Mötesplats Västermalm

Transkript

1 Mötesplats Västermalm Församlingsinstruktion S:t Görans församling Församlingsinstruktion S:t Görans församling

2 Innehållsförteckning 1. Historia Allmänt Kyrklig historia Samarbetsformer 9 2. Befolkning Allmänt Bostadsförhållanden Befolkningsstruktur Psykisk ohälsa Analys Ekonomi Nyckeltal Kommentar Arbetsmarknad Nybyggnation Utbildningssamhället Sjukvårdens struktur Kris- och katastrofplanering Församlingens organisation Beslutsorganisation Medarbetare Analys Församlingens uppgift Nyinflyttade Volontärer Hållbar utveckling Gudstjänst Varför? För vilka? Hur? Perioden Undervisning Varför? För vilka? Hur? Perioden Församlingsinstruktion text S:t Görans församling form Andréas Lindström foto Arne Hyckeberg, Andréas Lindström samt PMB media&design Församlingsinstruktion S:t Görans församling

3 Inledning Arbetet med församlingsinstruktionen startade i S:t Görans församling den 2 februari 2010 genom att kyrkorådet beslöt om en arbetsordning för församlingsinstruktionsarbetet samt beslöt att ta fram en omvärldsbeskrivning och en diakonal inventering. Vid ett stormöte med personal och förtroendevalda den 9 mars gicks församlingsinstruktionen igenom. Där fick gruppledarna för församlingsinstruktionsarbetet inom gudstjänst, undervisning, diakoni, och mission med sig synpunkter om förändringar och tillägg, för att med grupper bestående av förtroendevalda och personal ta fram förslag till ny församlingsinstruktion. 14. Diakoni Varför? För vilka? Hur? Perioden Mission Församlingens missionsuppgift Varför? För vilka? Hur? Perioden Sjukhuskyrkan 30 Den 8 september presenterades hur långt arbetet i grupperna hade kommit och ett slutligt förslag utarbetades till den 17 september, vilket kyrkorådets arbetsutskott granskade och reviderade den 5 oktober. Därefter föreslog kyrkorådets arbetsutskott att en version av församlingsinstruktionen skulle fastställas av församlingens kyrkoråd den 26 oktober för att därefter kunna godkännas av kyrkoherde och kyrkofullmäktige den 9 november. Denna församlingsinstruktion gäller från och med tom och skall tas upp för revision under år För S:t Görans församling 18. Verksamhet på olika språk Fortbildning Samverkan med andra församlingar Regler från Domkapitlet 30 Lise-Lotte Fylking kyrkorådets ordförande Jan Stenberg kyrkoherde Gunnel Johansson kyrkofullmäktiges ordförande För domkapitlet i Stockholms stift Eva Brunne biskop Församlingsinstruktion S:t Görans församling

4 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

5 verksamhetsidé S:t Görans församling Möta människors existentiella och andliga behov utifrån den kristna tron Skapa mötesplatser för och med dem som tillhör församlingen, dem som kommer i vår väg och dem vi själva söker upp Dela gudslängtan och skapa förutsättningar för gudsmöten utifrån vår kyrkas tro och tradition Församlingsinstruktion S:t Görans församling

6 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

7 1. Historia Församlingens verksamhet har under de år församlingen existerat varit anpassad till församlingsbornas situation 1.1 Allmänt Kungsholmen, eller Munkelägret, som ön hette fram till 1671, tillhörde ursprungligen Solna församling. År 1647 överfördes ön emellertid till Stockholms stad, då drottning Kristina upplät den till staden för att ge utvecklingsmöjligheter för dess näringsliv. Intresset för att etablera verksamheter och bostäder var under en relativt lång period tämligen svalt. Först mot mitten av 1800-talet tog en kraftig expansionsfas vid, som en effekt av den stora inflyttningen till Stockholm från landsorten i samband med industrialiseringen. Likväl var det bara i princip fram till Kungsholmstull, nuvarande S:t Eriksgatan, den stadsmässiga bebyggelsen lokaliserade sig. Ännu i början av 1930-talet var västra Kungsholmen en landsbygd, med malmgårdar och torp och en och annan fabriksanläggning. På 1930-talet skedde en stor förändring av S:t Görans församlings struktur, då stora delar av västra Kungsholmen togs i anspråk för bostadsbebyggelse. I stadsdelarna Fredhäll, Kristineberg och Stadshagen byggdes ett stort antal nya, moderna bostadshus i funkisstil enligt nya planeringsidéer. De gamla slutna kvarteren övergavs till förmån för lamellhus med genomgående lägenheter för mesta möjliga tillgång till sol och ljus. Mellan husen bevarades den naturliga naturmiljön. Under senare decennier har ytterligare en del nya områden tagits i anspråk för bostäder, bl a i Marieberg, där tidigare olika militära förband var förlagda i stora kaserner. För närvarande (2010) sker nybyggnation i det nya området Lindhagen på nordvästra Kungsholmen, där tidigare industriområden ersätts med bostäder och kontor. I S:t Görans församling låg också Konradsbergs sinnessjukhus, som så småningom blev Rålambshovs sjukhus och idag är Lärarhögskolan. Befolkningen på Kungsholmen kom från början att domineras av hantverkare och arbetare. Med tiden kom en hel del fabriker att lokaliseras till Kungsholmen. Inom S:t Görans församling kan nämnas Mariebergs porslinsfabrik och Hornbergs bryggeri. Även flera sjukhus etablerades på ön, varav S:t Görans sjukhus och Stockholms sjukhem är belägna inom S:t Görans församling S:t Görans församling fortsatte under och 1900-talen att domineras av arbetarklassen. Under 1800-talets slut kallades Kungsholmen ofta Svältholmen, vilket belyser invånarnas sociala situation. I de nya områdena som bebyggdes på 1930-talet flyttade huvudsakligen arbetarfamiljer med många barn in. Antalet invånare i församlingen på 1940-talet var nästan dubbelt så stort som idag. Efter en befolkningstopp 1945 minskade invånarantalet stadigt fram till När barnen i de familjer som flyttat in i de nya områdena på och 1940-talen så småningom flyttade hemifrån stannade föräldrarna ofta kvar i sina lägenheter. Befolkningsstrukturen ändrades därmed, så att andelen äldre ökade markant. På 1980-talet hade Kungsholmen i folkmun blivit Käppholmen. När dessa äldre invånare lämnat sina bostäder för att flytta till äldreboenden eller avlidit, har i många fall unga människor tagit över de små lägenheterna. Under 2000-talets första decennium har antalet nyfödda barn i området varit mycket stort, varför Kungsholmen än en gång bytt smeknamn, denna gång till Nappholmen. Svältholmen Under 1800-talets slut kallades Kungsholmen ofta Svältholmen, vilket belyser invånarnas sociala situation. Käppholmen På 1980-talet hade Kungsholmen i folkmun blivit Käppholmen pga att andelen äldre ökat. Nappholmen Under 2000-talets första decennium har antalet nyfödda barn i området varit mycket stort, varför Kungsholmen än en gång bytt smeknamn, denna gång till Nappholmen. Församlingsinstruktion S:t Görans församling

