Båtplatsundersökning Södra Bohuslän. för Västsvenska Turistrådet

Transkript

1 Båtplatsundersökning Södra Bohuslän för Västsvenska Turistrådet TURISMENS UTREDNINGSINSTITUT Box 5068, Göteborg, G Sweden Ph , Fax

2 Bakgrund Efterfrågan på attraktiva båtplatser är stor i Bohuslän. År 2007 genomförde Västsvenska Turistrådet en förstudie på området, en inventering av antalet båtplatser och köande, ca personer står i kö till en båtplats i södra Bohuslän. Frågan är dock om samtliga har ett verkligt behov av en båtplats eller om många slentrianmässigt står i kö för att på sikt byta upp sig till ett mer attraktivt läge. En del av de som står i kö kanske inte heller har en båt idag men tror att de någon gång i framtiden kommer att skaffa en båt. Många kanske står i flera köer parallellt vilket skulle innebära att behovet av båtplatser inte motsvaras av antal personer som står i kö. Västsvenska Turistrådet vill därför ta reda på det verkliga behovet av båtplatser i Bohuslän, d.v.s. hur många nya båtplatser som behövs för att alla som har en båt skall ha en egen båtplats. 1

3 Syfte Huvudsyften med undersökningen är att: Kartlägga det verkliga behovet av nya båtplatser i Bohuslän Undersöka vilken typ av hamnar som efterfrågas Utvärdera intresset/behovet av service, kringtjänster mm. 2

4 Metod Datamaterialet samlades in genom telefonintervjuer med personer som står i båtplatskö i Bohuslän och Göteborg, i såväl kommunala, privata som föreningsdrivna hamnar. Undersökningsområdet delades in i tre geografiska områden; Norra Bohuslän, Södra Bohuslän respektive Göteborg. Norra Bohuslän: Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Södra Bohuslän: Kungälv Orust Stenungsund Tjörn Uddevalla Öckerö Göteborg: Göteborg Ett slumpmässigt urval av köande gjordes från kölistor som tillhandahölls av hamnarna. Det bör kommenteras att inte samtliga hamnar lämnade ut kölistor. Vi bedömer dock att antalet hamnar och totala antalet köande på listorna som urvalet gjordes från är tillräckligt stort för att presentera ett generaliserbart resultat för totalen av kommunala-, privata- och föreningsdrivna hamnar i Bohuslän och Göteborg. Undersökningen i södra Bohuslän baseras på intervjuer med 359 personer som köar för båtplats i södra Bohuslän. Antalet genomförda intervjuer per hamntyp fördelar sig lika med proportionen kommunala respektive privat/föreningsdrivna båtplatser som finns i södra Bohuslän. Det var få personer som avböjde medverkan intervju, svarsfrekvensen var 93 procent. 3

5 Åldersstruktur bland köande % 4 2 2% 12% 22% år år år 55 år och uppåt Ålderstrukturen är ojämn och nästan två tredjedelar är år. Medelåldern på personerna i kö är 46 år. 4

6 Hemkommun för de köande Södra Bohuslän Övriga VG-regionen 18% 65% Två tredjedelar av de köande för båtplats i södra Bohuslän bor också i södra Bohuslän. En relativt stor andel bor i Göteborg och i övriga VGregionen (exkl. norra Bohuslän och Göteborg). Göteborg Övriga Sverige Norra Bohuslän 3% 14% Många av de som har permanentboende utanför Södra Bohuslän har istället fritidsboende där vilket innebär att under stora delar av båtsäsongen befinner sig så många som 75% av de köande i Södra Bohuslän. Utlandet

7 Avstånd från bostad till köhamn Totalt Ägare med övernattningsbara båtar Ägare med icke övernattningsbara båtar % 62% 54% % 14% 29% 9% 9% 8% 11% 12% 7% 2% 3% 1% 1% 1% <0,5 mil 0,5-1 mil 1-5 mil 5-10 mil mil mil 50 mil och längre De allra flesta (86%) har max 5 mil från permanentbostaden till hamnen där man står i kö. Lägger man dessutom till de som permanentbor utanför, men har ett fritidshus i, Södra Bohuslän så ökar andelen som har max 5 mil till köplatsen till 91%. 6

