Båtplatsundersökning Norra Bohuslän. för Västsvenska Turistrådet

Transkript

1 Båtplatsundersökning Norra Bohuslän för Västsvenska Turistrådet TURISMENS UTREDNINGSINSTITUT Box 5068, Göteborg, G Sweden Ph , Fax

2 Bakgrund Efterfrågan på attraktiva båtplatser är stor i Bohuslän. År 2007 genomförde Västsvenska Turistrådet en förstudie på området, en inventering av antalet båtplatser och köande, ca personer står i kö till en båtplats i norra Bohuslän. Frågan är dock om samtliga har ett verkligt behov av en båtplats eller om många slentrianmässigt står i kö för att på sikt byta upp sig till ett mer attraktivt läge. En del av de som står i kö kanske inte heller har en båt idag men tror att de någon gång i framtiden kommer att skaffa en båt. Många kanske står i flera köer parallellt vilket skulle innebära att behovet av båtplatser inte motsvaras av antal personer som står i kö. Västsvenska Turistrådet vill därför ta reda på det verkliga behovet av båtplatser i Bohuslän, d.v.s. hur många nya båtplatser som behövs för att alla som har en båt skall ha en egen båtplats. 1

3 Syfte Huvudsyftet med undersökningen är att: Kartlägga det verkliga behovet av nya båtplatser i Bohuslän Undersöka vilken typ av hamnar som efterfrågas Utvärdera intresset/behovet av service, kringtjänster mm 2

4 Metod Datamaterialet samlades in genom telefonintervjuer med personer som står i båtplatskö i Bohuslän och Göteborg, i såväl kommunala, privata som föreningsdrivna hamnar. Undersökningsområdet delades in i tre geografiska områden; Norra Bohuslän, Södra Bohuslän respektive Göteborg. Norra Bohuslän: Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Södra Bohuslän: Kungälv Orust Stenungsund Tjörn Uddevalla Öckerö Göteborg: Göteborg Ett slumpmässigt urval av köande gjordes från kölistan som tillhandahölls av hamnarna. Det bör kommenteras att inte samtliga hamnar lämnade ut kölistor. Vi bedömer dock att antalet hamnar och totala antalet köande på listorna som urvalet gjordes från är tillräckligt stort för att presentera ett generaliserbart resultat för totalen av kommunala-, privata- och föreningsdrivna hamnar i Bohuslän och Göteborg. Undersökningen i norra Bohuslän baseras på intervjuer med 350 personer som köar för båtplats i norra Bohuslän. Antalet genomförda intervjuer per hamntyp fördelar sig lika med proportionen kommunala respektive privat/föreningsdrivna båtplatser som finns i norra Bohuslän. Det var få personer som avböjde medverkan till intervju, svarsfrekvensen var 98 procent. 3

5 Åldersstruktur bland köande 80% 60% 40% 49% 42% 20% 0% 2% 7% år år år 55 år och uppåt Ålderstrukturen är förhållandevis hög. Medelåldern på personerna i kö är 51 år och 91% är 35 år eller äldre. 4

6 Hemkommun för de köande Norra Bohuslän Övriga VG-regionen Övriga Sverige Göteborg Södra Bohuslän Utlandet 43% 19% 17% 13% 4% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antal personer Fyra av fem av de köande för båtplats i norra Bohuslän bor i VG-regionen och 4% i utlandet, främst Norge. Övriga bor någonstans i Syd- eller Mellansverige, undantaget några som bor i Norrland. Bland köande som inte bor permanent i norra Bohuslän (57%) är det vanligt att man istället har fritidshus i området. Andelen fritidsbostads ägare var 70% bland boende utanför norra Bohuslän. Detta innebär att under stora delar av båtsäsongen befinner sig så många som 83% av de köande i Norra Bohuslän. Andelen som har sitt sommarboende i samma kommun som de söker båtplats i är störst i Tanum (60%) följt av Lysekil (40%), Sotenäs (22%). Kommunen som har lägst andel sommarstugeägare och köande i samma kommun var Strömstad (17%). 5

