Budget 2013 med flerårsplan

Transkript

1 Budget 2013 med flerårsplan Vänsterpartiets förslag: Trygg och tillgänglig vård med folkhälsan i centrum

2 Tjänstemannaförslag BUDGET 2013, Innehållsförteckning 1 Vision och målbild Landstinget Kronobergs vision Målbild - Landstinget Kronoberg Kvalitetsstyrt landsting 3 3 Ett gott liv i ett livskraftigt län 4 4 Strategisk utvecklingsplan 5 5 Arbets- och driftformer samt entreprenörskap Vårdval Kronoberg Vårdval plus 7 6 Strategisk kompetens- och personalutveckling 8 7 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård FoU - Forskning och Utveckling Folkhälsa Barns och ungdomars psykiska hälsa Cancervård De mest sjuka äldre Läkemedel Strokevård Vård vid psykisk ohälsa hos vuxna Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård 22 8 Regional utveckling Kollektivtrafik Kultur Grimslövs folkhögskola 24 9 Ekonomiska förutsättningar Finansiering Svensk ekonomi på väg att vända upp igen Finansieringsutrymmet ökar för budgetperioden Verksamheternas driftram Hög investeringsnivå kräver bra resultat Positiv resultatutveckling förutsätter klarade besparingskrav 36 Bilaga 1: Känslighetsanalys Bilaga 2: Bidrag till externa organisationer

3 1 Vision och målbild 1.1 Landstinget Kronobergs vision Budget 2013 med flerårsplan för åren ger medborgarna rätt till en god hälso- och sjukvård. Vision Ett gott liv i ett livskraftigt län med folkhälsan i centrum Mål Styra med kvalitet för att uppnå en god vård Uppdrag Att alla ska kunna leva mer, bättre och längre Värdegrund Respekt för människan 1.2 Målbild - Landstinget Kronoberg 2015 Ett gott liv Kronobergarna har en god hälsa, är friska och trivs med att leva i ett livskraftigt län i balans med natur och miljö. Hälso- och sjukvården har stort förtroende med ett gott bemötande och den bästa kompetensen. God vård Hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg, som även omfattar tandvården, är en hälsoresurs för kronobergarna. All hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det innebär att utöver att bota och lindra vid sjukdom så arbetar all personal för att förebygga sjukdom och stärka patienternas hälsa. När kronobergarna behöver uppsöka hälso- och sjukvården är landstingets hälsocentraler det naturliga förstahandsvalet. Ny teknik E-hälsotjänster öppnar möjligheter för att kommunicera med hälso- och sjukvården. Man kan boka tider för besök och behandling, läsa sin patientjournal och följa hur långt eventuella remisser har kommit. Patienterna är trygga med IT-säkerheten och de kan själva se vilka som har läst i journalen. Virtuella vårdavdelningar har byggts upp och de sjuka, som så önskar och är i behov av medicinsk behandling och omvårdnad, vårdas i det egna hemmet av kompetent hälso- och sjukvårdspersonal från den virtuella avdelningen. Det goda mötet Landstinget kan erbjuda kronobergarna telefonkontakt med sin vårdcentral samma dag och besök hos läkaren på vårdcentralen inom 7 dagar. De patienter som har behov av besök inom den specialiserade vården kan få tid inom 30 dagar och 1

4 behandling inom ytterligare 30 dagar. Vården ges efter behov och kroniskt sjuka har en god vårdsituation. Ett väl fungerande kösystem! Patienterna formar sin vård tillsammans med landstingets kompetenta medarbetare. Det har, tillsammans med ett patientsäkerhetsarbete som genomsyrar hela organisationen, medfört att vårdskadorna har minskat med 75 procent sedan Landstingets nollvision för undvikbara vårdskador kan bli en verklighet inom några år. De äldre Vården för de mest sjuka äldre är välfungerande. Vårdplatser finns för alla. Mobila läkare och trygghetsteam i länets samtliga kommuner möjliggör att de sjuka äldre kan få kvalificerad vård i sitt eget boende. Personal från landsting och kommun arbetar sida vid sida. Landstinget och kommunerna har en obruten kedja för vård och omsorg. För patienten och de närstående märks inga huvudmannagränser. Kunskap, kreativitet och utveckling Landstinget Kronoberg är ett kvalitetsstyrt landsting som placerar sig som ett av de främsta i de flesta jämförelser. De goda utvecklingsmöjligheterna för medarbetarna, det utvecklade samarbetet med Linnéuniversitetet, andra högskolor, universitet och utbildningsinstanser bidrar till att utveckla folkhälsans och vårdens organisation och formerna för hälso- och sjukvården. Hållbar utveckling I arbetet för ett samhälle i ekonomisk, ekologisk och social balans är landstinget aktivt och arbetar målmedvetet och offensivt. Som ett led i detta arbete finns en social investeringsfond för att tillsammans med kommunerna satsa på förebyggande insatser för barn och ungdomar. Att ge de unga stöd och goda uppväxtvillkor är en investering, som ger individen möjlighet att leva ett gott liv och ger alla ett bättre samhälle. Kostnader för utanförskap, arbetslöshet, drogberoende, kriminalitet och sjukdomar kan undvikas. År 2015 har landstinget i samverkan med Landstinget i Kalmar län utvecklat samarbetet med Linnéuniversitetet med målsättningen Universitetssjukhus. Den politiska målsättningen är att till 2015 bilda en region med direktvalt fullmäktige med ansvar för den regionala utvecklingen, kulturen, kommunikationerna och sjukvården. Öppenhet, lyhördhet och delaktighet präglar Landstinget Kronobergs verksamhet. Mötesplatser finns för dialog och debatt via hemsidan och TV-sända fullmäktigemöten, Kronoberg Direkt och seminarier