8 1910 Byggdes ett kapell invid Stadshagen, som fick namnet S:t Görans kyrka Den 1 januari bildades nuvarande S:t Görans församling genom delning av Kungsholms församling och den 1 maj blev församlingen eget pastorat Invigdes församlingshuset Arbetargatan Revs kyrkan med undantag för tornet Påskdagen 1958 invigdes den nya kyrkan av kung Gustaf VI Adolf Församlingen hyr verksamhetslokal i den nya stadsdelen Lindhagen med adress Lindhagensgatan Kyrklig historia 1647 lades Munkelägret till S:ta Klara församling i samband med att ön detta år uppläts till Stockholms stad. År 1671 bildades Kungsholms eller Ulrika Eleonora församling. En träkyrka byggdes 1672, vilken förstördes genom brand år Nuvarande Kungsholms kyrka invigdes Då Kungsholms kyrka i takt med bebyggelsens expansion västerut under 1800-talet kom att ligga ocentralt, byggdes 1910 ett kapell invid Stadshagen, som fick namnet S:t Görans kyrka efter det närbelägna S:t Görans sjukhus. Den 1 januari 1925 bildades nuvarande S:t Görans församling genom delning av Kungsholms församling och den 1 maj samma år blev församlingen eget pastorat. År 1929 invigdes församlingshuset Arbetargatan 21, där pastorsexpedition och verksamhetslokaler inrymdes. I huset fanns också lokaler för fattigvård och barnavärn. Under 1940-talet, när församlingens invånarantal nådde sin kulmen, ansåg man att kyrkan blivit för liten. Dessutom fanns stora brister i dess byggnadskvalitet. Församlingen bestämde sig för att riva kyrkan och bygga en ny. På grund av restriktioner efter andra världskriget kunde byggnadsplanerna inte realiseras förrän efter 10 år revs kyrkan med undantag för tornet. Med tornet som utgångspunkt byggdes en ny kyrka efter ritningar av arkitekten Adrian Langendahl. Påskdagen 1958 invigdes den nya kyrkan av kung Gustaf VI Adolf. Under årens lopp har man ansett att kyrkan och församlingshuset varit väl ocentralt placerade i församlingen och planer har funnits på en kyrka i Fredhäll eller Kristineberg. Planerna har aldrig kommit att realiseras, och idag är de definitivt skrinlagda. Däremot hyr församlingen en lokal i Fredhäll, Rålambsgården, där viss diakonal verksamhet bedrivs. Under perioden hyr församlingen även en verksamhetslokal i den nya stadsdelen Lindhagen med adress Lindhagensgatan 132. Församlingens verksamhet har under de år församlingen existerat varit anpassad till församlingsbornas situation. Under talen gjordes stora satsningar på barn- och ungdomsverksamhet, medan verksamheten under och 80-talen bedrevs med tyngdpunkten på äldrearbete. Sedan 1990-talet har en anpassning gjorts, så att församlingen också kan erbjuda aktiviteter för majoriteten av församlingsborna, åringarna. Församlingens teologiska rötter står att finna i lågkyrkligheten. Redan genom pastor Lindberg, som var verksam bland de boende på Hantverkargatan innan församlingen bildades, är detta lågkyrkliga arv tydligt. Församlingens förste kyrkoherde john folkard Holmgren ( ), som fungerade som kyrkoherde endast under några år, hade som särintresse missionskunskap. Detta kunde vara till nytta i denna nya framväxande arbetarstadsdel av Kungsholmen på 1920-talet. Hans efterträdare, håkan ljunge ( ), som även var hovpredikant, kom däremot att präglas av stormaktstidens betydelse för kyrklighet och andlighet. Ljunge hade också ett stort diakonalt intresse, vilket var viktigt i denna arbetarstadsdel. folke knutsson ( ) präglades av sitt lågkyrkliga schartauanska teologiska arv och hade en folklig framtoning. Under 1950-talet blev influenserna från det av folkrörelsen präglade KFUM tydlig. De båda drivande komministrarna under denna tid Karl- Erik Svärd och Widar Hedin var såväl präglade som aktiva i denna verksamhet. När karl-erik svärd ( ) valdes till kyrkoherde i S:t Görans församling kom de folkliga gudstjänster att vara centrala. S:t Göranstimmen kom under denna tid också att införas, vilken var en form av program med musik och tal av kända personer och musikaliska begivenheter. Engagemang i soldathemsverksamhet och i idrottskyrkan på Lida kom att vara viktiga inslag i församlingens omsorger. kerstin lindqvist ( ) som även var kontraktsprost och blev hovpredikant, hade stor kunskap om församlingsutveckling i tiden och i själavård och terapi. Hon kom att verka för att öka integreringen mellan kyrka och samhälle ytterligare. Församlingsinstruktion S:t Görans församling