7 Avstånd från bostad till köhamn 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Totalt Ägare med övernattningsbara båtar Ägare med icke övernattningsbara båtar 31% 38% 29% 8% 12% 8% 8% 9% 3% 3% 5% <0,5 mil 0,5-1 mil 1-5 mil 5-10 mil mil mil 50 mil och längre De flesta av de köande har antingen permanentboende mycket nära köhamnen eller mycket långt ifrån. Tre fjärdedelar av de som permanentbor längre än 10 mil från hamnen har dock tillgång till ett fritidshus i norra Bohuslän, vilket i praktiken innebär att även dessa köar till en båthamn nära den bostad de befinner sig i under båtsäsongen. 4% 32% 24% 35% 8% 7% 12% 10% 5% 9% 6

8 Antal båtar per hushåll 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 12% 61% 22% 4% 1% 0% Antal båtar per hushåll* Antalet båtar per hushåll varierade mellan 0-5 stycken. Det vanligaste var att man ägde 1 båt (61%), det näst vanligaste var 2 båtar (22%). 12% äger ingen båt idag men tänkte skaffa båt om/när de får båtplats. * Antal båtar motsvarar segelbåt, motorbåt, annan typ som anses kräva en båtplats. Exempel på båtar som ej ingår; snipa, hängbåt optimist jolle etc. 7

9 Tid i kö 40% 30% 33% 29% 20% 13% 17% 10% 8% 0% <1år 1-3 år 4-6 år 7-9 år >9år Det var inte ovanligt att man stått åratals i kö för att få båtplats. Endast 13% hade stått mindre än ett år och så många som 25% har stått i kö mer än 7 år. 8

10 Intresse för båtplats år 2007 Beror på; 33% Ja; 60% Nej; 7% Ovanstående cirkeldiagram ger svar på hur stor andel som skulle tacka JA till en båtplats år 2007 om de blev erbjudna en i kommunen där de köar. Majoriteten skulle tacka JA till en båtplats under år Ungefär var tredje person anger att den geografiska placeringen i kommunen spelar stor roll för om de skulle acceptera en erbjuden plats. Med andra ord beror det på i vilken hamn man blev erbjuden plats. Även var i hamnen, dvs. placeringen av den eventuellt erbjudna plasten spelar roll samt hamnens servicenivå. Den tredje vanligaste faktorn för de som uppger att de var tveksamma är priset. Personer som söker båtplats i sin hemkommun skulle tacka JA i ungefär samma utsträckning som samtliga köande, däremot skulle de tacka NEJ i högre grad (12%). Inom denna grupp var placeringen i hamnen än viktigare än för totalen. Priset var också en viktigare faktor relativt sett inom denna undergrupp. 9

11 Motiv till att tacka nej till en båtplats Nedan stående avsnitt innehåller motiveringar från de personer som skulle tacka till nej till båtplats i år. Motiven har klassificerats och här följer de mest vanligt förekommande anledningarna till att man skulle tacka nej ; Har ingen båt/använder ej båten En del människor ägde ingen båt för tillfället och skulle därför säga nej till en plats om de blev erbjudna. Ytterligare en uttalad anledning var att man inte hade tid för sin båt eller att man var för gammal för att sköta sin båt. Har redan plats En annan orsak till att man skulle tacka nej till båtplats i kommunen var att man redan hade en plats man var nöjd med. Har flyttat De personer som flyttat under året men som stod kvar på kölistor i andra kommuner sade sig tacka nej om de blev erbjuden en båtplats på grund av ny bostadsort. Avvaktar ett bättre erbjudande I några enstaka fall hade man ingen brådska med en ny plats för sin båt utan tackade nej därför att platsen inte var tillräckligt tillfredsställande och att man ville avvakta ett bättre erbjudande. Har inte behovet i år En del hade löst problemet med båtplats för det här året, och svarade då att de inte skulle tacka jag under 2007 om de fick erbjudande om en båtplats. 10

12 Princip för beräkning av behov av nya båtplatser Den regionala förstudien som Västsvenska Turistrådet har gjort visar att antalet personer som står i kö för en kommunal båtplats är 2485 och att det är 1429 personer som köar för en båtplats i en privat- eller föreningsdriven hamn i norra Bohuslän. Totalt står 3914 personer i kö på de olika kölistorna i norra Bohuslän. Utifrån befintliga listor över personer som står i kö i kommunala, privata och föreningsdrivna hamn har ett behovet av båtplatser uppskattats inom ett spann. Vid beräkning av behovet av antalet båtplatser i kommunala -, privata-, eller föreningsdrivna hamnar är hänsyn tagen till ett antal faktorer. Dels kölistornas kvalitet och dels svaren i vår genomförda telefonundersökning. Behovet av en kommunal-, privat-, eller föreningsdriven båtplats har bestämts enligt behovsgraderna 1,2 och 3 på sidan 14. Denna undersökningen visar att antalet personer på kölistorna inte är lika med behovet av nya båtplatser. Faktorer som medför att behovet är lägre än antalet personer på listan illustreras i figuren på nästa sida. 11