5 2 Kvalitetsstyrt landsting Landstinget Kronoberg 2015 Kronobergarna har stort förtroende för hälso- och sjukvården Vision och mål ska ligga till grund för all ledning och styrning i Landstinget Kronoberg. De viktigaste styrdokumenten är budget med flerårsplan och den strategiska utvecklingsplanen. En öppen dialog med medborgarna och engagerad personal är verktyg för att utveckla, förbättra och forma nya arbetsoch driftformer i en offentlig omsorg och sjukvård, som är trygg, tillgänglig och offensiv i arbetet för folkhälsan. Landstinget Kronoberg ska ha en tydlig kvalitetsstyrning som utgår från hälsoläget i befolkningen och medborgarnas/patienternas behov. Med start 2013 ska en grundlig utvärdering av privatiseringen av hälso- och sjukvården göras för att säkerställa att resurserna används på bästa och mest effektiva sätt. Landstinget ska genom ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete säkerställa att medborgarna/patienterna erbjuds en God vård (SOSFS 2005:12), vilket innebär att hälso- och sjukvården, som även omfattar tandvården, ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, ges i rimlig tid, vara jämlik, jämställd och effektiv. Utgångspunkten för all verksamhet i landstinget är God vård och de gemensamma grundläggande värderingarna Patientorientering Långsiktighet Samverkan Faktabaserade beslut Engagerat ledarskap Allas delaktighet Kompetensutveckling Samhällsansvar Processorientering Förebyggande åtgärder Ständiga förbättringar Lära av andra Snabba reaktioner Landstingets resurser ska användas så att de skapar ett mervärde för länets medborgare och stärker Landstinget Kronoberg som en demokratiskt styrd organisation och attraktiv arbetsgivare, som kännetecknas av ett gott bemötande, god tillgänglighet, hög kvalitet och jämlik vård. En vetenskaplig utvärdering av styrmedel och privatiseringar av hälso- och sjukvården startar med Linnéuniversitetet 3

6 3 Ett gott liv i ett livskraftigt län Genom regionförbundet Södra Småland och i samverkan med länets kommuner och regionala aktörer ska landstinget medverka till regionens utveckling för att kronobergarna ska leva ett gott liv i ett livskraftigt län. Landstinget Kronoberg stimulerar regional utveckling genom stöd till projekt och organisationer som bidrar till länets tillväxt och en bättre folkhälsa. Utvecklingen ska vara bra för ekonomin, människorna och miljön på både kort och lång sikt. Landstinget Kronoberg ska medverka till en hållbar utveckling så att både nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Landstinget ska genom ett aktivt miljöarbete bedriva verksamheten så att klimat- och miljöpåverkan minimeras samt bidra till att nationella, regionala och lokala miljömål uppnås. Miljöhänsyn ska vägas in på alla nivåer i organisationen. Miljöcertifiera landstinget Kronoberg Aktivt samarbete med Klimatkommission Kronoberg för att nå klimat- och miljömålen Kvalitetscertifiera landstingets verksamheter 4

7 4 Strategisk utvecklingsplan Den strategiska utvecklingsplanen för syftar till att säkerställa en planerad utveckling av framtidens vård för kronobergarna och en långsiktig ekonomi i balans. Under 2013 beräknas åtgärder inom den strategiska utvecklingsplanen ge 45 miljoner kronor och ytterligare 12 miljoner kronor år I planen för 2014 finns sedan ytterligare krav på 20 miljoner kronor i effektivisering. Planen består av fyra samverkande områden vardagsrationaliseringar - systematiska förbättringsarbeten för att frigöra resurser. För att klara en ekonomi i balans ska vardagsrationaliseringar motsvarande 0,5 procent genomföras under Det ska göras genom att bland annat öka andelen dagkirurgi/dagvård/ öppenvård, öka sjuksköterskemottagningar, utveckla vårdplaner och införandet av kontantfri hantering av patientavgifter. Patienternas möjligheter att boka/avboka undersökningar och behandlingar via 1177.se och mina vårdkontakter ska utvecklas. strukturförändringar - säkerställa att det finns rätt kompetens, tillräcklig omfattning och tillräckliga volymer inom olika patientgrupper för att kunna erbjuda kronobergarna en kostnadseffektiv vård av hög kvalitet. Ovanlig vård ska koncentreras till regionnivå eller enstaka länssjukhus i landet. Den vanliga vården vid landstingets sjukhus ska koncentreras så att kompetens och resurser utnyttjas på bästa sätt. Arbetet med att utveckla cancervården i samarbete med Regionalt cancercentrum syd (RCC syd) och den utvecklade samverkan med Blekinge, Skåne, Halland och länets kommuner fortsätter. Den medicinska utvecklingen, utvecklingen av det samlade nationella sjukvårdsutbudet samt nationella krav och riktlinjer kommer att påverka Landstinget Kronobergs framtida hälso- och sjukvårdsutbud. Andra områden där strukturförändringar har påbörjats är upphandling och servicefunktioner. finansiering uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Högkostnadsskyddet ska ses över och förbättras. Patientavgiftshanteringen ska analyseras och kvalitetssäkras. prioriteringar - genom ett systematiskt och processorienterat arbete enligt nationella modeller för prioriteringar ska lågt och oprioriterade åtgärder avvecklas för att frigöra resurser till nya angelägna områden. Nya behandlingar och metoder skall bedömas enligt den nationella modellen för prioriteringar före beslut om införande. Arbetet med prioriteringar påverkas i stor utsträckning av den nationella utvecklingen. Revidering av strategiska utvecklingsplanen påbörjas Högkostnadsskyddet ska ses över och förbättras 5

8 5 Arbets- och driftformer samt entreprenörskap Landstinget Kronoberg 2015 En arbetsgivare som stimulerar och tillvaratar kreativt tänkande och innovativt ledarskap Den offentliga sektorns traditionella organisation måste utvecklas. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och flexibel och samtidigt ge utrymme för patienternas delaktighet. Personalens kompetens, ansvar och möjligheter att utveckla och forma verksamheten för att möta krav på säkerhet, effektivitet och en god vård gör det nödvändigt att forma nya arbetsmetoder och varierande organisationsstrukturer. Kreativitet och entreprenörskap är därför ett prioriterat utvecklingsområde som ingår i den strategiska utvecklingsplanen. Syftet är att stimulera till utveckling av landstingets verksamhet, men också att öppna för alternativa driftformer som komplement. Ett program för idé- och förbättringsarbetet i landstinget ska tas fram. Ett årligt förbättringspris ska inrättas där enheter som engagerar många medarbetare i förbättringsarbetet ska belönas. För utredning och utformning av program för idéoch förbättringsarbetet avsätts 0,5 mkr utöver, de sedan 2010, avsatta medlen om 1 mkr för entreprenörskap. 5 innovationsidéer varav 1 realiserad idé 20 medarbetare per år utbildas i entreprenörskap 5.1 Vårdval Kronoberg Landstinget Kronoberg 2015 Landstingets vårdcentraler är det naturliga förstahandsvalet Vårdval Kronoberg infördes 2009 för att stärka patienternas ställning, öka kvaliteten och stimulera utvecklingen av primärvården. Det är nu nödvändigt att utveckla en strategi för de landstingsdrivna vårdcentralerna. Organisation och arbetsform för de egna vårdcentralerna ska analyseras, utvärderas och därefter ska en strategiplan tas fram. Den nya strukturen ska ha en politiskt vald ledning för landstingets vårdcentraler. Regelverk och juridik för ekonomi, självstyre och samverkan med andra landsting tas fram. Det finns bland annat behov av personalpool för att garantera kompetent personal och ge utrymme för kompetensutveckling. Detta för att möta konkurrensen från de privata vårdgivarna. Målsättningen är att landstingets vårdcentraler ska vara bäst år miljon kronor avsätts för att forma en ny organisation. Med början 2013 ska Vårdval Kronoberg i sin helhet analyseras och utvärderas. Detta arbete bör ske i samverkan med Linnéuniversitetet