9 karin bergqvist ( ), som endast verkade i några år i församlingen, kom genom sin baptistiska bakgrund att utveckla det ekumeniska arbetet och bönelivet i församlingen. Sedan 1993 är jan stenberg församlingens kyrkoherde och från 2001 även kontraktsprost i Stockholms Domkyrkokontrakt. 1.3 Samarbetsformer S:t Görans församling ingår i ett antal sammanslutningar, inom vilka samverkan på olika sätt sker. Församlingen ingår i Stockholms stift. Vidare ingår församlingen i Domkyrkokontraktet, som består av 10 församlingar (Stockholms domkyrkoförsamling, Adolf Fredriks, S:t Johannes, Gustav Vasa, S:t Matteus, Kungsholms, Essinge och S:t Görans församlingar samt Finska och Tyska S:ta Gertruds församlingar). Kontraktets verksamhet leds av kontraktsprosten, f n (2010) kyrkoherde Jan Stenberg. Vidare drivs ett speciellt samarbete mellan Kungsholms, Essinge och S:t Görans församlingar, grundat i det förhållandet att församlingarna tillsammans utgör Kungsholmens stadsdel. Inom det ekumeniska området förekommer samverkan inom ramen för Kungsholmens Ekumeniska Råd. I Kungsholms ekumeniska råd ingår Kungsholms, S:t Görans och Essinge församlingar inom Svenska kyrkan, Kungsholms Baptistförsamling, Frälsningsarmens 6:e kår och Evangeliska frikyrkorna New Life och Tomaskyrkan. Varje år genomförs, förutom fyra ekumeniska möten, en söndag då predikanter gästpredikar i varandras kyrkor, en ekumenisk halvdag, då ett för alla kyrkorna och samfunden aktuellt tema behandlas, samt en ekumenisk psalmsångskväll per år i någon av kyrkorna. Sedan 2007 genomförs en ekumenisk heldag under Nationaldagen i Rålambshovsparken med titeln Gud tältar i Rålis. Denna dag erbjuds besökarna i Rålambshovsparken programverksamhet av olika slag, gudstjänster, aktiviteter för barn, information och bokbord, förtäring m m. Församlingsinstruktion S:t Görans församling 9

10 2. Befolkning Från att ha varit en utpräglad arbetarstadsdel, kan man nog numera säga att det är en stadsdel som domineras av yngre, högutbildade personer 2.1 Allmänt Prognos från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB (USKAB) för 2018 pekar mot invånare. Befolkningens storlek i S:t Görans församling har varierat i omfattning under församlingens drygt 85-åriga tillvaro. En stark befolkningsökning skedde i samband med att Fredhäll och Kristineberg m fl områden bebyggdes under 1930-talet. Invånarantalet nådde sin kulmen på 1940-talet och minskade sedan fram till 1980-talet, varefter en ökning med cirka 25% åter skett. Den 31 december 2009 hade församlingen invånare. Prognos från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB (USKAB) för 2018 pekar mot invånare. Tabell 1 År Invånare år Invånare (prognos) (prognos) (prognos) Fig Invånare År 10 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

11 En beskrivning/prognos över fördelningen av befolkningen i olika åldersgrupper över en period beskrivs nedan. Tabell 2 Befolkningsutveckling kategorivis År 0-5 år % 6-15 år % år % , , , , , , , , , , , , , , ,3 År år % 65 år - % Totalt Totalt % , , , , , , , , , , Fig Antal invånare år 6-15 år år år 65 år - Uppgifterna kan också delas upp i de olika stadsdelar som ingår i S:t Görans församling. Tabell 3 Område Folkmängd 2009 Prognos 2018 Östra S:t Göran Marieberg Stadshagen Kristineberg Fredhäll Övrigt Summa Andelen invånare med utländsk härkomst, dvs utrikes födda eller i Sverige födda med två utrikes födda föräldrar, var personer eller 17,3% av invånarna. Församlingsinstruktion S:t Görans församling 11

12 Antalet och andelen kyrkotillhöriga under de senaste åren har utvecklats enligt följande Tabell Folkmängd Kyrkotillhöriga Kyrkotillhöriga i % 64,9 66,7 67,8 68,9 70,4 71,8 Folkmängd enligt USK, kyrkotillhöriga enligt församlingens kyrkobokföring. Kyrkotillhöriga i icke-territoriella församlingar framgår inte. I nedanstående diagram jämförs den totala befolkningsutvecklingen och utvecklingen av antalet kyrkotillhöriga under perioden Fig. 3 invånare invånare kyrkotillhöriga rum och kök Av alla lägenheter i församlingen består 47% av ett rum och kök Bostadsförhållanden Av församlingens bostadsbestånd ( lägenheter) 2008 ägdes 59% av bostadsrättsföreningar, 7% av allmännyttan och övriga 34% av enskilda personer, stiftelser etc. Av alla lägenheter i församlingen består 47% av ett rum och kök, 29% av två rum och kök, 14% av tre rum och kök, medan återstående 10% utgörs av lägenheter om 4 rum och kök och större År Tabell Medelinkomst eftergymnasial utb år (2007) år ,9% Tabell 6 Högutbildade Man kan nog numera säga att det är en stadsdel som domineras av yngre, högutbildade personer. 2.3 Befolkningsstruktur Allmänt kan sägas att invånarna i församlingen under senare år ändrat struktur. Ovan har framgått att antalet invånare i alla ålderskategorier väntas öka till Andelen pensionärer minskar, liksom invånarna i åldern Andelen unga 0-19 år ökar i samtliga åldersintervall. Församlingsbornas utbildningsgrad har ökat, liksom inkomstnivån. Från att ha varit en utpräglad arbetarstadsdel, kan man nog numera säga att det är en stadsdel som domineras av yngre, högutbildade personer. Andel mottagare av Ekonomiskt bistånd (2008) 1,0% Andel personer med Sjukersättning (2008) 4,9% Andel arbetslösa (2009) 2,6% Tabell 7 Familjer med barn under 18 år Gifta/sammanboende med barn (2007) (69%) Ensamstående mor med barn (2007) 594 (26%) Ensamstående far med barn (2007) 116 (5%) 12 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

13 2.4 Psykisk ohälsa Utifrån Stockholms läns landstings rapport Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv erhålles följande fakta om psykisk ohälsa, som gäller hela Kungsholmens stadsdel var andelen människor mellan år, som uppger sig uppleva psykisk ohälsa följande, 2002 års siffror inom parentes: 18% (22%) av männen och 24 (41%) av kvinnorna. Motsvarande siffror för hela länet är 15% (24%) av männen och 22% (34%) av kvinnorna. Andelen kvinnor på Kungsholmen som upplever psykisk ohälsa har minskat med nästan hälften. Bland yngre kvinnor är dock fortfarande andelen hög. Såväl män som kvinnor ligger några procent över snittet i länet. I undersökningen framgår att ohälsan är särskilt hög bland sjukskrivna, förtidspensionerade och bland kvinnor födda utanför Europa. Andelen som angav att de hade god hälsa var år 2006 på Kungsholmen 77% för männen och 79% för kvinnorna, mot 74% för männen och 71% för kvinnorna i länet. 2.5 analys Det kan konstateras att S:t Görans församlings invånarantal under 2000-talets första årtionde har ökat med drygt 10%. Under perioden beräknas befolkningen öka med 40%. Ökningen torde bestå dels av ett visst födelseöverskott, men huvudsakligen av inflyttningar. Nybyggnationen i Lindhagen tillför ett stort antal invånare och arbetsplatser. Fram till 1990-talet dominerades församlingen av äldre invånare. Många bodde kvar i de lägenheter de flyttat in i under och 40-talen. De var då i yngre medelåldern och har nu avlidit. Siffrorna visar att istället har gruppen intagit platsen som dominerande grupp. Detta har säkert sin förklaring i att det äldre lägenhetsbeståndet består av små lägenheter, vilka passar för boende för yngre. I de nyare områdena är lägenheterna av mer varierande storlek, vilket medför en större andel barnfamiljer. Gruppen barn och unga 0-19 år ökar. Av barnfamiljerna bestod % av familjer med en förälder. Ökning med 40% Under perioden beräknas befolkningen öka med 40%. Församlingsinstruktion S:t Görans församling 13

