EKONOMI I VALLFRÖDOMINERAD VÄXTFÖLJD

Transkript

1 Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMI I VALLFRÖDOMINERAD VÄXTFÖLJD ECONOMY IN LEYSEED ROTATION Författare: Johan Nilsson Examinator: Universitetsadjunkt Allan Andersson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för växtvetenskap Alnarp 2006

2 FÖRORD Lantmästarprogrammet är en tvåårig högskoleutbildning vilken omfattar minst 80 p. En av de obligatoriska delarna i denna är att genomföra ett eget arbete som ska presenteras med en skriftlig rapport och ett seminarium. Detta arbete kan t ex ha formen av ett mindre försök som utvärderas eller en sammanställning av litteratur vilken analyseras. Arbetsinsatsen skall motsvara minst 5 veckors heltidsstudier (5 p). Idén till studien kom från en föreläsning i kursen påbyggnad växtodling (5 p) om vallfröodling med Gunilla Lindahl-Larsson. (Sveriges frö och oljeväxtodlares förening) och Tore Dahlqvist. (Svalöf-Weibull). Ett varmt tack riktas till examinator Allan Andersson, Gunilla Lindahl- Larsson, frörådgivare, som gett mig många tips, Hans-Christer Palmers (Åkerö säteri), alla hjälpsamma säljare som hjälpt till att lösa uppkomna frågeställningar. Allan Andersson, SLU Inst. för växtvetenskap, Alnarp har varit examinator Alnarp april 2006 Johan Nilsson

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING..2 SAMMANFATTNING...3 SUMMARY 4 INLEDNING...5 ATT ODLA TIMOTEJ..6,7,8 ATT ODLA RÖDKLÖVER...9,10,11 TÄNKT VÄXTFÖLJD...12 RAMKONTRAKT.13 FRÖAVKASTNING LAGRING...15,16 MATERIAL & METODER.. 17 RESULTAT...18 DISKUSSION...19 REFERENSER..20 BILAGOR Bilaga 1. Kalkyl och beräkningar timotej & klöver Bilaga 2. Odlingskontrakt

4 3 Sammanfattning Detta är ett examensarbete där det beskrivs hur man går tillväga för att lyckas med vallfröodling av rödklöver och timotej. Tyngden ligger i ekonomiska beräkningar för att se om det är lönsamt med en vallfrödominerad växtföljd. Timotejfrö odlas på cirka 4400 ha i Sverige. Timotejfrö går bra att odla i både Götaland och Svealand. Viktigt att tänka på är att timotej är mycket känslig för vår / försommartorka. Timotej kan fröodlas i upp till tre år, längre tid är svårt att få kontrakt på. All vallfröodling sker mot kontrakt. Klöverfrö odlas även det i både Götaland och Svealand. Man odlar både diploida och tetraploida klöversorter. Klöverfröskörd tas bara ett år. Klöverfrö bör inte odlas på lätta jordar då den är relativt fuktkrävande. Arbetet tar upp gödslings och växtskyddsrekommendationer, skördemetoder och efterbehandling som lagring och torkning för ovan nämnda fröslag. Arbetet tar också upp de viktigaste delarna som krävs för att teckna vallfrökontrakt, även prisuppgifter för utsäde och avräkningspris. En skördeuppskattning för vallfrö finns med som underlag för beräkningarna. Kalkyler I arbetet finns kalkyler för att visa hur lönsamt det är att odla vallfrö. Alla beräkningar är per ha. Kalkylerna innehåller: Intäksdelar i form av betalning för frö, gårdsstöd och lagringsersättning. Kostnader för utsäde, gödsel, växtskydd och rensning av fröet. Kostnader för att köpa in alla maskintjänster. Arbetet bygger till stor del på intervjuer med verksamma personer inom fröbranschen, lantbrukare som idag odlar vallfrö och växtodlingssäljare som säljer utsäde, gödsel, växtskydd och även skriver fröodlarkontrakt och fungerar även som rådgivare. Resultat av arbetet är att timotejfröodling är gynnsamt med ett resultat på 2343 kr/ha, detta år ett. År två och tre kan dessutom etableringskostnaden (harv + sådd) tot. 570 kr/ha räknas bort. Resultat för klöverfröodling ser inte lika bra ut endast 693 kr/ha. Klöverfrö är dessutom väldigt väderberoende och man måste räkna med år som kan ge en skörd under 100 kg frö/ha. För att gå plus/minus noll krävs enligt resultatet 499 kg timotejfrö/ha och 338,5 kg rödklöverfrö/ha i jämförelse med att träda arealen och ta ut gårdsstöd.

