Majoritetens Budget 2013 med flerårsplan

Transkript

1 Majoritetens Budget 2013 med flerårsplan

2 Innehållsförteckning 1 Vision och målbild Landstinget Kronobergs vision Målbild - Landstinget Kronoberg Kvalitetsstyrt landsting 3 3 Ett gott liv i ett livskraftigt län 4 4 Strategisk utvecklingsplan 5 5 Entreprenörskap Vårdval Kronoberg Vårdval plus 8 6 Strategisk kompetens- och personalutveckling 9 7 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård FoU - Forskning och Utveckling Folkhälsa Barns och ungdomars psykiska hälsa Cancervård De mest sjuka äldre Läkemedel Strokevård Vård vid psykisk ohälsa hos vuxna Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Jämlik hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård 22 8 Regional utveckling Kollektivtrafik Kultur Grimslövs folkhögskola 24 9 Ekonomiska förutsättningar Finansiering Svensk ekonomi på väg att vända upp igen Finansieringsutrymmet ökar för budgetperioden Verksamheternas driftram Hög investeringsnivå kräver bra resultat Positiv resultatutveckling förutsätter klarade besparingskrav 35 Bilaga 1: Känslighetsanalys Bilaga 2: Sammanställning nya satsningar 2013 Bilaga 3: Bidrag till externa organisationer

3 Vision och målbild 1 Vision och målbild 1.1 Landstinget Kronobergs vision Budget 2013 med flerårsplan för åren har inriktningen att förverkliga landstingets vision och mål. Vision Ett gott liv i ett livskraftigt län Mål Styra med kvalitet för att uppnå en god vård Mission Hälsofrämjande förhållningssätt Värdegrund Respekt för människan Landstingsfullmäktige fastställde 2012 en gemensam policy för att stödja en hållbar utveckling i Landstinget Kronoberg. Ett gott liv - handlar om hälsa att må bra. Vi vill ge människor möjlighet till en god livskvalitet utifrån sina förutsättningar. En god vård - hälso- och sjukvård ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Det goda mötet - varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. Det goda mötet är grunden i all kommunikation. En hållbar utveckling - landstinget ska verka för ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Steg för steg lite bättre -att vara ett kvalitetsstyrt landsting handlar om hur väl vi uppfyller nationella krav och riktlinjer. Vi arbetar med ett systematiskt förbättringsarbete där vi följer upp, analyserar, utvecklar och säkrar kvaliteten så att vi stegvis blir lite bättre. 1

4 Vision och målbild 1.2 Målbild - Landstinget Kronoberg 2015 Kronobergarna har en god hälsa, är friska och trivs med att leva i ett livskraftigt län. Kronobergarna har stort förtroende för hälso- och sjukvården och känner sig trygga med att få ett gott bemötande och möta den bästa kompetensen i alla kontakter med hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg, som även omfattar tandvården, är en hälsoresurs för kronobergarna. All hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det innebär att utöver att bota och lindra vid sjukdom så arbetar all personal för att förebygga sjukdom och stärka patienternas hälsa. E-hälsotjänster har öppnat möjligheter för kronobergarna att kommunicera med hälso- och sjukvården när de passar dem bäst. De kan boka tider för besök och behandling, läsa sin patientjournal och följa hur långt eventuella remisser har kommit. Patienterna är trygga med IT-säkerheten och de kan själva se vilka som har läst i journalen. Landstinget kan erbjuda kronobergarna telefonkontakt med sin vårdcentral samma dag och besök hos läkaren på vårdcentralen inom 5 dagar. De patienter som har behov av besök inom den specialiserade vården kan få tid inom 30 dagar och behandling inom ytterligare 30 dagar. En köfri sjukvård! Patienterna formar sin vård tillsammans med landstingets kompetenta medarbetare. Det har, tillsammans med ett patientsäkerhetsarbete som genomsyrar hela organisationen, medfört att vårdskadorna har minskat med 75 procent sedan Landstingets nollvision för undvikbara vårdskador kan bli en verklighet inom några år. Förebyggande insatser som stärker och stödjer barn och ungdomars hälsa och uppväxtvillkor är i fokus. Länets barn och ungdomar erbjuds hälso- och sjukvård på rätt vårdnivå, där samordningen av tillgängliga resurser inom landstinget och tillsammans med länets kommuner fungerar väl. Barnkonventionens principer och krav följs inom alla verksamhetsområden där barn är berörda. Vården för de mest sjuka äldre är välfungerande, de äldre och deras närstående känner sig trygga med vård, omsorg och kompetens. Det finns trygghetsteam i länets samtliga kommuner vilket möjliggör att de mest sjuka äldre kan få kvalificerad vård i sitt hem. Personal från landsting och kommun arbetar sida vid sida, för patienten och de närstående märks inga huvudmannagränser. Landstinget Kronoberg är ett kvalitetsstyrt landsting som placerar sig som ett av de främsta i de flesta jämförelser. De goda utvecklingsmöjligheterna för medarbetarna, det utvecklade samarbetet med högskolor, universitet och andra utbildningsinstanser är vida känt. Det bidrar till att det finns ett stort intresse från såväl nyutbildad som erfaren personal att arbeta i landstinget

5 Kvalitetsstyrt landsting 2 Kvalitetsstyrt landsting Landstinget Kronoberg 2015 Kronobergarna har det största förtroendet för hälso- och sjukvården Vision och mål ska ligga till grund för all ledning och styrning i Landstinget Kronoberg. De viktigaste styrdokumenten är budget med flerårsplan och den strategiska utvecklingsplanen. Landstinget Kronoberg ska ha en tydlig kvalitetsstyrning som utgår från hälsoläget i befolkningen och medborgarnas/patienternas behov. Landstinget ska genom ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete säkerställa att medborgarna/patienterna erbjuds en God vård (SOSFS 2005:12), vilket innebär att hälso- och sjukvården, som även omfattar tandvården, ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, ges i rimlig tid, vara jämlik och effektiv. Utgångspunkten för all verksamhet i landstinget är God vård och de gemensamma grundläggande värderingarna Patient/kundorientering Långsiktighet Samverkan Faktabaserade beslut Engagerat ledarskap Allas delaktighet Kompetensutveckling Samhällsansvar Processorientering Förebyggande åtgärder Ständiga förbättringar Lära av andra Snabba reaktioner Landstingets resurser ska användas så att de skapar ett mervärde för länets medborgare och stärker Landstinget Kronobergs varumärke som kännetecknas av ett gott bemötande, god tillgänglighet, hög kvalitet och jämlik vård. Det pågående varumärkesarbetet ska fortsätta utvecklas för att stärka bilden av landstinget som en demokratiskt styrd organisation, som ansvarig för länets hälso- och sjukvård och som en attraktiv arbetsgivare. 3

