Munhälsa hos cancerpatienter en interventionsstudie av vårdpersonal och patienter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Munhälsa hos cancerpatienter en interventionsstudie av vårdpersonal och patienter"

Transkript

1 Jukka Nopsanen Slutrapport Munhälsa hos cancerpatienter en interventionsstudie av vårdpersonal och patienter Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden Projektansvariga: Gun Paulsson, dr odont vet/universitetslektor, projektledare, Länssjukhuset i Halmstad Maria Hedman, leg sjuksköterska, projektassistent, Karlskoga Lasarett Anna-Lena Mårts, leg sjuksköterska, projektassistent, Mora Lasarett Inger Wårdh, odont dr/universitetslektor, kontaktperson, Centrallasarettet i Västerås

2 Förord Hösten 2001 beviljade Cancerfonden drygt 1,8 milj till projektet Munhälsa hos cancerpatienter, benämnt MunCa-projektet, där projektgruppen bestod av undertecknade, Gun Paulsson, lektor vid Högskolan i Halmstad och projektledare, projektassistenterna Anna-Lena Mårts, bitr avd chef Mora Lasarett och Maria Hedman, sjuksköterska Karlskoga Lasarett, samt kontaktpersoner på samtliga berörda orter. Samtliga hade lång erfarenhet av arbete med cancerpatienter (Pia Andersson, Kristianstad, Elisabeth Blixt, Skövde, Marianne Eldh, Karlskoga, Karin Hedberg, Visby, Elisabeth Ohlsson, Stockholm, Elisabeth Strandberg, Visby, Sonja Sönnert-Husa, Stockholm, Monika Ulander, Umeå, Inger Wårdh, Västerås, Kerstin Öhrn, Falun). Sju av dessa var sjuksköterskor, två tandhygienister och en tandläkare. I projektet var också professorerna Bengt Fridlund vid Lunds universitet och Björn Söderfeldt vid Malmö Högskola behjälpliga. De erhållna projektmedlen var ett resultat av ett arbete som inleddes 1998 efter RfKoM:s (Riksföreningen för sjuksköterskor verksamma inom kirurgisk och medicinsk vård inklusive specialistföreningar) kongress där ett av olika tema var Munhälsa. Då tillsattes en tvärprofessionell arbetsgrupp som sedan dess, på ideell basis, arbetat med att utforma en munvårdsstandard och att modifiera ett munbedömningsinstrument. Över hela landet pågår en mängd vårdutvecklingsprojekt finansierade av Cancerfonden. De har alla målet att öka vårdkvaliteten för cancerpatienter och deras anhöriga. Anslagen till dem beviljas av Cancerfondens särskilda Vårdutvecklingskommittè som funnits sedan De grundläggande kraven för att ett projekt ska kunna få anslag är en stark association till cancerproblematik, kvalitet, genomförbarhet och organisatorisk förankring. Idén ska helst vara ny och projektet ska ha förutsättningar att leva vidare efter avslutat ekonomiskt stöd från Cancerfonden. Ett speciellt tack riktas till Cancerfonden som gjort detta Munhälsoprojekt möjligt att genomföra. Tack alla patienter och vårdpersonal som besvarat enkäter, frågeformulär och bedömningsformulär! Dessa svar har gjort det möjligt att förstå den situation som råder och att utvärdera munhälsan hos cancerpatienter samt vårdpersonals attityd till munhälsa. Tack Anders Holmén och medarbetare, FoU avdelningen vid Länssjukhuset i Halmstad, för bearbetning av material och hantering av de medel som vi tilldelats genom Cancerfonden. 1

3 Förhoppningen är att de erfarenheter vi skaffat oss i detta projekt, och som beskrivs i rapporten, skall leda till ökad kunskap inom området munhälsa och inspirera andra till fortsatt utveckling inom området. Halmstad och Västerås våren 2005 Gun Paulsson, Dr Odont Vet / Universitetslektor, Projektledare Högskolan i Halmstad Box Halmstad Inger Wårdh, Odont Dr, Universitetslektor, Kontaktperson Mälardalens Högskola Institutionen för Vård- och Folkhälsovetenskap Box Västerås 2

