 Kungsbacka Särö Båtklubb Brygga A Ekonomisk förening nej nej nej nej nej nej 22 Kungsbacka Bassängbackens pontobrygga Ekonomisk förening nej nej nej nej nej nej 23 Kungsbacka Långabron i Särö 0 0 Ekonomisk förening nej nej nej nej nej nej 24 Kungsbacka Förenngen Solbryggan Ekonomisk förening nej nej nej nej nej nej 25 Kungsbacka Bolagsbryggan Ekonomisk förening nej nej nej nej nej nej 26 Kungsbacka Billes Brygga < nej nej nej nej nej nej 27 Kungsbacka Cullbergs Brygga nej nej nej nej nej nej 28 Kungsbacka Sandö Hamn Ekonomisk förening ja ja Ja Ja Ja Ja ja ja ja 29 Kungsbacka Låddholmsviken 0 30 Kungsbacka Korshamns samfällighetsförening Ekonomisk förening ja nej nej nej nej Nej 31 Kungsbacka Lerkils båtsällskap > Ekonomisk förening ja ja ja nej ja ja 32 Kungsbacka Lerkils båtvarv Aktiebolag nej ja ja nej nej ja 33 Kungsbacka Hoppahallsviken 0 34 Kungsbacka Rödevikens småbåtshamn nej nej nej nej nej Nej 35 Kungsbacka Smarholmens båtsällskap Ekonomisk förening nej nej ja nej nej Nej 36 Kungsbacka Smarholmen inre < nej nej ja nej nej Nej 37 Kungsbacka Västra Hagens båtförening Ekonomisk förening nej nej nej nej nej Nej 38 Kungsbacka Hagaholmsvikens båtförening Ekonomisk förening nej nej nej nej nej Nej 39 Kungsbacka Höviken Privat nej nej nej nej nej Nej 40 Kungsbacka Onsala sockens skifteslag Ekonomisk förening ja ja ja nej nej Nej 41 Kungsbacka Göviks bryggförening Ekonomisk förening nej nej nej nej nej Nej 42 Kungsbacka Orrviken brygga Ekonomisk förening nej nej nej nej nej Nej 43 Kungsbacka Orrvikens segelsällskap 0 Ekonomisk förening 44 Kungsbacka Kyrkefjällsunds båtägarförening Ekonomisk förening nej nej nej nej nej Nej 45 Kungsbacka Knallekilens båthamn Ekonomisk förening ja nej nej nej nej Nej 46 Kungsbacka Runsås Kungsbacka Norra småbåtsbryggan Ekonomisk förening nej nej ja nej nej Nej 48 Kungsbacka Röde Holme bryggförening Ekonomisk förening nej nej ja nej nej Nej 49 Kungsbacka Asketunnan tre bryggor Ekonomisk förening nej nej nej nej nej Nej 50 Kungsbacka Vässingsö laxen nej ja nej nej nej Nej 51 Kungsbacka Vässingsö 2: nej nej nej nej nej Nej 52 Kungsbacka Godhem tre bryggor Ekonomisk förening nej nej nej nej nej Nej 53 Kungsbacka Rösan 2: Ekonomisk förening ja nej nej nej nej Nej 54 Kungsbacka Västbys brygga nej nej nej nej nej Nej 55 Kungsbacka Skallahamns Yttre (Snoken) nej ja ja nej nej Nej 56 Kungsbacka Brämmastrands förening Ekonomisk förening ja nej nej nej nej Nej 57 Kungsbacka Skädarshåla 0 Service Miljö Antal gästplatser Vinteruppställning (land) Båtupp- Båtupptagnintagningsramp kran el vatten dusch wc spolplatta