9 Ersättningen till vårdcentralerna ges utifrån vårdtyngd och socioekonomisk bakgrund hos patienterna (90 % vårdtyngd och 10 % socioekonomi) sedan maj Ersättningen ska skiftas till 80 % vårdtyngd och 20 % socioekonomi. Analysen ska samordnas med motsvarande utvärderingar av vårdvalen i Skåne, Blekinge, Halland, Jönköping och Kalmar läns landsting. Detta för att få fram hur de olika vårdvalsmodellerna fungerar. En gemensam modell öppnar för en gränslös primärvård över regions- och länsgränser. Kronobergarnas möjlighet att ta del av kvalitetsuppföljningar av Vårdval Kronoberg ska utvecklas för att ge underlag för förbättringar och underlätta det aktiva valet. Kvalitetsuppföljningen av länets vårdcentraler görs enligt fastställda kvalitetsindikatorer. Fördjupade granskningar genomförs årligen vid sex vårdcentraler. Ett utvecklingsarbete är att vidga uppdraget inom Vårdval Kronoberg för att säkra kvalitet och vårdkedja särskilt för barn och ungdomar och de äldre. Fördjupad samverkan med kommunerna är nödvändig. Ny organisation för landstingets vårdcentraler Utveckling av den förebyggande vården med vidgat uppdrag i Vårdval Kronoberg Utvärdering av Vårdval Kronoberg i samverkan med Linnéuniversitetet Utveckling av kvalitetsredovisning för att få underlag för förbättringar och underlätta kronobergarnas aktiva val Förarbeta en vårdvalsmodell som öppnar för gränslös primärvård över regions- och länsgränser 5.2 Vårdval plus Landstinget Kronoberg 2015 Specialistvård, gränsöverskridande vårdval och fördjupad samverkan med kommunerna ger medborgarna tillgång till vård som är nära och effektiv Efter genomförd analys och utvärdering ska inför 2014 en modell arbetas fram som ger möjlighet att utveckla och fördjupa kvaliteten i vården. Det kan ske genom att knyta mobila team till äldrevården, hud, hörsel, psykiatri och rehabilitering. Det pågår ett nationellt arbete för utbyggnad av vårdvalet inom specialistvården. Landstinget Kronoberg följer utvecklingen och utvecklar samarbetet med närliggande landsting för att erbjuda en nära specialistvård, men avser inte att privatisera specialistvården. Utveckla specialistvården inom rehabilitering, äldrevården, hud, hörsel och psykiatri - 7 -

10 6 Strategisk kompetens- och personalutveckling Landstinget Kronoberg 2015 En attraktiv arbetsgivare som lyckas rekrytera rätt kompetens och bedriver ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete Landstinget Kronoberg är en attraktiv arbetsgivare där det finns goda utvecklingsmöjligheter för såväl nya som redan anställda medarbetare. Landstinget är en jämställd arbetsplats där samverkan genom delaktighet och en levande dialog är en självklarhet. Arbetsklimatet präglas av respekt, delaktighet, personligt ansvar och gott ledarskap med tydliga mål. Den viktigaste framgångsfaktorn i arbetet är medarbetare som är stolta över att arbeta i Landstinget Kronoberg. Det förutsätter en organisation, som ger utrymme för utveckling och lön efter kompetens. Landstingets strategiska personal- och kompetensförsörjningsplan har fokus på följande utvecklingsområden - att attrahera, rekrytera, introducera, motivera och utveckla medarbetare samt att skapa en tydlig struktur för medarbetare som avslutar sitt arbete. Under de närmaste åren kommer Landstinget Kronoberg att behöva rekrytera många nya medarbetare. Genom Vård och Omsorgscollege har en plattform för samverkan för kompetensförsörjningsfrågor inom vård och omsorg skapats. Landstinget arbetar tillsammans med länets kommuner för att skapa intresse bland ungdomar för framtida utbildning och arbete inom vård och omsorg. Samverkan med Linnéuniversitetet, andra universitet och högskolor och andra landsting/regioner ska fortsätta att utvecklas i syfte att underlätta och säkra framtida rekrytering. En plan tas fram för att bereda personer med funktionsnedsättningar arbete i landstinget. För detta avsätts miljon kronor. Den verksamhetsförlagda utbildningen, ULVE, för sjuksköterskor och undersköterskor som landstinget har utvecklat tillsammans med Linnéuniversitetet ska utökas för att omfatta samtliga vårdverksamheter. Nyutbildad personal ska erbjudas fördjupade introduktionsutbildningar för att skapa förutsättningar för en trygg start i den nya professionen. Den påbörjade långsiktiga satsningen för att säkerställa behovet av specialistläkare fortsätter. Satsningar ska även genomföras för att öka andelen specialistutbildade sjuksköterskor och andelen sjuksköterskor med magisterkompetens. Vidareutbildning inom prioriterade områden ska löna sig. Landstinget ska fortsätta att medverka till utvecklingen av psykologutbildningen. Landstinget ska stimulera ST-läkare med intresse för fortsatt forskning genom att inrätta ST-block med särskilt FoU-innehåll. Inom den psykiatriska vården ska kompetensutvecklingsinsatser genomföras för att klara framtidens kompetenskrav. Kompetensutvecklingsinsatser till 8

11 undersköterskor/skötare fortsätter enligt långsiktig plan. Landstinget ska aktivt verka för vidareutveckling av utbildningar för undersköterskor och skötare inom Yrkeshögskoleutbildning (YH). Landstingets chefer har en viktig roll att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till en god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv arbetsplats. Utbildningsinsatser genomförs för att utveckla såväl befintliga som framtida chefer/ledare men också för att stärka medarbetarskapet. De medarbetare som önskar arbeta heltid ska ges möjlighet till detta. Lönebildningsprocessen ska fortsätta utvecklas för att förhindra osakliga löneskillnader. Det ska finnas en tydlig struktur för att ta tillvara på kompetens och erfarenheter när medarbetare slutar i landstinget. Säkerställa bemanning av personal genom en personalpool Behålla andelen specialistutbildade sjuksköterskor - 40% Utreda förutsättningar för delat ledarskap och mindre personalgrupper per chef Införande av fördjupat introduktionsprogram för nyutbildade sjuksköterskor Plan för att anställa personer med funktionshinder - 9 -