8 Antal båtar per hushåll 8 73% % 13% Antal båtar per hushåll* 2% Antalet båtar per hushåll varierade mellan 0-3 stycken. Det vanligaste var att man ägde 1 båt (73%), det näst vanligaste var 2 båtar (13%). 12% äger ingen båt idag men tänker skaffa båt om/när de får båtplats. * Antal båtar är summan av segelbåt, motorbåt och annan typ som anses kräva en båtplats. Exempel på båtar som ej ingår; snipa, hängbåt optimistjolle etc. 7

9 Tid i kö % 33% % 7% 6% <1år 1-3 år 4-6 år 7-9 år >9år Det är inte ovanligt att man stått åratals i kö för att få båtplats. 13% har stått i kö 7 år eller längre och endast 11% har stått i kö mindre än 1 år. Det vanligaste är att man har stått i kö 1-3 år följt av 4-6 år. 8

10 Intresse för båtplats år 2007 Beror på; 23% Nej; 6% Ja; 71% Ovanstående cirkeldiagram ger svar på hur stor andel som skulle tacka JA till en båtplats år 2007 om de blev erbjudna en i kommunen där de köar. Majoriteten skulle tacka JA till en båtplats under år Nästan en fjärdedel uppgav faktorer som spelade in huruvida de skulle tacka JA eller NEJ till båtplats. De flesta som svarade Beror på betonande att den geografiska placeringen i kommunen spelar stor roll för om de skulle acceptera en erbjuden plats. Med andra ord beror det på i vilken hamn man blev erbjuden plats. Även var i hamnen, dvs. placeringen av den eventuellt erbjudna platsen spelar roll samt hamnens servicenivå. Den tredje vanligaste faktorn för de som uppger att de var tveksamma är priset samt om de har båt när erbjudandet kommer. Personer som söker båtplats i sin hemkommun skulle tacka JA i något högre utsträckning än samtliga köande. Inom denna grupp är motiven till tveksamheten desamma som för samtliga köande, dvs. vilken hamn, var i hamnen och priset, i denna ordning. 9

11 Motiv till att tacka nej till en båtplats Nedanstående avsnitt innehåller motiveringar från de personer som skulle tacka till nej till båtplats i år. Motiven har klassificerats och här följer de mest vanligt förekommande anledningarna till att man skulle tacka nej ; Har inte behovet i år En del hade löst problemet med båtplats för det här året, och svarade därför att de inte skulle tacka JA under 2007 om de fick erbjudande om en båtplats. Har redan plats En annan orsak till att man skulle tacka nej till båtplats i kommunen var att man redan hade en plats man var nöjd med. Avvaktar ett bättre erbjudande I några enstaka fall hade man ingen brådska med en ny plats för sin båt utan tackade nej därför att platsen inte var tillräckligt tillfredsställande och att man ville avvakta ett bättre erbjudande. Har ingen båt/använder ej båten En del människor ägde ingen båt för tillfället och skulle därför säga nej till en plats om de blev erbjudna. Ytterligare en uttalad anledning var att man inte hade tid för sin båt eller att man var för gammal för att sköta sin båt. 10

12 Princip för beräkning av behov av nya båtplatser Den regionala förstudien som Västsvenska Turistrådet har gjort visar att antalet personer som står i kö för en kommunal båtplats är 1896 st och att det är 2982 personer som köar för en båtplats i en privat- eller föreningsdriven hamn i södra Bohuslän. Totalt står 4878 personer i kö på de olika kölistorna i södra Bohuslän. Utifrån befintliga listor över personer som står i kö i kommunala, privata och föreningsdrivna hamn har behovet av båtplatser uppskattats inom ett spann. Vid beräkning av behovet av antalet båtplatser i kommunala - och privata/föreningsdrivna hamnar är hänsyn tagen till ett antal faktorer. Dels kölistornas kvalitet och dels svaren i vår genomförda telefonundersökning. Behovet av en kommunal-, privat-, eller föreningsdriven båtplats har bestämts enligt behovsgraderna 1,2 och 3 på sidan 14. Denna undersökningen visar att antalet personer på kölistorna inte är lika med behovet av nya båtplatser. Faktorer som medför att behovet är lägre än antalet personer på listan illustreras i figuren på nästa sida. 11

