Mötesplats Västermalm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mötesplats Västermalm"

Transkript

1 Mötesplats Västermalm Församlingsinstruktion S:t Görans församling Församlingsinstruktion S:t Görans församling

2 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

3 Inledning Arbetet med församlingsinstruktionen startade i S:t Görans församling den 13 februari 2006 genom att Kyrkorådets Arbetsutskott beslöt om en arbetsordning för församlingsinstruktionsarbetet samt beslöt att framtaga en omvärldsbeskrivning, en diakonal inventering och en SKOP-undersökning. Vid ett möte den 21 september presenterades framtagen analys, inventering för personal och förtroendevalda. Vid detta möte konstituerades de fem arbetsgrupperna som hade till uppgift att ta fram underlag till församlingsinstruktionen utifrån gudstjänst, undervisning, diakoni, mission och omvärldsbeskrivning och övergripande frågor. I de fyra första grupperna ingick personal, förtroendevalda, frivilliga och övriga intresserade. Den femte gruppen, den så kallade ledningsgruppen, bestod av kyrkorådets arbetsutskott med kyrkoherde och kanslichef. Den 26 oktober presenterades hur långt arbetet i grupperna hade kommit och 30 november presenterades gruppernas slutliga version av arbetet. Ett slutligt förslag utarbetades den 6 februari 2007 i ledningsgruppen. Därefter föreslog Arbetsutskottet att den slutliga versionen av församlingsinstruktionen skulle fastställas av församlingens kyrkoråd. Detta skedde vid kyrkorådsmöte den 6 mars Denna församlingsinstruktion gäller från och med 1 janauri 2007 och skall tas upp för revision senast under år För S:t Görans församling Jan Stenberg kyrkoherde Margareta Schwartz kyrkorådets ordförande För domkapitlet i Stockholms stift Caroline Krook biskop Församlingsinstruktion S:t Görans församling

4 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

5 Innehållsförteckning 1. Historia Allmänt Kyrklig historia Samarbetsformer 8 2. Befolkning Allmänt Bostadsförhållanden Befolkningsstruktur Psykisk ohälsa Sammanfattning Ekonomi Nyckeltal Kommentar Arbetsmarknad Nybyggnation Utbildningssamhället Sjukvårdens struktur Kris- och katastrofplanering Församlingens organisation Förtroendevalda Medarbetare Inventering och undersökningar Sammanfattning av Diakonal inventering Sammanfattning av undersökning av kännedom och förväntningar hos församlingstillhöriga Sammanfattning av utredning om sjukhuskyrkan framtid Församlingens uppgift Nyinflyttade Frivilliga Församlingsinstruktion Gudstjänst Varför? För vilka? Hur? Framtiden Församlingsinstruktion Undervisning Varför? För vilka? Hur? Framtiden Församlingsinstruktion Diakoni Varför? För vilka? Hur? Framtiden Församlingsinstruktion Mission Varför? För vilka? Hur? Framtiden Sjukhuskyrkan Verksamhet på olika språk Fortbildning Samverkan med andra församlingar Regler från Domkapitlet Analys 16 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

6 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

7 1. Historia Från 1990-talets senare del har ambitionen varit att möta den nya befolkningen mellan år samt barn och familjer 1.1 Allmänt Kungsholmen, eller Munkelägret, som ön hette fram till 1671, tillhörde ursprungligen Solna församling. År 1647 överfördes ön emellertid till Stockholms stad, då drottning Kristina upplät den till staden för att ge utvecklingsmöjligheter för dess näringsliv. Intresset för att etablera verksamheter och bostäder var under en relativt lång period tämligen svalt. Först mot mitten av 1800-talet tog en kraftig expansionsfas vid som en effekt av den stora inflyttningen till Stockholm från landsorten i samband med industrialiseringen. Likväl var det bara i princip fram till Kungsholmstull, nuvarande S:t Eriksgatan, den stadsmässiga bebyggelsen lokaliserade sig. Ännu i början av 1930-talet var västra Kungsholmen en landsbygd, med malmgårdar och torp och en och annan fabriksanläggning. På 1930-talet skedde en stor förändring av S:t Görans församlings struktur, då stora delar av västra Kungsholmen togs i anspråk för bostadsbebyggelse. I stadsdelarna Fredhäll, Kristineberg och Stadshagen byggdes ett stort antal nya, moderna bostadshus i funkisstil enligt nya planeringsidéer. De gamla slutna kvarteren övergavs till förmån för lamellhus med genomgående lägenheter för mesta möjliga tillgång till sol och ljus. Mellan husen bevarades den naturliga naturmiljön. Under senare decennier har ytterligare en del nya områden tagits i anspråk för bostäder, bl a i Marieberg, där tidigare olika militära förband var förlagda i stora kaserner. För närvarande sker nybyggnation genom förtätning, bl a i kvarteret Vallgossen och längs Lindhagensgatan. I S:t Görans församling låg också Konradsbergs sinnessjukhus, som så småningom blev Rålambshovs sjukhus och idag är Lärarhögskolan. Invånarna på Kungsholmen kom från början att domineras av enklare hantverkare och arbetare. Med tiden kom en hel del fabriker att lokaliseras till Kungsholmen. Inom S:t Görans församling kan nämnas Mariebergs porslinsfabrik och Hornbergs bryggeri. Även flera sjukhus etablerades på ön, såsom Serafimerlasarettet, Garnisonssjukhuset, Sankt Görans sjukhus, S:t Eriks sjukhus, Stockholms sjukhem, Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus samt Karolinska Institutet. Sedermera tillkom ett antal offentliga byggnader, såsom Stadshuset och Rådhuset. Även Stockholms Allmänna försörjningsinrättning (Grubbens fattighus) låg på Kungsholmen. Av dessa nämnda institutioner är det emellertid endast S:t Görans sjukhus och Stockholms sjukhem som är belägna i nuvarande S:tGörans församling. Befolkningen i S:t Görans församling fortsatte under och 1900-talen att domineras av arbetarklassen. Under 1800-talets slut kallades Kungsholmen ofta Svältholmen, vilket belyser invånarnas sociala situation. I de nya områdena som bebyggdes på 1930-talet flyttade huvudsakligen arbetarfamiljer med många barn in. Antalet invånare i församlingen på 1940-talet var ungefär dubbelt så stort som idag. Efter en befolkningstopp 1945 minskade invånarantalet stadigt fram till När barnen i de familjer som flyttat in i de nya områdena på och 1940-talen så småningom flyttade hemifrån stannade föräldrarna ofta kvar i sina lägenheter. Befolkningsstrukturen ändrades därmed, så att andelen äldre ökade markant. På 1980-talet hade Kungsholmen i folkmun blivit Käppholmen. När dessa äldre invånare lämnat sina bostäder för att flytta till äldreboenden eller avlidit, har i många fall unga människor tagit över de små lägenheterna. Under 2000-talets första år har antalet nyfödda barn i området varit mycket stort, varför Kungholmen än en gång bytt smeknamn, denna gång till Nappholmen. 1.2 Kyrklig historia 1647 lades ön till Sankta Klara församling i samband med att Munkelägret detta år uppläts till Stockholms stad för att ge utvecklingsmöjligheter för stadens näringsliv. År 1671 bildades Kungsholms eller Ulrika Eleonora församling. En träkyrka byggdes 1672, vilken förstördes genom brand år Nuvarande Kungsholms kyrka invigdes Då Kungsholms kyrka i takt med bebyggelsens expansion västerut under 1800-talet kom att ligga ocentralt, byggdes 1910 ett kapell invid Stadshagen, som fick namnet S:t Görans kyrka efter det närbelägna S:t Görans sjukhus. Församlingsinstruktion S:t Görans församling

