STUNS VERKSAMHETEN 2009

Transkript

1 STUNS 2009

2 STUNS VERKSAMHETEN 2009 verksamheten» 25 år i skärningspunkten mellan universitet, näringsliv och samhälle 3 Det började med en vetenskapspark 3 En insikt om kunskapens betydelse slår rot 4 Så framträder ett ydligt före och efter 6 innovationer och affärer» Entreprenörsdrivna företag nödvändiga 8 Företagens finansiering en flaskhals 9 life science» Sjukvården som källa till innovationer 12 energi» Energihuset tar nya produkter till marknaden 15 mot 2020» Tillväxt genom kunskap och innovation 18 STUNS, Uppsala Science Park, Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 60 Tel: Fax: e-post: info@stuns.se Illustrationer: Simultanscen, triptyk, olja på duk. Britta Ericson Form: Annika Lönn -STUNS 2010

3 verksamheten 2009» 25 år i skärningspunkten mellan universitet, näringsliv och samhälle Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS uppgift är att utveckla samarbetet mellan universiteten i Uppsala, näringslivet och offentliga organisationer, med målet att stärka regionens ekonomiska tillväxt och hållbara utveckling. STUNS hanterar frågor av gemensamt intresse och är genom styrelsen som består av ledande företrädare för Länsstyrelsen i Uppsala län, Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet i Uppsala län, Uppsala kommun, Uppsala universitet, SLU Sveriges Lantbruksuniversitet, och Handelskammaren i Uppsala län en mötesplats och ett diskussionsforum där lokala och regionala beslutsfattare från alla samhällssektorer kan samlas kring nya möjligheter och gemensamma mål. STUNS verksamhet är huvudsakligen koncentrerad till tre områden som bedömts ha strategiskt intresse för regionens utveckling: Innovation och affärer vilket inkluderar såväl frågor om innovationsmiljöns organisation och finansiering som dess inriktning samt sakområdena Life science och Energi med utvecklingsprojekten Uppsala Bio respektive Energihuset Uppsala AB. STUNS stödjer och genomför projekt och andra insatser på dessa områden, vilka inte naturligt passar hos någon av stiftarna och som gynnas av brett stöd, som syftar till att generera nya kvalificerade arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft i såväl nystartade som befintliga företag. Nedan följer ett antal exempel på STUNS aktiviteter under verksamhetsåret 2009, insatta i ett sammanhang som innefattar innovatörer, entreprenörer, kunder, finansiärer och industrialister. På slingrig stig för berättelsen så långt tillbaka som till STUNS är dock en organisation i tiden och har så varit i ett drygt kvartsekel, varför framställningen även öppnar ett europeiskt perspektiv och slutar Det började med en vetenskapspark År 1985 slöts ett samarbetsavtal mellan Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS och Glunten, ett fastighetsbolag som bildats av byggbolagen Skanska och Diös. Glunten hade samma år förvärvat kasernerna vid Armens underofficersskola, senare Arméns kompaniofficersskola, som upphört Avtalet mellan det nybildade fastighetsbolaget och STUNS avsåg utvecklingen av området till en forskningspark. Idag finns närmare 150 företag och organisationer i Uppsala Science Park. Den största är Läkemedelsverket som i november 2003 flyttade in i ca kvadratmeter nyproducerade lokaler. I nära anslutning till området längs Dag Hammarskjölds väg ligger viktiga forskningsinstitutioner som Ångströmlaboratoriet, BMC Biomedicinskt centrum samt Rudbecklaboratoriet med SLU Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt SVA längst i söder och Uppsala Akademiska Sjukhus vid vägens nordliga ände. Även STUNS tillhör hyresgästerna. På samma adress som stiftelsen finns flera av aktörerna inom innovationsmiljön i Uppsala, bl a företagsinkubatorn Uppsala Innovation Centre AB (UIC), Uppsala Universitet Utveckling AB, Uppsala Universitets Näringslivskontakt AB, Forskarpatent AB och SLU Holding samt de till STUNS knutna utvecklingsprojekten Uppsala BIO och Energihuset Uppsala AB. På annan plats inom området finns Innovationsbron Uppsala. Sammanhållen innovationsmiljö Dagens sammanhållna entreprenörs- och innovationsmiljö i Uppsala är resultatet av det samordnings- och effektiviseringsarbete som startades 2003 på initiativ av STUNS och som sedan dess kontinuerligt bedrivs av de involverade aktörerna med STUNS som koordinator. Det senare innebär bl a att STUNS förhandlar och tecknar kontrakt med fastighetsägaren och fungerar som hyresvärd för de samlokaliserade organisationerna. 3

4 verksamheten 2009» STUNS INNOVATION OCH AFFÄRER Uppsala Innovation Centre AB, UIC Aros Growth Capital, AGC LIFE SIENCE Uppsala Bio ENERGI Energihuset Uppsala AB Samlokaliseringen är en åtgärd inom det ena av tre huvudsakliga verksamhetsområden för STUNS av idag: Innovation och affärer. De övriga är Energi samt Life Science som också började ta sin nuvarande form 2003 och inom vilka de två ovan nämnda utvecklingsprojekten och Energihuset Uppsala AB och Uppsala BIO ryms. Åtgärden har givit påtagligt resultat. Från en tidigare splittrad bild med många aktörer har entreprenörs- och innovationsmiljön i Uppsala genom samlokaliseringen utvecklats till ett system där de involverade organisationerna och deras moderorganisationer verkar på ett komplementärt och effektivt sätt visavi varandra. Kontakt- och beslutsvägar är enkla, öppenheten har ökat. Aktörerna får tillgång till en bredare bas av resurser än vad som finns i den egna organisationen. Inkubatorn UIC lyckat exempel En av de samlokaliserade organisationerna, Uppsala Innovation Centre AB (UIC), är i sig ännu ett gott exempel på detta. Inkubatorns omorganisation och nystart i januari 2004 föregicks av en utvidgning av ägarskapet i oktober 2003, som innebar att UIC numera till lika delar ägas av STUNS, Uppsala universitet, SLU, och Almi Företagspartner Uppsala AB. STUNS innehar genom aktieägaravtal ordförandeskapet i inkubatorn. Samlokaliseringen av innovationsmiljön och nystarten av UIC är helt i linje med STUNS syfte på verksamhetsområdet Innovation och affärer, som är att främja en effektiv stödstruktur genom vilken forskningsresultat och uppfinningar kan nyttiggöras inom näringslivet och därmed generera nya kvalificerade arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft i såväl nystartade som befintliga företag. Initiativtagare och inspiratör STUNS har inte längre något direkt inflytande över Uppsala Science Parks utveckling. Detta är karaktäristiskt för STUNS sätt att verka. STUNS arbetar långsiktigt, men har huvudsakligen rollen som initiativtagare, utvecklare, pådrivare och inspiratör i innovationssystemet genom att: identifiera och medverka till att undanröja trånga eller tomma sektorer som hämmar innovationssystemet effektivitet, samla aktörer och intressenter runt gemensamma målsättningar, samordna offentliga och industriella resurser, agera som kompetent kravställare och beställare gentemot systemets aktörer, genom omvärldsbevakning tydliggöra regionens och innovationssystemet möjligheter och begränsningar. STUNS verksamheten bedrivs därför företrädesvis i form av ett begränsat antal projekt med hög aktivitetsnivå, tydlig tidsbegränsning, mätbara mål och definierad resursallokering. Aktiviteter som bedöms ha egen livskraft överförs som regel till någon annan huvudman. En insikt om kunskapens betydelse slår rot STUNS samarbetsavtal från 1985 med Glunten var startpunkten för stiftelsens verksamhet i Uppsalaregionen. Med förebilder i USA etablerades de första forsknings- eller teknikparkerna i Sverige på 1980-talet. Då handlade det mest om att hyra ut lokaler. Samtidigt växte vid denna tid insikten om att kunskapsgenerering hade betydelse för ekonomisk utveckling. Sambandet mellan forskning och kunskap å ena sidan och tillväxt och ekonomisk utveckling å andra sidan kommer till uttryck i STUNS stiftelseurkund som undertecknades den 14 augusti Paragraf 2 i stiftelsens stadgar lyder: 4