14 3. Ekonomi Kyrkoavgiften har varit oförändrad 0:59 kr/skattekrona under hela perioden, och egentligen ända sedan Nyckeltal Ur församlingens årsredovisningar kan följande nyckeltal hämtas. Tabell Utdebitering 0:59 0:59 0:59 0:59 0:59 0:59 Årets resultat Soliditet 89% 88% 86% 87% 84% 87% Eget kapital (tkr) Långfr. skuld (tkr) Värdesäkring av eget kapital 10,7% 3,8% -8,7% 4,6% 2,3% 3,8% Eget kap/tillhörig (kr) Näst lägst Kyrkoavgiften 0:59 kr/ skattekrona är (2010) den näst lägsta avgift en församling tar ut i hela Sverige. Ovan framgår att kyrkoavgiften har varit oförändrad 0:59 kr/skattekrona under hela perioden, och egentligen ända sedan Detta är (2010) den näst lägsta avgift en församling tar ut i hela Sverige. Ekonomin har under perioden stärkts, trots att bl a stora renoveringar av församlingshuset gjordes 2005 och Tillväxten i församlingens ekonomi beror på god ekonomisk hushållning och tillväxten i skatteunderlaget. Till följd av de befolkningsförändringar som redovisats ovan har de totala inkomsterna bland församlingsborna ökat avsevärt. Andelen kyrkotillhöriga har dock minskat, så att andelen underlag för kyrkoavgiften ökar i betydligt blygsammare takt. I nedanstående tabell framgår skatteunderlagets utveckling under perioden Tabell 9 År Skatteunderlag ökn Underlag kyrkoavgift ökn Andel (samtliga invånare) % (endast kyrkotillhöriga) % skkr 0,6% ,2% 79% skkr 4,4% ,2% 76% skkr 4,6% ,7% 74% skkr 5,7% ,3% 73% skkr 8,3% ,8% 71% skkr 8,6% ,5% 70% 14 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

15 Med underlaget för kyrkoavgiften som grund beräknas den kyrkoavgift, som är församlingens största inkomstkälla. Kyrkoavgiften i S:t Görans församling har under hela den redovisade perioden varit 0:59 kr/skattekrona. En betydande del av kyrkoavgiften avgår dock till Kyrkofonden, som dels finansierar Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå, dels fördelar ekonomisk utjämning mellan Svenska kyrkans församlingar i landet. Detta framgår av följande tabell. Kyrkoavgiften Kyrkoavgiften är församlingens största inkomstkälla. Tabell 10 Intäkt av kyrkoavgift samt ekonomisk utjämning År Kyrkoavgift ekonomisk utjämning Disponibelt för församlingen Kommentar Inflyttningen av yngre, väletablerade personer i församlingen har under perioden skapat förutsättningar för en god tillväxt av skatteunderlaget. Under perioden har andelen kyrkotillhöriga minskat påtagligt. Tillväxten i underlaget för kyrkoavgiften är betydligt lägre än den totala tillväxten. Andelen underlag för kyrkoavgiften i förhållande till det totala skatteunderlaget har minskat från 79% till 70% under den redovisade perioden. Trots detta har församlingens nettointäkt under perioden ökat. Förväntad inflyttning i församlingen beräknas under de närmaste åren kompensera de ökade utträdena. På sikt måste man dock räkna med att underlaget för kyrkoavgiften minskar. 4. Arbetsmarknad Tillgängliga arbetslöshetssiffror är från Tabell 11 Öppet arbetslösa 637 personer (3,0%) Av församlingens invånare mellan år var ,2% förvärvsarbetande År 2010 har c:a personer sin arbetsplats inom S:t Görans församling. År 2010 är antalet arbetsställen Av dessa har c:a 30 över 200 anställda. Några av de största arbetsplatserna inom församlingen är DN, Expressen, Fazer, Electrolux, Securitas, Fabege Pharma, SL, Hornsbergsgaraget, Arla, 3, Ledarna, Landstinget, Kommunen, Nordea och Skandia. Dessutom planeras i det nya området Lindhagen en mängd nya arbetsplatser. Idag finns ett köpcentrum i området var 637 personer öppet arbetslösa. Församlingsinstruktion S:t Görans församling 15