4 Sammanfattning Cancerpatienter är en speciell grupp där komplikationer dels i samband med själva grundsjukdomen, dels i samband med de behandlingar patienten genomgår påverkar munhälsan. Upprätthållandet av en god munhälsa är av största betydelse för både nutrition, tillfrisknande och välbefinnande. Munvård betraktas som en betydelsefull men eftersatt omvårdnadsåtgärd och överskuggas ofta av andra behov som upplevs som mer angelägna. Syftet med föreliggande intervention var att utvärdera cancerpatienters upplevelse av symtom från munnen och effekten av insatta åtgärder samt att öka vårdpersonalens förståelse för munhälsans betydelse. Ett ytterligare syfte var att förbättra munhälsodokumentationen med hjälp av ett anpassat munbedömningsinstrument ingående i en nationell munvårdsstandard. Interventionen genomfördes på åtta orter i Sverige med sjukhusen Karlskoga, Mora, Visby, Skövde och Västerås som testsjukhus och med sjukhusen i Stockholm, Umeå och Halmstad som kontrollsjukhus. I studien användes en kvantitativ ansats där varje deltagare var sin egen kontroll. Före och efter interventionen genomfördes en personalenkät och det gjordes även patientmätningar första vårddygnet och därefter varje dag tills patienten skrevs ut. Jämförelser gjordes avseende munhälsan mellan cancerpatienter och övriga medicinpatienter samt mellan patienter och personal. När interventionen genomförts ansåg personalen sig bättre rustad att utföra munvårdsarbete. Vårdpersonalen bedömde också munproblemen som mer allvarliga än vad patienterna gjorde. Således behöver rutiner upparbetas så att munproblem uppmärksammas i god tid. Munbedömningsinstrumentet visade sig i denna intervention vara användbart för både sjuksköterskor och undersköterskor. Det behöver dock troligen kopplas till en munvårdsstandard så att vårdpersonalen får vägledning i vilka munvårdsåtgärder som bör vidtas vid olika munproblem. En sådan har utarbetats under interventionens gång, men det återstår att testa användbarheten. Slutligen måste munvårdsdokumentationen förbättras, men detta bör göras inom ramen för en generell förbättring av rutinerna runt omvårdnadsdokumentation, vilken ofta uppvisar brister. 3

5 4

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 7 Munhälsa 7 Riskfaktorer avseende munhälsa 8 Omvårdnad och munhälsa 9 Attityder till och kunskap om munhälsa 10 Dokumentation om munhälsa 11 Sid SYFTE 11 MATERIAL OCH METOD 12 Design 12 Organisatorisk förankring 12 Etiska överväganden 12 Intervention 12 Handledarkompetens 12 Utbildningsmaterial 13 Utbildning av vårdpersonal 13 Journalgranskning 13 Urval vårdpersonal 13 Urval patienter 14 Instrument för utvärdering 14 Munbedömningsinstrument (Personalbedömning) 14 Patientbedömningsinstrument 15 Utvärdering av kunskaper och attityder 15 Munvårdsstandard 16 STATISTISK BEARBETNING 16 RESULTAT 17 Journalgranskning 17 Personalenkät 17 Patientbedömningar 21 Munbedömningar (Personalbedömningar) 22 Observationer 22 5

7 METODDISKUSSION 25 Journalgranskning 25 Personalenkät 25 Bedömningsinstrument 26 Munvårdsstandard 27 RESULTATDISKUSSION 27 Journalgranskning 27 Personalenkät 27 Bedömningsinstrument 29 Omvårdnad och dokumentation 29 Etiska reflektioner 30 Konklusion 30 REFERENSER 31 Redovisning vetenskaplig aktivitet 36 Våra erfarenheter 36 6

8 BAKGRUND Munvård betraktas som en betydelsefull men eftersatt omvårdnadsåtgärd och överskuggas ofta av andra behov som upplevs som mer angelägna ( Paulsson 1999, 2002; Wårdh 2000). Som patient är det dock viktigt att få känna sig ren och fräsch i munnen och att kunna äta utan besvär. Från och med ersätts viss tandvård enligt bestämmelserna om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård (SFS, 1998:1338). För att reformen ska nå de personer som den är avsedd för, är sjukvårdspersonalens medverkan mycket viktig. Detta gäller bland annat för de patienter som behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid. Där är en odontologisk utredning och eventuell nödvändig mun/tandvård en väsentlig förutsättning för en optimal medicinsk behandling. I Sverige diagnostiseras cirka nya cancerfall årligen varav cirka nya fall med cancer i huvud-halsområdet. Den största gruppen i huvud-halsområdet, med 900 fall per år, är skivepitelcancer som är lokaliserad till munhåla, svalg, näsa, bihålor och larynx. Antalet cancerfall per år ökar och en viktig orsak till detta är att en stor del av de personer som får en cancerdiagnos är över 65 år (Anniko, 2001). Cancerpatienter är en speciell grupp inom vården. Komplikationer och andra sjukdomar uppträder dels i samband med själva grundsjukdomen, dels i samband med de olika behandlingar patienten genomgår. Upprätthållandet av en god munhälsa är av största betydelse för både nutrition, tillfrisknande och välbefinnande. Munhälsa Det finns många definitioner på munhälsa även om det inte finns någon allmän definition av begreppet (Gift and Redford, 1992). Ur ett holistiskt perspektiv ses munhälsa som en del av den allmänna hälsan och innefattar både oral funktion och välbefinnande. Munhälsa och allmän hälsa påverkar varandra genom biologiska, psykologiska, emotionella och omgivande faktorer (Darby & Walsh, 1995). Kay och Locker (1997) föreslog att en god munhälsa beskrivs som när munnens och de omgivande vävnadernas tillstånd bidrar till allmänt välbefinnande och möjliggör för individen att tala och umgås utan tecken på sjukdom eller obehag. 7