5 verksamheten 2009» Stiftelsens ändamål är, att med utgångspunkt i den forskning och utvecklings samt utbildning som bedrivs vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, utveckla samarbetet mellan universiteten och samhället genom att: medverka till att forskningsresultat, produkter och idéer överförs från universiteten till företag och samhällsorgan medverka till att företagens och samhällsorganens behov av forsknings- och utvecklingsinsatser beaktas vid universiteten medverka till att företagens och samhällsorganens behov av särskilda utbildningsinsatser tillgodoses av universiteten medverka till att lokaler och utrustning mm anskaffas och upplåtes för företag och andra verksamheter i anslutning till universiteten medverka i övrigt till att universitetens kapacitet tillvaratas. Denna paragraf är alltjämt grunden för STUNS verksamhet. Det råder inget tvivel om att förmågan att utveckla, exploatera och sprida kunskap är avgörande för den ekonomiska utvecklingen i ett land såväl som i en region. Inget enkelt samband Innovationer och tillväxt står emellertid inte i något enkelt och direkt samband med satsningar på forskning och utveckling. Den s k linjära modellen som länge var styrande för policybeslut och tillväxtsatsningar har övergivits för ett mer sammansatt betraktelsesätt. Det går inte att sätta likhetstecken mellan ökad tillväxt och ökade FoU-insatser eller ökad grad av patentering av uppfinningar. Forskning och utveckling som genererar nya rön, idéer eller uppfinningar är endast det första steget i en innovationsprocess. För att FoU ska kunna komma samhällsekonomin till del fordras att någon exploaterar den nya kunskapen, t.ex. genom att introducera nya produkter eller införa nya arbets- eller produktionsmetoder. VETENSKAPLIG UPPTÄCKT/RÖN TEKNOLOGISK KUNSKAP ENTREPRENÖRIELL KUNSKAP INNOVATION Förenklat kan processen beskrivas så här: Forskningen genererar vetenskapliga upptäckter eller rön. En viss del av den vunna vetenskapliga kunskapen kan används för att, som lösningen på ett tekniskt problem eller för att uppfylla ett behov, skapa en uppfinning (invention) i form av (en skiss av) en ny vara och/ eller tjänst eller en uppfinning som kan användas vid framställningen av varor och/eller tjänster. En viss del av dessa uppfinningar är sådana att de kan exploateras och kommersialiseras på en marknad. De har blivit innovationer genom att teknologisk kunskap lagts till den vetenskapliga kunskapen och till den teknologiska kunskapen har lagts vad man kan kalla entreprenöriell kunskap. Processen bärs av människor Processen bärs av individer eller grupper av individer. Någon eller några måste upptäcka eller skapa en affärsmöjlighet, i ett nytt eller befintligt företag, av en företeelse eller uppfinning för att en innovation som kan komma samhället till del ska kunna utvecklas. Någon eller några måste också, i kraft av sin kunskap och förmåga, se möjligheten till en innovation i ett befintligt problem eller behov. Också i det fallet som kunskapen byggts upp genom forskning, och alltså är explicit eller kodifierad, så kommer mycket av den ändå att vara av tyst natur och bunden till individen eller individerna. De enskilda aktörernas engagemang och arbete är således omistligt. Det är dock inte tillräckligt. Ett antal individer/nyckelaktörer måste samarbeta för att innovationerna ska kunna realiseras. Då blir en bredare bas av resurser tillgänglig, bortom det som återfinns i den egna organisationen, och det är empiriskt väl belagt att samarbete och ömsesidighet är viktiga framgångsfaktorer i kunskapsintensiva och innovationsdrivna verksamheter. 5