51 Båtplatser Organisationsform Båtupptagning Service Miljö ID Kommun Namn Antal båtplatser (grupp inkl gästpl) Antal båtplatser Antal gästplatser Vinteruppställning (land) Båtupptagningsramp Båtupptagning kran el vatten dusch wc avfallshante ring hushållssop or miljöst ation sugtö mning spolplatta 58 Kungsbacka Sellmans båthamn nej ja nej nej nej nej 59 Kungsbacka Ottossons hamn nej nej nej nej nej nej 60 Kungsbacka Gottskärs hamn ja 0 Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja nej nej ja nej 61 Kungsbacka Segelsällskapet Kaparen 0 Ekonomisk förening 62 Kungsbacka Lindgrens Hamn Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja 63 Kungsbacka Strannegårdens badgästförening Ekonomisk förening nej nej nej nej nej 64 Kungsbacka Enens båtägarens förening Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja nej nej 65 Kungsbacka Hagen Kungsbacka Goddalen < Kungsbacka Finnasandens båtförening Ekonomisk förening ja ja nej nej nej nej 68 Kungsbacka Orsnäs barnkoloni 0 69 Kungsbacka Vickans bad och båtförening Ekonomisk förening nej nej ja nej nej nej 70 Kungsbacka Bobbos Brygga nej nej ja nej nej nej 71 Kungsbacka Södra Fjärrskogens badförening Ekonomisk förening nej nej nej nej nej nej 72 Kungsbacka Norra Fjärrskogens badförening nej nej nej nej nej nej 73 Kungsbacka Karsegården Fjärrskogen Ekonomisk förening nej nej nej nej nej nej 74 Kungsbacka Presse Iserås nej nej nej nej nej nej 75 Kungsbacka Björkgläntans samfällighetsförening Ekonomisk förening nej nej nej nej nej nej 76 Kungsbacka Åsens bad och båtförening Ekonomisk förening nej nej nej nej nej nej 77 Kungsbacka Jonttis Bryggförening ja nej nej nej nej nej 78 Kungsbacka Forsbäcks Småbåtshamn ja ja nej nej nej nej 79 Kungsbacka Svinholmens Marina AB Aktiebolag nej ja ja nej ja nej 80 Kungsbacka Svinholmens båtplatser ja 0 nej nej ja nej ja nej 81 Kungsbacka Kolla Båtvarv AB Aktiebolag ja ja ja ja ja nej 82 Kungsbacka Kungsbacka båtsällskap Ekonomisk förening ja ja ja nej nej nej 83 Kungsbacka Rolfsåns mynning < nej nej nej nej nej nej 84 Kungsbacka Hanhals Byalag < Ekonomisk förening nej nej nej nej nej nej 85 Kungsbacka Hanhals Holme < Ekonomisk förening ja nej nej nej nej nej 86 Kungsbacka Fältspatsgruvan ja nej nej nej nej nej 87 Kungsbacka Ingvars Brygga nej nej nej nej nej nej 88 Kungsbacka Torkelstorps småbåtshamnsförening Ekonomisk förening ja ja ja nej nej nej 89 Kungsbacka Fjärås Båtförening Ekonomisk förening ja ja ja ja nej nej nej 90 Kungsbacka Kåle Brygga ja nej nej nej nej nej 91 Kungsbacka Säteriets Brygga < nej nej nej nej nej nej 92 Kungsbacka Gårda Brygga ja 0 Ekonomisk förening nej ja ja nej nej nej 93 Kungsbacka Kroken 0 94 Kungsbacka Stenuddens båthamn ja 25 ja ja nej nej nej nej 95 Kungsbacka Bråtavikens båtsällskap Ekonomisk förening ja ja ja ja nej nej nej 96 Kungsbacka Hästholmens båthamnsförening ja 0 Ekonomisk förening ja ja nej nej nej nej 97 Kungsbacka Åsa Krokviks båtförening Ekonomisk förening nej ja ja nej nej nej 98 Kungsbacka Kuggavikens båtklubb Ekonomisk förening ja ja nej nej nej nej 99 Kungsbacka Vassbäcks badförening Ekonomisk förening ja nej ja nej nej nej 100 Kungsbacka Vassbäcks båtförening Ekonomisk förening ja nej ja nej nej nej 101 Kungsbacka Nya Nortorps båt och hamnförening Ekonomisk förening ja nej nej nej nej nej 102 Kungsbacka Båtvikens båtsällskap 0 Ekonomisk förening 103 Kungsbacka Frillesås badförening Ekonomisk förening ja nej ja nej nej nej 104 Kungsbacka Espenäs hamnförening Ekonomisk förening ja ja nej nej nej nej 105 Kungsbacka Stoltska piren