6 Ett gott liv i ett livskraftigt län 3 Ett gott liv i ett livskraftigt län I samverkan med länets kommuner och regionala aktörer ska landstinget medverka till regionens utveckling för att kronobergarna ska leva ett gott liv i ett livskraftigt län. Landstinget Kronoberg stimulerar regional utveckling genom stöd till projekt och organisationer som bidrar till länets tillväxt och en bättre folkhälsa. Utvecklingen ska vara bra för ekonomin, människorna och miljön på både kort och lång sikt. Samverkan mellan landstingets verksamheter, med länets kommuner och andra landsting/regioner samt andra aktörer ska utvecklas för att främja en god hälsa och för att erbjuda en God vård till kronobergarna. Landstinget Kronoberg ska medverka till att skapa mötesplatser på olika nivåer såväl inom organisationen som med länets kommuner. Målet är att skapa en kontinuerlig samverkan med patienten i centrum, så att patienten och dennes närstående inte märker några huvudmannagränser. Landstinget Kronoberg ska medverka till en hållbar utveckling så att både nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Landstinget ska genom ett aktivt miljöarbete bedriva verksamheten så att klimat- och miljöpåverkan minimeras samt bidra till att nationella, regionala och lokala miljömål uppnås. Miljöhänsyn ska vägas in på alla nivåer i organisationen. Mål 2013 I Landstinget Kronoberg ska Minst 50 procent av elanvändningen ska komma från miljöcertifierad (grön) el Energiutnyttjandet t.ex. inom belysningsområdet fortsatt effektiviseras Utsläppen av koldioxid från tjänsteresor vara 20 % mindre per anställd jämfört med år 2010 Klimatkompensation för tjänsteresor med flyg säkerställas Källsorteringsgraden öka Mängden restavfall minska Andelen närproducerade livsmedel ska, där så är miljömässigt lämpligt, öka Andel ekologiska livsmedel uppnå 40 procent av totalt inköpsvärde 4

7 Strategisk utvecklingsplan 4 Strategisk utvecklingsplan Den strategiska utvecklingsplanen för syftar till att säkerställa en planerad utveckling av framtidens vård för kronobergarna och en långsiktig ekonomi i balans. Under 2013 beräknas åtgärder inom den strategiska utvecklingsplanen ge 45 mkr och ytterligare 12 mkr år I planen för 2014 finns sedan ytterligare krav på 20 mkr i effektivisering. Planen består av fyra samverkande områden vardagsrationaliseringar - systematiska förbättringsarbeten för att frigöra resurser. För att klara en ekonomi i balans ska vardagsrationaliseringar motsvarande 0,5 procent genomföras under Det motsvarar 20 mkr. Vardagsrationaliseringar ska göras genom att bland annat öka andelen dagkirurgi/dagvård/ öppenvård, öka sjuksköterskemottagningar, utveckla vårdplaner och införandet av kontantfri hantering av patientavgifter. Patienternas möjligheter att boka/avboka undersökningar och behandlingar via 1177.se och mina vårdkontakter ska utvecklas. strukturförändringar - säkerställa att det finns rätt kompetens, tillräcklig omfattning och tillräckliga volymer inom olika patientgrupper för att kunna erbjuda kronobergarna en kostnadseffektiv vård av hög kvalitet. Ovanlig vård ska koncentreras till regionnivå eller enstaka länssjukhus i landet. Den vanliga vården vid landstingets sjukhus ska koncentreras så att kompetens och resurser utnyttjas på bästa sätt. Arbetet med att utveckla cancervården i samarbete med Regionalt cancercentrum syd (RCC syd) och den utvecklade samverkan med Blekinge, Skåne, Halland och länets kommuner fortsätter. Den medicinska utvecklingen, utvecklingen av det samlade nationella sjukvårdsutbudet samt nationella krav och riktlinjer kommer att påverka Landstinget Kronobergs framtida hälso- och sjukvårdsutbud. Andra områden där strukturförändringar har påbörjats är upphandling och servicefunktioner. finansiering uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Genom utveckling av hantering och uppföljningsrutiner ska patientavgiftshanteringen kvalitetssäkras. prioriteringar - genom ett systematiskt och processorienterat arbete enligt nationella modeller för prioriteringar ska lågt och oprioriterade åtgärder avvecklas för att frigöra resurser till nya angelägna områden. Nya behandlingar och metoder skall bedömas enligt den nationella modellen för prioriteringar före beslut om införande. Arbetet med prioriteringar påverkas i stor utsträckning av den nationella utvecklingen

8 Entreprenörskap 5 Entreprenörskap Landstinget Kronoberg 2015 En dynamisk arbetsgivare som stimulerar och tillvaratar entreprenöriellt tänkande och innovativt ledarskap Entreprenörskap är en viktig drivkraft för utveckling både inom och utom landstinget. Det ger ett viktigt bidrag till landstingets samlade arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling. Det handlar om att i det dagliga arbetet ta tillvara och utveckla kreativitet samt entreprenöriellt tänkande hos chefer och medarbetare. Alternativa driftformer ska stimuleras och de medarbetare som vill utveckla entreprenörskap och/eller innovationer ska erbjudas stöd från landstinget. Syftet med entreprenörskap är att skapa en stimulerande och kreativ arbetsmiljö som ger mervärde för patienter och medborgare. Ett program för idé- och förbättringsarbetet i landstinget ska tas fram. Ett årligt förbättringspris ska inrättas där enheter som engagerar många medarbetare i förbättringsarbetet ska belönas. För utredning och utformning av program för idé- och förbättringsarbetet avsätts 0,5 mkr utöver, de sedan 2010, avsatta medlen om 1 mkr för entreprenörskap. I syfte att ytterligare stimulera entreprenörskap och nå kvalitetsvinster, konkurrensfördelar och kostnadseffektiviseringar införs utmaningsrätt i landstinget. Genom utmaningsrätten kan privata aktörer eller personal initiera att upphandling av en särskild verksamhet ska prövas. Landstinget ska marknadsföra utmaningsrätten samt erbjuda rådgivning till personer, företag och organisationer som vill utmana delar av landstingets verksamhet. Mål innovationsidéer varav 1 realiserad idé 20 medarbetare per år utbildas i entreprenörskap Program för idé- och förbättringsarbete framtaget Kriterier för förbättringspris framtaget 6