12 7 God vård 7.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Landstinget Kronoberg 2015 Placering 1-5 alla indikatorer i Öppna jämförelser Hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg ska utformas för att möta kronobergarnas behov. De åtgärder som tillämpas ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Medborgare, föreningar och arbetsgivare ska mobilseras i ett aktivt folkhälso- och vårdarbete. Hälso- och sjukvården utgår ifrån den socioekonomiska bakgrunden med klasskillnader, utbildning, social trygghet och arbetsmiljö betyder ojämlika förutsättningar för hälsa och livslängd. Det är detta som är grunden för förebyggande insatser och långsiktigt arbete för att ge alla bättre möjligheter till ett friskare och längre liv. Satsning på forskning och utveckling inom folkhälsan med målet att motverka socioekonomiskt baserad ohälsa FoU - Forskning och Utveckling Landstinget Kronoberg 2015 Bedriver ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete Tillsammans med landstinget Kalmar finns en strategi för ett universitetssjukhus I Landstinget Kronoberg ska forsknings-, utvecklings- och ett kontinuerligt förbättringsarbete vara en naturlig del av verksamheten. Nya arbetssätt ska utvecklas. Genom en tydlig strategi för vårdprocessutveckling och ett utvidgat stöd till centrumorganisationen ska processorienteringen öka. Linné-universitetet är den nära och naturliga samarbetspartnern. I samverkan med universitetet och den resurs i form av Kamprads stiftelse utvecklas en framträdande forskning och utbildning. För en utökad och långsiktig satsning på Linnéuniversitetet avsätts 10 miljoner kronor. Medarbetarna ska stimuleras till att bedriva forskning och utveckling. Landstinget ska tillvarata den vetenskapliga kompetens som disputerade medarbetare och medarbetare med magisterutbildning har. Förutsättningar för att skapa nätverk/mötesplatser för dessa grupper och för klinisk forskning inom tjänsten ska utredas. FoU Kronoberg ska bedriva forskning, utveckling och utbildning inom välfärds- och hälso- och sjukvårdsområdet inom landsting och kommuner. FoU-resurserna ska styras mot långsiktigt prioriterade behov, problemområden och grupper. Folkhälsoaspekterna 10

13 ska belysas i forskningen. Förbättringsarbeten ska inriktas på att mäta för att leda, tillgänglighet, patientsäkerhet, läkemedel och patientinflytande. Landstingets samverkan med universitet, högskolor och andra landsting/regioner ska vidareutvecklas i syfte att stärka landstingets forskning samt utvecklings- och förbättringsarbete. Landstinget Kronoberg ingår, tillsammans med landstingen i Jönköping, Kalmar och Östergötland samt Hälsouniversitetet, i Linköping i Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS). Syftet med FORSS är att förstärka regional samverkan inom forskning och utveckling, framförallt inom kliniska och patientnära problemområden. 2 miljoner kronor avsätts för deltagande i FORSS. Den medicinska kommittén har en viktig roll i prioriteringsarbetet samt i arbetet med införande av nya riktlinjer och vårdprogram. Införandet ska ske strukturerat i hela organisationen så att den nya kunskapen omsätts i praktisk handling och därmed kommer patienterna till godo. Systematisk och säker uppföljning av vårdresultat ur ett patient- och medborgarperspektiv är en viktig utgångspunkt för såväl kvalitetssäkring som verksamhetsutveckling. Deltagande i nationella kvalitetsregister ska prioriteras. Registren utgör underlag för uppföljning, utvärdering, förbättrings- och vårdprogramarbete på såväl lokal, regional som nationell nivå. De utgör även underlag till Öppna jämförelser. 1,95 miljoner kronor avsätts för nationell satsning på kvalitetsregister i vård och omsorg Långsiktig satsning på Linnéuniversitetet inleds Landstingets forskning inriktas på diabetes, infektioner, cancer och rättspsykiatri God följsamhet till nationella riktlinjer och vårdprogram Ökad täckningsgrad i kvalitetsregister Folkhälsa Landstinget Kronoberg 2015 Kronoberg har lägst ohälsotal i landet Övergripande målsättning är att med ett målstyrt arbete i förebyggande syfte förbättra folkhälsan. Detta ska genomsyra verksamheten och syftar till att medvetandegöra och engagera medborgarna och inspirera andra aktörer. Barn och ungdomars hälsa ska prioriteras särskilt barn som är omhändertagna. Barnfattigdom och samband med ohälsa ska särskilt analyseras. Arbetet med folkhälsan kan inte begränsas till kampanjer och information. Att vårdpersonalen medvetandegör patienterna om beroendeproblem och hälsofaror är viktigt, men måste kompletteras. Det kräver att man tar itu med hälsans sociala och könsmässiga bestämningsfaktorer. En jämlik och jämställd folkhälsa kräver ett samhälle med mindre sociala klyftor och bättre arbetsförhållanden. Människors