8 Den 1 januari 1925 utbröts nuvarande S:t Görans församling ur Kungsholms församling och den 1 maj samma år blev församlingen eget pastorat invigdes församlingshuset Arbetargatan 21, där pastorsexpedition och verksamhetslokaler inrymdes. I huset fanns också lokaler för fattigvård och barnavärn. Under 1940-talet, när församlingens invånarantal nådde sin kulmen, ansåg man att kyrkan blivit för liten. Dessutom fanns stora brister i dess byggnadskvalitet. Församlingen bestämde sig för att riva kyrkan och bygga en ny. På grund av restriktioner efter andra världskriget kunde byggnadsplanerna inte realiseras förrän efter 10 år revs kyrkan med undantag för tornet. Med tornet som utgångspunkt byggdes en ny kyrka efter ritningar av arkitekten Adrian Langendahl. Påskdagen 1958 invigdes den nya kyrkan av Gustaf VI Adolf. Under årens lopp har man ansett att kyrkan och församlingshuset varit väl ocentralt placerade i församlingen och planer har funnits på en kyrka i Fredhäll eller Kristineberg. Planerna har aldrig kommit att realiseras, och idag är de definitivt skrinlagda. Däremot hyr församlingen en lokal i Fredhäll, Rålambsgården, där viss diakonal verksamhet bedrivs. Församlingens verksamhet har under de år församlingen existerat varit anpassad till församlingsbornas situation. Under talen gjordes stora satsningar på barn- och ungdomsverksamhet, medan verksamheten under 70- och 80-talen bedrevs med tyngdpunkten på äldrearbete. Från 90-talet har en anpassning försökt göras, så att församlingen också skall kunna erbjuda aktiviteter för majoriteten av församlingsborna, åringarna. Församlingens teologiska rötter står att finna i lågkyrkligheten. Redan genom pastor Lindberg, som var verksam på Hantverkargatan, innan församlingen bildades, är detta lågkyrkliga arv tydligt. Församlingens förste kyrkoherde John Folkard Holmgren ( ), som endast fungerade under några år som kyrkoherde, hade som särintresse missionskunskap. Något som kunde vara till nytta i denna nya framväxande arbetarstadsdel av Kungsholmen på 1920-talet. Folkard Holmgren efterträdare, Håkan Ljunge ( ), som även var hovpredikant, kom däremot att präglas av stormaktstidens betydelse för kyrklighet och andlighet. Ljunge hade också ett stort diakonalt intresse, vilket var viktigt i denna arbetarstadsdel. Folke Knutsson ( ), vann kyrkoherdevalet före konkurrenten Arnold Werner. Denne hade varit sekreterare i biskopsmötet och var nära vän med biskop Manfred Björkqvist. Knutsson präglades av sitt lågkyrkliga schartauanska teologiska arv och hade en folklig framtoning. Under 1950-talet blev influenserna från det av folkrörelsen präglade KFUM tydlig. De båda drivande komministrarna under denna tid Karl-Erik Svärd och Widar Hedin var så väl präglade som aktiva i denna verksamhet. När Karl-Erik Svärd ( ) valdes till kyrkoherde i S:t Görans församling kom de folkliga gudstjänsterna att vara centrala. S:t Göranstimmen kom under denna tid också att införas, vilken var en form av program med musik och tal av kända personer och musikaliska begivenheter. Engagemang i soldathemsverksamhet och i friluftkyrkan på Lida kom att vara viktiga inslag i församlingens omsorger. Kerstin Lindqvist ( ) hade stor kunskap om församlingsutveckling i tiden och i själavård och terapi. Hon kom att verka för att öka integreringen mellan kyrka och samhälle ytterligare. Karin Bergqvist ( ), som endast verkade i några år i församlingen, kom genom sin baptistiska bakgrund att utveckla det ekumeniska arbetet och bönelivet i församlingen. Sedan 1993 är Jan Stenberg församlingens kyrkoherde. Från 1990-talets senare del har ambitionen varit att möta den nya befolkningen mellan år samt barn och familjer. Den diakonala inriktningen har även anpassats till den nya församlingsstrukturen. Även undervisningen i församlingen har fått nya former till följd av denna. Gudstjänstlivet har under denna tid präglats av förnyelse med förankring i det allmänkyrkliga arvet. 1.3 Samarbetsformer S:t Görans församling ingår i ett antal sammanslutningar, inom vilka samverkan på olika sätt sker. Församlingen ingår i Stockholms stift. Vidare ingår församlingen i Domkyrkokontraktet, som består av 10 församlingar (Stockholms domkyrkoförsamling, Adolf Fredriks, S:t Johannes, Gustav Vasa, S:t Matteus, Kungsholms, Essinge och S:t Görans församlingar samt Finska och Tyska S:t Gertruds församlingar). Kontraktets verksamhet leds av kontraktsprosten, f n (2007) kyrkoherde Jan Stenberg. Församlingsinstruktion S:t Görans församling

9 Vidare drivs ett speciellt samarbete mellan Kungsholms, Essinge och S:t Görans församlingar, grundat i det förhållandet att församlingarna tillsammans utgör Kungsholmens stadsdel. Inom det ekumeniska området förekommer samverkan inom ramen för Kungsholmens Ekumeniska Råd. I Kungsholms ekumeniska råd ingår Kungsholms, S:t Görans och Essinge församlingar i Svenska Kyrkan, Kungsholms Baptistförsamling, Frälsningsarmens 6:e kår och Evangeliska frikyrkan New Life. Varje år genomförs, förutom fyra ekumeniska möten, en söndag då predikanter gästpredikar i varandras kyrkor, en ekumenisk halvdag, då ett för alla kyrkorna aktuellt tema behandlas, samt en ekumenisk psalmsångskväll i någon av kyrkorna. Tabell 1 År Invånare år Invånare Fig Befolkning Från att ha varit en utpräglad arbetarstadsdel, kan man nog numera säga att det är en stadsdel som domineras av yngre, högutbildade personer 2.1 Allmänt Befolkningens storlek i S:t Görans församling har varierat i omfattning under församlingens drygt 80-åriga tillvaro. En stark befolkningsökning skedde i samband med att Fredhäll och Kristineberg m fl områden bebyggdes under 1930-talet. Invånarantalet nådde sin kulmen på talet och minskade sedan fram till 1980-talet, varefter en ökning med 20% åter skett. Den 31 december 2005 hade församlingen invånare. Prognos från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK) för 2015 pekar mot invånare. Fördelningen av befolkningen i olika åldersgrupper över en period beskrivs nedan. Tabell 2 Befolkningsutveckling kategorivis År 0-6 år % 7-19 år % år % ,6% ,8% ,5% ,9% ,8% ,7% ,3% ,6% ,8% ,4% ,7% ,6% ,8% ,3% ,7% 0-5 år % 6-15 år % år % ,4% ,4% 595 2,1% ,8% ,0% 742 2,4% ,0% ,8% 830 2,3% År år % 65 år - % Totalt Totalt % ,6% ,5% ,0% ,8% ,8% ,0% ,2% ,6% ,0% ,7% ,6% ,0% ,0% ,2% ,0% år % 65 år - % totalt % ,3% ,8% % ,7% ,1% % ,6 % ,3% % USK:s åldersindelningar ändras fr o m 2005 års publicerade statistik. Församlingsinstruktion S:t Görans församling

10 Uppgifterna kan också delas upp i de fem olika stadsdelar som S:t Görans församling innehåller. Tabell 3 Område Folkmängd Prognos 2015 Östra S:t Göran Marieberg Stadshagen Kristineberg Fredhäll Övrigt Summa Andelen invånare med utländsk härkomst, dvs utrikes eller i Sverige födda utländska medborgare och utrikes födda svenska medborgare, var personer eller 17% av invånarna. Antalet och andelen kyrkotillhöriga under de senaste åren har utvecklats enligt följande Tabell Folkmängd Kyrkotillhöriga Kyrkotillhöriga i % 68,9 70,4 71,8 73,4 75,2 76,8 2.2 Bostadsförhållanden Av församlingens bostadsbestånd ( lägenheter) 2005 ägdes 57% av bostadsrättsföreningar, 6% av allmännyttan och övriga 37% av enskilda personer, stiftelser etc. Av alla lägenheter i församlingen består 48% av ett rum och kök, 29% av två rum och kök, 14% av tre rum och kök, medan återstående 9% utgörs av lägenheter om 4 rum och kök och större. 2.3 Befolkningsstruktur Allmänt kan sägas att invånarna i församlingen under senare år ändrat struktur. Ovan har framgått att den stora andelen pensionärer minskat och gruppen år ökat, i synnerhet gruppen Församlingsbornas utbildningsgrad har ökat, liksom inkomstnivån. Från att ha varit en utpräglad arbetarstadsdel, kan man nog numera säga att det är en stadsdel som domineras av yngre, högutbildade personer. Tabell 5 Medelinkomst år (2004) Eftergymnasial utb år (2005) 61,2% Folkmängd enligt USK, för 2006 prognos. Kyrkotillhöriga enligt församlingens kyrkobokföring 2006, övriga år enligt Nyckeln till Svenska kyrkans verksamhet och finanser. Kyrkotillhöriga i icke-territoriella församlingar framgår inte. I nedanstående diagram jämförs den totala befolkningsutvecklingen och utvecklingen av antalet kyrkotillhöriga under perioden Fig. 2 Tabell 6 Andel mottagare av Ekonomiskt bistånd (2005) 2,4% Andel personer med Sjukersättning (2005) 5,7% Andel arbetslösa (2005) 3,4% Tabell 7 Familjer med barn under 18 år Gifta/sammanboende med barn (2004) (67%) Invånare Ensamstående mor med barn (2004) 623 (29%) Ensamstående far med barn (2004) 85 (4%) År invånare kyrkotillhöriga 10 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