6 verksamheten 2009» Så framträder ett tydligt före och efter Det går att spåra ett stort antal vetenskapliga och kommersiella innovationer till Uppsala. De har ofta sitt ursprung i skärningspunkten mellan akademi och industri. I sällsynta fall bryts utvecklingens bana så radikalt och innovationerna får ett sådant genomslag, att det gamla kommer att te sig hopplöst föråldrat. I historiens ljus framträder ett tydligt före och efter. James Watts förbättrade ångmaskin från 1769 är en sådan basinnovation. Den gömmer sig bakom raden av förbättringar och följdinnovationer i tryckvattenkokarna och ångturbinerna i Forsmarks kärnkraftverk i Norduppland. Elgeneratorn, explosionsmotorn, telefonen och transistorn är andra, som var och en för sig och i kombinationer möjliggjort en lång rad nya innovationer och tillämpningar. Några av dem, såsom Internet, har samma grundläggande karaktär som basinnovationerna och tillsammans bildar de den teknologiska basen för såväl industrisamhället som det vi med ett betydande mått av förenkling kallar det postindustriella samhället. Från Linné till HUGO Att namnge växter enligt en gemensam binär nomenklatur där varje identifierbar organism betecknas med två latinska namn, det ena för släktet och det andra för dess art, är en intellektuell innovation av samma fundamentala slag. Detta namngivningsskick var ett bärande element i det system för den naturliga ordningen hos skapelsen som Carl von Linné tänkt ut och som han presenterade i Systema Naturæ. Det är så effektivt och praktiskt att det fortfarande är vedertaget bruk långt utanför botaniken och långt efter det att de vetenskapliga grundvalarna för Linnés system vittrat. Linné, som fortfarande hette Carl Linnæus när han 1728 som 21-åring kom till Uppsala, var bara 28 år när han publicerade första upplagan av sitt storverk i Nederländerna där han vistades åren Linnés och andra dåtida vetenskapsmäns encyklopediska projekt för att finna meningsfulla mönster i naturen och för att klassificera och namnge, har sin moderna motsvarighet i HUGO-projektet och kartläggningen av människans arvsmassa och dess cirka gener. Det världsomspännande samarbetet HUGO-projektet hade inte varit praktiskt möjligt att genomföra utan den basteknologi som utgörs av datorer med allt större beräkningskapacitet och digitala nätverk med allt snabbare överföringskapacitet, och inte heller utan de unika instrument och analysmetoder som utvecklades i Uppsala under förra seklet. Två nobelpristagare The Svedberg, eller Theodor Svedberg som han egentligen hette, är en av Uppsala universitets mest namnkunniga professorer efter att han fått nobelpriset i kemi Han uppfann ultracentrifugen som gjorde det möjligt att separera, karaktärisera och viktbestämma proteiner. Svedberg gav biokemin en ny riktning och banade väg för molekylärbiologi. Likt Linné hade Svedberg stor talang för entreprenörskap och marknadsföring. Med god hjälp av den berömmelse nobelpriset förde med sig samlade Svedberg in statliga och privata medel för vilka han byggde ett för den tiden toppmodernt forskningslaboratorium i Uppsala. Och såsom till Linné på dennes tid, sökte sig forskare från hela världen till Svedberg och forskarkretsen kring honom vid laboratoriet i Uppsala, som snart blev världsledande inom proteinforskning. Den främste av Svedbergs elever var Arne Tiselius, som tilldelades nobelpriset i kemi Tiselius utvecklade elektroforesmetoden för separation och analys av biomolekyler, däribland nukleinsyran DNA. Elektrofores spelade en avgörande roll för HUGO-projektets framgång. och tre vetenskapens entreprenörer The Svedberg, och Tiselius i dennes efterföljd, förespråkade även ett intimt samspel mellan grundforskning och tillämpad forskning. Detta ledde till ett mycket fruktbart samarbete mellan den akademiska forskningen och industrin, som genom ett antal företagsetableringar och industriella metamorfoser har tagit modern gestalt i ett antal världsledande företag inom delar av life science sektorn i dagens Uppsala. Omkring 200 år och ett antal helt avgörande vetenskapliga perspektivskiften skiljer Linné från Svedberg och Tiselius. Alla tre visar dock prov på en kreativitet som går utanför det snävt akademiska och där möten mellan människor från andra länder och gränsöverskridande samarbeten har en avgörande betydelse för de innovativa och i sitt slag banbrytande produkter, metoder, processer, tankefigurer och i nutid hela industriella system som följde i dess spår. 6

7 INNOVATIONER OCH AFFÄRER

8 innovationer och affärer» Entreprenörsdrivna företag nödvändiga Snillrika och drivande individer har en avgörande betydelse för utvecklingen. Men det krävs också samarbeten. Kunskap och uppfinningar omvandlas till innovationer främst inom entreprenörsinriktade företag. Uppsala Innovation Centre AB (UIC) är Uppsalas företagsinkubator och en viktig del av det regionala innovationssystemet. UIC stödjer innovationsinriktade affärsidéer och företag med ursprung i alla samhällssektorer, vilka bedöms kunna stärka framväxten av livskraftiga tillväxtföretag i regionen. Nya företag eller sedan länge etablerade företag med nya affärsidéer är nödvändiga för att fullt ut ta vara på den kommersiella potential som uppstår till följd av framtagandet av ny vetenskaplig och teknologisk kunskap. Det räcker inte med att veta att en innovation som kommersialiseras har en stor vinstpotential. Det är också nödvändigt att klara en kommersialisering inom ramen för ett vinstdrivande företag. För att få full utväxling på investeringar i FoU, krävs i praktiken ett inflöde av nya entreprenöriella företag, som antingen blir större av egen kraft eller så småningom köps upp av etablerade företag och integreras i dessa. Inkubatorn säkrar inflödet Företagsinkubatorn UIC har en central roll i den regionala innovationsmiljön för att säkra detta inflöde. UIC har sedan nystarten 2004 utvecklats till en av Sveriges mest framgångsrika inkubatorer och ingår i Innovationsbrons inkubatorprogram, IBIP. ( Genom ett program i tre faser erbjuder UIC olika former av stöd och tjänster för i första hand entreprenörer och nystartade företag, men även åt mindre men något mer etablerade verksamheter i behov av affärsutveckling. Start benämns den första fasen där det mest handlar om att pröva UIC idéer och få hjälp med att starta företag. Business Lab kommer därefter. Då grundas företagen, affärsplanerna skärps, stort fokus läggs på marknadsundersökningar och entreprenörerna får lära sig presentera START sina företag för investerare. Därefter kommer en genomförandefas som benämns Accelerator. Det är kärnan i UIC:s inkubatorprogram och sträcker sig normalt över två år, men kan i vissa fall utökas med ytterligare ett år. BUSINESS LAB Affärscoacher den viktigaste resursen I urvalskriterierna för att bli antagen till UIC Business Accelerator läggs stor vikt vid kommersialiserbarhet, internationell potential, företagsledningens kompetens och sammansättning samt att produkten/ tjänsten är särskiljande och kan skyddas ur konkurrenssypunkt. ACCELERATOR En central komponent i Acceleratorfasen är professionellt stöd genom att s. k. affärscoacher med lång egen industriell och kommersiell erfarenhet aktivt går in och arbetar i det nystartade företaget. Affärscoacherna har tillkommit efter inkubatorns omorganisation och ägarutvidgning i oktober 2003 på uttrycklig begäran av klientföretagen. Affärscoacherna är UIC:s viktigaste och mest uppskattade resurs för att säkerställa klientföretagens affärsutveckling. Idag finns drygt 50 affärscoacher och ett 20-tal specialister knutna till inkubatorn. Fler är på väg in. En erfarenhet av UIC:s system med affärscoacher är att specialiserad industrialiseringskompetens ofta saknas såväl hos inkubatorföretagens entreprenörer/innovatörer som hos inkubatorernas generellt mycket kunniga affärscoacher. Samarbete om industrialisering Projektet Industrialiseringsprocesser i innovativa miljöer (IIM) har som övergripande mål att utveckla metodik och strukturerade processer för att öka industrialiseringskompetensen i såväl inkubatorföretag som i UIC och övriga inkubatorerna i Östra Mellansverige. Projektet startade den 1 september 2009 och löper över tre år. Det delfinansieras med sammanlagt kronor i kontanta medel ur EG:s strukturfonder (ERUF). STUNS har varit drivande i ansökningsprocessen och är tillsammans med Innovationsbron Uppsala och UIC regional medfinasiär. En projketledare har rekryterats. STUNS ansvarar för löpande utvädering av projketet och ingår tillsvidare i projektets styr- och refernsgrupp. 8