52

53 Antal båtplatser (grupp inkl gästpl) Båtplatser Organisationsform Båtupptagning avfallshante ring hushållssop or Antal båtplatser miljöst sugtö ID Kommun Namn ation mning 0 Kungälv Norra Aröds hamn Ekonomisk förening Nej Nej Nej Nej Nej Nej 1 Kungälv Vadholmens bryggförening Ekonomisk förening Nej Nej Nej Ja Ja Nej 2 Kungälv Gyldenlöwa bryggförening Förening Nej Nej Nej Ja Ja Nej 3 Kungälv Bryggan närmast spången Nej Nej Nej Ja Ja Nej 4 Kungälv Aröds samfällighetsförening Ekonomisk förening Ja Nej Nej Nej Nej Nej 5 Kungälv Bostadsföreningen Årsnäs "Chalmeristerna Ekonomisk förening Ja Ja Ja Ja Nej Nej 6 Kungälv Råholmens bryggor Ekonomisk förening Nej Nej Nej Nej Nej Nej 7 Kungälv Olaussons brygga Privat Nej Nej Nej Nej Nej Nej 8 Kungälv Rörtången samfällighetsförening Ekonomisk förening Ja Nej Ja Ja Nej Nej 9 Kungälv Strandföreningen Ekonomisk förening Nej Nej Nej Nej Nej Nej 10 Kungälv Lökeberga småbåtshamn Ekonomisk förening Ja Nej Nej Ja Ja Nej 11 Kungälv Mellangårdens båtförening Ekonomisk förening Nej Nej Nej Nej Nej Nej 12 Kungälv Saltskärsvägen Ekonomisk förening Nej Nej Nej Nej Nej Nej 13 Kungälv Tjuvkils småbåtshamn Ekonomisk förening Ja Nej Ja Nej Nej Nej 14 Kungälv Spaghamns hamnförening Ekonomisk förening Nej Ja Nej Nej Nej Nej 15 Kungälv Kockholmen Privat Nej Nej Nej Nej Nej Nej 16 Kungälv KMS Nordön > Ja Ekonomisk förening Ja Ja Ja ja Ja Ja Ja Ja Ja 17 Kungälv Instölid ideell förening Ekonomisk förening Nej Nej Nej Nej Nej Nej 18 Kungälv Tjällvikens stugförening Ekonomisk förening Nej Nej Nej Nej Nej Nej 19 Kungälv Bryggan i Skuteviken Privat Nej Nej Nej Nej Nej Nej 20 Kungälv Djupuddens intresseförening Ekonomisk förening Nej Nej Nej Nej Nej Nej 21 Kungälv Ingelas brygga Privat Ja Nej Nej Nej Nej Nej 22 Kungälv Instön UPA Ekonomisk förening Ja Nej Nej Nej Nej Nej 23 Kungälv Hedens ekonomiska förening Ekonomisk förening Nej Nej Nej Nej Nej Nej 24 Kungälv Otterlyckan Ekonomisk förening Nej Nej Nej Nej Nej Nej 25 Kungälv Instö hamn Aktiebolag Nej Ja Ja Nej Ja Nej 26 Kungälv Marstrand > Ja Kommunal Ja Ja Ja ja Nej Ja Ja Ja Ja 27 Kungälv Ringens varv Ja Privat Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 28 Kungälv Postbryggans bad och båtsällskap (kroken) Privat Nej Nej Nej Nej Nej Nej 29 Kungälv Tjuv kile hamnförening Ekonomisk förening Ja Nej Nej Nej Nej Nej 30 Kungälv Lycke småbåtshamn Ekonomisk förening Ja Ja Ja Nej Nej Ja Nej 31 Kungälv Tofta Stiftelse Ja Nej Nej Nej Ja Nej 32 Kungälv Hjelms bryggor Ekonomisk förening Ja Ja Nej Ja Nej Nej 33 Kungälv Kovikshamn Norra småbåtshamn Ja Privat Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja 34 Kungälv Kovikshamn Södra småbåtshamn Ekonomisk förening Ja Ja Nej Nej Nej Nej 35 Kungälv Sjöhåla båtförening Ekonomisk förening Nej Nej Nej Nej Nej Nej 36 Kungälv Sundhammars marina Aktiebolag Ja Nej Nej Nej Nej Nej 37 Kungälv Hamnen i Vedhall Privat Ja Nej Nej Nej Nej Nej 38 Kungälv Glöskärs byalags landningsplats Ekonomisk förening Nej Nej Nej Nej Nej Nej 39 Kungälv Brattegården Ja Privat Ja Nej Nej Nej Nej Nej 40 Kungälv Dalens båtklubb Ekonomisk förening Ja Ja Nej Nej Ja Nej 41 Kungälv Vråkärrs båtklubb Ja Ekonomisk förening Nej Ja Ja Nej Ja Nej Nej 42 Kungälv Västvarv Ja Aktiebolag Nej Ja Ja Ja Ja Nej 43 Kungälv Patrikssons varv Ja Aktiebolag Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja 44 Kungälv Gillholms marina Ja Aktiebolag Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja 45 Kungälv Runsvallens båtklubb Ja Ekonomisk förening Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej 46 Kungälv Kungälvs småbåtshamn Ja 0 Kommunal Nej Nej Nej ja Nej Nej Nej 47 Kungälv ROTHMarine Ja Aktiebolag Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 48 Kungälv Bryggan närmast berget < 10 6 Ekonomisk förening 49 Kungälv Krons Brygga < 10 7 Ekonomisk förening 50 Kungälv Arnes pir < 10 9 Ekonomisk förening 51 Kungälv Korseberget < 10 6 Ekonomisk förening 52 Kungälv Sjömacken på Hedvigsholmen Ekonomisk förening 53 Kungälv Lövön Ekonomisk förening 54 Kungälv Brattön Ekonomisk förening 55 Kungälv Klåverön Ekonomisk förening 56 Kungälv Klåveröns gästhamn Ja Ekonomisk förening 57 Kungälv Fjällsholmen Ekonomisk förening Service Miljö Antal gästplatser Vinteruppställning (land) Båtupp- Båtupptagnintagningsramp kran el vatten dusch wc spolplatta