13 Faktorer som minskar kölistorna och behovet av nya båtplatser* Står ej i kö längre (fel i kölistorna) Tackar nej till en båtplats år 2007 Står i kö även i andra kommuner Minskat behov av nya båtplatser Fler personer i hushållet står i kö för samma båt Har redan en kommunal, privat eller föreningsdriven båtplats Har en båtplats som tillhör egna huset * Notera att hänsyn ej är tagen till båtarnas längd, bredd och djup vid beräkning av behovet av antal nya båtplatser 12

14 Beräkning av behov av nya båtplatser* Antal köande enligt VT:s förstudie Antal köande för båtplats i kommunala, privata och föreningsdrivna hamnar Övertäckning: Står ej i kö -929 Övertäckning (dubbelräkning): Står i kö i flera kommuner i södra Bohuslän Övertäckning (dubbelräkning) Flera i hushåller köar för samma båt i södra Bohuslän Möjlig undertäckning: har mer än en båt som kan vara i behov av båtplats Ej intresserad av båtplats 2007 Netto efter rensning: Köande som i nuläget önskar annan båtplats -238 = * I beräkningarna har hänsyn endast tagits till de personer som står i båtplatskö. Därutöver kan det finnas ett dolt behov genom att personer i behov av båtplats valt att inte ställa sig i någon båtkö 13

15 Uppskattat behov av ny båtplats 1. Akut behov, saknar plats Önskar ny/bättre plats Inget behov av ny plats Antal båtar I undersökningen tillfrågades intervjupersonerna hur de förvarar sin/sina båtar för närvarande. Svaren har analyserats och sammanställts i ett antal kategorier, som illustrerar vilken grad av behov av ny båtplats de har. Utifrån antalet köande i södra Bohuslän har antalet båtar inom respektive behovsgrad beräknats. Resultatet illustreras i diagrammet ovan. 1 = Akut behov, saknar idag helt båtplats 2 = Upplevt behov, vill ha ny kommunal eller privat/föreningsägd båtplats 3 = Inget nybehov, har idag kommunal/privat/förenings båtplats eller egen plats vid huset 14

16 Behov av båtplats kopplat till typ av båtplats idag? På land Trailer Ingen plats Annan region/land Saknar behov Upplevt behov Akut behov Temporär plats Hyr i 2:a hand Hyr privat (vid brygga) Lånad plats På svaj/vid boj Ska säljas Deläger båt som har plats Vill ha större plats Övrigt I kommunal/privat/ föreningsdriven hamn Båtplats tillhörig egna huset Antal båtar N=

17 Uppskattat behov av nya båtplatser - Samtliga hamnar Enligt VT:s förstudie från 2007 är: Antal befintliga båtplatser: Antal köande: Behov av nya båtplatser utifrån denna undersökning Akut behov 618 (-87%) Maxbehov (-51%) Den lägre behovsgränsen Akut behov, motsvarar en kapacitetsbrist och ger uttryck för hur många nya platser som behövs för att få ner alla båtar som köar i vattnet och få någon typ av båtplats (behovsgrad* 1). Procenttalen anger minskningen från antal köande enligt VT:s förstudie ner till behov av nya båtplatser enligt undersökningen. Den övre behovsgränsen, Maxbehov, är potentiellt nya kunder för kommunal-, privat- och föreningsdrivna hamnar. Maxbehov är beräknat utifrån köande med behovsgrad* 1 och 2. Det bör poängteras att om det skulle byggas 2405 nya båtplatser skulle det förmodligen finnas ett överskott på båtplatser eftersom hänsyn inte är tagen till att det frigörs platser genom att man överger sin befintliga plats som man inte är nöjd med ex. lånad plats, 2a:hand, privat (vid brygga) etc. * För definition av behovsgrad se sid