16 5. Nybyggnation Områdets befolkning kan därigenom komma att ökas med nya invånare. Innerstadsstruktur Stadsdelen kommer att präglas av innerstadsstruktur och blir en förlängning av övriga Kungsholmens stenstadsbebyggelse. Inom S:t Görans församling sker omfattande nybebyggelse. I området Lindhagen planeras cirka nya bostäder och ett antal arbetsplatser kvm lokalyta kan komma att erbjudas för näringsverksamhet och liknande. Områdets befolkning kan därigenom komma att ökas med nya invånare från tidigare och en motsvarande dagbefolkning beräknas tillkomma. Samlokalisering av bostäder och arbetsplatser 6. Utbildningssamhället skolor i s:t görans församling i området möjliggör att kommunikationer och fungerande affärs- och restaurangverksamhet kan betjäna såväl dag- som kvälls- och helgbefolkning. Stadsdelen kommer att präglas av innerstadsstruktur och blir en förlängning av övriga Kungsholmens stenstadsbebyggelse. Idrottsverksamheten kommer alltjämt att ha en framträdande roll i området. Dessutom planeras en ny stadsdelspark i området. Skola kategori Kullskolan åk 0-5 Klastorpsskolan åk 0-5 Kungsholmens grundskola - Fridhemsskolan åk Stadshagsskolan åk 6-9 Sverigefinska skolan åk 0-9 Stockholms internationella Montessoriskola, STIMS åk 0-5 Rålambshovsskolan åk 6-9 Tasava-skolan åk 7-9 DiStra-skolan Skola kategori Gamla S:t Görans gymn åk 4-9 Kulturskolan Stockholm Thorildsplans gymnasium G Andreasgymnasiet G Atleticagymnasiet G Jensen gymnasium G Nackademin G Mikael Elias teoretiska gymnasium G Design & Construction College G Lärarhögskolan 7. Sjukvårdens struktur Inventering över sjukhus, sjukhem och äldreboende i S:t Görans församling sjukhus Capio S:t Görans sjukhus AB (bassjukhus med akutsjukvård och privata kliniker) Norra Stockholms psykiatri med akutmottagning och vårdavdelningar; Stockholms läns landsting Beroendecentrum Stockholm; Stockholms läns landsting Stockholms Sjukhem (bl a palliativ vård och hospice) Maria Ungdom, vård av unga med missbruk Vid S:t Görans sjukhus verkar sjukhuskyrkan. Där finns en sjukhuspräst och en diakon. Dessa samverkar i ett arbetslag med en pastor från Sveriges frikyrkoråd. Dessutom finns f n (2010) den sjukhuspräst som ansvarar för norra Stockholms sjukhussjälavård inom psykiatrin. Denna tjänst är knuten till Stockholms stift. Detta gäller även en sjukhuspräst som finns vid Stockholms sjukhem. boenden för funktionshindrade Herdens gruppbostad, Arbetargatan 23A Lindens gruppbostad, Arbetargatan 23B Kristinebergs gruppbostad, Olof Dahlins gata 16 Nya gruppboenden planeras i Lindhagen 16 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

17 äldreboenden Alströmerhemmet, Fridhemsgatan 58 Fridhemmet servicehus, Fridhemsgatan 58 Mariebergs äldreboende, Wivalliusgatan 17 Solbackens äldreboende, Stadshagsvägen 5 Fredhällshemmet, Fredhällsgatan 12 Borgargården, Rålambsvägen 66 Kristinebergsgården, Love Almqvists väg 14A S:t Göransgården, Welanders väg 7 Stiftelsen Isaak Hirschs minne, Igeldammsgatan 2-8 Vid dessa äldreboenden bedriver församlingen verksamhet i form av andakter, samlingar och besök. Ett flertal entreprenörer för hemtjänst och personlig assistans finns också i församlingen. 8. Kris- och katastrofplanering En kris- och katastrofberedskapsplan togs fram under 1990-talets senare hälft med avseende på enstaka katastroftillfällen, större katastrofer och kyrklig beredskap i händelse av krig. Denna kommer att uppdateras i samband med att denna församlingsinstruktion fastställs. Vid S:t Görans sjukhuskyrka finns också kompetens inom detta område, i det så kallade PKL-arbetet som bedrivs i samverkan med Stockholms övriga sjukvård, polis, brandförsvar och kommunal beredskapsverksamhet. 9. Församlingens organisation 9.1 Beslutsorganisation S:t Görans församling utgör sedan 1 maj 1925 ett eget pastorat. Ända sedan församlingens tillblivelse 1925 har ett kyrkofullmäktige varit beslutande organ i församlingen och ett kyrkoråd har varit verkställande och beredande organ. Under de första åren handlades vissa frågor i gemensamt kyrkoråd med Kungsholms församling. Under årens lopp har olika utskott och kommittéer tillsatts av kyrkorådet för att bereda och följa upp antingen särskilda frågor eller särskilda verksamhetsområden. Beslutsorganisationen idag består av kyrkofullmäktige med 25 ordinarie ledamöter och halva antalet ersättare. Kyrkofullmäktige sammanträder i regel två gånger om året, dels på våren för att bl a fastställa årsredovisning och besluta om ansvarsfrihet för kyrkorådets ledamöter, dels på hösten för antagande av budget för kommande år. Sammansättningen av kyrkofullmäktige innevarande mandatperiod ( ) framgår nedan: Nomineringsgrupp mandat Andel Moderata Samlingspartiet 10 40% Kyrka och Församling 7 28% Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 6 24% Centerpartiet 1 4% Gröna kristna i Stockholms stift 1 4% Summa: % Kyrkofullmäktige utser en styrelse, kyrkorådet, såsom beredande och verkställande organ. Kyrkorådet har åtta ordinarie ledamöter, varibland kyrkoherden är självskriven enligt Kyrkoordningen. I kyrkorådet har moderaterna tre ledamöter, Kyrka och Församling två och socialdemokraterna två. Kyrkorådet har tillsatt två utskott för beredning av ärenden, nämligen att arbetsutskott för beredning av allmänna ärenden och ett personalutskott för beredning av personalärenden. Personalutskottet utgör också församlingens förhandlingsdelegation. Under innevarande mandat- Styrelse Kyrkofullmäktige utser en styrelse, kyrkorådet, såsom beredande och verkställande organ. Församlingsinstruktion S:t Görans församling 17