54 Båtupptagning Service Båtplatser Organisationsform ID Kommun Namn Antal båtplatser (grupp inkl gästpl) Antal båtplatser Antal gästplatser Vinteruppställning (land) 58 Kungälv Brunskär Ekonomisk förening Båtupptagningsramp Båtupptagning kran el vatten dusch wc avfallshante ring hushållssop or Miljö miljöst ation sugtö mning spolplatta

55

56 Antal båtplatser (grupp inkl gästpl) Båtplatser Organisationsform Båtupptagning avfallshante ring hushållssop or Antal båtplatser miljöst sugtö ID Kommun Namn ation mning 1 Orust Vindöns Camping och Marina Privat ja ja ja ja ja ja ja nej ja ja 2 Orust Stocken södra ja Kommunal ja 3 Orust Stocken norra Ja 4 Orust Kungsviken marin och fritid ja Privat 5 Orust Lervikshamnen Ekonomisk förening ja nej ja ja ja ja Nej Nej nej nej 6 Orust Hälleviksstrands hamn Kommunal ja ja ja Nej 7 Orust Edshultshall Kommunal nej nej ja ja nej ja ja nej nej nej 8 Orust Barreviks småbåtshamn Ekonomisk förening nej ja ja ja nej nej nej nej nej ja 9 Orust Rossö båthamnsförening Ekonomisk förening ja ja 10 Orust Svanviks båtklubb Ekonomisk förening 11 Orust Svanesunds båtklubb Ekonomisk förening ja ja ja ja nej nej nej nej nej ja 12 Orust Allmags varv Privat 13 Orust Buvenäs 14 Orust Slussen Ekonomisk förening ja nej ja nej ja ja ja nej nej nej 15 Orust Båtvårdsvarvet 0 0 ja Privat ja 16 Orust Bröderna Martinssons varvs AB 0 0 ja Privat 17 Orust Lavö Brygga Ekonomisk förening nej nej ja nej nej nej nej nej nej nej 18 Orust Mollösunds hamn Kommunal ja nej ja ja ja ja ja nej ja nej 19 Orust Hagekilens båthamn AB Privat nej ja ja ja nej nej ja nej ja 20 Orust Nösunds båthamm Ekonomisk förening nej nej ja ja nej nej nej nej nej 21 Orust Handelsman Flink, Flatön Privat Nej Nej ja ja ja ja ja Nej Nej 22 Orust Orust Marin AB (Henån) ja Privat ja ja ja ja nej nej nej ja Ja ja 23 Orust Halse Nabb Orust Tången småbåtshamn Ekonomisk förening 25 Orust Hällevik resort 26 Orust Hällevik Yacht Club Ja Privat ja ja ja ja 27 Orust Morlanda Säteri hamn (Vid Malö färjan) ja Privat ja ja ja ja ja 28 Orust Strömsholm (Ilanda fors) nej 29 Orust Kran och bogsering Kungsviken Privat Nej ja nej ja nej nej Nej nej 30 Orust Henån Kommunal ja ja ja ja ja ja 31 Orust Ellös småbåtshamn Kommunal ja nej ja ja ja ja ja nej ja nej 32 Orust Käringön Kommunal nej nej ja ja ja ja ja nej ja nej 33 Orust Gullholmen Kommunal nej nej ja ja ja ja ja nej ja nej 34 Orust