11 2.4 Psykisk ohälsa Stockholms läns landstings rapport Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv ger följande fakta om psykisk ohälsa, som gäller hela Kungsholmens stadsdel var andelen människor mellan år, som uppger sig ha psykiskt nedsatt välbefinnande 22% av männen och 41% av kvinnorna. Motsvarande siffror för hela länet är 24% av männen och 34% av kvinnorna. Andelen kvinnor på Kungsholmen är den näst största i hela Stockholms län. Skillnaden mellan män och kvinnor på Kungsholmen är den största i hela länet. Se vidare Ekonomi Tillväxten i underlaget för kyrkoavgiften är betydligt lägre än den totala tillväxten i skatteunderlaget 2.5 Sammanfattning Det kan konstateras att S:t Görans församlings invånarantal under 1990-talet ökat med 11%, från cirka invånare till nästan Under 2000-talets första år har ökningen fortsatt, men i betydligt långsammare takt. Ökningen torde bestå dels av ett visst födelseöverskott, men huvudsakligen av inflyttningar. Flera nya bostadsområden har tillkommit, såsom i Marieberg, fd Kungsholms folkskola och Kristinebergs strand. Det har under perioden skett en markant minskning av gruppen över 65 år. Denna grupp har tidigare dominerat församlingen. Många har bott kvar i de lägenheter de flyttade in i under den stora inflyttningen på 30- och 40- talen. De var då i yngre medelåldern och har nu avlidit. Siffrorna visar att istället har gruppen och i synnerhet gruppen intagit platsen som dominerande grupp. Detta har säkert sin förklaring i att lägenhetsbeståndet består av små lägenheter, vilka passar för boende för yngre. Av de alltfler barnfamiljerna bestod % av familjer med en förälder. USK:s prognos för 2015 pekar mot en befolkning om invånare, där gruppen år fortfarande är den största, 71,6%. Gruppen barn 0-5 år beräknas utgöra 6% av befolkningen. Befolkningsökningen torde till stor del bero på att nya bostadsområden planeras i Stadshagen-Kristineberg-Lindhagen. 3.1 Nyckeltal Ur församlingens årsredovisningar kan följande nyckeltal hämtas. Tabell Utdebitering 0:59 0:59 0:59 0:59 0:59 0:59 Årets resultat (tkr) Soliditet 88% 84% 87% 86% 88% 86% Eget kapital (tkr) Långfr. skuld (tkr) Nettokostnader*)/skattenetto 92% 95% 93% 76% 73% 79% Eget kap/tillhörig (kr) *) inkl. finansnetto Ovan framgår att kyrkoavgiften/kyrkoskatten har varit oförändrad 0:59 kr/skattekrona ända sedan Detta är (2007) den lägsta avgift en församling tar ut i hela Sverige. Ekonomin har under hela perioden stärkts, trots att bl a stora renoveringar av församlingshuset gjordes och Tillväxten i församlingens ekonomi beror på tillväxten i skatteunderlaget. Till följd av de befolkningsförändringar som redovisats ovan har de totala inkomsterna bland församlingsborna ökat avsevärt. Andelen kyrkotillhöriga har dock minskat, så att andelen underlag för kyrkoavgiften ökar i betydligt blygsammare takt i skatteunderlaget. I nedanstående tabell framgår skatteunderlagets utveckling under perioden Församlingsinstruktion S:t Görans församling 11

12 Tabell 9 År Skatteunderlag Ökn Kyrko- Ökn Andel avgift tusentalsskattekronor % (endast % (samtliga invånare) kyrkotillhöriga) ,0% ,7% 83% ,9% ,1% 83% ,6% ,3% 81% ,3% ,5% 81% ,2% ,2% 80% ,6% ,2% 79% ,4% ,2% 76% ,6% ,7% 74% Med underlaget för kyrkoavgiften som grund beräknas den kyrkoavgift, som är församlingens största inkomstkälla. Kyrkoavgiften i S:t Görans församling har under hela den redovisade perioden varit 0:59 kr/skattekrona. En betydande del av kyrkoavgiften avgår dock till Kyrkofonden, som dels finansierar Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå, dels fördelar ekonomisk utjämning mellan Svenska kyrkans församlingar i landet. Detta framgår av följande tabell. 4. Arbetsmarknad Tillgängliga arbetslöshetssiffror är från Tabell 11 Öppet arbetslösa (2006) 637 personer (3,0%) Av församlingens invånare mellan år var ,0% förvärvsarbetande. År 2004 hade personer sin arbetsplats inom S:t Görans församling. År 2006 var antalet arbetsställen Av dessa hade 27 över 200 anställda. Några av de största arbetsplatserna inom församlingen är DN, Expressen, Fazer, Electrolux, Securitas, Farmacia, SL, Hornsbergsgaraget, Arla, 3, Stockholms CITY, Lärarhögskolan, Familjebostäder, Ledarna, Landstinget, Kommunen, VI, Resco och Capio S:t Görans sjukhus. Dessutom planeras i det nya området Lindhagen en mängd nya arbetsplatser. Idag är känt bl a att ett större köpcentrum planeras i området. Tabell 10 Intäkt av kyrkavgift samt ekonomisk utjämning År Kyrkoavgift Ekonomisk Disponibelt för utjämning församlingen tkr tkr tkr Kommentar Inflyttningen av yngre, väletablerade personer i församlingen har under perioden skapat förutsättningar för en god tillväxt av skatteunderlaget. Under den senare delen av perioden har andelen kyrkotillhöriga minskat påtagligt. Tillväxten i underlaget för kyrkoavgiften är betydligt lägre än den totala tillväxten i skatteunderlaget. Andelen underlag för kyrkoavgiften i förhållande till det totala skatteunderlaget har minskat från 83% till 74% under den redovisade perioden. 5. Nybyggnation Inom S:t Görans församling sker omfattande planering av ny bebyggelse. I området Stadshagen-Kristineberg- Lindhagen planeras cirka nya bostäder och ett antal arbetsplatser kvm lokalyta kan komma att erbjudas för näringsverksamhet och liknade. Områdets befolkning kan därigenom komma att ökas från till minst och motsvarande ökning kan komma att ske för antalet arbetande i området. Samlokalisering av bostäder och arbetsplatser i området möjliggör att kommunikationer och fungerande affärsoch restaurangverksamhet kan betjäna såväl både en dag- som en kvälls- och helgbefolkning. Stadsdelen kommer att präglas av innerstadsstruktur, likt den i Vasastan och kommer att byggas samman med östra Kungsholmens stadsstruktur. Idrottsverksamheten kommer alltjämt ha en framträdande roll i området. Dessutom planeras en ny stadsdelspark i området. 12 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

13 6. Utbildningssamhället och en assistent i sjukhuskyrkan. Dessa samverkar i ett arbetslag med en pastor från evangeliska frikyrkan. Dessutom finns vid sjukhuset den sjukhuspräst som ansvarar för norra Stockholms sjukhussjälavård inom psykiatrin. På Stockholms sjukhem finns även en sjukhuspräst, som arbetar med stiftet som huvudman. Skolor i S:t Görans församling Skola kategori/årskurs Kullskolan LM 0-5 Klastorpsskolan LM 0-5 Fridhemsskolan LM 0-5 Sonja Kovalerskiskolan LMH 0-9 friskola Lunaskolan LMH 0-9 friskola Sverigefinska skolan LMH 0-9 friskola Stefansskolan LMH 0-9 friskola DiStra-skolan H 7-9 friskola Rålambshovsskolan H 6-9 Stadshagsskolan MH 4-9 S:t Görans gymnasium G Thorildsplans gymnasium G Andreasgymnasiet G friskola Atleticagymnasiet G friskola Lärarhögskolan Äldreboende Alströmerhemmet, Fridhemsgatan 58 Fridhemmet servicehus, Fridhemsgatan 58 Mariebergs äldreboende, Wivalliusgatan 17 Solbackens äldreboende, Stadshagsvägen 5 Fredhällshemmet, Fredhällsgatan 12 Borgargården, Rålambsvägen 66 Kristinebergsgården, Love Almqvists väg 14A S:t Göransgården, Welanders väg 7 Stiftelsen Isaak Hirschs Minne, Igeldammsgatan 2-8 Vid dessa äldreboende bedriver församlingen verksamhet i form av andakter, samlingar och besök. Ett stort antal entreprenörer för hemtjänst och personlig assistans finns också i församlingen. 7. Sjukvårdens struktur Inventering över sjukhus, sjukhem och äldreboende i S:t Görans församling Sjukhus Capio S:t Görans sjukhus (bassjukhus med akutsjukvård och privata kliniker) Norra Stockholms psykiatri med akutmottagning och vårdavdelningar; Stockholms läns landsting StockholmsGeriatriken; Stockholms läns landsting Beroendecentrum Stockholm; Stockholms läns landsting Stockholms Sjukhem (bl a palliativ vård och hospice) Vid S:t Görans sjukhus verkar under församlingens ansvar sjukhuskyrkan. Där finns idag en sjukhuspräst 8. Kris- och katastrofplanering En kris- och katastrofberedskapsplan togs fram under 1990-talets senare hälft avseende på enstaka katastroftillfällen, större katastrofer och kyrklig beredskap i händelse av krig. Denna kommer att uppdateras i samband med att församlingsinstruktionen fastställs. Vid S:t Görans sjukhuskyrka finns också kompetens inom detta område, i det Psykiska Katastrof Ledningsarbetet (PKL) som bedrivs i samverkan med Stockholms övriga sjukvård, polis, brandförsvar och kommunal beredskapsverksamhet. Församlingsinstruktion S:t Görans församling 13