9 Entreprenörskap 5.1 Vårdval Kronoberg Landstinget Kronoberg 2015 Kronobergarna väljer fritt bland vårdcentraler som uppfyller fastställda kvalitetsindikatorer Vårdval Kronoberg ger kronobergarna möjlighet att välja var de vill ha sin basala hälso- och sjukvård. Genom Vårdval Kronoberg ska patientens ställning stärkas, mångfalden i vården öka och utvecklingen av primärvården stimuleras utifrån medborgarnas behov. Tillgängligheten vid länets vårdcentraler ska vara hög så att kronobergarna ska kunna erbjudas vård på rätt vårdnivå. Vårdcentralerna ska genom hälsostyrning medverka till att förhindra icke medicinskt motiverade besök vid sjukhusens akutmottagningar. Ersättningssystemet ska utvecklas för att stimulera detta. Vidare ska åtgärder genomföras för att genom ersättningssystemet stimulera en ökad läkarkontinuitet och ett ökat antal hembesök för kroniskt sjuka patienter. Ett utvecklingsområde inom Vårdval Kronoberg är den förebyggande vården. Kronobergarnas möjlighet att ta del av kvalitetsuppföljningar av Vårdval Kronoberg ska utvecklas för att underlätta det aktiva valet. Kvalitetsuppföljningen av länets vårdcentraler görs enligt fastställda kvalitetsindikatorer. Fördjupade granskningar genomförs årligen vid sex vårdcentraler. Landstinget Kronoberg ställer sig positiv till listning över länsgränserna. Landstinget ska aktivt driva frågan inom ramen för Södra Regionvårdsnämnden. Mål 2013 Utveckling av den förebyggande vården Utveckling av kvalitetsredovisning för att underlätta kronobergarnas aktiva val - 7 -

10 Entreprenörskap 5.2 Vårdval plus Landstinget Kronoberg 2015 Kronobergarna har möjlighet att välja vård inom minst ett område inom specialistvården Införande av utvecklad vårdvalsmodell, Vårdval plus, ska öka kronobergarnas möjlighet att välja mellan fler vårdgivare inom andra specialiteter än primärvård. Ett regelverk för Vårdval plus i Landstinget Kronoberg fastställs under Vårdvalet ska vara en naturlig del även i specialistvården. Områden som kan vara aktuella för Vårdval plus är specialistmottagningar till exempel inom psykiatri och hud. Det pågår ett nationellt arbete för utbyggnad av vårdvalet inom specialistvården. Landstinget Kronoberg följer utvecklingen. Mål 2013 Införande av Vårdval plus påbörjas under

11 Strategisk kompetens- och personalutveckling 6 Strategisk kompetens- och personalutveckling Landstinget Kronoberg 2015 En attraktiv arbetsgivare som lyckas rekrytera rätt kompetens och bedriver ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete Landstinget Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare där det finns goda utvecklingsmöjligheter för såväl nya som redan anställda medarbetare. Landstinget ska vara en jämställd arbetsplats där samverkan genom delaktighet och en levande dialog är en självklarhet. Arbetsklimatet ska präglas av respekt, delaktighet, personligt ansvar och gott ledarskap med tydliga mål. Det pågående varumärkesarbetet ska bidra till att stärka bilden av Landstinget Kronoberg som attraktiv arbetsgivare. Den viktigaste framgångsfaktorn i detta arbete är chefer och medarbetare som bärare av bilden av hur det är att arbeta i landstinget. Landstingets strategiska personal- och kompetensförsörjningsplan har fokus på följande utvecklingsområden - att attrahera, rekrytera, introducera, motivera och utveckla medarbetare samt att skapa en tydlig struktur för medarbetare som avslutar sitt arbete. Under de närmaste åren kommer Landstinget Kronoberg att behöva rekrytera många nya medarbetare. Landstinget ska verka för en jämnare könsfördelning och större mångfald inom landstingets arbetsplatser. Rekryteringen ska vara icke-diskriminerande. 0,5 mkr avsätts för kartläggning av arbetsplatser som är lämpliga för personer med funktionsnedsättning. Genom Vård och Omsorgscollege har en plattform för samverkan för kompetensförsörjningsfrågor inom vård och omsorg skapats. Landstinget arbetar tillsammans med länets kommuner för att skapa intresse bland ungdomar för framtida utbildning och arbete inom vård och omsorg. Samverkan med universitet, högskolor och andra landsting/regioner ska fortsätta att utvecklas i syfte att underlätta och säkra framtida rekrytering. Den verksamhetsförlagda utbildningen, ULVE, för sjuksköterskor och undersköterskor som landstinget har utvecklat tillsammans med Linnéuniversitetet ska utökas för att omfatta samtliga vårdverksamheter. Resurserna för ULVE utökades 2012 och satsningen fortsätter i enlighet med planen. Nyutbildad personal ska erbjudas fördjupade introduktionsutbildningar för att skapa förutsättningar för en trygg start i den nya professionen. Den påbörjade långsiktiga satsningen för att säkerställa behovet av specialistläkare fortsätter. AT-läkare i landstinget ska stimuleras till fortsatt STläkarutbildning inom prioriterade områden. Särskilt avsatta medel i budget om 20 mkr för utökning av ST-läkartjänster ska fortsatt användas för att strategiskt styra utifrån landstingets behov av specialistläkare t.ex. inom allmänmedicin, psykiatri och neurologi. Landstinget ska stimulera ST-läkare med intresse för fortsatt forskning genom att inrätta ST-block med särskilt FoU-innehåll. 9