Orust Kåröd kiles samfällighetsförening Ekonomisk förening 36 Orust Valöns brygga Orust 3 sep bryggor om tot ca 60 platser Orust Slupekil Orust 20 platser mot berget Orust Svarteskärs brygga samfällighetsförening Ekonomisk förening 41 Orust Persängs brygga Ekonomisk förening 42 Orust Orust Tranevikens samfällighetsförening Ekonomisk förening 44 Orust Malöns samfällighetsförening Ekonomisk förening 45 Orust Ellösfjordens båthamn aktiebolag Aktiebolag 46 Orust Hällevikstrands varvs marina Ja Privat ja ja Service Miljö Antal gästplatser Vinteruppställning (land) Båtupp- Båtupptagnintagningsramp kran el vatten dusch wc spolplatta

57

58 Antal båtplatser (grupp inkl gästpl) Båtplatser Organisationsform Båtupptagning avfallshante ring hushållssop or Antal båtplatser miljöst sugtö ID Kommun Namn ation mning 1 Stenungsund Källsnäs Privat ja nej 2 Stenungsund Getskärs marina förening Ekonomisk förening nej nej Ja ja nej nej Nej Nej nej nej 3 Stenungsund Getskärs båtklubb Ekonomisk förening Ja Nej Nej 4 Stenungsund Stenungsunds båtklubb Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja 5 Stenungsund Stenungsbaden Yacht Club Privat nej nej ja ja ja ja ja nej ja 6 Stenungsund Norra hamnplan C Kommunal 7 Stenungsund Torget P Kommunal 8 Stenungsund Torget P Kommunal 9 Stenungsund Torget P Kommunal 10 Stenungsund Torget P Kommunal 11 Stenungsund Norra hamnplan A Kommunal 12 Stenungsund Torget P Kommunal 13 Stenungsund Torget P Kommunal 14 Stenungsund Torget P Kommunal 15 Stenungsund Norra hamnplan B Kommunal 16 Stenungsund Torget P Kommunal 17 Stenungsund Gästhamn (kommunal) Kommunal 18 Stenungsund Stenungsunds kommun småbåtshamn ja Kommunal ja ja ja ja ja 19 Stenungsund Havdens båtklubb Ekonomisk förening ja ja ja ja nej nej nej nej ja ja 20 Stenungsund Borealis småbåtshamn Privat 21 Stenungsund Mjösund-Grönvik bryggförening Ekonomisk förening 22 Stenungsund Kolhättans småbåtshamn Aktiebolag ja ja ja ja 23 Stenungsund Föreningen Norra Bryggan i Timmervik Ekonomisk förening nej nej nej nej nej nej nej nej nej 24 Stenungsund Timmervik Södra nej nej 25 Stenungsund Stenungsunds segelsällskap segelbåtar Bttklubb (Stenungsunds Sja ja 26 Stenungsund Askerö Brygga Privat nej ja ja ja nej ja ja nej ja ja 27 Stenungsund Grönviks varv Service Miljö Antal gästplatser Vinteruppställning (land) Båtupp- Båtupptagnintagningsramp kran el vatten dusch wc spolplatta