14 utbildning, tillgång till kultur, aktiv fritid, möjligheter till fysisk aktivitet och bra kost, arbete och social trygghet utgör den samhälleliga infrastruktur, som är nödvändig. Folkhälsoarbetet måste bedrivas brett och med medborgarnas aktiva medverkan. Det förutsätter delaktighet, inflytande och långsiktighet. Arbetet med att inrätta en social investeringsfond tillsammans med kommunerna påbörjas. För detta arbete avsätts 1 miljon kronor. Landstinget Kronoberg ska medverka till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen i Kronoberg. Folkhälsoarbetet ska utgå från områden som ges särskilt fokus i det folkhälsopolitiska programmet samt från den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Jämlikhetsaspekter i hälsa ska ges ökat fokus och beaktas i såväl landstingets folkhälsoarbete som i uppföljningen av arbetet. Landstinget ska utvecklas som hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation och ska aktivt delta i det regionala folkhälsoarbetet i samverkan med länets kommuner och regionala aktörer. Folkhälsoarbetet omfattar alla åldrar. Särskild vikt ska läggas vid de socioekonomiska faktorer, som utgör grunden för bristen på jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Insatser som stärker och stödjer barns och ungas hälsa och uppväxtvillkor samt ett hälsosamt åldrande ska fortsätta att utvecklas. Under 2013 ska arbetet med att främja goda levnadsvanor hos barn och unga att stärkas. Det påbörjade arbetet med att utveckla strategier och modeller för en trygg anknytning för barn fortsätter. Arbetet med levnadsvanor i hälso- och sjukvården kommer fortsätta att utvecklas med särskild satsning på implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Under 2013 inriktas dessa främst på tobak och fysisk aktivitet. Den sociala ekonomin är en viktig sektor för att ge meningsfull sysselsättning till människor, som annars hamnar utanför. Målsättningen är att stödja en tillväxt av sociala företag och projekt för en hållbar social utveckling. Föreningar alltifrån idrottsrörelsen till pensionärsorganisationer kan också mobiliseras. Samverkan ska ske med regionförbundet Södra Småland. 2 miljoner kronor avsätts för att få fart på det sociala nyföretagandet. Kulturens betydelse för hälsan ska uppmärksammas i folkhälsoarbetet. Kulturella aktiviteter och upplevelser kan bidra till en gynnsam effekt på människors livskvalitet och hälsa. Genom en regional plattform för samverkan kring kultur och hälsa ska landstinget tillsammans med andra kulturaktörer utveckla området. Kulturprojekt inom den psykiatriska verksamheten prioriteras. Nå upp till börnivån i nationella riktlinjer avseende tobak och fysisk aktivitet En social investeringsfond skapas i samverkan med kommunerna Social ekonomi och företagande utvecklas

15 7.1.3 Barns och ungdomars psykiska hälsa Landstinget Kronoberg 2015 Minskad psykisk ohälsa hos barn och unga i Kronoberg Landstinget Kronoberg ska arbeta för att stärka god psykisk hälsa hos barn och unga. Det behövs hälsofrämjande och preventiva insatser men också tidiga insatser till riskgrupper, tidigt stöd och behandling vid tecken på psykisk ohälsa. I samverkan med länets kommuner ska landstinget utveckla samordnade insatser som ska främja psykisk hälsa hos barn och ungdomar samt stärka och stödja föräldrar i deras föräldraskap. Barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska erbjudas god tillgänglighet till rätt insatser på rätt vårdnivå vilket förutsätter en samordning av tillgängliga resurser inom landstinget och ett utvecklat samarbete med skola och socialtjänst i länets kommuner. Samverkan med kommunerna är avgörande för att förebygga och ge alla barn och ungdomar det stöd som behövs. Arbetet med att organisera en social investeringsfond i region Södra Småland ska ha högsta prioritet. Arbetet ska bedrivas i samverkan med Linnéuniversitetet. 1:a linjen ska erbjuda vård och behandling till barn och unga vid lättare psykisk ohälsa. Utbildningsinsatser ska genomföras för att stärka kompetensen inom 1:a linjen. 3 miljoner kronor avsätts för 1:a linjens vård. De barn och unga som är i behov av specialistkompetens ska få det inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Specialistpsykiatrin ska även bistå med konsultation, handledning och utbildning till andra aktörer i första linjen. Barn och ungdomar med neuropsykiatriska frågeställningar ska få utredning och behandling i en välfungerande neuropsykiatrisk process med en god tillgänglighet. Projekt Södra Smålands sociala investeringsfond grundas och bygger på väl fungerande samverkan och förebyggande verksamhet med kommunerna i förskola och grundskola Fullt utbyggd 1:a linjens vård för barn och ungdomar med lättare psykisk ohälsa All berörd personal inom primärvården har genomgått kompetensutveckling inom barn och ungdomspsykiatri

16 7.1.4 Cancervård Landstinget Kronoberg 2015 En utvecklad cancervård enligt nationella cancerstrategin i nära samverkan med Regionalt cancercentrum syd Årligen drabbas cirka 1400 personer i Kronoberg av cancer. Arbetet med att utveckla cancervården pågår enligt den cancerplan som har upprättats för Kronoberg. Cancerplanen baseras på den nationella cancerstrategin och på samverkan med Regionalt cancercentrum syd (RCCsyd). 2 miljoner kronor avsätts för samverkan RCC syd och 0,5 miljoner kronor till RCC:s biobank. I cancerplanen ingår att utveckla organisation, struktur och effektiva vårdprocesser som stödjer en god kvalitet inom cancervården. Samverkan med Skåne, Blekinge, Halland och länets kommuner ska vidareutvecklas. Andra områden i cancerplanen är forskning och utveckling samt investeringar i medicinteknisk utrustning som kan bidra till effektivare behandling. 3 miljoner kronor avsätts för bemanning av ytterligare accelerator för att öka tillgängligheten till strålningsbehandling. Inom RCC syd pågår ett arbete med att kartlägga och utveckla de olika patientprocesserna. Inrättandet av kontaktsjuksköterskor, en samordnad rehabilitering samt en fortsatt utbyggnad av den palliativa cancervården, är viktiga delar i det arbetet. I Landstinget Kronobergs fortsatta satsning på cancervården avsätts 2,5 miljoner kronor för kontaktsjuksköterskor, 2 miljoner kronor för utbyggnad av det palliativa rådgivningsteamet samt 1,5 miljoner kronor för palliativa vårdplatser. Infört robotkirurgi som behandling vid prostatacancer Inrättat kontaktsjuksköterskor inom de större cancergrupperna Utreda cancerrehabilitering enligt regionala och nationella vårdprogram De mest sjuka äldre Landstinget Kronoberg 2015 En samordnad och välfungerande vård för de mest sjuka äldre med trygghetsteam i länets alla kommuner Med stigande ålder ökar sannolikheten att äldre drabbas av flera sjukdomar samtidigt. I Landstinget Kronoberg pågår ett arbete för att skapa en välfungerande vårdprocess där samverkan sker mellan landstingets olika centrum och den kommunala hälso- och sjukvården. De mest sjuka äldre ska kunna känna sig trygga med vård och omsorg. Genom en utökad läkarmedverkan i samverkan med länets kommuner ska förutsättningar skapas för att den äldre kan få sitt behov av vård och omsorg i hemmet. 6 miljoner kronor avsätts för att under 2013 tillsätta mobila läkare i länets kommuner. Arbetet ska vidareutvecklas genom ett integrerat arbetssätt där trygghetsteam med personal från