9 innovationer och affärer» Avsikten med IIM- projektet är att öka fokus på och förståelsen för industrialisering (hållbar storskalig produktion, distribution m m) redan i tidiga skeden av inkubatorföretagens utveckling. Hög industrialiseringskompetens med tydlig hållbarhetsprofil är avgörande för företagens tillväxt och förmåga att agera konkurrenskraftig på en internationell marknad. Produkten är bara första steget Utveckling av högteknologiska/kunskapsbaserade produkter och växande entreprenöriella företag sker, såsom indikerats ovan, i ett komplext sammanhang som involverar en rad olika aktiviteter, processer och aktörer med olika kompetenser. Kommersialisering av innovativa produkter och tillhörande tjänster kräver, utöver en djupgående förståelse för kundernas behov och önskemål samt relevanta tekniska kunskaper, också andra förmågor, som att organisera och reorganisera värdekedjor. Dessa innefattar storskaliga produktionsprocesser, leveranser av insatsvaror, distribution, utveckling av tjänster för eftermarknad, miljösäkring av produktionssystem och leveranskedjor m m. Industrialiseringsstödet ska bidra till att kvalitetssäkra och korta ledtiderna i företagens affärsutvecklingsarbete. De ska även medverka till en tidig miljösäkring av företagens produkter, produktionssystem och leveranskedjor. Några viktiga delmål UIC ska efter projektperiodens slut ha implementerat en väl utvecklad och dokumenterad metodik och process för att öka förståelse och kunskap kring industrialisering i inkubatorer, och härvid ha uppnått bl a följande delmål: utvecklat mätbara mål (milestones) och indikatorer för avrapportering, utvärdering och uppföljning av inkubatorföretagens industrialiseringsprocesser utarbetat ett system för kontinuerlig (månads-, kvartals- och halvårsvis) och rapportering och uppföljning av inkubatorföretagens industrialiseringsprocesser utvecklat ett nätverk av godkända industrialiseringsspecialister på branschområden såsom läkemedel, medicinsk teknik, bioteknik, ICT, rymdteknik, materialteknik och mikroelektronik utvecklat ett system och en legal struktur (t.ex. hur specialister kontrakteras och avlönas, hur IP hanteras) för att ta nätverkets tjänster i anspråk. Företagens finansiering en flaskhals De små bolagens kapitalförsörjning är en kritisk tillväxtfaktor såväl i ett regionalt som ett nationellt perspektiv. STUNS har under lång tid drivit denna fråga och pekat på den trånga flaskhals för bolagens utveckling som bristen på expansionskapital i fasen efter såddfinansiering utgör. En del av lösningen heter Aros Growth Capital. Idag finns en mängd inkubatorer och offentliga organ som hjälper entreprenörer att testa idéer och starta företag. För de flesta bolag råder stor brist på ägarkapital när de första stadierna passerats och bolagen ska gå in i en expansionsfas. Därför har på STUNS initiativ Aros Growth Capital, AGC, bildats AGC är ett investmentbolag med nära anknytning till UIC och andra inkubatorer i Östra Mellansverige. Avsikten är att Aros Growth Capital skall medverka till att överbrygga gapet och, som en långsiktig finansiell aktör med industriellt fokus, ta tillvara de unika affärsmöjligheter som erbjuds genom finasiering av kunskapsbaserade tilväxtbolag i tidig kommersiell fas. Verksamheten grundas på samarbeten med de ledande företagsinkubatorerna i Östra Mellansverige, exempelvis UIC i Uppsala och Create Business Incubator i Västerås/Eskilstuna Två hörnstenar En bärande tanke är att AGC skall bidra med den kompetens företagen behöver för tillväxt, alltså personer med relevant kunnande som hjälper företagen. På samma sätt som inkubatorn UIC utnyttjar externa experter skall också investmentbolaget agera. Fördelarna är många, inte minst att det gör det lättare att hitta precis rätt kompetens för varje enskilt företag. En annan hörnsten är att AGC skall erbjuda entreprenörerna starka incitament för att stanna kvar i 9