59

60 Antal båtplatser (grupp inkl gästpl) Båtplatser Organisationsform Båtupptagning avfallshante ring hushållssop or Antal båtplatser miljöst sugtö ID Kommun Namn ation mning 1 Tjörn Myggenäs båtförening Ekonomisk förening nej ja ja ja ja ja ja ja ja ja 2 Tjörn Sjötångens hamn (sammfällighet) Ekonomisk förening 3 Tjörn Höviksnäs Båthamn Ekonomisk förening ja nej ja ja ja ja ja nej nej ja 4 Tjörn Dyrön Norhamnen Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja ja 5 Tjörn Dyrön Sydhamn Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja 6 Tjörn Kåreviks fiskehamnförening Ekonomisk förening 7 Tjörn Åstol båtförening Ekonomisk förening ja ja ja ja ja 8 Tjörn Stora Tjörnekalvs båtförening Ekonomisk förening ja nej nej ja ja ja ja nej nej nej 9 Tjörn Klädesholmen Västra hamnförening Ekonomisk förening nej ja ja ja ja ja ja ja ja nej 10 Tjörn Klädesholmen Norra hamnförening Ekonomisk förening 11 Tjörn Mossholmens Marina Privat ja ja ja ja ja ja ja ja nej ja 12 Tjörn Blekets hamn Ekonomisk förening 13 Tjörn Rönnängs båtförening Ekonomisk förening 14 Tjörn Stockeviks hamnförening Ekonomisk förening 15 Tjörn Nordviks strands båtförening 16 Tjörn Skärhamn Båtförening > Ekonomisk förening ja nej ja ja ja ja ja ja ja 17 Tjörn Hällene båtförening Ekonomisk förening 18 Tjörn Kyrkesunds Båthamnförening Ekonomisk förening 19 Tjörn Viks Ödegärde Ekonomisk förening 20 Tjörn Engewikens båtförening (EBF) Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja 21 Tjörn Björholmens Marina Aktiebolag ja ja ja ja ja ja ja ja ja 22 Tjörn Tådås väg- och samfällighetsförening Ekonomisk förening 23 Tjörn Röra Nordgård Ekonomisk förening 24 Tjörn Tubbevikens hamnförening Ekonomisk förening 25 Tjörn Kyrkesunds Marina Privat ja ja ja ja ja ja ja nej nej nej 26 Tjörn Kyrkesunds östra hamn och fiskeförening Ekonomisk förening 27 Tjörn Rönnängs brygga Ekonomisk förening 28 Tjörn Wallhamn Marina AB Aktiebolag 29 Tjörn Mjölkeviken rudbäcks hamn Tjörn Hamn vid Sundbyvägen 31 Tjörn Almösunds Marina/Tjörns yacht service Aktiebolag ja ja ja ja ja ja ja ja 32 Tjörn Almösunds "Götes" Tjörn Gamla Myggenäs 34 Tjörn Gamla Myggenäs 35 Tjörn Bönekullen Ångbåtsbryggans Samfällighets Ekonomisk förening ja ja ja nej nej nej nej nej ja nej 36 Tjörn Klädesholmen Kylen, gästhamn Privat ja ja ja ja ja ja 37 Tjörn Swede Ship Marine 38 Tjörn Torkels huvud 39 Tjörn Rösselviks Strand Service Miljö Antal gästplatser Vinteruppställning (land) Båtupp- Båtupptagnintagningsramp kran el vatten dusch wc spolplatta