14 9. Församlingens organisation Förutom förtroendevalda och anställda består församlingens organisation också av frivilliga 9.1 Förtroendevalda S:t Görans församling utgör sedan 1 maj 1925 ett eget pastorat. Ända sedan församlingens tillblivelse 1925 har ett kyrkoråd varit verkställande och beredande organ, kyrkostämma var beslutande organ fram till 1932 därefter har kyrkofullmäktige varit beslutande. Under de första åren handlades vissa frågor i gemensamt kyrkoråd med Kungsholms församling. Under årens lopp har olika utskott och kommittéer tillsatts av kyrkorådet för att bereda och följa upp antingen särskilda frågor eller särskilda verksamhetsområden. Beslutsorganisationen idag består av kyrkofullmäktige med 25 ordinarie ledamöter och halva antalet ersättare, vilket väljs vid allmänna och direkta val vart fjärde år. Kyrkofullmäktige sammanträder i regel två gånger om året, dels på våren för att bl a fastställa årsredovisning och besluta om ansvarsfrihet för kyrkorådets ledamöter, dels på hösten för antagande av budget för kommande år. Sammansättningen av kyrkofullmäktige innevarande mandatperiod ( ) framgår nedan: Nomineringsgrupp mandat Andel Moderata Samlingspartiet 10 40% Kyrka och Församling 8 32% Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 7 28% Summa: % allmänna ärenden och ett personalutskott för beredning av personalärenden. Personalutskottet utgör också församlingens förhandlingsdelegation. Under innevarande mandatperiod är de båda utskotten sammanslagna till ett. Alla nomineringsgrupperna är representerade i utskottet. Enligt en tämligen långtgående delegationsordning kan många beslut av löpande karaktär fattas av församlingens båda arbetsledare, kyrkoherden och kanslichefen. Även budgetansvar är delegerat till verksamhetsansvariga, så att ekonomiska beslut fattas inom respektive verksamhet inom ramen för den av kyrkofullmäktige fastställda budgeten. 9.2 Medarbetare Församlingen har 29 inrättade tjänster, varav tre är deltidstjänster. Kyrkoherden är chef för all personal inom den s k församlingsvårdande verksamheten, medan kanslichefen är chef för övrig personal. Kanslichefen är direkt underställd kyrkorådet. Personalansvar för olika befattningar framgår nedan. A. Församlingsvårdande verksamhet Chef: Kyrkoherden Personal: 6 komministrar, varav 1 sjukhuspräst och 1 vakant 2 organister 3 diakoner 2 församlingspedagoger 1 assistent i sjukhuskyrkan 1 församlingsassistent 1 kommunikatör/informatör 1 kyrkoskrivare B. Övrig verksamhet Chef: Kanslichefen Personal: 1 kamrer 1 kansliassistent, 50% 1 1:e kyrkvaktmästare 3 kyrkvaktmästare, varav 1 är 50% fastighetsskötare och 1 arbetar 50 % 1 kolumbarievaktmästare 1 husmor, 75% 2 städare Kyrkofullmäktige utser en styrelse, kyrkorådet, såsom beredande och verkställande organ. Kyrkorådet har åtta ordinarie ledamöter, varibland kyrkoherden är självskriven. I kyrkorådet har moderaterna tre ledamöter, Kyrka och Församling två och socialdemokraterna två. Kyrkorådet har tillsatt två utskott för beredning av ärenden, nämligen ett arbetsutskott för beredning av En tjänst som städare är för närvarande vakant och ersätts med städbolag. Inom församlingens ram verkar dessutom en stiftsadjunkt inom sjukhuskyrkan psykiatriska vård. Andelen kvinnor bland den ordinarie personalen är (2006) 75% och andelen män 25%. Förutom förtroendevalda och anställda består församlingens organisation också av frivilliga. Se vidare Församlingsinstruktion S:t Görans församling

15 10. Inventering och undersökningar 7 av 10 uppfattade församlingen som välkomnande om hand av hemmavarande maka/make. Sjukhusvården är snabb och trycket på den hemmavarande stort. Många är därför i behov av avlastning. Utbudet av aktiviteter och nya rön om barns utveckling och uppfostran är stort idag, inte minst för småbarnsföräldrar. Kravet på att snabbt vara tillbaka på arbetsmarknaden är högt och många beskrivs drabbade av en vilsenhet i livet. Hur ska jag prioritera? Vad är viktigt i mitt liv? 10.1 Sammanfattning av Diakonal inventering 2006 S:t Görans församling genomförde 2006 en diakonal inventering där företrädare för bl a socialtjänst, polis, skola, landsting och frivillig organisationer intervjuats i syfte att kartlägga aktuella behov, resurser och samverkansformer samt förväntningar på S:t Görans församling. Resultatet från inventeringen jämfördes också med tidigare genomförda inventeringar (1996 samt 2001) för att se utvecklingen över tid. I 2006 års inventering framkom att den psykiska ohälsan ökat dramatiskt. Ökningen tycks speciellt lavinartad för unga personer vilket skulle kunna bero på de ungas sena inträde på arbetsmarknaden. På Kungsholmen talas det också om unga människor i karriären, med stora lån och höga krav både på sig själva och andra, som tidigt sliter ut sig psykiskt. Drogmissbruket har fortsatt att öka, främst gäller det alkohol och gruppen unga. Våldet har också ökat och ses ofta kopplat till alkoholen. Våldet i hemmet har också ökat. Barnmisshandeln på Kungsholmen uttrycks som oroväckande och många barn beskrivs bevittna våld. Svårigheter på arbetsmarknaden är ett stort problem. För att ha en möjlighet idag krävs tidigare erfarenheter, något många har svårt att få då redan en praktikplats är svår att hitta. Människor som upplevs udda beskrivs därför ha än svårare och ofta falla mellan stolarna på olika myndigheter. Segregationen tycks ha brett ut sig på flera sätt. Generellt sett beskrivs en polarisering av den sociala välfärden där majoriteten av befolkningen har fått det bättre men där vissa inte har fått ta del av den förbättrade utvecklingen. Ekonomiska svårigheter har beskrivits i tidigare inventeringar och nämns även nu, kanske särskilt vad gäller tandvård och bostadsproblem. Hemlösheten har ökat både på Kungsholmen och i hela Sverige. Gruppen äldre minskar men av dem som är kvar hemma har många omfattande omvårdnadsbehov. Dessa tas ofta 10.2 Sammanfattning av undersökning av kännedom och förväntningar hos församlingstillhöriga 2006 Under 2006 genomförde SKOP, Skandinavisk opinion ab, på uppdrag av S:t Görans församling en intervjuundersökning bland medlemmar i S:t Görans församling. om bl a kännedom och förväntningar bland medlemmar i i S: t Görans församling. Denna undersökning kallas genomgående i denna instruktion för Skop-undersökningen. Totalt intervjuades 603 personer i åldrarna 18 till var kvinnor, 241 män. Var tionde intervjuperson var mellan 18 och 25 år. Över hälften av de intervjuade var mellan 26 och 44 år och en fjärdedel var mellan 45 och 64 år. Resterande var 65 till 78 år gamla. Några huvuddrag i undersökningen 3 av 4 uppgav att de var medlemmar i Svenska kyrkan för att de ville vara med och bevara kulturarvet. Nästan lika många uppgav att de var medlemmar för att få del av de kyrkliga handlingarna såsom dop och vigsel. Nära hälften uppgav att de var medlemmar för att stödja kyrkans sociala arbete. Drygt 3 av 10 uppgav kristen övertygelse och 1 av 4 uppgav att de var medlemmar för att få del av verksamheter kyrkan erbjuder. En femtedel av de intervjuade (20 procent) har även angett andra skäl till sitt medlemskap, bl a tradition. Många har alltså angett flera skäl till sitt medlemskap i Svenska kyrkan. Äldre och de som haft kontakt med församlingen relativt nyligen angav i högre utsträckning än unga och de utan kontakt med församlingen att de var medlemmar för att de kände samhörighet och på grund av kristen övertygelse. Kvinnor samt de med barn under 18 år var i högre grad än män och de utan hemmavarande barn medlemmar för att få del av de verksamheter kyrkan erbjuder. Den verksamhet som de tillfrågade tyckte var viktigast var den bland gamla, sjuka, behövande och utsatta. Därefter kommer de kyrkliga handlingarna följt av att erbjuda tid för enskilt samtal samt att ge vägledning i livsfrågor. Minst viktigt ansågs gudstjänster att vara. Församlingsinstruktion S:t Görans församling 15