10 innovationer och affärer» bolagen. Innovatörernas och entreprenörernas aktiva medverkan i företagens uppbyggnadsskede är många gånger en avgörande framgångsfaktor. Därför är det också viktigt att AGC tillsammans med företagen och entreprenörerna tidigt skapat samsyn kring visioner och strategier, affärs- och industriell utveckling, internationella affärskontakter samt behovet legal och finansiell kompetens med mera. Hittills har AGC drivits som en del av PRIM-projektet som beskrivs ovan och alltså finansierats helt med offentliga medel. Såväl institutionella placerare som privatpersoner har visat intresse för att investera i bolaget. Arbetet med bolagsbildning och kapitalanskaffning har fortsatt 2009 men hämmats svårt av den globala finanskrisen. En viss ljusning kan nu skönjas och arbetet har fått förnyad intensitet under våren 2010, med sikte på att säkra ett initialt investeringsutrymme om miljoner kronor. Finansieringen är dock beroende av politiska initiativ på EU- och nationell nivå och fortfarande råder osäkerhet om det är möjligt att hitta finansiering till AGC. Bolaget avser att söka väsentlig offentlig medfinansiering för bolagets kapitaluppbyggnad och etablering eftersom det kan göras trolig att samhällsnyttan av en kommersiell aktör med AGC:s inriktning och målsättning är mycket stor. PRIM Östra Mellansverige i samverkan PRIM Processer och Relationer i Innovativa Miljöer (PRIM) är ett stort samverkansprojekt där Uppsalaregionen ingår tillsammans med fem län och åtta företagsinkubatorer i Mälardalen och Östergötland (Östra Mellansverige). Stärkta innovationssystem och ett stort antal nya tillväxtbolag är målet. PRIM-projektet löper från januari 2008 till och med december Total tillförs PRIM 60 miljoner kronor. För Uppsalaregionens del handlar det om en samfinansiering på 7 miljoner kronor. En tredjedel av pengarna kommer från EU genom s.k. ERUF-medel. För en tredjedel står Regionförbundet i Uppsala Län, en av Regionförbundets enskilt största satsningar. För resterande tredjedel svarar UIC och STUNS. UIC har en central roll i PRIM och ansvarar för arbetspaket 3, Finansiering för tillväxt, med syftet att medverka till etablering av en långsiktig finansieringsaktör med fokus på industriell tillväxt och koppling till innovationsmiljön inom Östra Mellansverige. PRIM-projektet innehåller inte explicit aktiviteter som direkt syftar till att utveckla system för kompetenstillförsel avseende industrialiseringsprocesser för inkubatorföretag. IIM-projektet som beskrivits ovan kan ses som ett komplement till PRIM. Ett delmål i IIM-projektet är därför att säkerställa att såväl metodik som specialistnätverket av industrialister är tillgängligt för samtliga inkubatorer i PRIM-projektet. 10

11 LIFE SCIENCE

12 life science» Sjukvården som källa till innovationer UIC är även tillsammans med Uppsala BIO strategisk partner i projektet Det innovativa sjukhuset. Det har sitt ursprung i det ettåriga projektet Innovation Akademiska som initierats av STUNS, Uppsala läns landsting/akademiska Sjukhuset och Regionförbundet Uppsala län. Beslutet att starta Innovation Akademiska föregicks av diskussioner inom STUNS samt med Regionförbundet och Akademiska sjukhuset (Akademiska). I dessa konstaterades bl a i mars 2007 att hälso- och sjukvårdens stora kunskaps- och kompetensresurser med rätt förutsättningar och i samarbete med näringslivet, universitet/högskola, och samhället i övrigt skulle kunna bli en stark drivkraft för innovationer på ett av världens största tillväxtområden. Denna insats drevs vidare av Uppsala läns landsting och Uppsala BIO (se faktaruta nedan) med sikte på att inom landstinget skapa en innovationsstruktur för att ta tillvara idéer från hälso- och sjukvårdens anställda och koppla denna till det befintliga öppna innovationssystemet. Projektet Innovation Akademiska genomfördes under perioden december november 2009 som en s k pilot. Det finansierades bl.a. av dåvarande NUTEK (Tillväxtverket) och UTCED, ett samverkansprojekt för att lyfta kvinnors företagande och arbetsliv inom Östra Mellansverige. Mer än 50 idéer bedömda Pilotprojektet var mycket framgångsrikt, främst genom ett intensivt kontaktarbete i sjuhusets linjeverksamhet av projektet innovationskoordinator. I november 2009 hade mer än 50 produktidéer/förslag från Akademiska sjukhusets anställda fångats upp och bedömts. Av dessa fanns 23 samlade i en idébank för potentiella produkter. Tre (3) hade förts vidare till prototyptillverkning vid Akademiska sjukhusets avdelning för medicinsk informatik och teknik (MIT). Sex (6) idéer var så mogna tekniskt och affärsmässigt att upphovspersonerna har genomgått företagsinkubatorn UIC:s inledande programsteg Business Start och Business Lab. En (1) idébärare startade direkt ett eget företag. Med Akademiska, STUNS och Uppsala kommun som drivande söktes på basis av resultaten och erfarenheterna från Innovation Akademiska, därför under hösten 2009 medel från VINNOVA:s nyinrättade program Innovationsslussar inom hälso- och sjukvården för ett treårigt fortsättningsprojekt benämnt Det innovativa sjukhuset. Projektet beviljades i februari 2010, som ett av två, maximal medfinansiering från VINNOVA med sammanlagt kronor under 36 månader. Totalt finansierade fem projekt från ett urval av 12 fullständiga ansökningar. Motsvarande belopp i arbetad tid m m eller kontanta medel (främst Regionförbundet) tillskjuts under projekttiden av Akademiska samt regionala projektpartner. Målet är nya produkter och tjänster Projektet ägs och leds av Akademiska sjukhuset, med Uppsala BIO, ALMI Företagspartner i Uppsala AB och företagsinkubatorn Uppsala Innovation Center (UIC) som strategiska projektpartner, och med Innovationsbron AB, Forskarpatent AB och andra aktörer inom den regionala innovationsmiljön som associerade partner samt med starka kopplingar till regionens starka och mångfacetterade life science industri. Det innovativa sjukhuset baseras på samarbeten i nätverk kring ett begränsat antal referensprojekt för att ta fram metoder och modeller som kan bli en integrerad del av vårdens arbete så att 1) ett ökande antal behovsmotiverade idéer från vården omsätts till produkt- och tjänsteprototyper finner avnämare i industrin eller bildar grund för nya företag, samt att 2) strukturerade kontaktvägar in till sjukvården finns för främst små- och medelstora företag som vill utveckla nya produkter och tjänster vilka svarar mot tydliga behov i vården. Den förra processen är i praktiken en fortsättning på det strukturerade arbete som inleddes i pilotprojektet Innovation akademiska. Uppbyggnaden av den senare processen motiveras av att de små- och medelstora företagen inom hälso- och sjukvårdssektorn ofta saknar upparbetade kontakter och relationer med mottagare i vården. Många gånger behöver små och medelstora företag redan på idéstadiet av innovationsprocessen en intresserad och kompetent motpart som kan förmedla vårdens behov och önskemål i utvecklingen av nya produkter. Samtidigt som en sådan dialog torde vara nödvändig från effektivitets-, behandlings- och patientsäkerhetssynpunkt, så åstadkoms en ömsesidig kunskapsöverföring. Den blir en viktig komponent i såväl företagens affärsutveckling som vårdpersonalens kompetensutveckling. 12