5 4 Summary This is a project about how you grow timothy seed and red clover seed successfully. The main part is about economic analyse to see if it is any economy by growing leyseed. There are lots of things to be aware of to get all the costs in your economic analyze. Timothy Timothy seed is planted on 4400 hectares in Sweden. It is possible to grow timothy seed in the south part of Sweden. Timothy is very sensitive for dry weather in spring and in the beginning to summer. Timothy gives acceptable harvest of seed for about three years. Red clover Red clover is also sensitive for dry weather and is suitable to grow in the south part of Sweden. It is no good idea to plant on soft soil because it needs so much water. You can only take one season of seed of red clover. Contract All leyseed production is on a contract in Sweden. The project is about how you get a contract on above mentioned leyseed. The project shows prices for buying seed and all the machinery to produce it. It also shows what you get paid for your seed, when all the costs are taken away. Interview The project is based on interviews of active people in the branch. Farmers who are leyseed producers today. Sellers who are selling seed, fertilizers, plant protecting and also are responsible for the leyseed contract. There are good result in timotyseed production, but nearly not acceptable in red clover production. The result shows there must be 499 kg timothy seed /hectare and 338,5 kg red clover seed / hectare for getting break-eaven.

6 5 Inledning Bakgrund Hemma i Södermanland tre mil söder om staden Nyköping har min pappa ett litet jordbruk med ca 20 ha åkermark och ca 15 ha skog. Marken har varit utarrenderad. Sedan EU inträdet har arrendatorn fått arealersättning men är inte villig att betala högre arrende, så nu till 2006 är arrendet uppsagt och pappa ska träda hela arealen och ta Eu-stödet själv. Jag tycker det är en tråkig utveckling, men förstår överproduktionsproblematiken inom Europa. Jag tycker inte att vi ska producera spannmål på jordar som ger dålig avkastning, men för att ändå göra något så kom jag efter en föreläsning om vallfrö på att jag vill titta på om det går att få ekonomi i att odla vallfrö hemma. Vi har inga egna maskiner utan skall i så fall köpa in alla tjänster. Mål Målet med detta arbete är att, ta reda på hur jag skall gå till väga för att lyckas med vallfröodling. Jag skall utnyttja mina teoretiska kunskaper i både ekonomi och växtodling som båda intresserar mig väldigt mycket. Jag kommer även att knyta kontakter med näringslivet då jag skall göra förfrågan om kostnad för att köpa in maskintjänster, utsäde, växtskyddspreparat och gödsel. Syfte Syfte med examensarbetet är att ta reda på om det är någon ekonomisk vinst i att odla frö jämfört med att bara fylla i den så kallade SAM-blanketten och få dom ca 1800 kr/ha som den med stödrätter kan söka och få ut som gårdsstöd för sin areal i odligszon 3. Jag skall också utreda vilken sort av frö som lämpar sig bäst att odla i Mellansverige. Jag skall räkna på en så kallad break even- hur mycket avkastning behövs för att gå plus minus noll, d v s minst 1800 kr som är gårdsstödet per hektar, när utsäde, gödsel, växtskydd och inhyrning av maskintjänster är betalt. Avgränsning Jag kommer att välja två fröslag som jag räknar på. Dessa är timotej och rödklöver. Jag kommer inte att göra en kontraktsansökan (vilket krävs för att odla vallfrö) Jag kommer inte att gå in på odlingstekniska frågor som såtidpunkt, sådjup osv. Jag kommer också att lämna växtföljdsfrågor och även om och hur markstruktur påverkas av vallfröodling.