17 kommun och landsting arbetar tillsammans. Trygghetsteamen samordnar de medicinska insatserna och omvårdnadsinsatserna för en sammanhållen vård kring den äldre. Tandhälsan för de mest sjuka äldre ska förbättras genom den uppsökande verksamheten. Vårdpersonal och tandhygienister ska utbildas i riskbedömning enligt Senior Alert. Hjärtsvikt är en vanlig orsak till återinläggning vid sjukhus. Hjärtsviktsteam ska införas för att ge dessa patienter en bättre uppföljning för att minska återinläggningarna. Mobila läkare i länets kommuner Minska återinläggningar 10 % Minska undvikbar slutenvård 10 % Läkemedel Landstinget Kronoberg 2015 En god läkemedelsanvändning med rätt läkemedel till rätt patient vid varje enskilt tillfälle Nya läkemedel ger möjligheter till förbättrade behandlingsresultat, men kan samtidigt leda till ökade kostnader. Införandet av nya dyra läkemedel ska ske enligt särskild rutin. Läkemedelskommittén och läkemedelsenheten arbetar för att utveckla en säker läkemedelsförskrivning och en effektiv läkemedelsförsörjning inom vården. 20 miljoner kronor avsätts för ökade läkemedelskostnader samt införandet av nya läkemedel och andra behandlingar. Äldres läkemedelsanvändning är ett förbättringsområde. All läkemedelsbehandling av äldre ska ske med försiktighetsprincipen som utgångspunkt. Arbetet med läkemedelsgenomgångar ska vidareutvecklas så att såväl äldre i särskilda boenden som äldre i eget boende omfattas. Inom landstingets slutenvård ska läkemedelsavstämningar införas. Minskad förskrivning av antibiotika i öppenvården är en indikator i SKL:s patientsäkerhetssatsning Landstingets Stramagrupp (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) samordnar, i samverkan med patientsäkerhetsenheten, arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen. Läkemedelshanteringen och läkemedelsförskrivningen ska ske på ett sådant sätt att påverkan på klimat och miljö minimeras. Följsamhet till läkemedelskommitténs riktlinjer för utskrivning av läkemedel ska öka Andel äldre än 80 år som har 10 läkemedel eller fler, med 3 eller fler psykofarmaka, olämpliga läkemedel, ogynnsamma läkemedelskombinationer och antipsykotiska läkemedel ska minska Andel barn mellan 0 till 6 år som behandlas med penicillin V av alla som behandlas med luftvägsantibiotika ska öka

18 7.1.7 Strokevård Landstinget Kronoberg 2015 En välfungerande strokevårdkedja utan onödig väntetid och med en helhetssyn på patienten Varje år drabbas cirka 600 kronobergare av stroke. Ett sjukdomsförebyggande arbete ska bedrivas för att förhindra en ökning av antalet strokepatienter i Kronoberg. Det är av största vikt att den som drabbas av stroke söker akut vård och får ett tidigt omhändertagande. Landstinget deltar i den nationella strokekampanjen för att öka kronobergarnas kunskap om stroke, så att de ska känna igen symptomen och därmed söka akut vård Patienter som söker vård vid akut stroke ska få ett snabbt omhändertagande. De som har drabbats av stroke och kommer till akutmottagningen och som kan behandlas med propplösande läkemedel, ska få behandling inom 1 timme efter ankomst till akuten. Rehabiliteringskedjan efter stroke ska optimeras. Hemrehabteam ska finnas i Växjö och Ljungby. Andel patienter som avlider 28 dagar efter att ha drabbats av sjukhusvårdad stroke ska minska Alla patienter som drabbas av stroke ska vårdas vid strokeenhet Rehabiliteringen av strokepatienter ska bli mätbart bättre Vård vid psykisk ohälsa hos vuxna Landstinget Kronoberg 2015 Vården vid psykisk ohälsa ska vara lättillgänglig och gränsöverskridande Den nära vården vid psykisk ohälsa och okomplicerade psykiatriska tillstånd ska ske vid länets vårdcentraler. Vården ska vara lättillgänglig och det ska vara tydligt för patienterna vart de ska vända sig. Utvecklingsplanen för länets vuxenpsykiatri ska fullföljas för att öka öppenvårdsinsatser, tillgänglighet, kontinuitet, mobilitet, samverkan med kommunerna och privata vårdgivare samt skapa en ekonomi i balans. Den länsgemensamma vuxenpsykiatrin ska erbjuda en integrerad öppen och slutenvård utifrån patientens behov. Patienten ska erbjudas evidensbaserad vård med tidiga, kvalificerade och varaktiga insatser i närmiljön. Öppen tvångsvård ska utvecklas tillsammans med länets kommuner

19 Arbetet för att skapa en välfungerande vårdkedja med god tillgänglighet för patienter med neuropsykiatrisk problematik fortsätter. Alltfler patienter med diagnosen ADHD får läkemedelsbehandling (förstärkning av budget med 0,8 miljoner kronor för läkemedel). 0,5 miljoner kronor avsätts för att säkerställa uppföljning av läkemedelsbehandlingen inom primärvården. Ökad andel öppenvård inom vuxenpsykiatrin Samordning av LRV-vård (Lag om rättspsykiatrisk vård) i Kronoberg vid rättspsykiatriska kliniken Rehabilitering Rehabliteringsverksamheten ger alla oavsett ålder och sjukdom en möjlighet att utveckla och stärka sina förmågor. Rehabiliteringsarbetet ska ingå i en obruten vårdkedja för att minska sjukskrivning och funktionsnedsättningar. Samverkan med kommunerna, försäkringskassan och arbetsförmedlingen ska utvecklas. Alla patienter ska ges om behov finns rehabilitering såväl somatisk som psykosomatisk Hjälpmedel, utbildning av anhöriga, anpassning av hemmiljö och/eller arbetsplats ingår i rehabiliteringen 7.2 Säker hälso- och sjukvård Landstinget Kronoberg 2015 Inga patienter ska drabbas av undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Kronoberg ska i enlighet med patientsäkerhetslagen bedrivas med ett systemperspektiv, vara långsiktigt och ha ett uttalat patientfokus där patienter och närstående ska göras delaktiga. Patientsäkerhetsarbetet omfattar följande strategiska områden säkerhetskultur förebyggande arbete risk- och avvikelsehantering identifiering och utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser utgör ett viktigt underlag för det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Alla medarbetare ska ha kännedom om skyldigheten att rapportera avvikelser. Avvikelserapporter ska analyseras och återföras till medarbetarna på arbetsplatsen. Åtgärder ska identifieras och genomföras för att minska risker för upprepning