18 Uppskattat behov av nya båtplatser - Kommunala hamnar Enligt VT:s förstudie från 2007 är: Antal befintliga båtplatser: Antal köande: Behov av nya båtplatser utifrån denna undersökning Akut behov 213 (-89%) Maxbehov 809 (-57%) Den lägre behovsgränsen Akut behov, motsvarar en kapacitetsbrist och ger uttryck för hur många nya platser som behövs för att få ner alla båtar som köar i vattnet och få någon typ av båtplats (behovsgrad* 1). Procenttalen anger minskningen från antal köande enligt VT:s förstudie ner till behov av nya båtplatser enligt undersökningen. Den övre behovsgränsen, Maxbehov, är potentiellt nya kunder för kommunal-, privat- och föreningsdrivna hamnar. Maxbehov är beräknat utifrån köande med behovsgrad* 1 och 2. Det bör poängteras att om det skulle byggas 809 nya båtplatser skulle det förmodligen finnas ett överskott på båtplatser eftersom hänsyn inte är tagen till att det frigörs platser genom att man överger sin befintliga plats som man inte är nöjd med ex. lånad plats, 2a:hand, privat (vid brygga) etc. * För definition av behovsgrad se sid

19 Uppskattat behov av nya båtplatser - Privata/föreningsdrivna hamnar Enligt VT:s förstudie från 2007 är: Antal befintliga båtplatser: Antal köande: Behov av nya båtplatser utifrån denna undersökning * För definition av behovsgrad se sid. 14. Akut behov 405 (-86%) Maxbehov (-46%) Den lägre behovsgränsen Akut behov, motsvarar en kapacitetsbrist och ger uttryck för hur många nya platser som behövs för att få ner alla båtar som köar i vattnet och få någon typ av båtplats (behovsgrad* 1). Procenttalen anger minskningen från antal köande enligt VT:s förstudie ner till behov av nya båtplatser enligt undersökningen. Den övre behovsgränsen, Maxbehov, är potentiellt nya kunder för kommunal-, privat- och föreningsdrivna hamnar. Maxbehov är beräknat utifrån köande med behovsgrad* 1 och 2. Det bör poängteras att om det skulle byggas nya båtplatser skulle det förmodligen finnas ett överskott på båtplatser eftersom hänsyn inte är tagen till att det frigörs platser genom att man överger sin befintliga plats som man inte är nöjd med ex. lånad plats, 2a:hand, privat (vid brygga) etc. 18

20 Efterfrågade hamntyper På följande sidor presenteras resultat av undersökningen i tabellform. Tabellerna innehåller information om antalet köande utifrån båttyp, dels uppdelat på hamntyp och längd för samtliga köande i södra Bohuslän och dels redovisat för de som söker båtplats i sina hemkommuner respektive de som har fritidshus i kommunen där de står i kö, men ej för de som varken har permanentboende eller fritidshus i kökommunen (84 st). Efter tabellerna följer ett diagram som illustrerar intresset av att äga eller hyra sin båtplats. Notera att resterande del av rapporten är en resultatredovisning och inte en uppräkning till totalnivå. Det innebär att det är de procentuella andelarna som är intressanta att diskutera och planera utifrån. 19

21 Typer av båtar och hamnar - Samtliga hamnar i Södra Bohuslän Motorbåt Segelbåt Annat Totalt Kommunal 60(16%) 29 (8%) 16 (4%) 105 (28%) Privat/föreningsdriven 170(46%) 87(24%) 8 (2%) 265 (71%) Totalt 230 (62%) 116 (31%) 24 (6%) 370(10) Tabellen visar vilka båtar som köar till olika typer av hamnar. Tabellens celler innehåller dels absoluta tal (absoluta frekvenser), dels procentuell andel (relativa frekvenser). Störst efterfrågan på båtplats är det för motorbåtar som önskar plats i privat/föreningsdriven hamn, följt av segelbåtar också köande till privat/föreningsdriven hamn. 20

22 Typer av båtar och längd på båten - Samtliga hamnar i Södra Bohuslän < 6 meter 6-12 meter >12 meter Totalt Motorbåt 102(28%) 126 (34%) 0 () 228 (62%) Segelbåt 6 (2%) 109 (3) 1 () 116 (32%) Annat 18(5%) 4(1%) 1 () 23 (6%) Totalt 126 (34%) 239 (65%) 2 (1%) 367* (10) Av båtarna som står i kö för plats är ungefär två tredjedelar längre än 6 meter. *Tre båtägare uppgav inte längd på båten 21