16 På en skala 1 till 5, där 5 är mycket viktigt så är det ingen verksamhet som hamnar under ett medelvärde på 2,9. 3 av 10 intervjupersoner angav att de kände till S:t Görans församling och dess verksamheter bra. 3 av 10 kände till verksamheten ganska dåligt och 4 av 10 intervjuade uppgav att de kände till S:t Görans församling och dess verksamheter mycket dåligt. 2 av 5 uppgav att de hade haft kontakt med eller besökt församlingen under de senaste två åren. Yngre, medlemmar utan hemmavarande barn samt de som bott kort tid i församlingen i högre utsträckning än äldre, barnfamiljer och de som bott längre tid i församlingen inte haft någon kontakt med församlingen under de två senaste åren. Av de som haft kontakt med församlingen de senaste två åren uppgav en klar majoritet, 3 av 4 att de blivit bra bemötta av församlingen vid den senaste kontakten. För nästan hälften av de intervjuade har det blivit mer angeläget att bearbeta livsfrågor under de senaste 10 åren. 7 av 10 uppfattade församlingen som välkomnande. En av tio uppfattade församlingen som tillsluten. Knappt hälften av de intervjuade uppfattade församlingen som synlig och nutidsorienterad. En tredjedel valde istället att beskriva församlingen som osynlig och gammeldags. Äldre tyckte i högre grad än yngre att församlingen var synlig och nutidsorienterad Sammanfattning av utredning om sjukhuskyrkan framtid 2006 En utredning om sjukhuskyrkans framtid i Stockholms stift genomfördes av Öhrlings revisionsbyrå på uppdrag av Stockholms stift. Utredningen hade som syfte att ta fram underlag för att kunna bedöma behov och förväntningar på sjukhusverksamheten, se över roll- och ansvarsfördelningen mellan församling, landsting och stift. Dessutom avsåg utredningen att ta fram underlag för vilka uppgifter och insatser sjukhuskyrkoteamen skall utföra samt vilka effekter som arbetet bör uppnå samt hur finansieringen skall ske. De församlingar som varit aktuella i undersökningen är de med stora sjukhus. S:t Görans församling har det stora S:t Görans sjukhus inom sitt område och därför ingått i undersökningen. Man fann i undersökningen att värdefull och professionell kompetens finns inom sjukhuskyrkan och att detta arbete också fungerar som ett viktigt profilområde och varumärke för Svenska kyrkan. Sjukhusvården har under senare år kraftigt utvecklats och omvandlats. Samtidigt har ansvarsfördelningen förändrats liksom de ekonomiska förutsättningarna. Utredningsgruppen från Öhrlings tog fram vad de kallade en förstudierapport som angav förändringsarbetets fortsatta inriktning och utvecklingsområden som bör beaktas i den fortsatta arbetsprocessen för sjukhuskyrkoarbetet i Stockholm. S:t Görans församling deltar i det fortsatta arbetet genom att ha representation i den arbetsgrupp som skall ta fram riktlinjer och handlingsplan för att möjliggöra en fortsatt effektiv och väl fungerande sjukhuskyrka utifrån de nya förutsättningar som sjukvården idag har och den rollfördelning som råder mellan olika aktörer inom kyrkan och mellan kyrkan och landstinget 11. Analys Församlingen behöver fortsätta öka kommunikation och marknadsföring av de aktiviteter som bedrivs och de forum och mötesplatser som erbjuds S:t Görans församling har under den senaste tioårsperioden påtagligt förändrat karaktär befolkningsmässigt. Från att ha varit en församling med en i huvudsak äldre befolkning är idag över hälften av de boende i åldern tjugo till fyrtiofem år. Även om åldersgruppen framöver mellan fyrtiofem till sextiofem kommer att öka några procent kommer ändå runt hälften av befolkningen att vara i den tidigare åldersgruppen. I denna yrkesverksamma åldersgrupp noterar vi en ökad stress vad gäller arbetssituationen med följande ohälsa för individen och dennes anhöriga och framförallt barn. Här kan församlingen samverka med stadsdelsnämnden för att hitta former för möta detta samt ge möjligheter till olika former av stöd och samtal. En kraftig ökning kan noteras vad gäller antalet barn i åldern noll till sex år liksom av barn i konfirmandåldern. Här blir det viktigt att se till att de tillhörigas barn döps, 16 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

17 de unga konfirmeras och att det finns former att se till att barn och unga kan växa och utvecklas i sin kristna tro samt att bygga relationer med förskolor och skolor i församlingen. Församlingens äldre befolkning minskar starkt och som en följd av detta reduceras behovet av vård och omsorg. Omprioriteringar vad gäller församlingens äldrearbete och dess inriktning kommer att behöva ske under de närmaste åren. Bostäderna inom församlingen utgörs huvudsakligen av små lägenheter och församlingsborna domineras av högutbildade personer i enpersonshushåll. Ökade insatser för att nå de unga och vuxna i församlingen blir en viktig fråga inför framtiden särskilt då kontakter med socialtjänsten noterar en ökande ensamhet bland de boende. Antalet arbetsplatser ökar påtagligt i församlingen liksom antalet nya bostäder. Idag bor och verkar ungefär lika många människor i församlingen, nämligen cirka Den ökande inflyttningen till församlingen kräver en handlingsplan och en strategi för hur vi kommunicerar med denna nya grupp i församlingen och vilka mötesplatser vi erbjuder. Samtidigt är detta en väsentlig del av kyrkans liv. Gudstjänsten är förutom det tydligaste tecknet på en kristen gemenskaps närvaro också en viktig mötesplats för att dela andlig gemenskap i ett lokalt område och uttrycka kristen tro där. 28 % angav att de har en kristen övertygelse. Denna relativt höga procentsats avspeglas inte i deltagandet i församlingens gudstjänster. Här har församlingen en uppgift att skapa ett gudstjänstliv som kan upplevas meningsfullt och givande för en större del av församlingsborna än som sker idag. Förrättningar anses viktiga av de flesta tillfrågade i undersökningen och dessa gudstjänster är viktiga att genomföra professionellt och med omsorg. Församlingens invånare uppvisar ett intresse för vår omvärld, de internationella frågorna och miljöfrågorna anses väsentliga. Här måste församlingen se över hur vi i dialogform kan bearbeta dessa stora och för framtiden viktiga frågor samt presentera vad vi vill och kan bidra med i det samtalet. Bland cirka hälften av de tillfrågade i SKOP-undersökningen angav att det blivit viktigare att bearbeta livsfrågor de senaste åren. Församlingen bör här kunna finnas med som samtalspartner i bearbetandet av dessa frågor. Församlingen behöver fortsätta öka kommunikation och marknadsföring av de aktiviteter som bedrivs och de forum och mötesplatser som erbjuds. Detta då många människor inte vet vad församlingen idag gör eller vill. Människor kan vara kyrkotillhöriga av specifikt formulerade skäl, såsom tradition eller diakonala skäl. Med dessa grupper behöver församlingen medvetet kommunicera på olika sätt. Församlingens hemsida på Internet måste användas mer aktivt och olika former för kommunikation och relation måste ses över. Behovet av människor som utför frivilliga insatser i församlingen kommer att öka under de kommande åren. Här behövs förnyade former och strategier för att se till att ett ökat frivilligarbete stimuleras i olika verksamheter i församlingen. En ökad samverkan med andra församlingar kommer med nödvändighet att ske under de kommande åren. Detta då storstadssituationen med människors ökade rörlighet och de olika församlingarnas specifika inriktningar kommer att kräva det. Dessutom blir det viktigt att agera ekumeniskt för att få kristen trovärdighet lokalt liksom att visa på den världsvida kyrkans vikt och betydelse. Gudstjänster är inte en prioriterad del av församlingens verksamhet för de tillfrågade i SKOP-undersökningen. Församlingsinstruktion S:t Görans församling 17