9 Riskfaktorer avseende munhälsa Enligt Ghezzi och Ship (2000) har forskning på senare tid visat att sjukdomar i munhålan beror på multipla, systemiska förhållanden och dess behandlingar. Muntorrhet är en stor orsak till problem i munhålan och orsakerna till muntorrhet är många (Sreebny, 2000; Ship, 2002), se Figur 1. Känsloliv Ålder och kön tuggförmåga Salivkörtlar Farmaka och radioterapi Vätske- och elektrolytbalans Infektioner och tumörer Figur 1. Olika faktorer som påverkar salivkörtlarnas funktion. Fritt efter Sreebny, 2000; Ship, 2002; Inger Wårdh. Ångest, rädsla, upprymdhet, depression, tumörer, Sjögrens syndrom och andra autoimmuna sjukdomar, strålningsterapi, infektioner, diabetes och dehydrering är exempel på faktorer och sjukdomar som påverkar salivkörtlarna. Nederfors et al (1997) konstaterade i sin studie att det är antalet läkemedel som främst orsakar problem med muntorrhet. En person som intog mer än fem läkemedel var en riskpatient avseende munproblem, oavsett ålder och vilken typ av läkemedel som intogs. Strål- och cytostatikabehandling påverkar patientens munstatus. Cytostatikabehandling har en tvåstegseffekt på munnen. Efter fyra till sju dagar blir slemhinnan förtunnad och sårgörs lätt. Efter tio till sexton dagar förändras blodbilden med bland annat trombocytopeni, vilket gör slemhinnan ytterligare mottaglig för infektioner (Crosby, 1989). Patienter som får inflammation i munslemhinnan kan uppleva stora problem såsom sväljningssvårigheter, muntorrhet, smärta och förändrad smak, även lång tid efter behandlingens avslutande (Borbasi 8

10 et al, 2002). Cytostatika ger också illamående med dålig nutrition och frätande uppstötningar som följd, vilket ytterligare kan försämra munhälsan (Heimdal, 1999). Allbright (1984) visade att strålbehandlingens påverkan bland annat var beroende av dos och strålfält. Det område som orsakar störst problem är huvud- och nackregionen, där salivkörtlarna kan slås ut delvis eller helt. Fortfarande sju år efter strålbehandling upplevde 92 % av patienterna kvarstående muntorrhet. Konsekvensen av denna biverkan är smärta och obehag i munnen, talsvårigheter, kariesangrepp, tandlossning och smakrubbningar vilket i sin tur medför aptitlöshet och viktnedgång (Allbright, 1984; Ankeraa & Paulsson, 2005). Även sömnrubbningar kan förekomma på grund av besvären (Xavier, 2000). En viss symtomlindring kan uppnås med sockerfria tuggummin och sugtabletter, saliversättningsmedel och rikligt med dryck (SBU 1998). Berger & Eilers (1998) försökte identifiera faktorer som påverkar munhälsostatus hos benmärgstransplanterade, strålbehandlade patienter. De fann att ålder och lågt granulocyttal hade stor betydelse för utvecklandet av inflammation i munslemhinnan, mukositer. Patienter med allvarliga mukositer uppvisade också högre dödlighet. En annan följd av cytostatika- och strålbehandling är uppkomsten av svampinfektion, candidos. I munhålan förekommer ett flertal olika svamparter i så kallad jästsvampsform. Normalt vållar inte dessa några problem men under vissa omständigheter kan dock svamporganismer, framförallt candida albicans, bli sjukdomsframkallande. Svampinfektioner uppträder vanligen som en följd av nedsatt resistens som kan vara både lokalt (minskad salivproduktion efter strålbehandling) och generellt (cytostatiakabehandling) betingad. Svampinfektioner är som regel förenade med symtom från munhålan, oftast i form av munoch/eller tungsveda (Hancock et al, 2003; Epstein 2003; Grotz et al, 2003). Omvårdnad och munhälsa I sjuksköterskans omvårdnadsansvar ingår att bedöma, planera och utvärdera omvårdnadsåtgärder i samverkan med andra personalgrupper. Professionell omvårdnad kan vara allmän eller specifik (SOSFS 1993:17, SOSFS 1993:15). När det gäller allmän omvårdnad står människan och hennes relationer i centrum (Gaut, 1983). Specifik omvårdnad är relaterad till sjukdomen och dess behandling. Den specifika omvårdnaden kräver kunskap om såväl människans normala liv som kunskap om den aktuella sjukdomen och behandlingen, samt dess konsekvenser för individens dagliga liv (Eriksson, 1990; Fridlund, 1994). I sjuksköterskans omvårdnadsansvar ingår att dokumentera och kvalitetssäkra vården. Detta 9

