Marinor och småbåtshamnar på Västkusten en kartläggning av båtägare

Transkript

1 Marinor och småbåtshamnar på Västkusten en kartläggning av båtägare TURISMENS UTREDNINGSINSTITUT Mässans gata 10, Göteborg, Sweden Ph , Fax

2 Bakgrund År 2002 genomförde Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av bl.a. Västsvenska Turistrådet en undersökning i Bohuslän, Turismen i Bohuslän 2002, som syftade till att beskriva turismen i området och dess omfattning. Undersökningen syftade till att ge en heltäckande bild av turismen och omfattade såväl kommersiella som icke kommersiella gästkategorier inkl. övernattningar i fritidsbåt s.k. båtturism. Eftersom 2002 års undersökning baserades på intervjuer med turister i gästhamnar ingick endast de båtturister som övernattade både i gästhamn och naturhamn alt. enbart i gästhamn i undersökningen. De personer som aldrig besökte en gästhamn ingick således inte i studien. Med bakgrund av detta ville Västsvenska Turistrådet fördjupa kunskapen om båtturismen i området genom att intervjua båtägare för att ta reda på hur de nyttjar sin båt. Målgruppen för undersökningen var således båtägare som har sin båt i marina/småbåtshamn på Västkusten (Bohuslän). Huvudsyftet med undersökningen var att besvara följande frågeställningar: Hur nyttjar ägaren sin båt i form av antal dagsbesök i marina/småbåsthamn samt antal övernattningar i naturhamn/gästhamn m.m.? Hur stora båtutlägg har turisten under ett år? Hur mycket spenderar turisten på båtplats, underhåll av båt, drift (drivmedel etc.)? Var sker konsumtionen av dessa produkter/tjänster? Vilken typ av service efterfrågas i marinan/småbåtshamnen? I vilken utsträckning är båtägarna villiga att betala för servicen? 1

3 Metod Datamaterialet samlades in genom telefonintervjuer med båtägare som har båtplats i nedanstående marinor/småbåtshamnar: Privata marinor: Björholmens Marina Lyckans Slip, Lysekil Mossholmens Marina, Tjörn Kommunala marinor: Lysekil Sotenäs Strömstad Klubbdrivna marinor: Björlanda Kile, Göteborg Nordön, Kungälv Rönnäng Undersökningen baseras på intervjuer med 490 båtägare/båtplatsinnehavare i Västra Götalands län. I den mån det är möjligt särredovisas resultatet för mindre grupper. Som komplement till intervjuerna med båtägare/båtplatsinnehavare har även djupintervjuer med ansvariga på ett antal marinor/småbåtshamnar i området genomförts. En sammanställning av dessa intervjuer presenteras sist i rapporten. 2

4 Åldersstruktur bland båtägare % 42% år år år 55 år och uppåt Båtägarna har en förhållandevis hög åldersstruktur. Medelåldern är 54 år och något mer är än hälften av båtägarna är över 55 år. Givetvis kan båten nyttjas av andra personer i familjen/hushållet men de personer som är registrerade på båten/båtplatsen är de personer som besvarat frågorna i undersökningen. En vuxen Två vuxna Tre vuxna Fyra vuxna Fem vuxna Totalt Inga barn 9% 48% 6% 3% 67% Ett barn 1 2% 15% Två barn 12% 14% Tre barn 3% 4% Totalt 1 74% 1 4% 100 % Korstabellen visar familjestrukturen bland båtägarna. Med barn avses personer under 18 år. Det genomsnittliga hushållet bestod av 2,6 personer. Vanligast förekommande är par utan hemmavarande barn (48%) och hela 67% av hushållen hade inga hemmavarande barn under 18 år i det egna hushållet. 3

5 ALE ALINGSÅS ASKERSUND BLEKET BORÅS DANDERYD FALKÖPING FALUN GBG GRÄSTORP GÖTEBORG HALMSTAD HELSINGBORG HERRLJUNGA HUNNEBOSTRAND HÄRRYDA JÖNKÖPING KARLSKOGA KARLSTAD KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LIDKÖPING LINKÖPING LYSEKIL MARK MUNKEDAL MÖLNDAL PARTILLE RÖNNÄNG SKARA SKÖVDE SOLLENTUNA SOTENÄS STENUNGSUND STOCKHOLM STRÖMSTAD SVENLJUNGA SÖDERTÄLJE TJÖRN TROLLHÄTTAN UDDEVALLA ULRICEHAMN UPPSALA VARA VÅRGÅRDA VÄNERSBORG VÄRNAMO VÄXJÖ YSTAD ÖREBRO ÖSTERSUND ÖXABÄCK TROLLHÄTTAN UDDEVALLA ULRICEHAMN VARA VÅRGÅRDA VÄNERSBORG Båtägarnas hemkommun De som har båt i någon av undersökningskommunerna utgörs till 92% av boende i Västra Götalands län, 2% bor i Stockholms län och övriga 6% någonstans i Syd- eller Mellansverige. Frekvensdiagrammet visar vilka kommuner VG-invånarna bor i. Givetvis har många göteborgare sin båt i någon av kustkommunerna. 43% av båtägarna har sin båtplats utanför den egna kommunen. 17% av båtägarna har en sommarstuga i samma kommun som båtplatsen Frekvens 4