7 6 Att odla Timotejfrö Timotej. Timotejfröarealen är (2005) cirka 4400 ha i Sverige och avkastar i snitt kg/ha. (Jonsson, 2005). Timotej är ett tuvbildande gräs med upprättstående, styvt bladbärande strå. Knoppläget är rullat och bladen har 1-3 mm långt, tandat snärp. Blomställningen är 5-10 cm lång, tät och jämntjock. I axet sitter enblommiga småax. Fröet är cirka 2 mm långt. Färgen är gulaktig till brun. Tusenkornvikten ligger på ca 0,4 gram. Timotej ger tillfredställande fröskörd under tre år, men även äldre odlingar kan ge acceptabel avkastning. Andra fröskördeåret ger vanligen bäst skörd. Odlingsområde/jordart Timotejfrö kan odlas i både Götaland och Svealand. Mull- och lerhaltiga fastmarksjordar med god vattenhållningsförmåga är mest lämpade. Även väldränerade mulljordar kan vara lämpliga.timotej är mycket känslig för vår och försommartorka. (Sveriges frö och oljeväxtodlare 2006, a). Etableringsteknik Generellt sett ska man välja en kortstråig och stjälkstyv insåningsgröda, för att minska risken för liggbildning. Utsädesmängd och kvävenivå ska vara måttlig och halmen ska bärgas direkt efter skörd. (Boelt, B 2000). Man har två alternativ vad gäller insådd av timotej. Alt 1. Man sår in timotejen på våren i stråstyv, tidigt mognande vårsäd, lin eller vårrybs. Alt 2. Man sår in på hösten i höstvete. Utsädesmängd Målet är att etablera plantor/m². Utsädesmängd skall vara 6-10 kg/ha. Vid insådd på våren minskas insåningsgrödans utsädesmängd med 20 %. Timotej sås ofta med varje bill (12 cm radavstånd) och i direkt anslutning till insåningsgrödans sådd. Sådjupet ska vara 1 cm. Vältning både före och efter sådd av timotej är att föredra. Insåningsgrödan måste skördas med kort stubb för att inte skymma timotejen, lämnas över 10 cm stubb måste den slås av. Tröska med bosspridare är att föredra.

8 7 Gödsling Den totala kvävegivan till en timotejfrövall bör ligga mellan kg N/ha. Kvävegivan delas upp i en höst och en vårgiva. Kvävet på hösten ges för att stimulera fröskottsbildningen. Höst: Vår: Under andra halvan av september tillförs kg N/ha. Detta gäller både efter insåningsgrödans skörd och efter fröskörd kommande år. Timotej tillhör de gräs som inte ska ha kväve för tidigt på våren. Slutet av april till mitten av maj, då beståndet är cm högt är rätt tidpunkt. Beroende av hur stor höstkvävegiva man givit så tillför man kg N/ha på våren. Frövallar är relativt kaliumkrävande, särskilt andra och tredje årets vall. Kaliumgödslingen bör vid K-AL klass II-III ligga på kg/ha och år. Fosforgivan bör ligga på kg/ha och år vid P-AL III-IV. På lerjordar med god näringshållande näringsförmåga kan förrådsgödsling göras för två fröskördeår. Svavel är viktigt för gräs och kg S/ha och år bör tillföras. Lämpligen tillförs svavel genom att använda ett svavelhaltigt kvävegödselmedel i lämplig proportion. En god riktlinje för Mangan behov är att om övriga grödor behöver manganbesprutning så ska även Timotejfrövallen besprutas med Mangan. Detta görs i samband med vårens ogräsbekämpning. Växtskydd Det är viktigt att tidigt eliminera ogräs i timotejodlingen. Baldersbrå, förgätmigej, våtarv, målla och vitgröe är ogräs som är svåra att bli av med. Timotej är det gräs som är känsligast för preparat som innehåller fenoxisyra. Insåningsåret Vår Höst I insåningsgrödan kan ogräsbekämpning göras med samma preparat som vid bekämpning utan insådd. Undantag är att, lågdosmedel och gräsogräsmedel inte kan användas. Lämpliga preparat är: Ariane S 1, l/ha. Basagran MCPA 3,5-4 l/ha eller Duplosan Super 1,5-2 l/ha. Möjligheten att ogräsbekämpa i september efter skörd av insåningsgröda bör tas tillvara. Temperaturen måste vara över 12 C och det ska vara god markfukt. Lämpliga preparat är: Ariane S 3 l/ha eller Duplosan Meko 1-1, 5 l/ha. Fröskördeåret Har man fortfarande ogräsproblem finns en sista möjlighet att bekämpa ogräs på våren under fröskördeåret. Timotejplantan ska vara i tillväxt och temperaturen måste överstiga 12 C. Risken för nattfrost måste vara över. Lämpliga preparat är: Ariane S 2,5 l/ha + ev. Matrigon 0,2-0,7 l/ha för att förstärka effekten på baldersbrå. Ariane S 2,5 l/ha + ev. Starane 0,2-0,5 l/ha (vid problem med dån, snärjmåra, trampört eller åkerbinda) alt. Basagran SG 1,4-1,7 l/ha + Matrigon 0,75 l/ha.