18 Löpande Enligt en tämligen långtgående delegationsordning kan många beslut av löpande karaktär fattas av kyrkoherden. period är de båda utskotten sammanslagna till ett. Enligt en tämligen långtgående delegationsordning kan många beslut av löpande karaktär fattas av kyrkoherden. Kyrkoherden har också möjlighet att vidaredelegera beslutsbefogenhet till olika medarbetare. Även budgetansvar är delegerat till verksamhetsansvariga, så att ekonomiska beslut fattas inom respektive verksamhet inom ramen för den av kyrkofullmäktige fastställda budgeten. 9.2 Medarbetare Församlingens organisation har förändrats fr o m 1 juli 2010 såvitt avser kansli/vaktmästeri och sjukhuskyrkan. Församlingen har nu 31 inrättade tjänster, varav sex är deltidstjänster. Kyrkoherden är chef för all personal. Kanslichefen är arbetsledare för kanslipersonalen och 1:e kyrkvaktmästaren är arbetsledare för vaktmästeri- och städpersonalen. Personalorganisationen framgår nedan. Chef och arbetsledare Arbetsledare Arbetsledare KYRKOHERDEN 6 komministrar, varav 1 sjukhuspräst 2 organister 1 körledare 5 diakoner, varav 1 sjukhusdiakon, 70% 2 församlingspedagoger 1 församlingsassistent 1 kommunikatör/informatör 1 kyrkoskrivare 1 husmor, 75% 1:e kyrkvaktmästaren 3 kyrkvaktmästare, varav 1 är 50% fastighetsskötare 1 kolumbarievaktmästare 2 städare (varav 1 vakant och ersatt av städbolag) Kanslichefen 1 kamrer 1 kansliassistent, 50% Andelen kvinnor bland den ordinarie personalen är (2010) 71% och andelen män 29%. Förutom förtroendevalda och anställda ingår också volontärer i församlingens organisation. 10. Analys Församlingen behöver fortsätta öka kommunikation och marknadsföring av de aktiviteter som bedrivs och de forum och mötesplatser som erbjuds Insatser Ökade insatser för att nå de unga och vuxna i församlingen blir en viktig fråga inför framtiden. S:t Görans församling var tidigare dominerad av en äldre befolkning, men idag utgörs drygt 70% av de boende av åldersgruppen år. Till år 2018 kommer gruppen att minska med ca 2%, medan gruppen 0-15 ökar i motsvarande grad. Övriga åldergrupper kommer att vara i stort sett konstanta. En ökning kan noteras vad gäller antalet barn i åldern noll till sex år liksom av barn i konfirmandåldern. Här blir det viktigt att se till att de tillhörigas barn döps, de unga konfirmeras och att det finns former att se till att barn och unga kan växa och utvecklas i sin kristna tro samt att bygga relationer med förskolor och skolor i församlingen. Församlingens äldre befolkning minskar marginellt och som en följd av detta är behovet av vård och omsorg oförändrat. Bostäderna inom församlingen utgörs huvudsakligen av små lägenheter och församlingsborna domineras av högutbildade personer. Ökade insatser för att nå de unga och vuxna i församlingen blir en viktig fråga inför framtiden. Antalet arbetsplatser ökar påtagligt i församlingen liksom antalet nya bostäder. Idag bor crika personer i församlingen och crika personer arbetar i församlingen. Inflyttningen till församlingen kräver en fortsatt strategi för hur vi kommunicerar med denna 18 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

19 nya grupp i församlingen och vilka mötesplatser vi erbjuder. Verksamheten i Lindhagen är alltmer viktig i detta sammanhang. År 2006 genomfördes en attitydundersökning bland de kyrkotillhöriga i S:t Görans församling. Det finns anledning att anta, att slutsatserna av denna undersökning alltjämt är giltiga. Det innebär att församlingen behöver fortsätta öka kommunikation och marknadsföring av de aktiviteter som bedrivs och de forum och mötesplatser som erbjuds. Detta då många människor inte vet vad församlingen idag gör eller vill. Människor kan vara kyrkotillhöriga av specifikt formulerade skäl, såsom tradition eller diakonala skäl. Med dessa grupper behöver församlingen medvetet kommunicera på olika sätt. Församlingens hemsida på Internet behöver användas aktivt och olika former för kommunikation och relation ses över. Behovet av människor som utför volontärinsatser i församlingen kommer att öka under de kommande åren. Här kommer förnyade former och strategier för att se till att ett ökat frivilligarbete stimuleras i olika verksamheter i församlingen att utarbetas. En ökad samverkan med andra församlingar kommer med nödvändighet att ske under de kommande åren. Detta då storstadssituationen med människors ökade rörlighet och de olika församlingarnas specifika inriktningar kommer att kräva det. Dessutom blir det viktigt att agera ekumeniskt för att få kristen trovärdighet lokalt liksom att visa på den världsvida kyrkans vikt och betydelse. Samtidigt är detta en väsentlig del av kyrkans liv. Gudstjänsten är förutom det tydligaste tecknet på en kristen gemenskaps närvaro också en viktig mötesplats för att dela andlig gemenskap i ett lokalt område och uttrycka kristen tro där. I den tidigare refererade attitydundersökningen angav 28% av de svarande att de hade en kristen övertygelse. Denna relativt höga procentsats avspeglas inte i deltagandet i församlingens gudstjänster. Här har församlingen en uppgift att skapa ett gudstjänstliv som kan upplevas meningsfullt och givande för en större del av församlingsborna än som sker idag. Kyrkliga handlingar ansågs viktiga av de flesta tillfrågade i undersökningen och det är viktigt att dessa gudstjänster genomförs professionellt och med omsorg. Församlingens invånare uppvisade ett intresse för vår omvärld, de internationella frågorna och miljöfrågorna ansågs väsentliga. Här måste församlingen se över hur vi kan bearbeta dessa stora och för framtiden viktiga frågor samt presentera vad vi vill och kan bidra med. En ökad satsning på internationella frågor och hållbar utveckling kommer att göras under den kommande fyraårsperioden. I 2010 års diakonala inventering tycks den psykiska ohälsa som tidigare var så alarmerande ha lugnat sig. Problem med psykisk ohälsa och olika symtom på detta beskrivs dock fortfarande för alla grupper. För gruppen unga kvinnor har den också gått ned men är fortfarande mycket hög enligt Stockholms landstings folkhälsorapport. Stora nedskärningar har gjorts, inte minst inom den socialpsykiatriska verksamheten. Detta får till följd att brukarna beviljas färre insatser (sysselsättning) och får begränsat utrymme när det gäller val av dessa. Efterfrågan på mötesplatser är stor, inte minst för människor som ser ut eller upplevs annorlunda. Sammanhang dit man är välkommen som man är och blir sedd av en annan medmänniska. Sammanhang som motverkar social isolering och utanförskap. Sedan ett par år finns ett boende för ensamkommande flyktingungdomar i församlingen. Denna grupps möjligheter till t ex vård, studier, träning beskrivs från olika håll vara kraftigt begränsad. I många fall har de traumatiska erfarenheter med sig och samhället har efter deras 18-årsdag begränsade möjligheter till samtal eller behandling för dem. Den ersättning de får ligger under socialtjänstens norm. Socialstyrelsen pekar på forskning som visar att barn och unga som bor i familjer beroende av försörjningsstöd har en hög risk för en ogynnsam utveckling, dels vad gäller deras betyg och därmed framtida möjligheter dels ökade risker för psykosociala problem. Den ekonomiska segregationen uppvisar en långsamt ökande trend över tid, enligt Socialstyrelsens Sociala rapport Vår diakonala vardag och erfarenhet visar att samhällets trygghetssystem urholkats allt mer och att lagar eller riktlinjer tolkas allt snävare. Kunskapen om och erfarenheten av detta är en viktig del församlingens prioritet de kommande åren. Meningsfullt Församlingen har en uppgift att skapa ett gudstjänstliv som kan upplevas meningsfullt och givande. Satsning En ökad satsning på internationella frågor och hållbar utveckling kommer att göras under den kommande fyraårsperioden. Församlingsinstruktion S:t Görans församling 19