11 ställer stora krav på kunskaper om patienters olika problem. Ett konkret exempel på detta kan vara följande: En patient som strålbehandlats över munhåla och svalg kan få problem med att äta. Sjuksköterskan måste då ha kunskap om hur sjukdom och behandling påverkar muskelfunktion, slemhinnor, salivfunktion, tandstatus och luktsinne samt relatera detta till allmänna kunskaper om matens betydelse för människan. Det dagliga omvårdnadsarbetet inriktas ofta på att värdera patientens förmåga till egen vård och att genomföra de omvårdnadsinsatser som erfordras. En viktig uppgift är att identifiera patientens inställning till att kunna hantera sjukdomens inverkan på det dagliga livet och att stödja och underlätta för de patienter som tillfälligt är oförmögna att hantera sin situation. För de flesta vuxna är tandborstning en naturlig daglig hygienrutin medan för sjuka som är beroende av vårdpersonal, även munhygien måste betraktas som en naturlig omvårdnadsåtgärd (Ettinger, 1992; 2000; Jette et al., 1993; Hoad-Reddick & Heath, 1995; Chalmers et al., 1996; Holmes, 1998). Hjälp och assistans i de dagliga sysslorna som till exempel att kunna äta och att upprätthålla en god munhygien är viktiga omvårdnadsuppgifter (Unosson, 2000). God munvård hos svårt sjuka patienter är nödvändig för att öka patientens välbefinnande (Milligan et al; 2001). Ett regelbundet samarbete mellan hälso- och sjukvård och tandvård betonas som viktigt i avsikt att kunna tillgodogöra sig den kunskapsutveckling som finns inom området (Kayser-Jones et al., 1996; Blank et al., 1996; Paulsson, 2000; Öhrn 2001; Wårdh 2002). Attityder till och kunskap om munhälsa Flera studier visar att munhälsan ges låg prioritet trots att det räknas som en viktig del av omvårdnaden (Holmes, 1996; Matear, 1999; Paulsson, 2000; Wårdh et al; 2000). Både arbetsledning och personal anser sig ofta ha svårt att upptäcka sjukdomar i munhålan och att hjälpa till med munvården. Prioriteringen av munhälsan har inte tillräckligt klargjorts. Den får en undanskymd plats när andra konkurrerande sysslor tar överhanden. Det förebyggande munhälsoarbetet ombesörjs ej utan munnens problem uppmärksammas först när problemet är ett faktum (MacEntee et al; 1999). Munvården överlåts ofta till patienten själv, delegeras till outbildad personal eller anses vara tandvårdens ansvar (Weeks & Fiske, 1994). En möjlig orsak till detta kan vara att det inte läggs så stor vikt vid munhälsa på vårdutbildningarna (Boyle, 1992), vilket gör att vårdpersonalens kunskaper inom området är bristfälliga (Matear, 1999; Paulsson,1999; 2002, Wårdh et al; 2000). Det förekommer en mängd utbildningsprogram i munvård för vårdpersonal men det råder tveksamhet om huruvida dessa verkligen påverkar patienternas munhälsa (Kay & Locker, 1996). Det har också rapporterats 10

12 att dokumentationen avseende munhälsan och utvärdering av insatta åtgärder är bristfällig, vilket resulterar i att viktig information förloras (Ehrenberg & Ehnfors, 2001). Dokumentation av munhälsa Sjuksköterskornas dokumentation är viktig som hjälp och vägledning för att säkerställa en hög standard på den vård som erbjuds patienten (Roberts, 2000). I en studie av Ehrenberg & Ehnfors (1999) framkom det att sjuksköterskor inte använder sig av systematiska bedömningar och forskningsbaserade instrument för att undersöka patientens behov av vård. För att öka kvaliteten och säkerheten inom vården måste sjuksköterskan använda sig av evidensbaserade kriterier för att kunna ta beslut om patientens omvårdnadsbehov. När det gäller munhälsan bör ett munbedömningsinstrument inkluderas för att uppnå en ändamålsenlig och individualiserad munvård (Roberts, 2000; Milligan et al; 2001). En tidig bedömning ökar möjligheten att upptäcka behandlingsbara problem. En noggrann dokumentation krävs också för att kunna utvärdera effekten av insatta munhälsobefrämjande åtgärder (Atchison & Dolan, 1990; Milligan et al, 2001) En möjlig väg att höja munvårdens status är att utveckla en kvalitetssäkringsstandard enligt DySSSy metoden (the Dynamic Standard Setting System) vilket innebär att bygga upp en kunskapsbas som hela tiden hålls aktuell (Kitson, 1989). I begreppet inryms att utveckla, förändra och förbättra samt att hitta lösningar av olika slag i syfte att förbättra kvaliteten för patienterna. Metoden utgår från principen att vårdpersonalens delaktighet och engagemang är nödvändiga för att utforma standarder, utvärdera vården samt att utveckla kompetensen. Vidare är dokumentation en betydelsefull komponent innebärande utvärdering av insatta åtgärder samt registrering av eventuella förbättringar och försämringar. Behovet av ett aktuellt munbedömningsinstrument är härvid väsentligt (Andersson et al, 1999) SYFTE Det övergripande syftet med projektets intervention var att öka vårdpersonalens förståelse för munhälsans betydelse hos cancerpatienter och att medverka till en förbättrad munhälsodokumentation. I detta syfte utformades en munvårdsstandard, inkluderande ett munbedömningsinstrument, för att utvärdera personalens bedömningar av symtom från munnen och effekten av insatta åtgärder, jämfört med patienternas bedömningar. 11