13 Faktorer som minskar kölistorna behovet av nya båtplatser* Står ej i kö längre Tackar nej till en båtplats år 2007 Står i kö även i andra kommuner Minskat behov av nya båtplatser Fler personer i hushållet står i kö för samma båt Har redan en kommunal, privat eller föreningsdriven båtplats Har en båtplats som tillhör egna huset * Notera att hänsyn ej är tagen till båtarnas längd, bredd och djup vid beräkning av behovet av antal nya båtplatser. 12

14 Beräkning av behov av nya båtplatser Antal köande enligt VT:s förstudie Antal köande för båtplats i kommunala, privata och föreningsdrivna hamnar Övertäckning: Står ej i kö -574 Övertäckning (dubbelräkning): Står i kö i flera kommuner i norra Bohuslän Övertäckning (dubbelräkning): Flera i hushåller köar för samma båt i norra Bohuslän Möjlig undertäckning: har mer än en båt som kan vara i behov av båtplats Ej intresserad av båtplats 2007 Netto efter rensning: Köande som i nuläget önskar annan båtplats -234 = * I beräkningarna har hänsyn endast tagits till de personer som står i båtplatskö. Därutöver kan det finnas ett dolt behov genom att personer i behov av båtplats valt att inte ställa sig i någon båtkö 13

15 Uppskattat behov av ny båtplats 1.Akut behov, saknar plats Önskar ny/bättre plats Inget behov av ny plats Antal båtar I undersökningen tillfrågades intervjupersonerna hur de förvarar sin/sina båtar för närvarande. Svaren har analyserats och sammanställt i ett antal kategorier, som illustrerar vilken grad av behov av ny båtplats de har. Utifrån antalet köande i norra Bohuslän har antalet båtar inom respektive behovsgräns beräknats. Resultatet illustreras i diagrammet ovan. 1 = Akut behov, saknar idag helt båtplats 2 = Upplevt behov, vill ha ny kommunal eller privat/föreningsägd båtplats 3 = Inget nybehov, har idag kommunal/privat/förenings båtplats eller egen plats vid huset 14

16 Behov av båtplats kopplat till typ av båtplats idag På land Trailer Temporär plats Annan region/land Ingen plats Hyr privat (vid brygga) Hyr i 2:a hand Lånad plats På svaj(vid boj Familjeplats Övrigt I kommunal/privat/föreningsdriven hamn Båtplats som tillhör egna huset/fritidshuset Saknar behov Upplevt behov Akut behov Antal båtar N=

17 Uppskattat behov av nya båtplatser - Samtliga hamnar Enligt VT:s förstudie från 2007 är: Antal befintliga båtplatser: Antal köande: Behov av nya båtplatser utifrån denna undersökning Akut behov 606 (-85%) Maxbehov (-49%) Den lägre behovsgränsen Akut behov, motsvarar en kapacitetsbrist och ger uttryck för hur många nya platser som behövs för att få ner alla båtar som köar i vattnet och få någon typ av båtplats (behovsgrad* 1). Procenttalen anger minskningen från antal köande enligt VT:s förstudie ner till behov av nya båtplatser enligt undersökningen. Den övre behovsgränsen, Maxbehov, är potentiellt nya kunder för kommunal-, privat- och föreningsdrivna hamnar. Maxbehov är beräknat utifrån köande med behovsgrad* 1 och 2. Det bör poängteras att om det skulle byggas nya båtplatser skulle det förmodligen finnas ett överskott på båtplatser eftersom hänsyn inte är tagen till att det frigörs platser genom att man överger sin befintliga plats som man inte är nöjd med ex. lånad plats, 2a:hand, privat (vid brygga) etc. * För definition av behovsgrad se sid