13 life science» och innovationsfrämjande upphandling Inom Det innovativa sjukhuset skall även möjligheten till innovationsfrämjande upphandlingar prövas. Det är ett medel för att implementera potentiella produktinnovationer inom hälso- och sjukvården. Syftet med innovationsfrämjande upphandlingar är att, som en länk mellan FoU och kommersialisering, testa en produkt eller ett system i full skala och över längre tid. Det innebär alltid att ett kund/leverantörsförhållande upprättas. Demonstration kan alltså vara ett viktigt steg i innovationsprocessen. (Demonstrationsprojekt och syftet med dessa beskrivs närmare i avsnittet om Uppsala Energy Initiative nedan). Nya regler för medicinsk teknik Kontaktvägarna måste vara enkla och speciellt initialt inte förknippade med stora administrativa och finansiella åtaganden från de ofta resurssvaga små och medelstora företagens sida. Samtidigt måste företagskontakterna kunna motiveras från vårdens sida, såsom en del av vårdpersonalens vidareutbildning och medverkan till framtida effektivitets- och/eller hälsovinster för såväl patienter som personal. Behovet av en strukturerad process utifrån och in accentuerades av att nya föreskrifter gällande medicintekniska produkter trädde i kraft den 21 mars I det nya regelverket finns nu ett förtydligat krav på att tillverkaren ska genomföra en klinisk utvärdering även av så kallade lågriskprodukter (enklare medicinsk teknik), där utöver kontroll av funktion och konstruktion hänsyn skall tas till vårdmiljö, ergonomi, materialval med mera. AS ingår i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och har ett väl utvecklat partnerskap med landstingen i Gävleborg, Dalarna, Örebro, Värmland, Västmanland och Sörmland samt med Norrlandstingen. Avsikten är att Det innovativa sjukhuset skall utvidgas till att omfatta ett antal andra större sjukvårdsinrättningar inom detta partnerskap, inledningsvis via de Centrum för klinisk forskning som AS i samarbete medicinska fakulteten vid Uppsala universitet etablerat vid dessa sjukhus. För detta kommer ERUF-medel att sökas under Uppsala BIO mot Uppsala BIO är ett samarbetsprojekt initierat och delfinansierat av VINNOVA:s VINNVÄXT-program med engagemang från industri, universitet och samhälle i Uppsalaregionen. Målet för Uppsala BIO är att öka den ekonomiska tillväxten och stärka regionens akademiska och industriella attraktions- och konkurrenskraft inom life science sektorn. Huvudaktivitet är Uppsala BIO-X som är en tvärsektoriell utvecklingssatsning med tidsbegränsade projekt, baserade på industriella behov och akademisk FoU i världsklass, vilka bedömts ha potential att generera nya produkter och affärsmöjligheter för dagens och morgondagens bioteknikindustri STUNS ansvarar för projektets administration och redovisning gentemot VINNOVA och medfinansiärer. Projektets bemanning har 2009 varit fyra personer anställda av STUNS. I övrigt är Uppsala BIO att betrakta som en egen organisation med stor frihet att i samråd med sina styrgrupper utforma verksamheten. Uppsala BIO har en egen hemsida där utförliga hel- och halvårsrapporter samt ytterligare information om verksamheten finns att hämta, uppsalabio.com. 13

14 ENERGI

15 energi» Energihuset tar nya produkter till marknaden Ett avgörande steg mot kommersialisering och marknadsacceptans är demonstrationen, den process där en produkt eller en tjänst provas under längre tid i en realistisk miljö. Behovet av demonstrationer är tydligast inom STUNS verksamhetsområde Energi med utvecklingsprojektet Energihuset Uppsala AB. Där ska eldrivna fordon, energihushållning i byggnader och hållbar elproduktion demonstreras. Demonstrationsprojekt syftar till att påvisa produktens/systemets förmåga att på marknadsmässiga grunder konkurrera med befintliga tekniska lösningar och tillfredställande svara mot kundernas sammanvägda krav på prestanda avseende tillgänglighet/utnyttjandegrad och tillförlitlighet, klimat/miljöfördelar, skalbarhet, serviceintervall, livscykelkostnader mm. Demonstrationen handlar således ur leverantörens synvinkel om affärsutveckling (inklusive förfinad teknisk utveckling) och ur beställarens om att utvärdera och verifierar produktens/systemets markandsmässighet och kommersiella potential (skapa ekonomiska, miljömässiga och andra mervärden i de egna processerna, hos slutkunderna/konsumenterna, i offentlig infrastruktur mm). Till en verksamhets allra viktigaste resurser hör också kunden/slutanvändaren. Krävande kunder har en lika omistligt roll för utvecklingen av innovationer som uppfinnaren/leverantören. Långsiktigt är det kunderna och kundbehoven som driver all teknologisk utveckling, också om den sker i en dynamisk process där nya tekniska lösningar som svar på kundbehov kan skapa nya behov och användningsområden. Demonstrationer av ny energiteknik fungerar m a o, likt innovationsfrämjande upphandlingar (se sid 13), som en brygga mellan forskning och utveckling och marknadsacceptans och är inom energisektorn ofta nödvändiga att genomföra för att teknikerna ska få möjlighet till kommersiella genombrott. Men många gånger fattas såväl medel som möjlighet att genomföra fullskaliga demonstrationer. De innovativa små och medelstora företagen har det särskilt svårt då kraven från kunderna är stora på fungerande demonstrationsanläggningar och investeringskostnaderna för dessa, liksom för produktionsanläggningar, ofta är oöverkomligt stora för de i detta sammanhang jämförelsevis resurssvaga energiteknikleverantörerna. FoU DEMONSTRATION MARKNADSACCEPTANS Extra viktigt när kraven är höga För SME är därför behovet av demonstrationsanläggningar och annat stöd extra stort och särskilt tydligt när nya produkter och system beläggs med höga krav på tillförlitlighet och lång ekonomisk livslängd och/ eller ska samverka med andra system, såsom i fallet med exempelvis elproduktion från förnybara energikällor, energihushållning i byggnader, eldrivlinor och batteriteknik för fordon. STUNS uppmärksammade tidigt detta behov och drev under 2003 och 2004 Uppsala Ångström Energy Park (UÅEP), med målet är att bygga en demonstrationsanläggning för framtidens energisystem i Uppsala. Arbetet utmynnade i Uppsala Energy Initiatives (UEI) vilket initierades i december 2004 genom att ett förslag till övergripande mål och strategi för STUNS aktiviteter inom energiområdet antogs. Beslutet grundades på en utredning som färdigställdes i november samma år. Utredningen pekar bl a ut en rad faktorer som driver utvecklingen mot allt mer av hållbar energiteknik och energisystem. Exempelvis starkt ökad global energikonsumtion, beroendet av fossila bränslen, stigande olje-, kol- och naturgaspriser, klimatfrågans ökande betydelse för investeringsbesluten och starkt stigande efterfrågan på hållbara energilösningar som inte är långsiktigt beroende av subventioner. Energihuset Uppsala Målet med UEI är att med utgångspunkt från universiteten i Uppsala, samt offentliga och industriella aktörer, etablera Uppsalaregionen som ett ledande internationellt centrum för utbildning, forskning, utveckling och företagande inom framtidens energiteknik och energisystem. 15