13 MATERIAL OCH METOD Design Interventionen, som innefattade en för- och eftermätning, genomfördes på åtta orter i Sverige med sjukhusen Karlskoga, Mora, Visby, Skövde och Västerås som testsjukhus och med sjukhusen i Stockholm, Umeå och Halmstad som kontrollsjukhus. I studien användes en kvantitativ ansats där varje deltagare var sin egen kontroll. Det gjordes en baselinemätning (första vårddygnet) och därefter munbedömning varje dag tills patienten skrevs ut. Jämförelser gjordes mellan cancerpatienter och övriga medicinpatienter samt mellan patienter och personal. Organisatorisk förankring Interventionen förankrades hos respektive sjukhuschef och klinikchef vid berörda sjukhus och vårdavdelningar. Etiska överväganden Interventionen bedömdes av Etisk kommitté som ett kvalitetssäkringsprojekt. Interventionen undanhöll inte patientgruppen någon behandling utan tillförde istället vissa åtgärder. Patienterna blev både muntligt och skriftligt informerade och personligt tillfrågade samt gav skriftligt informerat samtycke. De hade rätt att när som helst avbryta och/eller medverka i interventionen utifrån sina förutsättningar. Intervention Före interventionens start fick vårdpersonal på de berörda avdelningarna en fyra timmar lång munhälsoutbildning och en klinisk genomgång av bedömningsinstrumenten. Utbildningen genomfördes av kompetenta utbildningshandledare och med lämpligt undervisningsmaterial. Handledarkompetens Projektgruppen bestod av personer inom sjukvården och tandvården med långvarig erfarenhet av att arbeta med cancerpatienter inom respektive område. Den vetenskapliga kompetensen var styrkt med en professor i omvårdnad och fyra disputerade inom medicinsk och odontologisk vetenskap. Övriga projektdeltagare hade också tidigare deltagit i och hade 12

14 erfarenhet av utvecklingsarbete. Projektet skedde i samarbete med de åtta sjukhusen, FoUavdelningen, Länssjukhuset, Halmstad samt Högskolan i Halmstad. Utbildningsmaterial För interventionen reviderades kompendiet Munvårdskunskap för vårdpersonal (Nederfors, Paulsson 1995) och gavs följande titel; Munhälsa- munvårdskunskap för vårdpersonal (Paulsson, Nederfors 2002). I utbildningsmaterialet ingick även videofilmen Din hjälp till andras munvård (Landstinget Halland, 1993). Ett PM med riktlinjer för Munhälsa hos cancerpatienter i södra Halland, utarbetades av en arbetsgrupp bestående av sjuksköterskor, läkare, tandläkare och tandhygienist. Bilaga 1. Utbildning av vårdpersonal Munvårdsutbildningen organiserades med utgångspunkt från de enskilda avdelningarnas (inom respektive sjukhus) förutsättningar och belyste såväl odontologiska som omvårdnadsmässiga aspekter inom området munhälsa. Information om interventionens upplägg och teoretisk samt praktisk instruktion av interventionens mätinstrument gavs. Deltagande avdelningar på respektive sjukhus försågs med munspeglar och ficklampor. En mer detaljerad beskrivning av innehållet i utbildningen framgår av Bilaga 2. Journalgranskning Både vid interventionens start som i dess slutfas gjordes journalgranskning, omfattande 80 journaler initialt och 70 journaler vid interventionens avslutande, för att få en bild av omvårdnadsdokumentationen avseende munvård. Till journalgranskningen användes en granskningsmall avsedd för granskning av enskilda omvårdnadsproblem (Ehnfors & Smedby, 1993) enligt ett poängsystem graderat från ett till fem. Bilaga 3. Urval vårdpersonal I interventionen deltog sjuksköterskor och undersköterskor från aktuella avdelningar på de involverade sjukhusen. Deltagarantalet baserades på 514 vårdpersonal som erhöll enkäter våren 2002 och 431 vårdpersonal som erhöll enkäter våren