20 Patientnämndens roll i patientsäkerhetsarbetet ska stärkas och patientnämnden ska genom sitt arbete bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i landstingets verksamheter. Regeringen har i överenskommelse med SKL infört en prestationsbaserad ersättningsmodell för att minska vårdskadorna. Landstinget Kronoberg ska fortsätta det intensifierade patientsäkerhetsarbetet för att minska antalet vårdskador. Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. 0,6 miljoner kronor avsätts för det fortsatta införandet av Rakel i Landstinget Kronoberg. Rakel är infört vid akutmottagningarna, rättspsykiatrin samt inom ambulansverksamheten. Traumavården ska vidareutvecklas genom akutvårdsutbildningar och tillsättande av traumakoordinator inom akutsjukvården. 0,5 miljoner kronor avsätts för ändamålet. Landstinget Kronobergs medverkan i den nationella satsningen ehälsa i samverkan stödjer utvecklingen av en god och säker vård, ökar delaktigheten för patienter, främjar ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete samt kunskapstillväxt och kompetensutveckling. Landstinget ska aktivt arbeta för att öka medborgarnas, men även den egna personalens, kännedom och användande av 1177.se. Där finns bland annat kvalitetssäkrad information om hälsa, sjukdomar, vård och behandling. IT-strategiska satsningar inom landstinget ska vidareutvecklas. Utvecklingen ska fokusera på möjligheterna att ta tillvara på utdata i det fortsatta arbetet med att leda, styra och följa upp verksamheten utifrån uppsatta mål. 6 miljoner kronor avsätts för att genomföra prioriterade projekt inom IT-området. Antal vårdrelaterade infektioner ska minska Antal undvikbara vårdskador ska minska Andel avvikelser som bearbetats inom 3 månader ska öka med 10 procent Optimerat vårdplatsutnyttjande för att förhindra överbeläggningar 7.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Landstinget Kronoberg 2015 Bäst helhetsbetyg i nationella patientenkäten Varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. Det goda bemötandet ska prägla såväl möten med patienter, närstående, samarbetspartners som möten mellan medarbetare inom organisationen. Grunden i patientmötet är ett förhållningssätt som stärker patientens delaktighet och förmåga att förbättra sin hälsa. Information i rätt tid, på rätt sätt och med ändamålsenligt innehåll är en förutsättning för patienternas och de närståendes möjligheter att vara delaktiga och utöva inflytande

21 Vård och behandling ska utformas utifrån patienters behov och önskemål i dialog mellan patienten, hälso- och sjukvårdspersonal och närstående. För patienter med omfattande och komplexa vårdbehov är det av särskild vikt att vård och behandling har ett patientfokuserat helhetsperspektiv. Bemötandefrågor ska ingå i landstingets introduktions- och ledarskapsutbildningar. Erfarenheter från patientnämndsärenden ska ligga till grund för utbildningsinsatser och andra stödjande aktiviteter. Landstinget ska tillhöra topp 3 när det gäller helhetsbetyg i den nationella patientenkäten

22 7.4 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Landstinget Kronoberg 2015 Ett väl fungerande kössytem Kronobergarna ska erbjudas en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Genom effektiv produktionsplanering och processutveckling ska Landstinget Kronoberg skapa en långsiktigt god tillgänglighet till såväl akut som planerad vård en vård med väl fungerande kösystem. Tillgängligheten för patienter med kroniska sjukdomar ska säkerställas genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Tillgänglighetsarbetet ska vara ett prioriterat område på alla ledningsnivåer. Detta arbete ska bedrivas utifrån landstingets handlingsplan för vård- och behandlingsgarantin. År 2015 har denna planering minimerat den traditionella neddragningen av sjukvården sommartid. För ökad tillgänglighet till ambulans vid livshotande tillstånd (PRIO 1) ska ambulansberedskapen förstärkas med 3,7 miljoner kronor. Patienterna i Landstinget Kronoberg ska erbjudas en högre tillgänglighet till den specialiserade vården än vad den lagstadgade nationella vård- och behandlingsgarantin kräver. Alla patienter som omfattas av vård- och behandlingsgarantin ska få kontakt med sin vårdcentral samma dag komma till besök inom primärvården inom 7 dagar läkarbesök inom planerad specialiserad vård inom 60 dagar behandling inom planerad specialiserad vård inom 60 dagar Alla patienter som omfattas av vård- och behandlingsgarantin inom BUP ska få läkarbesök för bedömning inom 30 dagar besök för fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar Patienter med misstanke om cancer ska erbjudas behandling som ska vara påbörjad inom 30 dagar efter diagnos Patienter vid Landstingets akutmottagningar ska omfattas av en akutvårdsgaranti om 4 timmar 60 % av patienter med livshotande tillstånd (PRIO 1) ska nås av ambulans inom 10 minuter Vårdplanering Under sommaren ska verksamheter som operationer och annan specialistbehandling planeras så att inga växande köer uppstår

23 7.5 Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Landstinget Kronoberg 2015 Alla patienter ska få en individanpassad vård på lika villkor Landstinget Kronoberg ska erbjuda kronobergarna en god vård på lika villkor. Bemötande, prevention, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, sexuell läggning, etnisk eller religiös tillhörighet. Utgångspunkten i arbetet med en jämlik hälsa och vård är ett patientfokuserat förhållningssätt där varje person får vård och behandling utifrån sina behov. Landstinget Kronoberg ska utifrån Strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige arbeta för att Diskrimineringslagens och Barnkonventionens principer och krav ska efterlevas inom alla verksamhetsområden där barn blir berörda. Landstinget Kronoberg lämnar idag glasögonbidrag till barn 0-7 år. Detta utökas 2013 att omfatta barn 0-18 år. 4 miljoner kronor anslås till detta. Klimatresor för de patienter, som har sjukdomar där man får bättre rehabilitering och effekt vid vistelse i varmare klimat behövs. Anslås 1 miljon kronor för Högkostandsskyddet försämrades efter beslut av fullmäktige i november Det drabbar framför allt multisjuka och äldre med låg pension. Skyddet återställs och ger en försämrad intäkt på ca 6 miljoner kronor. Det pågående arbetet med att säkerställa att asylsökande och flyktingar får hälso- och sjukvård i enlighet med de nationella direktiven fortsätter. Inom tandvården ska ett kallelse- och uppföljningssystem införas för att säkra att alla barn i länet får barntandvård. Arbetet med hållbar jämställdhet och jämlik vård ska vara långsiktigt och systematiskt i landstingets samtliga verksamheter och utgå från den likabehandlingsplan som tas fram under Landstinget Kronoberg ska integrera jämställdhet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten i enlighet med den europeiska samarbetsorganisationens (CEMR) deklaration för jämställdhet. Arbetet kommer att följas upp i CEMR:s gemensamma utvärderingssystem för att skapa transparens och möjligheter till kunskapsutbyte mellan regioner och länder. Landstinget ska utveckla uppföljningen av vårdkonsumtion på individnivå avseende kön, ålder och bostadsort Bidrag till alla barn och ungdomar upp till 18 år för glasögon införs