18 Uppskattat behov av nya båtplatser - Kommunala hamnar Enligt VT:s förstudie från 2007 är: Antal befintliga båtplatser: Antal köande: Båtplatsbehov nya platser Akut behov 427 (-83%) Maximum 1531 (-38%) Den lägre behovsgränsen Akut behov, motsvarar en kapacitetsbrist och ger uttryck för hur många nya platser som behövs för att få ner alla båtar som köar i vattnet och få någon typ av båtplats (behovsgrad* 1). Procenttalen anger minskningen från antal köande enligt VT:s förstudie ner till behov av nya båtplatser enligt undersökningen. Den övre behovsgränsen, Maxbehov, är potentiellt nya kunder för kommunal-, privat- och föreningsdrivna hamnar. Maxbehov är beräknat utifrån köande med behovsgrad* 1 och 2. Det bör poängteras att om det skulle byggas nya båtplatser skulle det förmodligen finnas ett överskott på båtplatser eftersom hänsyn inte är tagen till att det frigörs platser genom att man överger sin befintliga plats som man inte är nöjd med ex. lånad plats, 2a:hand, privat (vid brygga) etc. * För definition av behovsgrad, se sid

19 Uppskattat behov av nya båtplatser - Privata/föreningsdrivna hamnar Enligt VT:s förstudie från 2007 är: Antal befintliga båtplatser: Antal köande: Båtplatsbehov nya platser Akut behov 179 (-87%) Maximum 481 (-66%) Den lägre behovsgränsen Akut behov, motsvarar en kapacitetsbrist och ger uttryck för hur många nya platser som behövs för att få ner alla båtar som köar i vattnet och få någon typ av båtplats (behovsgrad* 1). Procenttalen anger minskningen från antal köande enligt VT:s förstudie ner till behov av nya båtplatser enligt undersökningen. Den övre behovsgränsen, Maxbehov, är potentiellt nya kunder för kommunal-, privat- och föreningsdrivna hamnar. Maxbehov är beräknat utifrån köande med behovsgrad* 1 och 2. Det bör poängteras att om det skulle byggas 481 nya båtplatser skulle det förmodligen finnas ett överskott på båtplatser eftersom hänsyn inte är tagen till att det frigörs platser genom att man överger sin befintliga plats som man inte är nöjd med ex. lånad plats, 2a:hand, privat (vid brygga) etc. * För definition av behovsgrad, se sid

20 Efterfrågade hamntyper På följande sidor presenteras resultat av undersökningen i tabellform. Tabellerna innehåller information om antalet köande utifrån båttyp, dels uppdelat på hamntyp och längd för samtliga köande i södra Bohuslän och dels redovisat för de som söker båtplats i sina hemkommuner respektive de som har fritidshus i kommunen där de står i kö, men ej för de som varken har permanentboende eller fritidshus i kökommunen (57 st). Efter tabellerna följer ett diagram som illustrerar intresset av att äga eller hyra sin båtplats. Notera att resterande del av rapporten är en resultatredovisning och inte en uppräkning till totalnivå. Det innebär att det är de procentuella andelarna som är intressanta att diskutera och planera utifrån. 19

21 Olika typer av båtar och hamnar - Samtliga hamnar i Norra Bohuslän Motorbåt Segelbåt Annat Totalt Kommunal 206 (55%) 44 (12%) 24 (6%) 123 (73%) Privat/Föreningsdriven 64 (17%) 26 (7%) 11 (3%) 101 (27%) Totalt 270 (72%) 70 (19%) 35 (9%) 375 (100%) Tabellen visar vilka båtar som köar till olika typer av hamnar. Tabellens celler innehåller dels absoluta tal (absoluta frekvenser), dels procentuell andel (relativa frekvenser). Störst efterfrågan på båtplats är det för motorbåtar som önskar plats i kommunal hamn, följt av motorbåtar som vill ha plats i privat/ föreningsdriven hamn. 20

22 Olika typer av båtar och längd på båten - Samtliga hamnar i Norra Bohuslän < 6 meter 6-12 meter >12 meter Totalt Motorbåt 162 (44%) 103 (28%) 2 (0,5%) 267 (72%) Segelbåt 11 (3%) 57 (15%) 2 (0,5%) 70 (19%) Annat 30 (8%) 5 (1%) 0 (0%) 35 (9%) Totalt 203 (55%) 165 (44%) 4 (1%) 372* (100%) Bland båtarna som står i kö för plats är drygt hälften kortare än 6 meter. 44% av båtarna är mellan 6-12 meter. Det är relativt få båtar som är längre än 12 meter, endast 1%. *Tre båtägare uppgav inte längd på båten 21