15 Urval patienter Inklusionskriterier: Alla patienter som var inneliggande på de utvalda avdelningarna under tiden till Patienterna indelades i två grupper; cancerpatienter och patienter med övriga medicinska diagnoser (till exempel hjärt-/ kärlsjukdom, lungsjukdomar, nedsatt allmäntillstånd). Vårdtiden skulle överstiga två dagar. Patienter inneliggande på aktuella avdelningar fick en skriftlig förfrågan om intresse fanns att deltaga i en undersökning för att ta reda på hur man som patient upplever sin munsituation, Bilaga 4, genom att fylla i ett självbedömningsformulär, Bilaga 5. Instrument för utvärdering För att kunna förverkliga interventionens syften krävdes tillgång till kompetenta kontaktpersoner vid samtliga berörda sjukhus och munbedömningsinstrument samt patientbedömningsinstrument. Munbedömningsinstrument (Personalbedömning) På testsjukhusen testade personalen ett munbedömningsinstrument på samtliga konsekutiva cancerpatienter med syfte att introducera instrumentet som en del i det dagliga omvårdnadsarbetet. Även andra intresserade patienter erbjöds att deltaga. Munbedömningsinstrumentet, utarbetat av Eilers et al (1988), var framtaget för att testa och implementera ett redskap som var kliniskt användbart vid bedömning av munslemhinneförändringar hos individer som fick behandling för cancer. De kategorier som skulle bedömas togs fram genom litteraturstudier och samtal med vårdpersonal. Röst, sväljning, läppar, tunga, saliv, munslemhinna och tänder/proteser blev de slutgiltiga kategorierna. Tre nivåer för beskrivning identifierades enligt följande: 1= normalt; 2= liten förändring; 3= stor förändring. Den totala summan av bedömningen kunde ge 8 24 poäng. Validitet och reliabilitet testades och instrumentet befanns vara användbart för vidare studier (Eilers et al, 1988). Instrumentet är översatt och modifierat av Pia Andersson, Högskolan Kristianstad, (Andersson et al., 1999), Bilaga 6. Munbedömningsinstrumentet dikotomiserades enligt följande: grad 1=1, grad 2 och 3=2 (Svensson, 2001, 2003). 14

16 Patientbedömningsinstrument Samtidigt testades på såväl test- som kontrollsjukhusen ett patientbedömningsinstrument utformat av Kosac et al (1996) som översatts och modifierats av Kerstin Öhrn, Högskolan Dalarna (Öhrn, 2001), Bilaga 5. Instrumentet används av patienten för att bedöma sin egen munhälsa. De variabler som bedöms är; smärta, muntorrhet, salivens konsistens, förmåga att prata, förmåga att genomföra munvård, sväljning, smakförändring, läppar, munslemhinna och upplevelse av ren mun. För att mäta symtomen används en 100 mm visuell analog skala (VAS-skala) med graderingen inget obehag till värsta tänkbara obehag (Öhrn, 2001). I föreliggande intervention är VAS-skalan ändrad till en tiogradig skala, för att underlätta analysarbetet, se Bilaga 5. Patientbedömningsinstrumentet dikotomiserades enligt följande: grad 1-5=1 och >5 till 10=2 (Svensson 2001, 2003). Variablerna i personalbedömningsinstrumentet ställdes mot motsvarande frågeställning i patientbedömningsformuläret enligt Tabell 1. Tabell 1. Jämförelser mellan patient- och personalbedömningar Frågor i patientbedömningsformuläret Variabler i personalbedömningsformuläret Fr 4 Röst Fr 5 Läppar Fr 1 Munslemhinna Fr 10 Tandkött Fr 7 Tänder Fr 2 och 3 Saliv Fr 1 och 6 Sväljning Utvärdering av kunskaper och attityder Vårdpersonalens kunskaper och attityder kartlades initialt och efter interventionens genomförande med ett frågeformulär som var utformat av Gun Paulsson och medarbetare och använt i flera studier (Paulsson, 2000), Bilaga 7. Formulären kodades med en treställig siffra där första siffran angav sjukhus, andra siffran vårdavdelning samt tredje siffran den enskilda 15

17 individen så att resultaten kunde jämföras initialt och efter interventionens genomförande. Formulären skickades till vårdpersonalens hemadress. Påminnelse sändes tre veckor efter det första utskicket. Vårdpersonalen gavs utbildning inom området munhälsa samt instruerades i de olika instrumentens användning. Munvårdsstandard Utformningen av en munvårdsstandard påbörjades parallellt med bedömningsformulären men testades av tidsskäl ej i projektet, se bilaga 8.. STATISTISK BEARBETNING Vårdpersonalenkäten lästes in med dataprogrammet Eyes & Hands och bearbetades därefter statistiskt med statistikprogrammet SPSS version Vid den statistiska analysen av personalenkäten användes Wilcoxon Signed Ranks Test och Mann Whitney U-test där statistisk signifikans sattes till p< 0,05. Vid den statistiska analysen av munbedömningsinstrumentet och patientbedömningsinstrumentet användes Cohen`s Kappa och Percentage agreement. P-värden <0.05 betraktades som statistiskt signifikanta. Cohen s Kappa räknades fram som mått på överensstämmelse mellan personal och patientbedömningarna. Kappakoefficienten jämför förväntad överensstämmelse med observerad, mellan olika bedömare (i det här fallet personal och patient) och ger på så sätt en korrigering för slumpfaktorn (Streiner, D L & Norman, GR, 2003). Altman (1991) har beskrivit Cohens riktlinjer för tolkning av kappakoefficienten: 0,81-1,00 indikerar mycket god överensstämmelse, 0,61 0,80 god överensstämmelse, 0,41 0,60 måttlig överensstämmelse, 0,20-0,40 viss överensstämmelse och < 0,20 låg överensstämmelse. Spearmans rangkorrelation (Spearmans Rho) användes för att mäta sambandet mellan personal- och patientbedömningarna. Följande riktlinjer kan användas för tolkning av sambandet mellan variablerna: 0,76 1,00 mycket starkt samband, 0,51 0,75 ganska starkt samband, 0,26 0,50 ganska svagt samband och < 0,25 mycket svagt samband (Stukat S, 1993). Det bör observeras att det i databasen finns ett problem med analysnivåer, då det förekommer fler bedömningar för varje individ. Detta skapar ett beroende i data vilket gör att vanliga analysmetoder inte utan vidare kan användas. Lösningen på detta problem är 16