12 Strategisk kompetens- och personalutveckling Den påbörjade satsningen från 2012 om 3 mkr för att öka andelen specialistutbildade sjuksköterskor och andelen sjuksköterskor med magisterkompetens fortsätter. Vidareutbildning inom prioriterade områden ska löna sig. Landstinget ska fortsätta att medverka till utvecklingen av psykologutbildningen. Inom den psykiatriska vården ska kompetensutvecklingsinsatser genomföras för att klara framtidens kompetenskrav. Kompetensutvecklingsinsatser till undersköterskor/skötare fortsätter enligt långsiktig plan där budget sedan 2011 är utökad med 1,1 mkr. Behov av insatser ska kontinuerligt följas upp. Landstinget ska aktivt verka för vidareutveckling av utbildningar för undersköterskor och skötare inom Yrkeshögskoleutbildning (YH). Landstingets chefer har en viktig roll att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till en god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv arbetsplats. Utbildningsinsatser genomförs för att utveckla såväl befintliga som framtida chefer/ledare men också för att stärka medarbetarskapet. De medarbetare som önskar arbeta heltid ska ges möjlighet till detta. Lönebildningsprocessen ska fortsatt utvecklas för att främja goda arbetsresultat och förhindra osakliga löneskillnader. Det ska finnas en tydlig struktur med avgångssamtal för att tillvarata kompetens och erfarenheter när medarbetare slutar i landstinget. Mål 2013 Säkerställa bemanning av läkare, tandläkare och psykologer Behålla andelen specialistutbildade sjuksköterskor - 40 % Utreda förutsättningar för delat ledarskap och mindre personalgrupper per chef Införande av fördjupat introduktionsprogram för nyutbildade sjuksköterskor

13 God vård 7 God vård 7.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Landstinget Kronoberg 2015 Placering 1-5 alla indikatorer i Öppna jämförelser Hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg ska utformas för att möta kronobergarnas behov. De åtgärder som tillämpas ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienterna ska ses som en viktig resurs och involveras i kunskapsbildning och kunskapsspridning FoU - Forskning och Utveckling Landstinget Kronoberg 2015 Bedriver ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete som skapar värde för kronobergarna I Landstinget Kronoberg ska forsknings-, utvecklings- och ett kontinuerligt förbättringsarbete vara en naturlig del av verksamheten. Nya arbetssätt ska utvecklas. Genom en tydlig strategi för vårdprocessutveckling och ett utvidgat stöd till centrumorganisationen ska processorienteringen öka. Medarbetarna ska stimuleras till att bedriva forskning och utveckling. Landstinget ska tillvarata den vetenskapliga kompetens som disputerade medarbetare och medarbetare med magisterutbildning har. Förutsättningar för att skapa nätverk/mötesplatser för dessa grupper och för klinisk forskning inom tjänsten ska utredas. Landstinget ska undersöka möjligheter för att i samverkan med Linnéuniversitetet inrätta kliniska lektorat. 1 mkr avsätts för denna utveckling. FoU Kronoberg ska bedriva forskning, utveckling och utbildning inom välfärds- och hälso- och sjukvårdsområdet inom landsting och kommuner. FoU-resurserna ska styras mot långsiktigt prioriterade behov, problemområden och grupper. Folkhälsoaspekterna ska belysas i forskningen. Förbättringsarbeten ska inriktas på att mäta för att leda, tillgänglighet, patientsäkerhet, läkemedel och patientinflytande. Landstingets samverkan med universitet, högskolor och andra landsting/regioner ska vidareutvecklas i syfte att stärka landstingets forskning samt utvecklings- och förbättringsarbete. Landstinget Kronoberg ingår, tillsammans med landstingen i Jönköping, Kalmar och Östergötland samt Hälsouniversitetet, i Linköping i Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS). Syftet med FORSS är att förstärka regional samverkan inom forskning och utveckling, framförallt inom kliniska och patientnära problemområden. 2 mkr avsätts för deltagande i FORSS. Den medicinska kommittén har en viktig roll i prioriteringsarbetet samt i arbetet med införande av nya riktlinjer och vårdprogram. Införandet ska ske 11

14 God vård strukturerat i hela organisationen så att den nya kunskapen omsätts i praktisk handling och därmed kommer patienterna till godo. Systematisk och säker uppföljning av vårdresultat ur ett patient- och medborgarperspektiv är en viktig utgångspunkt för såväl kvalitetssäkring som verksamhetsutveckling. Deltagande i nationella kvalitetsregister ska prioriteras. Registren utgör underlag för uppföljning, utvärdering, förbättrings- och vårdprogramarbete på såväl lokal, regional som nationell nivå. De utgör även underlag till Öppna jämförelser. 1,95 mkr avsätts för nationell satsning på kvalitetsregister i vård och omsorg Mål 2013 Landstingets forskning inriktas på diabetes, infektioner, cancer och rättspsykiatri God följsamhet till nationella riktlinjer och vårdprogram Ökad täckningsgrad i kvalitetsregister Folkhälsa Landstinget Kronoberg 2015 Kronoberg har lägst ohälsotal i landet. Kronobergarna har högst självskattad hälsa i landet Landstinget Kronoberg ska medverka till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen i Kronoberg. Folkhälsoarbetet ska utgå från områden som ges särskilt fokus i det folkhälsopolitiska programmet samt från den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Jämlikhetsaspekter i hälsa ska ges ökat fokus och beaktas i såväl landstingets folkhälsoarbete som i uppföljningen av arbetet. Landstinget ska utvecklas som hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation och ska aktivt delta i det regionala folkhälsoarbetet i samverkan med länets kommuner och regionala aktörer. Folkhälsoarbetet omfattar alla åldrar. Insatser som stärker och stödjer barns och ungas hälsa och uppväxtvillkor samt ett hälsosamt åldrande ska fortsätta att utvecklas. Under 2013 ska arbetet med att främja goda levnadsvanor hos barn och unga att stärkas. Det påbörjade arbetet med att utveckla strategier och modeller för en trygg anknytning för barn fortsätter. Arbetet med levnadsvanor i hälso- och sjukvården kommer fortsätta att utvecklas med särskild satsning på implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Under 2013 inriktas detta främst på tobak och fysisk aktivitet. Arbetet fortsätter under 2014 för att nå målet i nationella riktlinjer avseende riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor vilket innebär att patienter med riskbruk av alkohol ska erbjudas rådgivande samtal