24 7.6 Effektiv hälso- och sjukvård Landstinget Kronoberg 2015 Placering 1-5 alla indikatorer i öppna jämförelser. God hushållning med resurserna Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är att bidra till en god hälsa för hela befolkningen. Landstinget Kronoberg ska använda befintliga resurser för att i högsta möjliga utsträckning bidra till en god hälsa för kronobergarna. För att hälso- och sjukvården ska vara effektiv ska den baseras på kunskap och vara ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik, ges i rimlig tid och resurserna ska användas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Det krävs såväl ett systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete som ett systematiskt uppföljningsarbete i hela organisationen för att uppnå en effektiv vård. Genomlysning av tre huvudprocesser för kostnadseffektiv verksamhet 2014 Alla landstingets verksamheter ska ha (lägsta nivå) 3-månaders produktionsplanering 3-månaders bemanningsplanering

25 8 Regional utveckling Regional utveckling är en viktig förutsättning för att landstingets vision Ett gott liv i ett livskraftigt län ska förverkligas. Landstinget Kronoberg stimulerar detta genom stöd till projekt och organisationer som bidrar till länets tillväxt och en bättre folkhälsa. Utvecklingen ska vara bra för ekonomin, människorna och miljön på både kort och lång sikt. Den politiska målsättningen är att till 2015 bilda en region Södra Småland med direktvalt fullmäktige med ansvar för den regionala utvecklingen, kulturen, kommunikationerna och sjukvården. 8.1 Kollektivtrafik Landstinget Kronoberg år 2025 Antal resande med kollektivtrafik ska öka med 50 % Kronobergarna ska erbjudas en kostnadseffektiv kollektivtrafik. Kostnaderna ökar med 14 miljoner kronor förbättra regionaltrafik förtäta tågtrafik öka antal resenärer i länstrafik öka antal resenärer med flyg/fler destinationer Ny trafikförsörjningsplan tas fram av regionförbundet 8.2 Kultur Landstinget Kronoberg 2015 Genomfört kulturplan enligt samverkansmodellen Landstinget Kronoberg och Regionförbundet Södra Småland ingår i statens kultursamverkansmodell. Styrdokumentet för verksamheten är Regional kulturplan för Kronobergs län Det är viktigt att föra in kultur i vården. Enligt kulturplanen: stärka bild och formområdet utveckla förutsättningar för vårt kulturarv öka tillgänglighet till kultur för barn och unga utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa 23

26 8.3 Grimslövs folkhögskola Grimslövs folkhögskola ska bedriva utbildning med inriktning på Hälsa och friskvård. Styrelsen för Grimslövs folkhögskola har kommit med förslag till budget Förslaget bygger på i stort sett samma antal deltagare på långa kurser som i utbud och inriktningsmål för läsåret 2011/2012, inklusive fortsatt samma omfattning av distanskurs på halvfart. Antalet sökande till respektive kurs kommer liksom tidigare att avgöra vilken/vilka kurser som kommer att genomföras. Med uppräkning till 2013 års prisnivå och en reducering med 0,5 procent motsvarande det generella krav på kostnadsreduceringar som ställs, uppgår totala driftramen för Grimslövs folkhögskola till 7,4 miljoner kronor, se tabell nedan. Driftram Grimslövs folkhögskola, tusen kronor Driftram 2012 (både externt och internt) Uppräkning 2013 års prisnivå 304 Avdrag för kostnadsreducering 0,5 % (på extern nettokostnad) -8 Driftram Grimslövs folkhögskolas investeringar hanteras av landstingets fastighetsavdelning. I avsnittet om investeringar längre fram, framgår ramen för Grimslövs folkhögskolas investeringar särskilt. 1 Förslag till budget 2013 (2015), Grimslövs folkhögskola,

27 9 Ekonomiska förutsättningar 9.1 Finansiering Svensk ekonomi på väg att vända upp igen Från 2014 blir det bättre fart igen Efter konjunktursvackan i slutet av 2011 och i början av 2012, menar SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) 2 att läget för Sveriges ekonomi nu börjar ljusna. SKL påtalar, att även om många tecken pekar rätt, fortsätter skuldkrisen i Sydeuropa att lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mycket mer än måttlig. BNP beräknas bara öka 0,6 procent 2012 och 2,6 procent Stora utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår därmed. Den bräckliga tillväxten ger inte utrymme för någon sysselsättningsökning. Istället stiger arbetslösheten. SKL bedömer att från och med 2014 bli det bättre fart i svensk ekonomi. Bedömningen för åren utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6 procent. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. När ekonomin når jämvikt 2016 är arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen i samklang med en inflation på 2 procent. Stabil utveckling av skatteunderlaget Skatteintäkterna är landstingens huvudsakliga finansiering. Skatteunderlagsprognosen för budget 2013 och planperioden bygger på den samhällsekonomiska bild som redovisats ovan växte skatteunderlaget med drygt 3 procent. SKL 3 räknar med att skatteunderlaget för växer i en relativt jämn takt runt 4 procent per år trots att förhållandena på arbetsmarknaden skiftar och 2013 gör SKL bedömningen att sysselsättningen står och stampar på i stort sett oförändrad nivå. Men samtidigt spär den automatiska balanseringen av allmänna pensioner på ökningen av pensionsinkomsterna, vilket drar upp skatteunderlagstillväxten. Dessutom ökar inkomster av arbetsmarknadsunderstöd Finansieringsutrymmet ökar för budgetperioden För att kunna bedriva verksamhet förenlig med de mål landstingsfullmäktige beslutar om, är Landstinget Kronoberg beroende av att länet utvecklas och att förutsättningar för företagande och inflyttning finns. Detta innebär att även ett litet landsting i allra högsta grad är beroende av såväl den nationella som internationella konjunkturutvecklingen. I november året innan budgetåret beslutar landstingsfullmäktige i en särskild Finansplan om finansieringen av verksamheten för aktuellt budgetår. Prognos på finansieringen för 2013, är baserad på senast kända förutsättningar enligt 2 Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi april 2012, SKL. 3 Se Ekonominytt, nr , , SKL. 25