6 Båtar och marinor Kommunal Privat Klubbdriven Totalt Övernattningsbar Icke övernattningsbar Totalt Motorbåt 2 15% 23% 59% 36% 23% 59% Segelbåt 6% % 37% 38% Mindre öppen båt 3% 2% 3% Ribb Totalt 28% 27% 45% 10 74% 26% 10 Ovanstående tabell visar vilka båtar som ligger i vilken typ av marina respektive hur stor andel av de olika båttyperna som är övernattningsbara/icke övernattningsbara. Fördelningen mellan de som har sin båt i kommunal, privat eller klubbdriven marina/småbåtshamn är förhållandevis jämn i undersökningen. Nära 2/3-delar av båtägarna har en motorbåt och 3/4-delar har en övernattningsbar båt. De allra flesta segelbåtarna är övernattningsbara. Av de båtägare som har sommarstuga i samma kommun som båtplatsen har 7 motorbåt, 23% segelbåt och 6% en mindre öppen båt. 5 av dem har en övernattningsbar båt. 5

7 Båtar och marinor forts. Kommunal Privat Klubbdriven Totalt Motorbåt Segelbåt Mindre öppen båt Ribb Totalt Båtplats utanför den egna kommunen 4% 17% 8% 29% 14% 14% 29% Sommarstuga i samma kommun som båtplatsen 7% 7% 2% 16% 12% 4% 17% Övriga båtägare 17% 3% 35% 55% 32% 2 54% Totalt 28% 27% 45% 10 58% 39% 3% 10 Ovanstående tabell visar fördelningen mellan olika typer av hamnar respektive båtar ser ut för tre olika grupper. De tre grupperna utgörs av de som har båtplats utanför den egna hemkommunen, de som har sommarstuga i samma kommun som båtplatsen samt övriga båtägare. Grupperna är fördelade enligt följande; 29% båtplats utanför kommunen, 17% innehavare av sommarstuga och 54% utgör resten av båtägarna. 6

8 Avstånd från bostad till båtplats 6 5 Totalt Ägare med övernattningsbara båtar Ägare med icke övernattningsbara båtar 49% % 29% 28% 34% 2 1 8% 9% 6% 1 13% 12% 12% % 3% 3% 4% 6% 3% <0,5 mil 0,5-1 mil 1-5 mil 5-10 mil mil mil 50 mil och längre De flesta har kortare än fem mil till sin båtplats. Det finns dock en liten grupp som är bosatt i Stockholmsområdet men som har sin båt på Västkusten. Denna grupp uppgår till tre procent av totala antalet båtägare och de har 50 mil eller längre till båtplatsen. 7

9 Sjösättning/upptag av båt Tidpunkt för sjösättning av båt Tidpunkt för upptag av båt % 48% 3 26% 2 16% 1 2% mar apr maj jun jul aug sep okt nov ligger i året om 4% 5% 4% Majoritet av båtägarna lägger i sin båt i maj och tar upp den i september eller oktober. Endast fyra procent låter båten ligga i året om. På följande sidor visas tidpunkter för sjösättning/upptag av båt för de tre tidigare presenterade grupperna. annat 8

10 Sjösättning av båt % 22% 28% 56% 43% 5 3 Båtplats utanför hemkommunen Sommarstuga i samma kommun som båtplats Övriga % 12% 3% 3% 5% mars april maj juni ligger i året om annat 9

11 Upptag av båt % 35% 45% 33% 55% Båtplats utanför hemkommunen Sommarstuga i samma kommun som båtplats Övriga % 3% 3% 4% 6% 2% 2% augusti september oktober november annat 10