23 Typer av båtar och hamnar -Hamnar i hemkommunen Motorbåt Segelbåt Annat Totalt Kommunal 36 (7%) 16 (15%) 12 (5%) 64 (27%) Privat/Föreningsdriven 121 () 461 () 40 () 171 (73%) Totalt 157 (67%) 62 (26%) 16 (7%) 235 (10) I tabellen presenteras resultat för de som har sin permanentbostad i samma kommun som de köar i. Vanligast är att man köar till en privat/föreningsdriven hamn, 73%. En stor majoritet, 67%, av båtarna är motorbåtar. 22

24 Typer av båtar och längd på båten -Hamnar i hemkommunen <6m 6-12m >12m Totalt Motorbåt 71 (31%) 84 (36%) 0 () 155 (67%) Segelbåt 5 (2%) 56 (24%) 1 () 62 (26%) Annat 14 (6%) 1 () 0 () 15 (6%) Totalt 90 (39%) 141 (61%) 1 () 232* (10) I tabellen presenteras resultat för de som har sin permanentbostad i samma kommun som de köar i. Av tabellen framgår det att 61% av båtarna är mellan 6-12 meter. Näst vanligast är båtar kortare än 6 meter, 39% och endast en båt är längre än 12 meter. *Tre båtägare uppgav inte längd på båten 23

25 Typer av båtar och hamnar -Hamnar i kommunen där man har fritidshus Motorbåt Kommunal 13 (25%) Privat/ Föreningsdriven 19 (37%) Totalt 32 (62%) I tabellen presenteras resultat för de som har fritidsboende i samma kommun där de står i kö. En knapp majoritet köar till privat/föreningsdriven hamn, 55%. Segelbåt 5 (1) 7 (14%) 12 (24%) 62% av båtarna är motorbåtar och ungefär var fjärde är segelbåt. Annat Totalt 5 (1) 23 (45%) 2 (4%) 28 (55%) 7 (14%) 51 (10) Knappt en tredjedel av fritidshusägarnas båtar är övernattningsbara. 24

26 Typer av båtar och längd på båten -Hamnar i kommunen där man har fritidshus <6m 6-12m >12m Totalt Motorbåt 16 (31%) 16 (31%) 0 () 32 (63%) Segelbåt 2 (4%) 10 (2) 0 () 12 (24%) Annat 6 (12%) 0 () 1 (2%) 7 (14%) Totalt 24 (47%) 26 (51%) 1 (2%) 51 (10) I tabellen presenteras resultat för de som har fritidsboende i samma kommun som de står i kö i. Av tabellen framgår det att hälften av båtarna är mellan 6-12 meter (51%). 47% är mindre än 6 meter och nästan ingen är längre än 12 meter lång. 25

27 Hyra eller äga båtplats Totalt Permanentboende Fritidsboende 12% 1 7% 32% 29% 25% 59% 54% 68% Hyra Äga Spelar ingen roll 2% 2% Annat För de flesta, eller tre fjärdedelar spelar det ingen roll om man hyr eller äger sin båtplats. Skillnaden mellan de som är permanent boende i den kommun de söker plats och de som äger fritidshus i den kommun de söker plats är främst att permanentboende vill hyra i något större utsträckning (12% jämfört med 7%). Permanentboende hade ett konkret önskemål om att antingen hyra eller äga i högst utsträckning, 44%. De som står i kö för motorbåt är mer benägna att äga en plats jämfört med dem står i kö för segelbåt. 26

28 Intresse av servicenivå och tjänsteutbud På följande sidor presenteras resultaten som rör graden av intresse för några olika typer av hamntjänster och serviceutbud i hamnen där man önskar en båtplats. Rapporten avslutas med kompletterande kommentarer som framkom spontant under intervjuerna. 27