16 energi» Energihuset Uppsala AB är ett helägt dotterbolag till STUNS. Stiftelsens VD är ordförande i Energihuset Uppsala AB:s styrelse. Övriga styrelseledamöter är representanter för SLU, Uppsala universitet, Regionförbundet Uppsala län, Uppsala kommun och SH Bygg i Uppsala vars VD representerar näringslivet. (www. energihusetuppsala.se) Energihuset Uppsala kan beskrivas som en nedskalad version av UÅEP och huvudaktivitet inom Uppsala Energy Initiative och STUNS verksamhet på området Energi. Under 2009 har bl a en programchef, en projektledare och en verkställande direktör rekryteras samt ett antal publika aktiviteter genomförts. Demonstrationsmiljö för affärsutveckling Direkt kopplat till Energihuset Uppsala är Demonstrationsmiljö för ökad kundnytta och affärsutveckling (DKA-projektet), ett treårigt initiativ bestående av företag och forskning inom energiteknikområdet samt offentliga aktörer i Uppsalaregionen/Östra Mellansverige. Projektet beviljades i februari 2010 medfinansiering från Tillväxtverket med sammanlagt kronor under 12 månader. Av den femtioprocentiga regionala medfinansieringen som Tillväxtverket kräver svarar STUNS för kronor. Resterande belopp har för perioden beviljats av ERUF Östra Mellansverige. DKA-projektet ingår i Tillväxtverkets Klusterprogram och är en vidareutveckling av ett pilotprojekt med samma namn, initierat av STUNS och Uppsala kommun som under 2009 drevs av STUNS med Tillväxtverket som huvudfinansiär. Då Tillväxtverkets Klusterprogram avslutas december 2010 har en diskussion initierats med Tillväxtverket om fortsatt finansiering för perioden DKA-projektet 2009 visade genom bl a branschinriktade nätverksmöten på tydliga behov av att etablera en demonstrationsmiljö med ett tydligt marknadsfokus och inriktning på kunddriven affärsutveckling i nya innovativa energiteknikföretag. Det saknas dock idag en nationell plattform för att systematiskt initiera, leda och/eller koordinera, finna finansiering, kvalitetssäkra samt utvärdera demonstrationsprojekt med inriktning på kunddriven affärsutveckling. Både fysisk och virtuell samlingspunkt Avsikten är att det fortsatta DKA-projektet, i linje med UEI:s mål, skall fylla denna lucka. Det är därmed ett pionjärprojekt med ett starkt inslag av förnyelse och lärande, vilket kommer att bidra till den nationella kunskapsuppbyggnaden kring demonstrationsmiljöer för kundnytta och affärsutveckling. Detta skall ske genom att Energihuset Uppsala inom DKA-projektet strukturerat utvecklar dels generella (som även kan gälla exempelvis miljöteknik, IKT och medicinsk teknik) arbetssätt och arbetsmetoder och dels specifika sådana som tar hänsyn till branschtillhörighet, leverantörsföretagets mognad och storlek, det specifika demonstrationsprojektets kapitalbehov, krav på lokalisering m m. DKA-projektet skall lägga grunden för kärnverksamheten i Energihuset Uppsala AB som är att driva en demonstrationsmiljö med byggnaden Energihuset Uppsala som fysisk och virtuell samlingspunkt och kompetensnod. Den beräknas stå klar 2011 nära Ångströmlaboratoriet i Uppsala och även den är unik så till vida att den: dels är en kommersiell byggnad med kontor till uthyrning för företag, organisationer, projekt m m. med anknytning till energi och klimat samt ytor för konferenser, seminarier, utbildning och diverse publika arrangemang på samma tema, dels en fysisk miljö för demonstrationer överbryggning till kommersiell tillgänglighet och marknadsacceptans genom långtidstester och verifiering på systemnivå av klimatanpassad energiteknik för ny- och ombyggnation. Det senare innebär att särskilda byggnadstekniska arrangemang görs för att exempelvis under en längre men begränsad tid jämföra och kommersiellt verifiera olika tekniska lösningar för solel, eventuellt i kombination med nya typer av batterier för lagring samt programvaror för styrning och övervakning. Dessa i byggnaden integrerade demonstrationsbänkar kan vid ett annat tillfälle användas för att på liknande sätt demonstrera nya solvärmetekniker etc. En resurs för Sverige Energihuset stöds under projekterings- och byggnationsfasen med 4,5 miljoner kronor av Energimyndigheten, huvudsakligen för att täcka de merkostnader för inrättandet av de särskilda byggnadstekniska arrangemang som krävs för att också kunna tillhandahålla vissa fysiska demonstrationsmöjligheter i själva byggnaden. Energimyndighetens stöd förutsätter dock att Energihuset Uppsala utvecklas till just en nationell resurs för att demonstrera ny innovativ energiteknik. I 2009 års DKA-projekt visades utöver behovet av demonstrationer för kundnytta och affärsutveckling även bl.a. på behovet av att koncentrera aktiviteterna (nätverksmöten, mötesplatser etc.) för att såväl kundföretagen som de nya energiteknikföretagen skall uppleva dem som meningsfulla och för att leverantörernas erbjudanden på ett effektivt sätt ska kunna vägas mot beställarnas krav och behov. 16