18 aggregering av data så att de enskilda bedömningarna förs upp på den enskilda patientens nivå. Sedan kan vanliga analysmetoder användas. Funktionen Aggregate i SPSS användes således. I framtiden kommer speciella metoder för denna typ av problem att användas, så kallad flernivåanalys (Kraft, I & Leeuw J, 2000). RESULTAT Journalgranskning Resultatet av journalgranskningen visade initialt att av 80 granskade journaler, inkluderande både test- och kontrollsjukhusen, fanns inga noteringar om munhälsa eller munhälsoåtgärder. Detta trots att patienterna var att betrakta som odontologiska riskpatienter beroende på medicinskt status och/eller medicinering. Vid interventionens slut granskades 70 journaler, 60 journaler från testsjukhusen och tio journaler från kontrollsjukhusen. Testsjukhusens journaler innehöll då mer dokumentation om munhälsan jämfört med kontrollsjukhusens journaler som endast undantagsvis uppvisade sådan dokumentation. Personalenkät Personalenkäten skickades ut till 514 vårdpersonal innan interventionen startade våren 2002 och besvarades av 398 d v s en svarsfrekvens på 77,4%. Av dessa var 223 sjuksköterskor och 163 undersköterskor. Två vårdbiträden och 10 män uteslöts från den fortsatta bearbetningen, vilket totalt gav 386 besvarade enkäter. Bland dessa uppvisade sjuksköterskorna en medelålder av 39 år och undersköterskorna 44 år samt hela materialet 41 år. Huddinge sjukhus uppvisade lägst medelålder med 36 år och Halmstad samt Karlskoga högst med 43 år. I Huddinge och Mora hade man arbetat kortast tid inom vården, i medeltal 14 år och i Karlskoga längst med i medeltal 22 år. Uppföljningsenkäten skickades ut våren 2004 till 431 sjuksköterskor och undersköterskor. Av dessa besvarades 335 d v s en svarsfrekvens på 80 %. Det var 244 som besvarade enkäten vid båda tillfällena och där jämförelser för samma individ före och efter interventionen kunde göras. Av dessa var 135 sjuksköterskor och 109 undersköterskor. 17

19 För dessa 244 sjuksköterskor och undersköterskor som besvarat enkäten vid båda tillfällena, beräknades en medelålder av 43 år och de hade i medeltal arbetat 21 år inom vården. Figur 1 och 2 visar fördelningen av ålder och arbetade år Antal 20 Antal Ålder Antal år inom vården Figur 1. Medelåldern för de 244 sjuksköterskor och undersköterskor som besvarade personalenkäten både före och efter interventionens genomförande. Varje stapelbredd representerar 2,5 år. Figur 2. Antal arbetade år inom vården för de 244 sjuksköterskor och undersköterskor som besvarade personalenkäten både före och efter interventionens genomförande. Varje stapelbredd representerar 2,5 år. 18

Munhälsa hos patienter med cancerdiagnos

Munhälsa hos patienter med cancerdiagnos Munhälsa hos patienter med cancerdiagnos -en interventionsstudie av vårdpersonal och patienter Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden 2002-2004 Gun Paulsson Patienter med cancerdiagnos är en speciell

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar 2012 Tandvården avdelning 15 avdelning 32A och 32B 2 Ett stort tack till alla som deltagit i projektet på avdelning 15 och 32 A och 32B Länssjukhuset i Kalmar.

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (9) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-04 Revideras 2018-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll Riktlinjer

Läs mer

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013 Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Ett bra munstatus betydelse för Ätande tugga och svälja maten, matspjälkning Utseende

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA

Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA Förord Landstingen/regionerna ansvarar för att personer som omfattas av LSS eller som har ett varaktigt och omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser

Läs mer

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård INFORMATION 1(5) 6 februari 2006 hs 2005/0005 Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård...1 Bakgrund...1 Pressmeddelande...1 Tandvård

Läs mer

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Utvärdering av observationsskalan Abbey pain scale-swe Christina Karlsson Högskolan i Skövde Bakgrund Praktiknära forskningsfråga

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Göran Friman 1. Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) 2011 Göran Friman 2. 2011 Göran Friman 1. 2011 Göran Friman 4. 2011 Göran Friman 3

Göran Friman 1. Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) 2011 Göran Friman 2. 2011 Göran Friman 1. 2011 Göran Friman 4. 2011 Göran Friman 3 Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) Nödvändig tandvård Uppsökande verksamhet inom tandvård Uppsökande verksamhet Munhälsobedömning Munbedömning Uppsökande munhälsovård Uppsökande tandvård / hemtandvård