18 12. Församlingens uppgift Församlingens uppgift är att fira gudstjänst, bedriva diakoni, undervisning och mission Det är också viktigt att församlingen fortsätter att utveckla sina nätverk så väl lokalt-socialt som ekumeniskt så att människor kan stöttas och hänvisas till sammanhang där de på bästa sätt kan känna sig hemma och fungera. När det gäller det ökade antal barn vi ser kommer att finnas i församlingen under de närmaste åren är det viktigt att möta dessa vid skolor och förskolor, bjuda in dem till olika samlingar och grupper, samt att se till att dop och konfirmandfrekvensen hålls hög och ökar. Detta kommer rent praktiskt att innebära att en konkret verksamhetsplan tas fram för hur vi når barnen i skolorna och med vad. En ökad satsning på att nå föräldrar till nyfödda och ungdomar i konfirmandåldern kommer också att ske. När det gäller det sociala arbetet med barn och deras föräldrar kan detta till viss del med fördel ske i samverkan med socialtjänstens familjeenhet. Församlingens uppgift är att fira gudstjänst, bedriva diakoni, undervisning och mission. Det är ett gemensamt uppdrag med fyra delar som går in i varandra. Utifrån omvärldsanalys, diakonal inventering och SKOP-undersökning har arbetsgrupperna för de olika delarna av uppdraget framtagit det material som presenteras här. En viktig del i arbete var också att se hur församlingen kan arbeta med att ta emot de nyinflyttade i församlingen och det ökande antalet barn, samt se hur vi kan arbeta för att stimulera frivilliga att verka i församlingen. Detta presenteras kort först här nedan Nyinflyttade Under de närmaste åren kommer troligen församlingens invånarantal att dramatiskt öka genom att planerad och redan påbörjad nybyggnation av lägenheter kommer att ske. Detta framgår tydligt i de prognoser som presenteras i omvärldsbeskrivningen på sidan fem och sex. Det är viktigt att församlingen möter dessa nyinflyttade så att de lär känna församlingen, vet vad församlingen gör och vill och att de hittar till de mötesplatser församlingen erbjuder. Det är därför viktigt med en fungerande kommunikation med de nyinflyttade. Här är allt ifrån välkomsthälsning vid inflyttningen till att bli inbjuden till gudstjänst eller konsert eller annat evenemang där de nyinflyttade är i fokus viktigt att genomföra Frivilliga En viktig uppgift inför framtiden är att se över och utveckla arbetet med frivilliga i församlingen. Vi vill utveckla mötesplatser där ansvarstagande och mognad i relationerna gör att flera vill erbjuda sig att åtaga sig frivilliga uppgifter. För att detta skall kunna ske bör en församlingsövergripande ideell verksamhets struktur skapas. En frivilliggrupp bör tillsättas för att ta fram en struktur för församlingens frivilligarbete, med avseende på rekryteringsmodell, broschyrer, information, utbildning och handledning av frivilliga, lämpliga områden och projekt för frivilligarbete. En eller ett par medarbetare får i samband med detta arbete därefter i uppgiften att ta emot, intervjua och lotsa frivilliga till lämpliga verksamheter i församlingen. Det är viktigt att detta arbete är en ständig process där såväl utvärdering och uppföljning kontinuerligt sker för att utveckla arbetet med frivilliga och få dem att bli en naturlig och väl fungerande del av vår församling i samarbete med anställda och förtroendevalda. Varje medarbetare bör i framtiden vara beredd att samverka med frivilliga i sina olika verksamheter och grupper. Det är bara fantasin som sätter gräns för i vilken omfattning frivilligarbetet kan utvecklas och fungera i S:t Görans församling. Så kallad fadderverksamhet kan här vara ett sätt att ta emot och följa upp de nyinflyttade, vad gäller information, såväl personligt som områdesmässigt. 18 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

19 13. Församlingsinstruktion Gudstjänst Gudstjänsten är både ett uttryck för och ett formande av den kristna trons innehåll. Förhållandet mellan tron, bönen och läran kommer till uttryck i gudstjänsten Varför? I S:t Görans församling vill vi ta fasta på att gudstjänsten är ett gensvar på Guds handlande med människan, en spontan yttring av att hon tar emot Guds nåd. Gud är närvarande i våra liv genom skapelsen, frälsningens erbjudande och genom uppehållandet av allt levande. Gudstjänsten är en följd av att Gud söker och berör skapelsen och oss människor och att vi människor söker Gud. Gudstjänsten i församlingen har också som grund behovet av gemenskap mellan människor, vilket stämmer väl överens med bibelns och den kristna traditionens syn på församlingen som en gemenskap, människor som möts. Gudstjänsten har den religiösa människans behov av rit som förutsättning. Religiös tro för med sig ett behov av att uttrycka sig i gemensamma, upprepade och livstolkande handlingar. Gudstjänsten är det tydligaste tecknet på en kristen gemenskaps närvaro i ett lokalt område. Gudstjänsten är både ett uttryck för och ett formande av den kristna trons innehåll. Förhållandet mellan tron, bönen och läran kommer till uttryck i gudstjänsten För vilka? Vi vill i våra gudstjänster arbeta för att skapa gudsmöten. Därför är det viktigt att hålla samtalet om vad gudstjänst är levande. I församlingen möts allt från vana gudstjänstfirare till människor med nyfunnen tro, tillfälliga besökare och intresserade sökare. Förtroendevalda, lekmän och anställda har till uppgift att hela tiden aktiv arbeta med gudstjänsten för att den ska tala till alla dessa olika människor. Vi ser gudstjänsten som först och främst liturgi, det vill säga något man gör tillsammans, till skillnad från ceremoni, något man tittar på. Församlingens anställda är resurspersoner med kunskap och erfarenhet, men har inget eget mandat att forma gudstjänstlivet i församlingen. Gudstjänsten måste vara öppen för påverkan och inflytande från alla som firar den, i första hand för Kyrkans tillhöriga, men även för andra intresserade Hur? Samtalet om vad gudstjänst är ska hållas aktivt och levande. Utgångspunkten för detta samtal är, förutom Den svenska kyrkohandboken och den kyrkliga traditionen, den tradition som finns inom församlingen och de erfarenheter som finns hos de människor som firar gudstjänst här. Vi vill att de gudstjänster som firas ska ha kontinuitet och igenkännande som grund. Moment som bibelläsning, förkunnelse, musik, psalmsång, böner, sakramenten, gemenskap och deltagarnas rörelse i rummet är grundstenar i gudstjänsten. Våra gudstjänster ska ständigt röra sig mellan det invanda, etablerade och det nya, experimenterande Gudstjänsten vill vi i vår församling forma i dynamiken mellan trygghet och förändring, mellan tradition och förnyelse. Därför ska huvudgudstjänsten, som vi firar på söndagar och helgdagar klockan elva, vara representativ för hela församlingen. Den ska vara öppen för det fortsatta förändringsarbetet och för nya impulser, i takt med att den gudstjänstfirande församlingen förändras. Mässa skall firas vid minst hälften av alla huvudgudstjänsttillfällen. Vid sidan av huvudgudstjänsten vill vi fira andra typer av gudstjänster, med alternativa former och uttryck vid olika tider under veckan och året. Huvudgudstjänsten och dessa övriga gudstjänster, även de kyrkliga handlingarna, ska hela tiden berika och forma varandra genom det fortsatta arbetet från lekmäns och anställdas sida. De kyrkliga handlingarna är viktiga gudstjänster för de kyrkotillhöriga. Dessa bör utformas och utvecklas med omsorg och stor lyhördhet för de inblandade. Kyrkliga handlingar föregås alltid av ett möte med berörda och eventuellt också en uppföljning om detta är lämpligt. Våra gudstjänster ska ge igenkännande, dels att former återkommer, dels att människors vardag finns med i liturgin, förkunnelsen och förbönen. Musiken utgör en viktig del av gudstjänsten och musikaliska inslag bör ingå i stort sett i alla gudstjänster. I huvudgudstjänsten bör, förutom liturgiska sångpartier och psalmsång, även ingå medverkan av kör eller solist, vokal eller instrumental. Församlingen bör fortsätta att Församlingsinstruktion S:t Görans församling 19