17 energi» Som en konsekvens avgränsas verksamheten i det fortsatta DKA-projektet ( ) i tre delområden där det redan idag i Uppsala 1) finns en framväxande industriell bas, ofta med kopplingar till internationellt ledande forskning, kombinerat med en starkt växande marknad där det 2) genom 2009 års DKAprojekt finns goda förutsättningar att etablera och/eller medverka i konkreta demonstrationsprojekt. Dessa delområden är: System för eldrift av fordon System för energihushållning i byggnader System för hållbar elproduktion (t.ex. nya vindkraftverk) Från nanomaterial till biobränslen Energi är fokusområde vid de två universiteten i Uppsala och det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) utpekas energiområdet som strategiskt för utveckling av regionen. Vid Uppsala universitet och SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, finns över 100 forskningsprojekt varav flera är världsledande enligt internationella oberoende utvärderingar. Dessa sträcker sig från utveckling och ny användning av nanomaterial i solceller och solfångare, lättviktsbatterier, elektrokroma tunnfilmer till utveckling av robusta, kostnadseffektiva och miljömässigt uthålliga lösningar för energigenerering från vågor, vind och undervattensströmmar och livscykelhantering av och ekonomi för biobränslen. De flesta av de nya energiteknikföretagen i regionen är avknoppningar från denna forskning. Genom att inom ramen för DKA-projektet sådant det beskrivits ovan initiera, aktivt följa och stödja ett begränsat antal demonstrationsprojekt kan viktiga erfarenheter göras och systematiseras, vilka bidrar till att stärka och påskynda den affärsmässiga utveckling av dessa och andra energiteknikföretag med tydlig klimat/miljöprofil och som kan återföras bl a till RUP:en. För att tillgodose framför allt de små teknikföretagens behov av rådgivning och affärsutvecklingsstöd i övrigt skall DKA-projektet länkas till ett antal befintliga offentliga stödsystem för företagsfrämjande insatser och affärsutveckling. I ett regionalt perspektiv är Uppsala Innovation Centre (UIC) en central aktör. En annan, och i det tidiga skedet synnerligen viktig aspekt, är att de utvalda demonstrationsprojekten skapar synlighet och positiva förebilder, som gagnar DKA-projektets intressenter och finansiärer och stärker varumärket Energihuset Uppsala, när det i projektets förlängning övergår till att vara en central nationell resurs med Energihuset Uppsala som fysisk och virtuell samlingspunkt och kompetensnod. 17

18 mot 2020» Tillväxt genom kunskap och innovation STUNS stiftelseurkund från 1984 bygger på den gryende insikten om ett samband mellan kunskapsproduktion och ekonomisk tillväxt. Idag anses detta som mer eller mindre självklart, även om vägen från det ena till det andra har visat sig vara allt annat än snörrät. I EU-kommissionens ramdokument från mars 2010 Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla står en ekonomi baserad på kunskap och innovation högst på agendan. Så här skriver kommissionen: Smart tillväxt innebär att kunskap och innovation stärks som drivkrafter för vår framtida tillväxt. För detta krävs det att vi förbättrar kvaliteten på vår utbildning, stärker våra forskningsresultat, främjar innovation och kunskapsöverföring i hela EU, fullt ut utnyttjar informations- och kommunikationsteknik och ser till att innovativa idéer kan omvandlas till nya produkter och tjänster som skapar tillväxt, högkvalitativa arbetstillfällen och bidrar till att ta itu med samhälleliga utmaningar på europeisk och global nivå. Men för att lyckas måste detta kombineras med entreprenörskap, finansiering och en inriktning på användarnas behov och marknadens möjligheter. Insatser i tiden Detta skulle också kunnat stå som vägledande principer för STUNS aktiviteter sedan åtminstone 2003 och är vad som, helt eller delvis, utmärker de operativa insatser som stiftelsens bedriver på områdena Innovation och Affärer, Life science och Energi. Satsningen på Energihuset Uppsala rimmar dessutom ytterst väl med vad kommissionen skriver om hållbar tillväxt: Hållbar tillväxt innebär att bygga upp en resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, att utnyttja EU:s ledarskap i kapplöpningen för att utveckla nya processer och ny teknik, inbegripet miljövänlig teknik, att påskynda utbyggnaden av intelligenta nät med hjälp av IKT, att utnyttja nätverk som sträcker sig över hela EU och att öka våra företags konkurrensfördel, särskilt när det gäller tillverkning och våra små och medelstora företag, och att hjälpa konsumenterna att sätta värde på resurseffektivitet Det är inte heller svårt att instämma i EU-kommissionens skrivningar beträffande tillväxt för alla: Tillväxt för alla innebär att ge människor ökad egenmakt genom hög sysselsättning, investeringar i kompetens, fattigdomsbekämpning samt modernisering av arbetsmarknaderna och systemen för utbildning och socialt skydd i syfte att hjälpa människor att förutse och hantera förändringar, och bygga ett sammanhållet samhälle. I det 35-sidiga dokumentet pekas ett antal åtgärder ut för att möjliggöra genomförandet av strategin. Återigen ligger flera av kommissionens förslag i linje med det STUNS vill och gör. Värt att notera är exempelvis att förbättra företagsklimatet, särskilt för innovativa små och medelstora företag, inbegripet genom den offentliga sektorns upphandling för att stödja innovationsincitament. Utveckla innovativa finansieringsslösningar Såväl life science projektet Det Innovativa Sjukhuset som det till Energihuset Uppsala knutna DKA-projektet har just innovationsfrämjande upphandling som bärande element. De innovativa små och medelstora företagen tillmäts inte oväntat en avgörande roll för Europas tillväxt, och kommissionen pekar även på ett antal svaga länkar och flaskhalsar för en positiv utveckling. Det gäller inte minst företagens finansiering. Kommissionen kommer därför att i ett senare mer detaljerat dokument föreslå bl a följande åtgärder för att utveckla nya innovativa finansieringslösningar. Utforma nya finansieringsinstrument, framför allt i samarbete med EIB/EIF (Europeiska Investeringsbanken/Europeiska Investeringsfonden) och den privata sektorn, för att åtgärda hittills icke tillgodosedda behov för företagen. Som en del av den kommande forsknings- och innovationsplanen kommer kommissionen att samordna ett initiativ med EIB/EIF för att skaffa ytterligare kapital för finansieringen av innovativa och växande företag. Skapa en effektiv europeisk riskkapitalmarknad, och därigenom avsevärt underlätta företagens direkta tillgång till kapitalmarknader, och undersöka olika incitament för privatfinansiering som gör medel tillgängliga för nystartade företag och innovativa små och medelstora företag. 18