15 God vård och patienter med ohälsosamma matvanor ska erbjudas kvalificerat rådgivande samtal. Kulturens betydelse för hälsan ska uppmärksammas i folkhälsoarbetet. Kulturella aktiviteter och upplevelser bidrar till en gynnsam effekt på människors livskvalitet och hälsa. Genom en regional plattform för samverkan kring kultur och hälsa ska landstinget tillsammans med andra kulturaktörer utveckla området. En kronobergsmodell för kultur i vården ska formas. Inom förebyggande hembesök för äldre har detta arbete påbörjats, andra områden som ska prioriteras är den psykiatriska verksamheten. Mål 2013 Uppnå de rekommendationer avseende tobaksbruk och fysisk aktivitet som hälso- och sjukvården bör göra enligt nationella riktlinjer Barns och ungdomars psykiska hälsa Landstinget Kronoberg 2015 Minskad psykisk ohälsa hos barn och unga i Kronoberg Landstinget Kronoberg ska arbeta för att stärka god psykisk hälsa hos barn och unga. Det behövs hälsofrämjande och preventiva insatser men också tidiga insatser till riskgrupper, tidigt stöd och behandling vid tecken på psykisk ohälsa. I samverkan med länets kommuner ska landstinget utveckla samordnade insatser som ska främja psykisk hälsa hos barn och ungdomar samt stärka och stödja föräldrar i deras föräldraskap. Barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska erbjudas god tillgänglighet till rätt insatser på rätt vårdnivå vilket förutsätter en samordning av tillgängliga resurser inom landstinget och ett utvecklat samarbete med skola och socialtjänst i länets kommuner. 1:a linjen ska erbjuda vård och behandling till barn och unga vid lättare psykisk ohälsa. Utbildningsinsatser ska genomföras för att stärka kompetensen inom 1:a linjen. 3 mkr avsätts för 1:a linjens vård. De barn och unga som är i behov av specialistkompetens ska få det inom barnoch ungdomspsykiatrin (BUP). Specialistpsykiatrin ska även bistå med konsultation, handledning och utbildning till andra aktörer i första linjen. Barn och ungdomar med neuropsykiatriska frågeställningar ska få utredning och behandling i en välfungerande neuropsykiatrisk process med en god tillgänglighet. Mål 2013 Fullt utbyggd 1:a linjens vård för barn och ungdomar med lättare psykisk ohälsa All berörd personal inom primärvården har genomgått kompetensutveckling inom barn och ungdomspsykiatri

16 God vård Cancervård Landstinget Kronoberg 2015 En utvecklad cancervård enligt nationella cancerstrategin i nära samverkan med Regionalt cancercentrum syd Årligen drabbas cirka 1400 personer i Kronoberg av cancer. Arbetet med att utveckla cancervården pågår enligt den cancerplan som har upprättats för Kronoberg. Cancerplanen baseras på den nationella cancerstrategin och på samverkan med Regionalt cancercentrum syd (RCC syd). 2 mkr avsätts för samverkan RCC syd och 0,5 mkr till RCC:s biobank. I cancerplanen ingår att utveckla organisation, struktur och effektiva vårdprocesser som stödjer en god kvalitet inom cancervården. Samverkan med Skåne, Blekinge, Halland och länets kommuner ska vidareutvecklas. Ett annat område i cancerplanen är forskning och utveckling där målet är att minst 10 procent av alla cancerpatienter ska få möjlighet att delta i kliniska studier. I cancerplanen ingår även investeringar i medicinteknisk utrustning som kan bidra till effektivare behandling. 3 mkr avsätts för bemanning av ytterligare accelerator för att öka tillgängligheten till strålningsbehandling. Inom RCC syd pågår ett arbete med att kartlägga och utveckla de olika patientprocesserna. Inrättandet av kontaktsjuksköterskor, en samordnad rehabilitering samt en fortsatt utbyggnad av den palliativa cancervården, är viktiga delar i det arbetet. Patienters och närståendes inflytande och delaktighet i cancervården ska stärkas. Förutsättningarna för att erbjuda psykologiskt stöd till patienter med cancer och deras närstående ska förstärkas. I Landstinget Kronobergs fortsatta satsning på cancervården avsätts 2,5 mkr för kontaktsjuksköterskor, 2 mkr för utbyggnad av det palliativa rådgivningsteamet samt 1,5 mkr för förstärkning av cancerrehabilitering. Mål 2013 Infört robotkirurgi som behandling vid prostatacancer Inrättat kontaktsjuksköterskor inom de större cancergrupperna Etablera cancerrehabilitering enligt regionala och nationella vårdprogram

17 God vård De mest sjuka äldre Landstinget Kronoberg 2015 En samordnad och välfungerande vård för de mest sjuka äldre med trygghetsteam i länets alla kommuner Med stigande ålder ökar sannolikheten att äldre drabbas av flera sjukdomar samtidigt. I Landstinget Kronoberg pågår ett arbete för att skapa en välfungerande vårdprocess där samverkan sker mellan landstingets olika centrum och den kommunala hälso- och sjukvården. De mest sjuka äldre ska kunna känna sig trygga med vård och omsorg. Genom en utökad läkarmedverkan i samverkan med länets kommuner ska förutsättningar skapas för att den äldre kan få sitt behov av vård och omsorg i hemmet. 4 mkr avsätts till mobila läkare för tjänstgöring i länets kommuner. Arbetet ska vidareutvecklas genom ett integrerat arbetssätt där trygghetsteam med personal från kommun och landsting arbetar tillsammans. Trygghetsteamen samordnar de medicinska insatserna och omvårdnadsinsatserna för en sammanhållen vård kring den äldre, för att minska onödiga inläggningar på sjukhusen. Tandhälsan för de mest sjuka äldre ska förbättras genom den uppsökande verksamheten. Vårdpersonal och tandhygienister ska utbildas i riskbedömning enligt Senior Alert. Hjärtsvikt är en vanlig orsak till återinläggning vid sjukhus. Hjärtsviktsteam ska införas för att ge dessa patienter en bättre uppföljning för att minska återinläggningarna. Mål 2013 Förstärkning med mobila läkare i Kronoberg Minska återinläggningar 10 % Minska undvikbar slutenvård 10 % Läkemedel Landstinget Kronoberg 2015 En god läkemedelsanvändning med rätt läkemedel till rätt patient vid varje enskilt tillfälle Nya läkemedel ger möjligheter till förbättrade behandlingsresultat, men kan samtidigt leda till ökade kostnader. Införandet av nya dyra läkemedel ska ske enligt särskild rutin. Läkemedelskommittén och läkemedelsenheten arbetar för att utveckla en säker läkemedelsförskrivning och en effektiv läkemedelsförsörjning inom vården. 20 mkr avsätts för ökade läkemedelskostnader samt införandet av nya läkemedel och andra behandlingar