9 8 Timotejfluga Timotejflugan svärmar i maj och lägger ägg på de övre bladen strax före axgång. De nykläckta larverna skadar axanlagen. När axet kommer fram är det delvis avätet. Bekämpningströskel finns inte. Har man haft angrepp så ska man bekämpa. Detta görs i maj då björkarna börjat slå ut med någon pyretroid. (Sveriges frö och oljeväxtodlare 2006, a). Lämpligt preparat: Sumi-alpha el Decis. (jordbruksverket,2005). Skörd Direkttröskning Timotej mognar under augusti. Mognaden är ofta ojämn och fröet drösar lätt. Man kan direkttröska, vilket måste utföras relativt tidigt med hänsyn till drösningsrisken. En del axtoppar ska dock börjat drösa innan skörd. En alltför tidig skörd innebär allt för mycket omoget frö. För tidig skörd ökar också risken för grobarhetsskador. Vattenhalten vid direktskörd ligger på % och det är viktigt med snabb efterbehandling av fröet. Omtröskning Om beståndet var väldigt ojämnt moget vid skörd kan omtröskning av strängarna tillämpas. Fösta skörd måste då skett väldigt försiktigt med lågt cylindervarv och relativt stort avstånd mellan slagsko och cylinder. Halmsträngarna bör ligga en vecka, innan omtröskning sker. Strängläggning Strängläggning med rapshuggare är ofta en säker metod. Man minskar risken för drösning och får ned vattenhalt en del. Strängläggning görs 35 dar efter blomning och strängarna bör ligga i dar innan de tröskas. Halm Insåningsgrödans halm bör bärgas snarast efter skörd. Kraftig tillväxt av spillsäd bör putsas av under september månad. Gräsfröhalmen kan antingen bärgas eller lämnas kvar hackad och väl fördelad. Om återväxten blir för kraftig är även här en putsning under september att föredra. Efterbehandlig av fröet Timotejfröet är känsligt, ett ojämnt moget bestånd tar snabbt värme och grobarheten sänks. För att bevara kvalitén så måste fröet luftas och kylas direkt efter skörd i 3-5 dygn. Efter detta kan nedtorkning påbörjas. Vattenhalten ska ned till 12 % för att vara lagringsduglig. (Sveriges frö och oljeväxtodlare 2006, a). Du får inte heller leverera din fröråvara om den överstiger 12 % vattenhalt. (Bertilsson B, 2006).

10 9 Att odla Rödklöverfrö Rödklöver är en ett- eller flerårig ört med grov pålrot. Från rothalsen utgår flera stjälkar. Bladen är äggrunda, vanligen med en grå fläck på ovansidan. Blommorna är samlade i ett blomhuvud. Arten är korsbefruktare. (Sveriges frö och oljeväxtodlare 2006, b). Inom fröbranschen odlas diploida och tetraploida sorter. En diploid sort ger cirka 100kg mer/ha än vad en tetraploid sort gör. Man odlar dem för att det finns efterfrågan av båda sorter. (Bertilsson B, 2006) Förmåga att ge frö. Man tar i regel bara fröskörd ett år. Det är för stor risk med att ta skörd flera år pga. skördereduktion med %, vid en andraårs frövall. Klövern kan variera kraftigt, pga. vädret mellan olika år, i kg frö/ha Klöver har ett mycket högt förfruktsvärde beroende på fixering av kväve men också strukturförbättrande egenskaper på styva jordar. Odlingsområde/jordart Klöverfröodlas med fördel i både Götaland och Svealand. Väldränerade leriga jordar med gott kalktillstånd gör att klövern trivs. Man avråder odling på mycket lätta jordar då klövern är relativt fuktkrävande. Etableringsteknik Klöverfrö sås vanligen in i vårsäd. Gärna en stråstyv, tidig kornsort alt. havre eller vårvete. Insådd kan ske i höstsäd på våren men detta måste ske mycket tidigt, redan innan vårbruket startat, för att höstsäden inte skall ha hunnit påbörja sin tillväxt och även för att utnyttja markfukten. Vid insådd i vårsäd, bör både utsädesgivan av insåningsgrödan och kvävegivan minskas med 20 %. Rödklöverfrö ska sås tunt. Det är lätt att få ett för kraftigt bestånd. Svårigheten är att få ett jämnt bestånd när man drar ner utsädesgivan. (Fällman, 1999). Vid rödklöverfröodling bör man eftersträva ett plantantal på cirka 50 pl/m². För att uppnå detta ska utsädesmängden ligga på 4-7 kg/ha. Tusenkornvikten för diploid klöver ligger på 1,8 gram och för tetraploid 2,7 gram. Fältuppkomsten är ofta bara 20 %. Klöverfrö sås med 12 cm radavstånd. Kan även sås med större radavstånd. Sådjupet ska ligga på 1-2 cm. Vältning både före och efter sådd är oftast att föredra, dock är klövern känslig för skorpbildning. (Sveriges frö och oljeväxtodlare 2006, b). Halm efter insåningsgrödan Klövern är mycket ljuskänslig och halmen måste snabbt bort efter insåningsgrödans skörd. Skulle man välja att hacka halmen krävs att skörderester och boss sprids jämnt över fältet och även att klöverplantorna har hunnit bli relativt stora.