12 Nyttjande av båt Dagsbesök till båtplats Dagsutflykter Övernattning i hemmahamn Övernattning i naturhamn Övernattning i gästhamn Antal weekendresor (kortare resor) Antal längre resor Max antal övernattningar i streck Båtägare med övernattningsbara båtar 29 dagar 18 dagar 2 nätter 9 nätter 7 nätter 4 weekendresor 1 längre resa 10 nätter Båtägare med icke övernattningsbara båtar dagar 30 dagar Tabellen visar hur båtägarna nyttjar den egna båten. Den genomsnittlige båtägaren gör en längre resa och fyra kortare resor, s.k. weekendresor per säsong. De som har icke övernattningsbara båtar gör något fler dagsbesök än de som har övernattningsbara båtar och därmed har möjlighet åka iväg på längre resor. Av de båtägare som har övernattningsbara båtar är det 25% som aldrig övernattar i gästhamn. Denna grupp utgörs till 77% av båtägare med motorbåt och till 23% av de som har segelbåt. 11

13 Nyttjande av motorbåt/segelbåt Dagsbesök till båtplats Dagsutflykter Övernattning i hemmahamn Övernattning i naturhamn Övernattning i gästhamn Antal weekendresor (kortare resor) Antal längre resor Max antal övernattningar i streck Båtägare med övernattningsbar motorbåt 35 dagar 22 dagar 2 nätter 7 nätter 5 nätter 3 weekendresor 1 längre resa 6 nätter Båtägare med övernattningsbar segelbåt 23 dagar 14 dagar 3 nätter 11 nätter 10 nätter 5 weekendresor 1 längre resa 13 nätter Motorbåtsägare gör fler dagsbesök till båtplatsen och fler dagsutflykter medan båtägare med segelbåt gör fler övernattningar till sjöss (hemma, natur- och gästhamn). Seglare tillbringar i genomsnitt dubbelt så många nätter i streck till sjöss. 15% av båtägarna hyr/lånar ut den egna båten och detta i genomsnitt 23% av den tid båten används. Motorbåtar hyrs/lånas ut i samma utsträckning och omfattning som segelbåtar. Detsamma gäller för övernattningsbara båtar som hyrs/lånas ut i samma utsträckning som icke övernattningsbara. 12

14 Nyttjande bland olika grupper av båtägare Båtplats utanför hemkommunen Sommarstuga i samma kommun som båtplatsen Övriga Dagsbesök till båtplats 13 dagar 28 dagar 39 dagar Dagsutflykter 13 dagar 23 dagar 20 dagar Övernattning i hemmahamn 7 nätter 0 nätter 1 nätter Övernattning i naturhamn 10 nätter 4 nätter 10 nätter Övernattning i gästhamn 10 nätter 3 nätter 7 nätter Antal weekendresor (kortare resor) 6 weekendresor 1 weekendresa 4 weekendresor Antal längre resor 1 längre resa 0 längre resa 1 längre resa Max antal övernattningar i streck 13 nätter 4 nätter 10 nätter Ovanstående tabell visar hur tre olika grupper nyttjar sin båt (endast båtägare med övernattningsbara båtar). De tre grupperna utgörs av de som har båtplats utanför den egna hemkommunen, de som har sommarstuga i samma kommun som båtplatsen samt övriga båtägare. De som har båtplats utanför den egna hemkommunen gör färre dagsbesök och dagsutflykter men å andra sidan gör de fler längre resor och fler weekendresor. 13

15 Båtutlägg per båttyp Båtplats Drivmedel Underhåll Uppställning Tillbehör Totalt kr kr kr kr kr Motorbåt kr kr kr 963 kr kr 447 kr Segelbåt kr kr kr kr 0 kr kr kr kr kr kr kr Diagrammet visar båtägarens årliga båtutlägg, totalt och för respektive båttyp: Totalt kr Motorbåt kr Segelbåt kr 14

16 Båtutlägg bland olika grupper av båtägare Båtplats Drivmedel Underhåll Uppställning Tillbehör Båtplats utanför hemkommunen (s.k. turister) kr kr kr kr kr Sommarstuga i samma kommun som båtplats kr kr kr kr 732 kr Övriga kr kr kr kr kr 0 kr kr kr kr kr kr kr kr Diagrammet visar båtägarens årliga båtutlägg, totalt och för respektive grupp: Båtplats utanför hemkommunen kr Sommarstuga i samma kommun som båtplats kr Övriga kr 15

17 Konsumtionsställe % 76% 18% 8% 1 2% 3% 22% 2% Drivmedel Underhåll Uppställning Tillbehör Vid kusten Annan ort i VG-län Utanför VG-län Den största delen av konsumtionen sker vid kusten men cirka en femtedel av båtarnas underhållkostnader spenderas i en annan ort i länet. Detsamma gäller för införskaffande av tillbehör. 16