18 God vård Äldres läkemedelsanvändning är ett förbättringsområde. All läkemedelsbehandling av äldre ska ske med försiktighetsprincipen som utgångspunkt. Arbetet med läkemedelsgenomgångar ska vidareutvecklas så att såväl äldre i särskilda boenden som äldre i eget boende omfattas. Inom landstingets slutenvård ska läkemedelsavstämningar införas. Minskad förskrivning av antibiotika i öppenvården är en indikator i SKL:s patientsäkerhetssatsning Landstingets Stramagrupp (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) samordnar, i samverkan med patientsäkerhetsenheten, arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen. Läkemedelshanteringen och läkemedelsförskrivningen ska ske på ett sådant sätt att påverkan på klimat och miljö minimeras. Mål 2013 Följsamhet till läkemedelskommitténs riktlinjer för utskrivning av läkemedel ska öka Andel äldre än 80 år som har 10 läkemedel eller fler ska minska Andel äldre än 80 år med 3 eller flera psykofarmaka ska minska Andel äldre med olämpliga läkemedel ska minska (SKL) Andel äldre med ogynnsamma läkemedelskombinationer ska minska (SKL) Andel äldre med antipsykotiska läkemedel ska minska (SKL) Andel barn mellan 0 till 6 år som behandlas med penicillin V av alla som behandlas med luftvägsantibiotika ska öka Strokevård Landstinget Kronoberg 2015 En välfungerande strokevårdkedja utan onödig väntetid och med en helhetssyn på patienten Varje år drabbas cirka 600 kronobergare av stroke. Ett sjukdomsförebyggande arbete ska bedrivas för att förhindra en ökning av antalet strokepatienter i Kronoberg. Det är av största vikt att den som drabbas av stroke söker akut vård och får ett tidigt omhändertagande. Landstinget deltar i den nationella strokekampanjen för att öka kronobergarnas kunskap om stroke, så att de ska känna igen symptomen och därmed söka akut vård Patienter som söker vård vid akut stroke ska få ett snabbt omhändertagande. De som har drabbats av stroke och kommer till akutmottagningen och som kan behandlas med propplösande läkemedel, ska få behandling inom 1 timme efter ankomst till akuten

19 God vård Rehabiliteringskedjan efter stroke ska optimeras. Hemrehabteam ska finnas i Växjö och Ljungby. Mål 2013 Andel patienter som avlider inom 28 dagar efter att ha drabbats av sjukhusvårdad stroke ska minska Alla patienter som drabbas av stroke ska vårdas vid strokeenhet Vård vid psykisk ohälsa hos vuxna Landstinget Kronoberg 2015 Vården vid psykisk ohälsa ska vara lättillgänglig och gränsöverskridande Den nära vården vid psykisk ohälsa och okomplicerade psykiatriska tillstånd ska ske vid länets vårdcentraler. Vården ska vara lättillgänglig och det ska vara tydligt för patienterna vart de ska vända sig. Utbudet av behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa ska utökas för att öka valmöjligheten för den enskilde patienten. Som ett komplement till traditionell behandling ska kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet införas. Det pågår ett nationellt arbete för att skapa en gemensam plattform för behandlingar via internet. Landstinget Kronoberg följer den utvecklingen. Utvecklingsplanen för länets vuxenpsykiatri ska fullföljas för att öka öppenvårdsinsatser, tillgänglighet, kontinuitet, mobilitet, samverkan med kommunerna och privata vårdgivare samt skapa en ekonomi i balans. De särskilt avsatta medlen om 10 mkr kvarstår. Den länsgemensamma vuxenpsykiatrin ska erbjuda en integrerad öppen och slutenvård utifrån patientens behov. Patienten ska erbjudas evidensbaserad vård med tidiga, kvalificerade och varaktiga insatser i närmiljön. Öppen tvångsvård ska utvecklas tillsammans med länets kommuner. Arbetet för att skapa en välfungerande vårdkedja med god tillgänglighet för patienter med neuropsykiatrisk problematik fortsätter. Alltfler patienter med diagnosen ADHD får läkemedelsbehandling (förstärkning av budget med 0,8 mkr för läkemedel). 0,5 mkr avsätts för att säkerställa uppföljning av läkemedelsbehandlingen inom primärvården. Mål 2013 Ökad andel öppenvård inom vuxenpsykiatrin Samordning av LRV-vård (Lag om rättspsykiatrisk vård) i Kronoberg vid rättspsykiatriska kliniken

20 God vård 7.2 Säker hälso- och sjukvård Landstinget Kronoberg 2015 Inga patienter ska drabbas av undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Kronoberg ska i enlighet med patientsäkerhetslagen bedrivas med ett systemperspektiv, vara långsiktigt och ha ett uttalat patientfokus där patienter och närstående ska göras delaktiga. Patientsäkerhetsarbetet omfattar följande strategiska områden säkerhetskultur förebyggande arbete risk- och avvikelsehantering identifiering och utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser utgör ett viktigt underlag för det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Alla medarbetare ska ha kännedom om skyldigheten att rapportera avvikelser. Avvikelserapporter ska analyseras och återföras till medarbetarna på arbetsplatsen. Åtgärder ska identifieras och genomföras för att minska risker för upprepning. Patientnämndens roll i patientsäkerhetsarbetet ska stärkas och patientnämnden ska genom sitt arbete bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i landstingets verksamheter. Regeringen har i överenskommelse med SKL infört en prestationsbaserad ersättningsmodell för att minska vårdskadorna. Landstinget Kronoberg ska fortsätta det intensifierade patientsäkerhetsarbetet för att minska antalet vårdskador. Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. 0,6 mkr avsätts för det fortsatta införandet av Rakel i Landstinget Kronoberg. Rakel är infört vid akutmottagningarna, rättspsykiatrin samt inom ambulansverksamheten. Traumavården ska vidareutvecklas genom akutvårdsutbildningar och tillsättande av traumakoordinator inom akutsjukvården. 0,5 mkr avsätts för ändamålet. Det påbörjade projektet på akutmottagningen i Växjö för ett förbättrat omhändertagande av patienter som har många besök på akuten, mångbesökare, ska följas upp. Erfarenheter från projektet ska användas i det fortsatta utvecklingsarbetet för en patientsäker vård. Landstinget Kronobergs medverkan i den nationella satsningen ehälsa i samverkan stödjer utvecklingen av en god och säker vård, ökar delaktigheten för patienter, främjar ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete samt kunskapstillväxt och kompetensutveckling. Landstinget ska aktivt arbeta för att öka medborgarnas, men även den egna personalens, kännedom och användande av 1177.se. Där finns bland annat kvalitetssäkrad information om hälsa, sjukdomar, vård och behandling