20 11. Församlingens uppgift Församlingens uppgift är att fira gudstjänst, bedriva diakoni, undervisning och mission Nyflyttade Det är viktigt att församlingen möter nyinflyttade så att de lär känna församlingen, vet vad församlingen gör och vill och att de hittar till de mötesplatser församlingen erbjuder. Församlingens uppgift är att fira gudstjänst, bedriva diakoni, undervisning och mission. Det är ett gemensamt uppdrag med fyra delar som går in i varandra. Arbetsgrupper för de olika delarna av uppgiften har utarbetat det material som presenteras här. Dessutom har en diakonal inventering genomförts. En viktig del i arbetet var också att se hur församlingen kan arbeta med att ta emot de nyinflyttade i församlingen och det ökande antalet barn, samt se hur vi kan arbeta för att stimulera volontärer att verka i församlingen. Dessutom vill S:t Görans församling arbeta för en hållbar utveckling och i sitt arbete ta miljöansvar och inspirera till detta arbete i församlingen. Dessa övergripande prioriteringar återkommer i hela församlingens uppdrag NYINFLYTTADE Under de närmaste åren kommer församlingens invånarantal att dramatiskt öka genom såväl planerad som påbörjad nybyggnation av lägenheter i Lindhagenområdet. Detta framgår tydligt i de prognoser som presenteras i omvärldsbeskrivningen. 20 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

21 Det är viktigt att församlingen möter dessa nyinflyttade så att de lär känna församlingen, vet vad församlingen gör och vill och att de hittar till de mötesplatser församlingen erbjuder. Det är därför viktigt med en fungerande kommunikation med de nyinflyttade. Här är välkomsthälsning vid inflyttningen till att bli inbjuden till gudstjänst eller konsert eller annat evenemang där de nyinflyttade är i fokus viktigt att genomföra. Det är också viktigt att församlingen fortsätter att utveckla sina nätverk så väl lokalt-socialt som ekumeniskt så att människor kan stöttas och hänvisas till sammanhang där de på bästa sätt kan känna sig hemma och fungera. När det gäller det ökade antal barn vi ser kommer att finnas i församlingen under de närmaste åren är det viktigt att möta dessa i skolor och förskolor, bjuda in dem till olika samlingar och grupper, samt att se till att dop och konfirmandfrekvensen hålls hög och ökar. En konkret verksamhetsplan tas fram för hur vi når barnen i skolorna och med vad. En ökad satsning på att nå föräldrar till nyfödda och ungdomar i konfirmandåldern kommer också att ske. När det gäller det sociala arbetet med barn och deras föräldrar kan detta till viss del med fördel ske i samverkan med socialtjänstens familjeenhet. volontärer till lämpliga verksamheter i församlingen. Ytterligare en medarbetare arbetar i samverkan med denna volontärsamordnare med utbildnings- och fortbildningsfrågor. Det är viktigt att detta arbete är en ständig process där såväl utvärdering och uppföljning kontinuerligt sker för att utveckla arbetet med volontärer och få dem att bli en naturlig och väl fungerande del av vår församling i samarbete med anställda och förtroendevalda. Varje medarbetare bör i framtiden vara beredd att samverka med volontärer i sina olika verksamheter och grupper. Det är viktigt att ta tillvara alla positiva krafter och människors olika kompetenser i församlingen HÅLLBAR UTVECKLING Församlingen kommer under de närmaste åren att arbeta med hållbar utveckling. Detta arbete omfattar såväl anställda som förtroendevalda och frivilliga. I alla olika verksamheter skall detta bli tydligt. Arbetet för hållbar utveckling och miljömedvetandet skall komma ta sig uttryck såväl i det lokala församlingsarbetet som i församlingens internationella arbete. Under den kommande perioden skall S:t Görans församling tillse att den blir miljödiplomerad enligt Svenska Kyrkans miljödiplomering. Volontärer Vi vill utveckla mötesplatser där ansvarstagande och mognad i relationerna gör att flera vill erbjuda sig att åta sig volontäruppgifter. Miljö Arbetet för hållbar utveckling och miljömedvetandet skall komma ta sig uttryck såväl i det lokala församlingsarbetet som i församlingens internationella arbete Volontärer En viktig uppgift inför framtiden är att se över och vidareutveckla arbetet med volontärer i församlingen. Vi vill utveckla mötesplatser där ansvarstagande och mognad i relationerna gör att flera vill erbjuda sig att åta sig volontäruppgifter. För att detta skall kunna ske bör den församlingsövergripande ideell verksamhetsstrukturen vidareutvecklas. En volontärgrupp arbetar löpande med strukturfrågor för församlingens volontärarbete, med avseende på rekryteringsmodell, broschyrer, information, utbildning och handledning av volontärer, lämpliga områden och projekt för volontärarbete. En medarbetare får i samband med detta arbete därefter i uppgift att ta emot, intervjua och lotsa Församlingsinstruktion S:t Görans församling 21