20 verka för att körer för olika åldersgrupper och olika förkunskapsnivå finns och att dessa har en anpassad och god repertoar vid gudstjänsterna. Församlingens konsertutbud bör utformas med sikte på mångsidighet och kvalitet samt i god kyrkomusikalisk anda. Konserter kan dessutom ge möjlighet för körerna att framföra verk som är för omfattade för att rymmas i söndagens gudstjänster. Konserter kan också i många fall fungera som gudstjänst eller ha formen av musikgudstjänst. 14. Församlingsinstruktion Undervisning 13.4 Framtiden Gudstjänsten vilar på en stadig och månghundraårig grund, men är också ständigt ny. Att uppfatta gudstjänsten som föränderlig menar vi är förutsättningen för att hålla den levande och dynamisk. Huvudgudstjänsten innehåller många fasta moment, men inom dessa finns även utrymme för frihet och nyskapande. De andra gudstjänsterna kan utformas på ett ännu friare sätt. Detta vill vi uppnå genom att skapa former för samtal både om vårt gudstjänstfirande och för planering och genomförande av de gudstjänster vi har i församlingen. Det gäller i första hand huvudgudstjänster och övriga gudstjänster, men i ett längre perspektiv även våra kyrkliga handlingar. Gudstjänster firas även på sjukhem, sjukhus och äldreboenden. De som inte har möjlighet att själva ta sig till kyrkan erbjuds kyrktaxi. Under de kommande åren kommer följande aktiviteter Under att genomföras de kommande i S:t åren Görans kommer församling: följande aktiviteter att genomföras i S:t Görans församling: - Nyinflyttade inbjuds till gudstjänst eller konsert. - Nyinflyttade inbjuds till gudstjänst eller konsert. - Utvärdering varje år av församlingens gudstjänster. Den samling ska - Utvärdering vara inriktad varje på det år som av församlingens redan görs och gudstjänster. att utvärdera det. Den Denna samling samling ska vara inriktad ska rikta på sig det till som en snävare redan görs grupp och lekmän, att utvärdera anställda det. och Denna förtroendevalda. samling ska rikta sig till en snävare grupp lekmän och anställda. - Återkommande förklarande gudstjänster med efterföljande samtal - Återkommande kommer att genomföras. förklarande gudstjänster med efterföljande samtal kommer att genomföras. - Inbjudan till olika mindre grupper som arbetar med gudstjänstens - Inbjudan förberedelse till olika och mindre firande. grupper Här kan som lekmän, arbetar anställda med gudstjänstens och förtroendevalda tillsammans och firande. arbeta Här kan med lekmän församlingens och anställda gudstjänster. tillsammans Grupperna arbeta med förberedelse församlingens kan ta ansvar gudstjänster. för gudstjänstens Grupperna olika moment; kan ta ansvar textläsning, för gudstjänstens förkunnelse, moment; psalmval, textläsning, musik, förbön förkunnelse, och det psalmval, liturgiska musik, agerandet. förbön Deltagare och det olika liturgiska i församlingens agerandet. olika Deltagare verksamheter i församlingens uppmuntras olika att verksamheter medverka i dessa uppmuntras delar av att gudstjänsten. medverka i dessa En grupp delar kommer av gudstjänsten. att arbeta En med grupp att utveckla kommer att arbeta församlingens med att utveckla gudstjänster. församlingens gudstjänster. -Huvudgudstjänst på på söndagar och och kyrkliga kyrkliga helgdagar klockan klockan elva elva och andra och andra former former av gudstjänst av gudstjänst på alternativa på alternativa dagar dagar och tider. och tider. - - Ekumeniska gudstjänster och och konsertkvällar firas firas under under året. året. - - Temagudstjänster firas firas ibland ibland som som huvudgudstjänst och och ibland ibland vid vid andra tillfällen. andra tillfällen. Undervisning är ett sätt att möta människor i samtal om Gud och livet och ett medel för kyrkan att ge kunskap om den kristna tron 14.1 Varför? Det är viktigt att S:t Görans församling erbjuder sammanhang där människor i alla åldrar kan växa i sin kristna tro. Ofta saknas en kunskap om kristen tro och liv men det saknas inte intresse. Undervisning handlar om lärande. Ett lärande som pågår hela livet. Sekulariseringen som det ofta talas om har idag ersatts av en sakralisering, det vill säga ett sökande och intresse för det heliga. Grundsyn Definition av begreppet undervisning Undervisning är ett sätt att möta människor i samtal om Gud och livet och ett medel för kyrkan att ge kunskap om den kristna tron. Människosyn - Varje människa är unik - Alla människor söker en helhet d.v.s. ett sammanhang och en mening. Mönster som kan ge svar på de existentiella frågorna och göra världsbilden hel - Varje människa har behov av kärlek/samspel med andra människor för att må bra 14.2 För vilka? Vår verksamhet riktar sig till dem som bor och vistas i församlingen. Med generellt fokus på: - Icke döpta - Icke konfirmerade - Nyinflyttande 20 Församlingsinstruktion S:t Görans församling

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015 Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Innehåll Starrkärr-Kilanda församling... 3 Historik... 3 Nutid... 3

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Församlingsinstruktion 2014 Oscars församling innehåll

Församlingsinstruktion 2014 Oscars församling innehåll Församlingsinstruktion 2014 Oscars församling innehåll Omvärldsanalys sid 2 Gudstjänst sid 3 Undervisning sid 4 Mission sid 4 Diakoni sid 5 Slutord sid 6 Omvärldsbeskrivning historik och omvärld Oscars

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR LINDESBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR LINDESBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR LINDESBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT 1. INLEDNING 1.1. FÖRSAMLINGEN Lindesbergs församling består av tätorten Lindesberg och Vedevåg, och där tillhörande jordbruksoch skogsområden.

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT Linköpings Berga församling FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT Godkänd av Linköpings Berga kyrkoråd och kyrkoherde Anders Arin 2006-12-06 DISPOSITION OCH STRUKTUR

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Definitioner 1 Församlings- och främjandeuppgifter 1.1 Pedagogiska uppgifter mm

Definitioner 1 Församlings- och främjandeuppgifter 1.1 Pedagogiska uppgifter mm Definitioner 1 Församlings- och främjandeuppgifter 1.1 Pedagogiska uppgifter mm 1101 Församlingspedagog Arbetstagare med församlingspedagogutbildning som svarar för planering av och medverkar i församlingens

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Innehållsförteckning Förord 3 1. Kyrkorna tillsammans på universitet och högskola 5 2. Vision

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Du betyder mer än du tror! Några ord om varför du är viktig för Svenska kyrkan

Du betyder mer än du tror! Några ord om varför du är viktig för Svenska kyrkan Du betyder mer än du tror! Några ord om varför du är viktig för Svenska kyrkan KONSERTER MÄSSOR SAMTAL SOPPLUNCHER MUSIK BIBELSTUDIRER KURSER GUDSTJÄNSTER VISNINGAR CAFÉ UTSTÄLLNINGAR QIGONG I Vasastans

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

1. Öppen och fördomsfri kyrka

1. Öppen och fördomsfri kyrka Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK är ett nätverk som samlar liberaler engagerade i Svenska kyrkan. Vi m öjliggör för alla liberaler oavsett partipolitisk tillhörighet att vara förtroendevalda i Svenska

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Ås kyrkogård på södra Öland En gemensam hållning gemensam pastoral Hur vi möter människor i samband med de kyrkliga handlingarna blir allt mer betydelsefullt.

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2015-02-02 1 (6) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum måndagen den 2 februari 2015 klockan 19.00 20.20 Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Övriga Utses justera Gerhard Nuss, Josephine

Läs mer

Svenska Kyrkan i Malmö

Svenska Kyrkan i Malmö Svenska Kyrkan i Malmö Katarina Egfors-Härnring, kyrkoherde Mia Möller, diakon Lars Micael Adrian, kanslichef Karin Rosvall, kommunikationsstrateg 16 församlingar 140 000 medlemmar Svenska Kyrkans sociala

Läs mer

Kansliet, Kyrkogränd 14, Tyresö

Kansliet, Kyrkogränd 14, Tyresö SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkoråd Sida 1 (6) Plats och tid Beslutande Bollmoradalens församlingscentrum, sammanträdesrummet. onsdagen den 29 januari 2014, kl 18.00 19.10 Iréne Pierazzi,

Läs mer

S:T GÖRANS FÖRSAMLING Org.nr 252000-0643

S:T GÖRANS FÖRSAMLING Org.nr 252000-0643 S:T GÖRANS FÖRSAMLING Org.nr 252000-0643 BUDGET 2012 Långtidsplaner 2013-2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Verksamhetsplan 4 Resultatbudget 6 Driftbudget 7 Sammandrag av driftbudget utan interna poster

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum.

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum. 1 Veteaxet Jesus sa: Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Johannesevangeliet 12:24 Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2013-11-18 1 (6) Plats och tid Ledamöter Tjänstgörande ers Ersättare Övriga Åkersberga Kyrkliga Centrum 18 november kl.19.30-20.20 Leif Törnquist, Mia Hinndal Bellander, Lars Starkerud, Marianne

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2014-04-28 1 (8) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum måndagen den 28 april 2014 klockan 19.30 21.05 Ledamöter Gerhard Nuss, Josephine Emtevik, Birgitta Karlsson, Lars Starkerud, Leif Lanner,

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012 -research SKOP genomför regelbundna undersökningar bland invånarna i Göteborgs stad. Mellan den 16 och intervjuade 5 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten redovisas i denna rapport som i SKOP:s

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Protokollet är justerat 2014-04-16

Protokollet är justerat 2014-04-16 Plats och tid Närvarande Ej närvarande Övriga deltagande: Sammanträdesrummet i Aneby kyrka tisdagen den 08 april kl 16.00 20.30 Caroline von Wachenfelt, ordförande Göran Tranell Marianne Gustafsson Tjitte

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

stockholms domkyrkoförsamling

stockholms domkyrkoförsamling stockholms domkyrkoförsamling Är du säker eller osäker på om du ska anmäla dig? Läs det här först! Du och jag lever i en tid då trosfrågor kan upplevas förvirrande. Världen förändras och många uppfattningar

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Fo rsamlingsinstruktion

Fo rsamlingsinstruktion Fo rsamlingsinstruktion för Gottfridsbergs församling Linköpings domkyrkopastorat Linköpings stift Svenska kyrkan Koret i Ansgarskyrkan Beslutad av kyrkorådet 2012-12-03 1 Innehåll Öppenhet och fördjupning

Läs mer

HÄGERSTENS FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 Sammanträdesdatum KYRKORÅD 2011-09-27

HÄGERSTENS FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 Sammanträdesdatum KYRKORÅD 2011-09-27 HÄGERSTENS FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 Plats och tid Uppenbarelsekyrkan, Bäckvägen 34, kl. 19.00 Beslutande Richter Lars, ordförande Aspgren Göran Bergquist Tita Brorsson Bertil Johansson Agneta