29 Intresse av att köpa drift- och underhållstjänster för båten Totalt Söker båtplats i hemkommunen Söker båtplats utanför hemkommunen % 26% 24% 16% 2 11% 25% 25% 24% 11% 8% 14% 24% 22% 21% 1= Kan absolut inte tänka mig = Kan mycket väl tänka mig 1% 1% 1% Ingen åsikt I undersökningen tillfrågades båtägare huruvida de kunde tänka sig att köpa diverse drift- och underhållstjänster för båten, i stället för att göra dem själv. Resultatet blev att de som bor i en annan kommun än den de söker båtplats i kan tänka sig att köpa tjänster i högre utsträckning jämfört med de som söker båtplats i sin hemkommun. 28

30 Intresse för åretrunt plats i isfri hamn Totalt Söker båtplats i hemkommunen Söker båtplats utanför hemkommunen 61% 58% 53% 42% 37% 34% 2 1 5% 5% 5% Ja Nej Vet ej I undersökningen mättes intresset för att låta båten ligga i vattnet året om förutsatt att hamnen görs isfri. Utfallet på frågan illustreras i diagrammet ovan. Generellt var 37% positivt inställda till förslaget. Mellan gruppen som söker båtplats utanför hemkommunen och gruppen permanentboende i samma kommun som båtplatskö är inställningen mer negativ hos permanentboende. Acceptans för att låta båten ligga i året om i isfri hamn tycks delvis bero på vilket skick båten är i samt huruvida det finns försäkringar som kan täcka eventuella skador under vintern. 29

31 Intresse för att låna ut sin båtplats juli månad Segelbåt Motorbåt Osäker; 9% Ja; 16% Osäker; 5% Ja; 16% Nej; 75% Nej; 79% Diagrammet illustrerar utfallet per båttyp oavsett om båten man köar för har en båtplats idag eller ej. Intresset för att ha en båtplats som man får tillgång till alla månader på året utom i juli var övervägande svagt. Dock kunde 16% bland de som köar för segelbåt eller motorbåt tänka sig att göra det. En del av de som är osäkra säger att deras inställning är beroende på om en positiv inställning skulle öka chansen att få en båtplats. Bland de permanentboende i kö-kommunen svarade 11% ja på denna frågan medan motsvarande frekvens för boende utanför kö-kommunen var 19%. 30

32 Intresse för att landförvara båten även på sommaren Totalt Söker båtplats i hemkommunen Söker båtplats utanför hemkommunen % % 37% 37% Ja Nej Vet ej Diagrammet visar inställningen till att landförvara båten även på sommaren mot att hamnen tar upp och lägger i båten på beställning*. En tredjedel av de köande är intresserade av denna tjänst. Det är ingen skillnad mellan permanentboende och de som bor i annan kommun än den de söker båtplats i. De som köar och har en övernattningsbar båt var mindre intresserade av denna lösning än de som har en icke övernattningsbar båt (18% resp. 25%). * Ledtid från det att beställning var gjord tills båten låg i vattnet antogs vara ca 12 h. 4% 3% 3% 31

33 Intresse av serviceutbud/kringtjänster Andel betyg 4 och 5 bland samtliga som köar för båtplats 8% Restaurang Livsmedel Söker båtplats inom hemkommunen Skeppshandel (18%) Livsmedel (13%) Restaurang (5%) Båtuthyrning (4%) Bredband (2%) 18% 18% Skepphandel Bredband 5% 4% Söker båtplats utanför hemkommunen Livsmedel (26%) Skeppshandel (23%) Restaurang (13%) Båtuthyrning (5%) Bredband (3%) Båtuthrning Personerna i båtplatskö fick uppge hur viktigt serviceutbudet i en marina/småbåtshamn är på en femgradig skala, där 1= Mycket oviktigt och 5=Mycket viktigt. Staplarna i diagrammet visar andelen 4 eller 5, dvs de som har önskemål om respektive kringtjänst. Tillgång till Livsmedel/kiosk och Skeppshandel är de tjänster som fick högst andel viktig/mycket viktig (18%). I tabellen till vänster har service rangordnats efter andelen viktigt/mycket viktigt uppdelat på de som söker båtplats i sin hemkommun och de som söker utanför sin hemkommun. De som söker båtplats utanför hemkommunen tycker genomgående att behovet av service och kringtjänster är viktigare än de som söker båtplats i hemkommunen. En skillnad är också att de tycker Livsmedel är viktigare än Skeppshandel. 32