22 12. Gudstjänst Gudstjänsten är både ett uttryck för och ett formande av den kristna trons innehåll. Förhållandet mellan tron, bönen och läran kommer till uttryck i gudstjänsten. Öppen Gudstjänsten måste vara öppen för påverkan och inflytande från alla som firar den Rörelse Våra gudstjänster ska ständigt röra sig mellan det invanda, etablerade och det nya, experimenterande. Glädje Vi vill att våra gudstjänster ska kunna ge både mening och hopp, djup och glädje, öppna oss och göra det lättare att andas Varför? I S:t Görans församling vill vi ta fasta på att gudstjänsten är ett gensvar på Guds handlande med människan, en spontan yttring av att hon tar emot Guds nåd. Gud är närvarande i våra liv genom skapelsen, frälsningens erbjudande och genom uppehållandet av allt levande. Gudstjänsten är en följd av att Gud söker och berör skapelsen och oss människor och att vi människor söker Gud. Gudstjänsten i församlingen har också som grund behovet av gemenskap mellan människor, vilket stämmer väl överens med bibelns och den kristna traditionens syn på församlingen som en gemenskap, människor som möts. Gudstjänsten har den religiösa människans behov av rit som förutsättning. Religiös tro för med sig ett behov av att uttrycka sig i gemensamma, upprepade och livstolkande handlingar. Gudstjänsten är det tydligaste tecknet på en kristen gemenskaps närvaro i ett lokalt område. Gudstjänsten är både ett uttryck för och ett formande av den kristna trons innehåll. Förhållandet mellan tron, bönen och läran kommer till uttryck i gudstjänsten För vilka? Vi vill i våra gudstjänster arbeta för att skapa gudsmöten. I församlingen möts allt från vana gudstjänstfirare till människor med nyfunnen tro, tillfälliga besökare och intresserade sökare. Förtroendevalda, anställda, gudstjänstdeltagare mfl har till uppgift att hela tiden aktiv arbeta med gudstjänsten för att den ska tala till alla dessa olika människor. Vi ser gudstjänsten som först och främst liturgi, det vill säga något vi gör tillsammans, till skillnad från ceremoni, något vi tittar på. Kyrkorådet och kyrkoherden fastställer i samverkan vilka gudstjänster som ska firas i församlingen. Församlingens anställda är resurspersoner med kunskap och erfarenhet, men har inget eget mandat att forma gudstjänstlivet i församlingen. Gudstjänsten måste vara öppen för påverkan och inflytande från alla som firar den, i första hand för Kyrkans tillhöriga, men även för andra intresserade HUR? Samtalet om vad gudstjänst är ska hållas aktivt och levande. Utgångspunkten för detta samtal är, förutom Den svenska kyrkohandboken och den kyrkliga traditionen, den tradition som finns inom församlingen och de erfarenheter som finns hos de människor som firar gudstjänst här. Vi vill att de gudstjänster som firas ska ha kontinuitet och igenkännande som grund. Moment som bibelläsning, förkunnelse, musik, psalmsång, böner, sakramenten, tystnad, gemenskap och deltagarnas rörelse i rummet är grundstenar i gudstjänsten. Våra gudstjänster ska ständigt röra sig mellan det invanda, etablerade och det nya, experimenterande. Vi vill att våra gudstjänster ska kunna ge både mening och hopp, djup och glädje, öppna oss och göra det lättare att andas. Gudstjänsten vill vi i vår församling forma i dynamiken mellan trygghet och förändring, mellan tradition och förnyelse. Därför ska huvudgudstjänsten, som vi firar på söndagar och helgdagar klockan elva, vara öppen och väl- 22 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

23 komnande för hela församlingen. Den ska vara öppen för det fortsatta förändringsarbetet och för nya impulser, i takt med att den gudstjänstfirande församlingen förändras. Mässa firas vid minst hälften av alla huvudgudstjänsttillfällen. Våra gudstjänster ska ge igenkännande, dels att former återkommer, dels att människors vardag finns med i liturgin, förkunnelsen och förbönen. Vid sidan av huvudgudstjänsten vill vi fira andra typer av gudstjänster, med alternativa former och uttryck vid olika tider under veckan och året. Huvudgudstjänsten och dessa övriga gudstjänster, även de kyrkliga handlingarna, det vill säga dop, vigsel och begravning, ska hela tiden berika och forma varandra genom det fortsatta arbetet från lekmäns och anställdas sida. De kyrkliga handlingarna är viktiga gudstjänster och bör utformas och utvecklas med omsorg och stor lyhördhet tillsammans med de närmast inblandade. Kyrkliga handlingar föregås alltid av ett möte med dessa och eventuellt också en uppföljning om detta är lämpligt. Gudstjänster firas även på läger, sjukhem, sjukhus, äldreboenden. Församlingstillhöriga som inte har möjlighet att själva ta sig till kyrkan erbjuds kyrktaxi. Musiken utgör en viktig del av gudstjänsten och musikaliska inslag ska ingå i stort sett i alla gudstjänster. I huvudgudstjänsten ska, förutom liturgiska sångpartier och psalmsång, även ingå medverkan av kör eller solist, vokal eller instrumental. Församlingen ska fortsätta att verka för att körer för olika åldersgrupper och olika förkunskapsnivå finns och att dessa har en anpassad och god repertoar vid gudstjänsterna. Församlingens konsertutbud ska utformas med sikte på mångsidighet och kvalitet samt i god kyrkomusikalisk anda. Konserter kan dessutom ge möjlighet för körerna att framföra verk som är för omfattade för att rymmas i söndagens gudstjänster. Konserter kan också i många fall fungera som gudstjänst eller ha formen av musikgudstjänst Perioden Gudstjänsten vilar på en stadig och månghundraårig grund, men är också ständigt ny. Att uppfatta gudstjänsten som föränderlig menar vi är förutsättningen för att hålla den levande och dynamisk. Huvudgudstjänsten innehåller många fasta moment, men inom dessa finns även utrymme för frihet och nyskapande. De andra gudstjänsterna kan utformas på ett ännu friare sätt. Detta vill vi uppnå genom att skapa former för samtal både om vårt gudstjänstfirande och för planering och genomförande av de gudstjänster vi har i församlingen. Det gäller i första hand huvudgudstjänster och övriga gudstjänster, men i ett längre perspektiv även våra kyrkliga handlingar. Under de kommande åren kommer följande aktiviteter att genomföras i S:t Görans församling: Nyinflyttade inbjuds till gudstjänst och konsert. Utvärdering varje år av församlingens gudstjänster. Den samling ska vara inriktad på det som redan görs och att utvärdera det. Denna samling ska rikta sig till en snävare grupp lekmän, anställda och förtroendevalda. Inbjudan till olika mindre grupper som arbetar med gudstjänstens förberedelse och firande. Här kan förtroendevalda, anställda, gudstjänstdeltagare mfl tillsammans arbeta med församlingens gudstjänster. Grupperna kan ta ansvar för gudstjänstens olika moment; textläsning, förkunnelse, psalmval, musik, förbön och det liturgiska agerandet. Deltagare i församlingens olika verksamheter uppmuntras att medverka i dessa delar av gudstjänsten. En grupp kommer att arbeta med att utveckla församlingens gudstjänster. Huvudgudstjänst på söndagar och kyrkliga helgdagar klockan elva och andra former av gudstjänst på alternativa dagar och tider. Ekumeniska gudstjänster och konsertkvällar firas under året. Temagudstjänster firas ibland som huvudgudstjänst och ibland vid andra tillfällen. Igenkännande Våra gudstjänster ska ge igenkännande, dels att former återkommer, dels att människors vardag finns med i liturgin, förkunnelsen och förbönen Församlingsinstruktion S:t Görans församling 23