18 Serviceutbud och betalningsvilja Sanitetsservice5 Gästhamnsplatser1 Uppställning2 Varvsservice3 Kringservice4 Betydelsen av serviceutbud (medelvärde) (femgradig skala där 1=mycket oviktigt och 5=Mycket viktigt) 4,3 3,9 3,5 3,4 3,5 I vilken utsträckning båtägarna är villiga att betala mer för serviceutbudet (medelvärde) (femgradig skala där 1=kan absolut inte tänka mig och 5=kan definitivt tänka mig) 2,9 2,0 2,2 2,3 2,3 Procentuell andel som kan tänka sig att betala mer för serviceutbudet. Båtägarna ombads uppge hur viktigt serviceutbudet i en marina/småbåtshamn är samt hur villiga de är betala extra för servicen. Båtägarna värderade sanitetsservice (toalett, WC/dusch, tvättstuga) högst. Även om det fanns många som inte kunde tänka sig att betala extra för detta framgår det av den högra spalten att hela 45% kunde tänka sig att betala extra för sanitetsservice. Detsamma gäller för de övriga kategorierna där betalningsviljan enligt medelvärdet är förhållandevis låg. 45 % 19 % 24 % 24 % 26 % Det finns dock grupper som är villiga att betala mer för att en marina/småbåtshamn skall tillhandahålla ett brett serviceutbud. Båtägare med båtplats i en privat marina och de som har en övernattningsbar båt är mer positiva till att betala för en högre servicenivå. 17

19 Planering av båtresor De flesta båtägare gör längre resor under högsäsongen och kortare resor under för- och eftersäsong. Vissa båtägare ligger i naturhamn i maj-juni respektive augusti men föredrar gästhamnar under juli månad medan andra föredrar att göra det omvända. Man kan säga att det som påverkar båtägarnas resmönster - oberoende av båttyp - är vädret och när under säsongen den egna semestern infaller. Det är dock främst sommarmånaderna juni-augusti som är de populära månaderna även om många lägger i båten i maj och tar upp den först i september-oktober. Nyttjandet av navigationshjälpmedel ser ut enligt nedanstående (anger hur stor andel av båtägarna som nyttjar respektive hjälpmedel). Egen kunskap - 60 % Papperssjökort - 83 % Digitala hjälpmedel - 43 % De som i första hand använder båten för att åka ut och bada eller fiska använder sig av egen erfarenhet för att planera sina båtresor alt. via tips från kompisar, familj etc. Många seglar/åker båt i kända delar av skärgården. Eftersom vädret är viktigt vid segling/åka båt uppger de flesta att väderleksrapporterna på TV och radio är den primära informationskanalen när de skall planera båtsemester. En mindre andel inhämtar tips och råd från Kryssarklubbens material men i huvudsak är det väderleksrapporten som avgör. 18

20 Marinor och småbåtshamnar De marinor och småbåtshamnar som ingick i undersökningen är av mycket olika karaktär. Det finns små och stora hamnar, hamnar med gästhamnsplaster och hamnar utan. Vissa hamnar har en mycket hög servicenivå med tvättstuga, uppställning både inom- och utomhus, restaurang m.m. medan andra enbart har toalett och dusch. De små hamnarna har ca 200 båtplatser medan de största har flera tusen platser. För en båt av genomsnittsstorlek (7m) varierar priset på en båtplats från strax över tusenlappen till per säsong. Hamnar har olika systen för prissättning I vissa hamnar betala båtägaren en insats och sedan en låg avgift per säsong. I andra hamnar varierar priset beroende på om man är fast boende i kommunen eller inte. Kösystemen varierar också mellan hamnarna. De kommunala hamnarna ger ibland förtur till de egna kommuninvånarna. De flesta hamnarna har uppställning/vinterförvaring utomhus. Priserna varierar och i vissa hamnar ingår lyft, spolning och sjösättning i priset medan dessa tjänster kan köpas till i andra hamnar. Detsamma gäller för varvsservice som ungefär hälften av hamnarna erbjuder. Uppställning utomhus kostar ett par tusenlappar medan förvaring inomhus kostar mer. Samtliga hamnar har någon form av sanitetsservice även om nivån skiljer sig åt mellan hamnarna. Vissa har bara dusch och WC medan andra har tvättstuga och handikapptoalett. Kringservice i form av café/restaurang/livsmedelsförsäljning etc. förekommer inte i de kommunala hamnarna eftersom kommunen inte får bedriva sådan verksamhet. Gästhamnsplatser finns dock i de flesta hamnarna, såväl kommunala som privata och klubbdrivna. Ungefär hälften av hamnarna har planer på att utveckla verksamheten under de kommande åren bl.a. genom att bygga fler båtplatser, erbjuda aktiviteter som cykel/kanotuthyrning, erbjuda förbokning av gästhamnsplatser samt effektivisera insamlingen av hamnavgiften genom automater. Hamnarna upplever att intresset för båtar ökar och efterfrågan på båtplatser överstiger utbudet och kommer att gör det ett tag framöver. 19