23 Olika typer av båtar och hamnar -Hamnar i hemkommunen Motorbåt Segelbåt Annat Kommunal 74 (51%) 16 (11%) 13 (9%) Privat/Föreningsdriven 27 (19%) 7 (4%) 8 (6%) Totalt 101 (70%) 23 (15%) 21 (15%) I tabellen presenteras resultat för de som har sin permanentbostad i samma kommun som de köar i. Det vanligaste är att man köar till en kommunal hamn, 71%. En majoritet, 70%, av båtarna är motorbåtar. Totalt 103 (71%) 42 (29%) 145 (100%) 22

24 Olika typer av båtar och längd på båten -Hamnar i hemkommunen <6m 6-12m >12m Totalt Motorbåt 53 (37%) 44 (31%) 1 (1%) 98 (69%) Segelbåt 5 (4%) 17 (12%) 1 (1%) 23 (16%) Annat 17 (12%) 4 (3%) 0 (0%) 21 (15%) Totalt 75 (53%) 65 (46%) 2 (1%) 142* (100%) I tabellen presenteras resultat för de som har sin permanentbostad i samma kommun som de köar i. Av tabellen framgår det att en knapp majoritet av båtarna än mindre än 6 meter långa (53%). Nästan hälften av båtarna är mellan 6-12 meter. Det vanligaste är att man köar för en motorbåt, två tredjedelar bland de som söker båtplats i sin hemkommun köar för motorbåt. *Tre båtägare uppgav inte längd på båten. 23

25 Olika typer av båtar och hamnar -Hamnar i kommunen där man har fritidshus Motorbåt Segelbåt Annat Totalt Kommunal 113 (65%) 17 (10%) 10 (6%) 140 (81%) Privat/Föreningsdriven 24 (14%) 5 (3%) 4(2%) 33 (19%) Totalt 137 (79%) 22 (13%) 14 (8%) 173 (100%) I tabellen presenteras resultat för de som har fritidsboende i samma kommun som de står i kö i. Det vanligaste är att man köar till en kommunal hamn, 81 %. Majoriteten, 79%, av båtarna var motorbåtar. Som övrig information kan nämnas att knappt en tredjedel av fritidshusägarnas båtar är övernattningsbara. 24

26 Olika typer av båtar och längd på båten -Hamnar i kommunen där man har fritidshus <6m 6-12m >12m Totalt Motorbåt 95 (55%) 42 (24%) 0 (0%) 137 (79%) Segelbåt 5 (3%) 16 (9%) 1 (1%) 22 (13%) Annat 14 (8%) 0 (0%) 0 (0%) 14 (8%) Totalt 114 (66%) 58 (33%) 1 (1%) 173 (100% I tabellen presenteras resultat för de som har fritidsboende i samma kommun som de står i kö i. Av tabellen framgår det att två tredjedelar av båtarna är kortare än 6 meter (66%). 33% är mellan 6-12 meter och ett fåtal är längre än 12 meter långa. 25

27 Hyra eller äga båtplats 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt Permanentboende Sommarboende 21% 27% 12% 12% 11% 18% 66% 59% 69% Hyra Äga Spelar ingen roll 2% 2% 1% Annat För de flesta, eller två tredjedelar, spelar det ingen roll om man hyr eller äger sin båtplats. Skillnaden mellan de som är permanent boende i den kommun de söker plats i och de som äger sommarhus i den kommun de söker plats i är främst att permanentboenden vill hyra i större utsträckning (27% jämfört med 12%). De som står i kö för motorbåt är mer benägna att äga en plats jämfört med dem står i kö för segelbåt. De med segelbåt prioriterar att hyra en båtplats för att äga en. 26

28 Intresse av servicenivå och tjänsteutbud På följande sidor presenteras resultaten som rör graden av intresse för några olika typer av hamntjänster och serviceutbud i hamnen där man önskar en båtplats. Rapporten avslutas med kompletterande kommentarer som framkom spontant under intervjuerna. 27