61

62 Antal båtplatser (grupp inkl gästpl) Båtplatser Organisationsform Båtupptagning avfallshante ring hushållssop or Antal båtplatser miljöst sugtö ID Kommun Namn ation mning 1 Uddevalla Gustafsberg Kommunal nej nej nej nej nej nej 2 Uddevalla Mollöns båtplats Kommunal ja nej 3 Uddevalla Ranneberg Nedlagd i kommunal regi. 0 Kommunal 4 Uddevalla Rödöns småbåtshamn Kommunal ja nej ja ja nej ja ja 5 Uddevalla Ljungskile Båtklubb Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja 6 Uddevalla Norra hamnen Inga platser stängd pga skredrisk Kommunal 7 Uddevalla Södra hamnen Kommunal nej nej nej nej nej nej 8 Uddevalla Skeppsvikens småbåtshamn Kommunal nej nej ja ja nej ja ja 9 Uddevalla Uddevalla gästhamn Aktiebolag ja ja ja ja ja ja ja nej ja nej 10 Uddevalla Bassholmens gästhamn Kommunal nej ja ja ja ja 11 Uddevalla Dragsmarks varv och gästhamn Kommunal ja ja ja ja ja ja 12 Uddevalla Ljungskile gästhamn Ekonomisk förening ja ja ja ja ja ja ja 13 Uddevalla Ljungskile, Lyckorna gästhamn 14 Uddevalla Gustafsberg gästhamn ja 0 Kommunal 15 Uddevalla Rödöns småbåtshamn Kommunal 16 Uddevalla Lövåskajen Kommunal ja ja nej nej nej nej ja 17 Uddevalla Ljungskile Båtklubb Ja Ekonomisk förening Ja ja ja ja ja ja ja ja ja 18 Uddevalla Grötåns FBH Privat 19 Uddevalla Tångehamnen Privat 20 Uddevalla Nordviks Brygga Ekonomisk förening nej nej ja nej nej nej nej nej nej nej 21 Uddevalla Lyckornas Bryggförening Ekonomisk förening 22 Uddevalla Anfasteröd bryggförening 23 Uddevalla Anfasteröd bryggförening 24 Uddevalla ZÄTA Marin ja ja Privat ja ja 25 Uddevalla 26 Uddevalla 27 Uddevalla 28 Uddevalla Ammenäs Bryggförening Privat 29 Uddevalla 30 Uddevalla Skäret 1 31 Uddevalla Sunningens båt- och bryggförening Privat 32 Uddevalla 33 Uddevalla Laneberg 34 Uddevalla 35 Uddevalla Högås marina Privat ja ja 36 Uddevalla Sundsandvik 37 Uddevalla Jacobssons Båtbyggeri - Källvikens marina Ja Privat 38 Uddevalla AB Skandia Båtvarv AB ja nej nej nej nej ja ja nej nej nej 39 Uddevalla 40 Uddevalla 41 Uddevalla Jordfalls hamn AB Ja Privat ja Ja Ja Ja 42 Uddevalla Hållebäcks hamn Nej 43 Uddevalla 44 Uddevalla 45 Uddevalla 46 Uddevalla Gullmarsberg 47 Uddevalla Cederslunds bryggförening 48 Uddevalla Studseröds marin Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 49 Uddevalla 50 Uddevalla 51 Uddevalla Ljungskile segelsällskap 52 Uddevalla Munkeby marina 53 Uddevalla Sunds marin AB Ja 54 Uddevalla Ammenäs/Stångens brygga 55 Uddevalla Bukilen Restenäs 1 56 Uddevalla Bukilen Restenäs 2 57 Uddevalla Bukilen Restenäs 3 58 Uddevalla Eriksbergs småbåtshamn Service Miljö Antal gästplatser Vinteruppställning (land) Båtupp- Båtupptagnintagningsramp kran el vatten dusch wc spolplatta

63 Antal båtplatser (grupp inkl gästpl) Antal båtplatser Båtplatser Antal gästplatser Vinteruppställning (land) Organisationsform Båtupptagning Båtupptagningsramp Båtupptagning kran el vatten dusch wc avfallshante ring hushållssop or ID Kommun Namn 59 Uddevalla Gustafsberg 60 Uddevalla Klosters båtplats 61 Uddevalla Osebacken 62 Uddevalla Rörbäcks brygga Iideell förening 63 Uddevalla Skår 64 Uddevalla Skäret 1 65 Uddevalla Stora Bornöbåtar HB ja ja ja ja nej nej nej nej nej ja 66 Uddevalla Strandskogens brygga samfällighet 67 Uddevalla Ulvesund vid ICA 68 Uddevalla Utby Service Miljö miljöst ation sugtö mning spolplatta

64