34 Intresse för kringtjänster i olika hamntyper 10 Restaurang 8 Livsmedel 6 Skeppshandel 4 Bredband % 2 3% Kommunal 6% 7% 17% I diagrammet visas andelen som väljer 4 eller 5, dvs har ett behov av respektive tjänst*. Utfallet presenteras utifrån hamntyp som intervjupersonen köar till. Tillgång på livsmedel och restaurang var något viktigare för de köande till kommunal hamn jämfört med de till föreningsdriven hamn. Dock är den viktigaste tjänsten skeppshandel för de köande till privat/föreningsdriven hamn. * Skala 1-5, där 1=Helt oviktigt,5= Mycket viktigt, 2 6% Privat/förening 4% Båtuthyrning 33

35 Intresse av övrig service Andel betyg 4 och 5 bland samtliga som köar för båtplats 62% 35% 72% Uppställning Varvsservice Sanitetsservice Söker båtplats inom hemkommunen Sanitetsservice (69%) Uppställning (58%) Varvsservice (33%) * Skala 1-5, där 1=Helt oviktigt,5= Mycket viktigt Söker båtplats utanför hemkommunen Sanitetsservice (76%) Uppställning (69%) Varvsservice (39%) Övrig service som sanitet, uppställning och varvsservice är också betygsatta på en femgradig skala*. Intresset var störst för sanitetsservice (WC, dusch, tvättstuga) och fler än två tredjedelar gav betyget 4 eller 5. Intresset för de två övriga typerna av service var högst för uppställning, 62%. Ungefär var tredje tyckte att varvsservice är viktigt. I tabellen till höger har service rangordnats efter andel av betyg 4 och 5, uppdelat på de som söker båtplats i sin hemkommun och de som söker utanför sin hemkommun. Generellt tycker köande utanför hemkommunen att övrig service är viktigare än vad de permanentboende tycker. 34

36 Intresse av övrig service i olika hamntyper Uppställning Varvsservice Sanitetsservice 81% 64% 59% 46% 42% 33% 2 Kommunal Privat/Förening Diagrammet till vänster visar andelen 4 och 5 för övrig service såsom sanitet, uppställning och varvsservice*. Utfallet presenteras uppdelat på hamntyp. I Privat/föreningsdriven hamn är sanitetsservice ( WC, dusch, tvättstuga) viktigast. Bland de köande för kommunal hamnplats är uppställning viktigast. Uppställning värderas trots det ännu högre bland de köande till föreningsdriven båtplats (64% jmf 59%). Drygt var tredje köande ansåg att varvservice är viktigt. * Skala 1-5, där 1=Helt oviktigt,5= Mycket viktigt 35

37 Kompletterande kommentarer Som komplement till tidigare visat resultat redovisas nedan en sammanställning av övriga kommentarer som framkom under intervjuerna i samband med vissa frågor. Under intervjuerna nämndes det att hyra eller äga en båtplats definitivt är en kostnadsfråga. De köande uttryckte även en oro för att inte få behålla sin plats år efter år, oavsett om man äger eller hyr den. Trots att man kanske redan har en båtplats önskar man ett bättre geografiskt läge på hamnen och detta påverkar således inte behovet av nya båtplatser. Pris är en betydelsefull faktor för hur intressant ett eventuellt erbjudande om båtplats är, detta har vi ej tagit hänsyn till i denna undersökning. Spontana kommentarer som framkom under intervjuerna var att bensin, vatten och el är så viktiga typer av service för en hamn där man har sin båtplats att de ses bör ses som självklara i ett serviceutbud. En annan tjänst som ansågs vara viktigt är säkerheten/bevakning av hamnen. Intresset för att låta hamnen lägga i och ta upp båten beställning beror på hur långt i förväg man måste göra beställningen och vad det skulle kosta. Andra krav som nämndes var förvaring under tak och ej under juli på grund av att man tappar flexibilitet. Flera tyckte dock att det var ett mycket bra förslag. Avslutande citat från två köande i södra Bohuslän: Eftersom jag betalar köavgift varje år vill ja ha möjlighet att se vilken köplats jag har Förlegat kösystem. 36