29 Intresse av att köpa drift- och underhållstjänster för båten Totalt Söker båtplats i hemkommunen Söker båtplats utanför hemkommunen 60% 50% 47% 40% 36% 30% 20% 10% 0% 30% 1= Kan absolut inte tänka mig 15% 16% 16% 13% 14% 10% 14% 12% 9% 23% 21% 18% = Kan mycket väl tänka mig 2% 3% 1% Ingen åsikt I undersökningen tillfrågades båtägare huruvida de kunde tänka sig att köpa diverse drift- och underhållstjänster för båten, i stället för att göra dem själv. Resultatet blev att de som bor i en annan kommun än den de söker båtplats i kan tänka sig att köpa tjänster i högre utsträckning jämfört med de som söker båtplats i sin hemkommun. Totalt sett är drygt hälften emot att köpa drift- och underhållstjänster. Det är främst de äldre personerna som är positivt inställda till att köpa tjänster. 28

30 Intresse för åretrunt plats i isfri hamn 70% Totalt Söker båtplats i hemkommunen Söker båtplats utanför hemkommunen 60% 50% 40% 40% 49% 33% 52% 45% 57% 30% 20% 10% 8% 6% 10% 0% Ja Nej Vet ej I undersökningen mättes intresset för att låta båten ligga i vattnet året om förutsatt att hamnen görs isfri. Utfallet på frågan illustreras i diagrammet ovan. Generellt var majoriteten, 52%, negativt inställda till förslaget. Mellan gruppen som söker båtplats utanför hemkommunen och med de permanentboende i samma kommun som båtplatskö är inställningen mer negativ hos de som bor i annan kommun än den de står i båtplatskö i. De som bor nära hamnen där de har båtplats kan se efter sin båt mer frekvent under året än de som bor långt ifrån. Acceptans för att låta båten ligga i året om i isfri hamn tycks delvis bero på vilket skick båten är i. 29

31 Intresse för att låna ut sin båtplats juli månad Osäker; 6% Segelbåt Osäker; 4% Motorbåt Ja; 16% Ja; 29% Nej; 65% Nej; 80% Diagrammet illustrerar utfallet per båttyp oavsett om båten man köar för har en båtplats idag. Intresset för att ha en båtplats som man får tillgång till alla månader på året utom i juli var övervägande svagt. Dock kunde 29% bland de som köar för segelbåt kunna tänka sig att göra det. Motsvarade andel var 16% bland de som köar för motorbåt. De som var osäkra ansåg att det bland annat berodde på ersättningsnivå för att hyra ut sin plats under juli. Bland de permanentboende i kö-kommunen svarade 14% ja på denna frågan medan motsvarande frekvens för boende utanför kö-kommunen var 20%. 30

32 Intresse för att landförvara båten även på sommaren 80% 70% 60% Totalt Söker båtplats i hemkommunen Söker båtplats utanför hemkommunen 72% 69% 67% 50% 40% 30% 20% 25% 21% 28% 10% 6% 7% 5% 0% Ja Nej Vet ej Diagrammet visar hur inställningen till att landförvara båten även på sommaren mot att hamnen tar upp och lägger i båten på beställning*. Majoriteten är inte intresserade av denna tjänst. Skillnaden mellan permanentboende och de som bor i annan kommun än den de söker båtplats i är marginell. De som köar och har en övernattningsbar båt kunde tänka sig denna lösning i en högre grad jämfört med de som har en icke övernattningsbar båt (30% resp. 19%). * Ledtid från dess att beställning var gjort tills båten låg i antogs vara ca 12 h. 31

33 Intresse av serviceutbud/kringtjänster 100% Andel betyg 4 och 5 bland samtliga som köar för båtplats 80% 60% 40% 23% 21% 20% 12% 8% 4% 0% Restaurang Livsmedel Skepphandel Bredband Båtuthrning Personerna i båtplatskö fick uppge hur viktigt serviceutbudet i en marina/småbåtshamn är på en femgradig skala, där 1= Mycket oviktigt och 5=Mycket viktigt. Staplarna i diagrammet visar andelen 4 eller 5, dvs de som har önskemål om respektive kringtjänst. Tillgång till Livsmedel/kiosk och Skeppshandel är de tjänster som fick högst andel viktig/mycket viktig (23% respektive 21%%). Söker båtplats inom hemkommunen Livsmedel (21%) Skeppshandel (20%) Restaurang (13%) Bredband (9%) Båtuthyrning (7%) Söker båtplats utanför hemkommunen Livsmedel (24%) Skeppshandel (22%) Restaurang (12%) Bredband (8%) Båtuthyrning (2%) I tabellen till vänster har service rangordnats efter andelen viktigt/mycket viktigt uppdelat på de som söker båtplats i sin hemkommun och de som söker utanför sin hemkommun. Rangordningen är exakt densamma för båda delgrupperna. 32