21 God vård IT-strategiska satsningar inom landstinget ska vidareutvecklas. Utvecklingen ska fokusera på möjligheterna att ta tillvara på utdata i det fortsatta arbetet med att leda, styra och följa upp verksamheten utifrån uppsatta mål. 6 mkr avsätts under 2013 för genomförandet av prioriterade IT-projekt varav flera har direkt koppling till patientsäkerhet samt till åtaganden inom den nationella satsningen ehälsa.. Mål 2013 Antal vårdrelaterade infektioner ska minska Antal undvikbara vårdskador ska minska Andel avvikelser som bearbetats inom 3 månader ska öka med 10 procent Optimerat vårdplatsutnyttjande för att förhindra överbeläggningar 7.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Landstinget Kronoberg 2015 Bäst helhetsbetyg i nationella patientenkäten Varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. Det goda bemötandet ska prägla såväl möten med patienter, närstående, samarbetspartners som möten mellan medarbetare inom organisationen. Grunden i patientmötet är ett förhållningssätt som stärker patientens delaktighet och förmåga att förbättra sin hälsa. Information i rätt tid, på rätt sätt och med ändamålsenligt innehåll är en förutsättning för patienternas och de närståendes möjligheter att vara delaktiga och utöva inflytande. Vård och behandling ska utformas utifrån patienters behov och önskemål i dialog mellan patienten, hälso- och sjukvårdspersonal och närstående. För patienter med omfattande och komplexa vårdbehov är det av särskild vikt att vård och behandling har ett patientfokuserat helhetsperspektiv. Bemötandefrågor ska ingå i landstingets introduktions- och ledarskapsutbildningar. Teambaserade bemötandeutbildningar ska kontinuerligt genomföras. Erfarenheter från patientnämndsärenden ska ligga till grund för utbildningsinsatser och andra stödjande aktiviteter Mål 2013 Landstinget ska tillhöra topp 3 när det gäller helhetsbetyg i den nationella patientenkäten

22 God vård 7.4 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Landstinget Kronoberg 2015 En köfri sjukvård Kronobergarna ska erbjudas en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Genom effektiv produktionsplanering och processutveckling ska Landstinget Kronoberg skapa en långsiktigt god tillgänglighet till såväl akut som planerad vård en vård utan köer. Tillgängligheten för patienter med kroniska sjukdomar ska säkerställas genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Tillgänglighetsarbetet ska vara ett prioriterat område på alla ledningsnivåer. Detta arbete ska bedrivas utifrån landstingets handlingsplan för vård- och behandlingsgarantin. För ökad tillgänglighet till ambulans vid livshotande tillstånd (PRIO 1) ska ambulansberedskapen förstärkas med 3,7 mkr för utökad bemanning inom ambulanssjukvården. Patienterna i Landstinget Kronoberg ska erbjudas en högre tillgänglighet till den specialiserade vården än vad den lagstadgade nationella vård- och behandlingsgarantin kräver. Mål 2013 Alla patienter som omfattas av vård- och behandlingsgarantin ska få kontakt med sin vårdcentral samma dag komma till besök inom primärvården inom 5 dagar läkarbesök inom planerad specialiserad vård inom 60 dagar behandling inom planerad specialiserad vård inom 60 dagar Alla patienter som omfattas av vård- och behandlingsgarantin inom BUP ska få läkarbesök för bedömning inom 30 dagar besök för fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar Patienter med misstanke om cancer ska erbjudas behandling som ska vara påbörjad inom 30 dagar efter diagnos Patienter vid Landstingets akutmottagningar ska omfattas av en akutvårdsgaranti om 4 timmar 60 % av patienter med livshotande tillstånd (PRIO 1) ska nås av ambulans inom 10 minuter

23 God vård 7.5 Jämlik hälso- och sjukvård Landstinget Kronoberg 2015 Alla patienter ska få en individanpassad vård på lika villkor Landstinget Kronoberg ska erbjuda kronobergarna en god vård på lika villkor. Bemötande, prevention, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, sexuell läggning, etnisk eller religiös tillhörighet. Utgångspunkten i arbetet med en jämlik hälsa och vård är ett patientfokuserat förhållningssätt där varje person får vård och behandling utifrån sina behov. Landstinget Kronoberg ska utifrån Strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige arbeta för att Diskrimineringslagens och Barnkonventionens principer och krav ska efterlevas inom alla verksamhetsområden där barn blir berörda. Landstinget Kronoberg lämnar idag glasögonbidrag till barn 0-7 år. Detta utökas 2013 att omfatta barn 0-12 år. En ytterligare utökning av åldersgränsen ska utredas. Det pågående arbetet med att säkerställa att asylsökande och flyktingar får hälso- och sjukvård i enlighet med de nationella direktiven fortsätter. Inom tandvården ska ett kallelse- och uppföljningssystem införas för att säkra att alla barn i länet får barntandvård. Arbetet med jämlik vård ska vara långsiktigt och systematiskt i landstingets samtliga verksamheter och utgå från den likabehandlingsplan som tas fram under Landstinget Kronoberg ska integrera jämställdhet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten i enlighet med den europeiska samarbetsorganisationens (CEMR) deklaration för jämställdhet. Arbetet kommer att följas upp i CEMR:s gemensamma utvärderingssystem för att skapa transparens och möjligheter till kunskapsutbyte mellan regioner och länder. Mål 2013 Landstinget ska utveckla uppföljningen av vårdkonsumtion på individnivå avseende kön, ålder och bostadsort