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD

FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD EN LITTERATURSTUDIE MADELEINE JOHN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Maj

Läs mer

Nya föreskrifter om särskilt tandvårdsbidrag (STB)

Nya föreskrifter om särskilt tandvårdsbidrag (STB) Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Hälso- och sjukvårdspersonal Tandvårdspersonal Nr 15/2012 December 2012 Nya föreskrifter om särskilt tandvårdsbidrag (STB) Från och med den 1 januari 2013 gäller Socialstyrelsens

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med 2015-11-02

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med 2015-11-02 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med 2015-11-02 Innehållsansvarig: Josephine Petersson, Karin Mellgren Godkänd av: Kate Abrahamsson, Verksamhetschef Medicin barn Denna rutin gäller

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

av Ewa Nyström Centrum för äldretandvård Folktandvården Västra Götaland

av Ewa Nyström Centrum för äldretandvård Folktandvården Västra Götaland 1 Munhälsovårdsutbildning inom hälso- och sjukvårdsutbildningar av Ewa Nyström Centrum för äldretandvård Folktandvården Västra Götaland 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Resultat...

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Smak- och luktförändringar Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Svårigheter att äta vid cancersjukdom Flera orsaker: sjukdomen i sig förändrad ämnesomsättning tumören sitter

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Munbedömning enligt ROAG-J. i Senior alert. (Revised Oral Assessment Guide) Version 2014-11-27. www.senioralert.se senioralert@lj.

Munbedömning enligt ROAG-J. i Senior alert. (Revised Oral Assessment Guide) Version 2014-11-27. www.senioralert.se senioralert@lj. Munbedömning enligt ROAG-J (Revised Oral Assessment Guide) i Senior alert ROAG bedömning för munnen Munhälsa Trycksår Fall Undernäring Översatt till svenska och modifierat av Pia Andersson, Högskolan Kristianstad

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

NÄTVERK FÖR OMVÅRDNADSFORSKNING MUNHÄLSA TILL CANCERPATIENTER KERSTIN LARSSON LENA NILSSON TORSBY SJUKHUS AVDELNING 4 A

NÄTVERK FÖR OMVÅRDNADSFORSKNING MUNHÄLSA TILL CANCERPATIENTER KERSTIN LARSSON LENA NILSSON TORSBY SJUKHUS AVDELNING 4 A NÄTVERK FÖR OMVÅRDNADSFORSKNING MUNHÄLSA TILL CANCERPATIENTER KERSTIN LARSSON LENA NILSSON TORSBY SJUKHUS AVDELNING 4 A INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning S. 2 Bakgrund S. 2 Syfte S. 2 Metod S. 2 Resultat

Läs mer

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvårdens utveckling i Sverige 1974 kom en allmän tandvårdsförsäkring som idag är en av förklaringarna till The heavy metal generation Tandvården

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE gerodonti I utveckling 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 VÅRA TALARE Oral Care Mikael Zimmerman Docent Klinisk oral diagnostik & övergripande odontologiskt ansvarig Mun-H-Center

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Munnen är en del av kroppen det är säkert Munnen är en del av kroppen det är säkert Christina Carlsson, Folktandvården Värmland Pia Skott, Folktandvården Stockholm Pia Gabre, Folktandvården Uppsala Kunskaps- och kompetenscentra för äldretandvård

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Första passet kl 13.15-14.15

Första passet kl 13.15-14.15 Första passet kl 13.15-14.15 1 LCP- såhär gjorde vi i Falu kommun Lena Montelius, Åsa Gathe, sjuksköterskor Falu kommun. Förutsättningarna för palliativ vård ser inte lika ut i alla kommuner. Vi kommer

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3

Läs mer

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Brickless Centre Odense 2011 Blanka Andersson Karin Håkansson 2011-09-28 Syfte Att skapa en strukturerad sjuksköterskemottagning

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande Omvårdnadsprocessen The nursing process Anneli Jönsson leg sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand anneli.jonsson @med.lu.se The nursing process is a conceptual framework that enables the student

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Projektplan

Projektplan Projektplan 2012-01-18 1 Förebyggande hembesök en möjlighet att påverka äldres tandvårdskontakter? Lars Gahnberg 1) Ingela Grönbeck-Lindén 1), Catharina Hägglin 1), Agneta Eriksson 2), Anne Svensson 2),

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Vad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI

Vad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI Vad kostar det hos tandläkaren Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI Barntandvård Barn och ungdom upp till och med 19 års ålder har fri tandvård och vården betalas av landstinget.

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader

Läs mer

Säkerhet, roller och riktlinjer

Säkerhet, roller och riktlinjer Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Hinder och möjligheter vid utförande av munhälsobedömningar och munvård på särskilt boende

Hinder och möjligheter vid utförande av munhälsobedömningar och munvård på särskilt boende Examensarbete Filosofie kandidatexamen Hinder och möjligheter vid utförande av munhälsobedömningar och munvård på särskilt boende En empirisk studie Obstacles and Possibilities for oral assessment and

Läs mer