34 Intresse för kringtjänster i olika hamntyper 100% Restaurang 80% Livsmedel 60% Skeppshandel 40% 30% Bredband 20% 0% 9% 21% 21% 7% Kommunal 21% 22% 10% 4% 5% Privat/förening I diagrammet skildras andelen som väljer 4 eller 5, dvs har ett behov av respektive tjänst*. Utfallet presenteras per hamntyp den köande tillhörde. De som söker plats i privat/föreningsdrivna hamnar tenderar överlag att tycka att det är viktigare med kringtjänster jämfört med de som köar i kommunal hamn. Tillgång på livsmedel verkar vara den viktigaste servicen av de ovannämnda kringtjänsterna. * Skala 1-5 där, 1=Helt oviktigt, 5= Mycket viktigt Båtuthyrning 33

35 Intresse av övrig service Andel betyg 4 och 5 bland samtliga som köar för båtplats 100% 80% 60% 40% 20% 0%. 55% 45% 39% Uppställning Varvsservice Sanitetsservice Övrig service såsom sanitet, uppställning och varvsservice är också betygsatta på en femgradig skala*. Intresset för denna typ av service var störst för sanitetsservice (WC, dusch, tvättstuga), 55% gav betyget 4 och 5. De två övriga typerna av service ansågs vara viktig/mycket viktigt i relativt stor grad ( 45% och 39%) Söker båtplats inom hemkommunen Sanitetsservice (55%) Uppställning (49%) Varvsservice (37%) Söker båtplats utanför hemkommunen Sanitetsservice (55%) Uppställning (41%) Varvsservice (40%) I tabellen till vänster har service rangordnats efter andel av betyg 4 och 5, uppdelat på de som söker båtplats i sin hemkommun och de som söker utanför sin hemkommun. Sanitetsservice kommer på förstaplats och var lika viktigt i båda grupperna. * Skala 1-5 där, 1=Helt oviktigt, 5= Mycket viktigt 34

36 Intresse av övrig service i olika hamntyper 100% 80% 60% 40%. 20% Uppställning Varvsservice Sanitetsservice 75% 65% 48% 49% 38% 36% Diagrammet till vänster illustrerar betygsättningen* 4 och 5 för övrig service såsom sanitet, uppställning och varvsservice. Utfallet presenteras uppdelat på hamntyp. För samtliga hamntyper är sanitetsservice viktigast (WC, dusch, tvättstuga). Det är generellt viktigare med service i privat- och föreningsdrivna hamnar än i kommunala hamnar. 0% Kommunal Privat/förening * Skala 1-5 där, 1=Helt oviktigt, 5= Mycket viktigt 35

37 Kompletterande kommentarer Som komplement till tidigare visat resultat redovisas nedan en sammanställning av övriga kommentarer som framkom under intervjuerna i samband med vissa frågor. Trots att man kanske redan har en båtplats önskar man ett bättre geografiskt läge på hamnen eller rent av bättre plats i den befintliga hamnen där man har sin båt idag. Detta påverkar således inte behovet av nya båtplatser. Pris är en betydelsefull faktor för hur intressant ett eventuellt erbjudande om båtplats är, detta har vi ej tagit hänsyn till i denna undersökning. Under intervjuerna nämndes det att hyra eller äga en båtplats är för många en kostnadsfråga. Spontana kommentarer som framkom under intervjuerna var att bensin, vatten och el är så viktiga typer av service för en hamn där man har sin båtplats att de ses bör ses som självklara i ett serviceutbud. Intresset för att köpa diverse tjänster för sin båt (i stället för att utföra dem själv) tenderar att vara prisberoende. Det nämndes att de ansågs vara dyra idag, men mer intressanta om de blir billigare. Avslutande citat från en köande i norra Bohuslän: Mycket konstigt att folk stått i kö sedan 80-talet och inget har gjorts åt detta från kommunens sida. 36