24 God vård 7.6 Effektiv hälso- och sjukvård Landstinget Kronoberg 2015 Placering 1-5 alla indikatorer i öppna jämförelser. Lägst nettokostnad per invånare Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är att bidra till en god hälsa för hela befolkningen. Landstinget Kronoberg ska använda befintliga resurser för att i högsta möjliga utsträckning bidra till en god hälsa för kronobergarna. För att hälso- och sjukvården ska vara effektiv ska den baseras på kunskap och vara ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik, ges i rimlig tid och resurserna ska användas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Det krävs såväl ett systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete som ett systematiskt uppföljningsarbete i hela organisationen för att uppnå en effektiv vård. Mål 2013 Genomlysning av tre huvudprocesser för kostnadseffektiv verksamhet 2014 Alla landstingets verksamheter ska ha (lägsta nivå) 3-månaders produktionsplanering 3-månaders bemanningsplanering

25 Regional utveckling 8 Regional utveckling Regional utveckling är en viktig förutsättning för att landstingets vision Ett gott liv i ett livskraftigt län ska förverkligas. Landstinget Kronoberg stimulerar detta genom stöd till projekt och organisationer som bidrar till länets tillväxt och en bättre folkhälsa. Utvecklingen ska vara bra för ekonomin, människorna och miljön på både kort och lång sikt. Planering för att bilda egen regionkommun genom sammanslagning med Regionförbundet Södra Småland ska ske under Kollektivtrafik Landstinget Kronoberg år 2025 Antal resande med kollektivtrafik ska öka med 50 % Kronobergarna ska erbjudas en kostnadseffektiv kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Kronobergs län utförs av Regionförbundet Södra Småland. Landstinget Kronobergs medlemsbidrag till länstrafiken uppgår 2013 till nästan 108 mkr. Jämfört med 2012 innebär det en kostnadsökning på 14 mkr. Bidraget har utökats i syfte att genomföra, den med kommunerna överenskomna, planen för att öka resande med kollektivtrafiken i länet. Bidraget förväntas öka ytterligare de närmaste åren, se längre fram i tabellen under Volymökning men även besparingskrav. Efter överenskommelse mellan ägarna till Smaland Airport AB så utdelas 2013 ett från 2012 oförändrat driftbidrag på totalt 10 mkr, varav landstinget 5,5 mkr. Bidragets syfte är att i första hand tillförsäkra länets invånare en tillfredsställande reguljär inrikes- och utrikestrafik. Mål 2013 förbättra regionaltrafik förtäta tågtrafik öka antal resenärer i länstrafik öka antal resenärer med flyg/fler destinationer 23

26 Regional utveckling 8.2 Kultur Landstinget Kronoberg 2015 Genomfört kulturplan enligt samverkansmodellen Landstinget Kronoberg och Regionförbundet Södra Småland ingår i statens kultursamverkansmodell. Styrdokumentet för verksamheten är Regional kulturplanför Kronobergs län Mål 2013 Enligt kulturplanen: stärka bild och formområdet utveckla förutsättningar för vårt kulturarv öka tillgänglighet till kultur för barn och unga utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa 8.3 Grimslövs folkhögskola Grimslövs folkhögskola ska bedriva utbildning med inriktning på Hälsa och friskvård. Styrelsen för Grimslövs folkhögskola har kommit med förslag till budget Förslaget bygger på i stort sett samma antal deltagare på långa kurser som i utbud och inriktningsmål för läsåret 2011/2012, inklusive fortsatt samma omfattning av distanskurs på halvfart. Antalet sökande till respektive kurs kommer liksom tidigare att avgöra vilken/vilka kurser som kommer att genomföras. Med uppräkning till 2013 års prisnivå och en reducering med 0,5 procent motsvarande det generella krav på kostnadsreduceringar som ställs, uppgår totala driftramen för Grimslövs folkhögskola till 7,4 mkr, se tabell nedan. Driftram Grimslövs folkhögskola, tusen kronor Driftram 2012 (både externt och internt) Uppräkning 2013 års prisnivå 304 Avdrag för kostnadsreducering 0,5 % (på extern nettokostnad) -8 Driftram Grimslövs folkhögskolas investeringar hanteras av landstingets fastighetsavdelning. I avsnittet om investeringar längre fram, framgår ramen för Grimslövs folkhögskolas investeringar särskilt. 1 Förslag till budget 2013 (2015), Grimslövs folkhögskola,

27 Ekonomiska förutsättningar 9 Ekonomiska förutsättningar 9.1 Finansiering Svensk ekonomi på väg att vända upp igen Från 2014 blir det bättre fart igen Efter konjunktursvackan i slutet av 2011 och i början av 2012, menar SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) 2 att läget för Sveriges ekonomi nu börjar ljusna. SKL påtalar, att även om många tecken pekar rätt, fortsätter skuldkrisen i Sydeuropa att lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mycket mer än måttlig. BNP beräknas bara öka 0,6 procent 2012 och 2,6 procent Stora utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår därmed. Den bräckliga tillväxten ger inte utrymme för någon sysselsättningsökning. Istället stiger arbetslösheten. SKL bedömer att från och med 2014 bli det bättre fart i svensk ekonomi. Bedömningen för åren utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6 procent. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. När ekonomin når jämvikt 2016 är arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen i samklang med en inflation på 2 procent. Stabil utveckling av skatteunderlaget Skatteintäkterna är landstingens huvudsakliga finansiering. Skatteunderlagsprognosen för budget 2013 och planperioden bygger på den samhällsekonomiska bild som redovisats ovan växte skatteunderlaget med drygt 3 procent. SKL 3 räknar med att skatteunderlaget för växer i en relativt jämn takt runt 4 procent per år trots att förhållandena på arbetsmarknaden skiftar och 2013 gör SKL bedömningen att sysselsättningen står och stampar på i stort sett oförändrad nivå. Men samtidigt spär den automatiska balanseringen av allmänna pensioner på ökningen av pensionsinkomsterna, vilket drar upp skatteunderlagstillväxten. Dessutom ökar inkomster av arbetsmarknadsunderstöd Finansieringsutrymmet ökar för budgetperioden För att kunna bedriva verksamhet förenlig med de mål landstingsfullmäktige beslutar om, är Landstinget Kronoberg beroende av att länet utvecklas och att förutsättningar för företagande och inflyttning finns. Detta innebär att även ett litet landsting i allra högsta grad är beroende av såväl den nationella som internationella konjunkturutvecklingen. I november året innan budgetåret beslutar landstingsfullmäktige i en särskild Finansplan om finansieringen av verksamheten för aktuellt budgetår. Prognos på finansieringen för 2013, är baserad på senast kända förutsättningar enligt 2 Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi april 2012, SKL. 3 Se Ekonominytt, nr , , SKL. 25