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2015-04-28 1 (7) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum måndagen den 28 april 2015 klockan 19.00 20.25 Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Övriga Utses justera Gerhard Nuss, Josephine

Läs mer

Stadgar för yygården Gårdsförening

Stadgar för yygården Gårdsförening Förslag till stadgar i förening utan andelar Stadgar för yygården Gårdsförening Senast reviderade på föreningsstämma xxxx-xx-xx och extra föreningsstämma xxxx-xx-xx 1. FÖRENINGENS NAMN yygårdens Gårdsförening

Läs mer

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 -

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 - Begravningspastoral för Kropps pastorat - 1 - - 2 - Begravningsgudstjänsten Begravningens sammanhang kan sträcka sig under mycket långt tid. Från en allvarlig sjukdom till sorgetiden efter begravningsgudstjänsten,

Läs mer

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater Din röst spelar roll! Söndagen den 20 september 2009 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut i kyrkan de kommande fyra åren? Det handlar både om

Läs mer

Arkivet, Klockargården, Huddinge

Arkivet, Klockargården, Huddinge Plats och tid Tisdag 20 april kl 09.00-16.00 i Klockargården, Huddinge, 26-28 Onsdag 21 april kl 09.00-17.00 på Lida konferensanläggning, Tullinge, 29-36 Beslutande Jaan Ruusa i st f Gunilla Helmerson

Läs mer

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling reviderad april 2012 1 2 Handlingsplan för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som människor

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Fördjupat kyrkopolitiskt program, för Västerås Stift. Valet 2005.

Fördjupat kyrkopolitiskt program, för Västerås Stift. Valet 2005. Fördjupat kyrkopolitiskt program, för Västerås Stift. Valet 2005. 1. Därför är Svenska kyrkan viktig för socialdemokratin En stor majoritet av svenska folket tillhör Svenska kyrkan. Denna historiskt givna

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut de kommande fyra åren? Det

Läs mer

Förbundsordning för Region Värmland

Förbundsordning för Region Värmland KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2006-12-14 Ersätter: 2000-11-23 Gäller fr o m: 2006-12-14 Förbundsordning för Region Värmland Region Värmland -

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2011-11-30 1 (15) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum onsdagen den 30 november 19.30 21.30 Ledamöter Tjänstgörande ers Leif Törnquist, Lars Starkerud, Marianne Knutsson, Ulf Ellnebrant,

Läs mer

KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4

KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4 KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4 Första avdelningen: Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund... 5 1 kap. Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära... 5 Andra

Läs mer

2011 års församlingsinstruktion sidan 1 Slutversion 9 juni 2011. Församlingsinstruktion för Adolf Fredriks församling

2011 års församlingsinstruktion sidan 1 Slutversion 9 juni 2011. Församlingsinstruktion för Adolf Fredriks församling 2011 års församlingsinstruktion sidan 1 Församlingsinstruktion för Adolf Fredriks församling 2011 2011 års församlingsinstruktion sidan 2 INNEHÅLL 1. Presentation av Adolf Fredriks församling sidan 3 2.

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Malin Brown, sekreterare

Malin Brown, sekreterare Kyrkoråd 2011-11-10 1. Plats och tid Tomaskyrkan kl. 19.30-22.00 Beslutande Kärstin Brattgård, ordförande Maria Rahm Ulla-Britta Alm ersätter Madelaine Erlandsson Inger Persson Esther Surjan ersätter Nils

Läs mer

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2012-04-23 1 (12) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum måndagen den 23 april kl 19.30-21.15 Ledamöter Tjänstgörande ers Mia Hinndal Bellander, Lars Starkerud, Marianne Knutsson, Ulf Ellnebrant,

Läs mer

Carina Nilsson, kyrkoherde Margareta Wallberg, kyrkogårdschef Hans-Åke Carlsson, ekonom Arja Stenholm, kanslichef

Carina Nilsson, kyrkoherde Margareta Wallberg, kyrkogårdschef Hans-Åke Carlsson, ekonom Arja Stenholm, kanslichef LIDINGÖ FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1/6 Plats och tid S:ta Annagården, torsdagen den 30 maj 2013 kl. 19:00 Beslutande Enligt bilagda förteckning, bilaga 1 Övriga deltagande Carina Nilsson, kyrkoherde

Läs mer

Stig Lampinen (t) Monika Simu (c) Desirée Waranperää Krutrök (s) Roland Hemphälä, Kh

Stig Lampinen (t) Monika Simu (c) Desirée Waranperää Krutrök (s) Roland Hemphälä, Kh 1(5) Plats och tid: Beslutande: Församlingsgården, Övertorneå torsdagen den 22 januari 2015 kl: 09.00-12.00 Kent Alanentalo (t) Stig Lampinen (t) Monika Simu (c) Desirée Waranperää Krutrök (s) Roland Hemphälä,

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Föredragning vid Kyrkofullmäktige den 6 november. DEL 1 Att arbeta fram den nya organisationen

Föredragning vid Kyrkofullmäktige den 6 november. DEL 1 Att arbeta fram den nya organisationen Föredragning vid Kyrkofullmäktige den 6 november DEL 1 Att arbeta fram den nya organisationen Den lokala kyrkan och hela Svenska kyrkan i Malmö På väggen inne i mitt rum hänger en altartavla. Eller rättare

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Stadgar för Hovenäsets Intresseförening

Stadgar för Hovenäsets Intresseförening 1 Allmänna bestämmelser Stadgar för Hovenäsets Intresseförening 1. Föreningens namn Föreningens namn är Hovenäsets Intresseförening 2. Föreningens ändamål Föreningens ändamål är att verka för åretrunt-

Läs mer

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18 Januari Vecka 1 Torsdag 1 januari 11.00 Ekumenisk gudstjänst i Uddevalla kyrka Söndag 4 januari 11.00 Gudstjänst med nattvard Sönd. eft. nyår Guds hus Lars Widéll, Yvonne Eriksdotter Vecka 2 Tisdag 6 januari

Läs mer

Församlingsbladet. Sätila Hyssna. Okt. - Dec. 2013

Församlingsbladet. Sätila Hyssna. Okt. - Dec. 2013 Församlingsbladet Sätila Hyssna Okt. - Dec. 2013 Vad betyder det att vara en lärjunge? Vi befinner oss nu i gränslandet mellan sommar och höst. Många av oss kan med tacksamhet blicka tillbaka på en ovanligt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Sidan 1 av 6. Kyrkoråd

Sidan 1 av 6. Kyrkoråd Sidan 1 av 6 Kyrkoråd Datum 2014-01-28 Plats Vadstena församlingshem kl 17.00-19.05 Beslutande Ingemar Falk ordförande Inga Björklund ledamot Eva Malmberg Gudrun Bramstorp Hovnert Christer Casell tom 16

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Plats och tid Pastoratsgården Örslösa kl. 19.00 21.15 ande Kerstin Hennersten, ordförande Sture Eliasson Göran Kjörk Christina Fredriksson Inger Nyqvist Urban Sand Lennart

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKOFULLMÄKTIGE 2013-05-23 1 (7) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum torsdag den 23 maj kl 19.30-20.30 Ledamöter enligt bilaga 213 Tjänstgörande ers enligt bilaga 213 Ersättare enligt bilaga 213

Läs mer

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING Svenska kyrkan vill finnas som stöd och hjälp vid de viktiga ibland svåra situationer som livet ställer oss inför. Svenska kyrkan vill vara en trygghet i glädje

Läs mer

Församlingsinstruktion för Guldsmedshyttans församling

Församlingsinstruktion för Guldsmedshyttans församling Församlingsinstruktion för Guldsmedshyttans församling Mot slutet av sitt jordiska liv, sade Jesus till sina lärjungar: Mig är given all makt i himmelen och på jorden. Gå fördenskull ut, och gör alla folk

Läs mer

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Stadgar Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Org. Nr. 889201-0466 Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com Stadgar för lokalföreningar antagna

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Norra Mellby församling BEGRAVNINGSPASTORAL

Norra Mellby församling BEGRAVNINGSPASTORAL Norra Mellby församling BEGRAVNINGSPASTORAL Födelse och död är heliga händelser. Någon kommer in i livet, någon går ur tiden. Nära födelse och död blir allt annat smått. Livet är större än det som i övrigt

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med SKAIS och FAS den 21-22 april 2015 på Samariterhemmet, Uppsala.

Protokoll fört vid sammanträde med SKAIS och FAS den 21-22 april 2015 på Samariterhemmet, Uppsala. Protokoll fört vid sammanträde med SKAIS och FAS den 21-22 april 2015 på Samariterhemmet, Uppsala. Närvarande FAS: Maud Cajdert, Inga-Lena Fredrixon, Hillevi Jönsson Närvarande SKAIS; Jan Bränström, Katarina

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN Stadgar FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN 2009 Faställda av Sensus studieförbund förbundsstämman 2009 Gäller från och med 28 maj 2009 Stadgar Sensus studieförbund...5 Region inom Sensus studieförbund...11 Stadgar

Läs mer