11 10 Gödsling Klöver är en baljväxt och kan själv fixera sitt behov av kväve från luften med hjälp av kvävefixerande bakterier på rötterna. Vid P-AL klass III-IV är fosfor behovet kg/ha och år. Kalium behovet är i K-AL klass II-III kg/ha och år. En alltför kraftig kaliumgödsling bidrar till för frodig växtmassa. På näringshållande jordar kan PK-gödsling förrådsgödslas i samband med insåningsgrödan. Om jorden har ett bor tal under 0,8 mg/kg jord bör man tilläggsgödsla bor, lämpligen i samband med vårogräsbesprutning. Bor lär även ha en positiv effekt på nektarproduktionen vilket kan medföra ett större intresse hos de pollinerande insekterna. Ogräsbekämpning Insåningsår Vår: Den viktigaste ogräsbekämpningen görs på våren. Klövern bör ha fått minst ett spadblad innan bekämpning utförs. Temperaturen måste upp till minst 12 C. Lämpliga preparat är: Basagran MCPA 3,5-4 l/ha eller Basagran SG 1,4-1,7 + ev. MCPA 0,5 l/ha Vinter: Man kan behandla mot örtogräs, framförallt baldersbrå under vintern. Klövern måste ha gått i vintervila. Någon frostnatt bör ha förekommit, dagen då behandlingen utförs skall temp vara över noll. December är lämplig tidpunkt för behandling. Preparat är Reglone 2-2, 5 l/ha. Fröskördeåret Ogräsbekämpning bör utföras så tidigt som möjligt när klövern kommit igång och temperaturen är uppe i C Lämpliga preparat är: Basagran MCPA 3,5-4 l/ha ha eller Basagran SG 1,4-1,7 + ev. MCPA 0,5 l/ha. (Samma som vid bekämpning av ogräs i insåningsgrödan.) Basagran MCPA bör inte användas längre än till början av maj eller till klövern är max 10 cm lång. Växtskydd Klöverspetvivel, Ärtviveln Både den fullvuxna viveln och dess larv gör skada. Den vuxna gnager på klöverplantans blad. Larven gnager på blommans huvudaxel och äter upp fröanlagen. En larv per blomhuvud orsakar skördeförlust med 8-10 %. Man bör behandla om det är lätt att se vivlar som kryper omkring på bladen. En tidig lite tveksam behandling är oftast ekonomiskt försvarbar. Man bekämpar med en pyretroid. Ärtviveln upptäcks med sina kugghjuls liknande gnag på bladen. Det är samma bekämpningsrekommendationer som för klöverspetsviveln.

12 11 Pollinering Klövern som är en korsbefruktare är väldigt beroende av en väl utförd pollinering. Fröutbytet är helt beroende av om det funnits pollinerande insekter. Man rekommenderar att sätta ut bisamhällen längs åkerkanterna. Man ska inte odla för stora sammanhängande arealer då äventyras också pollineringen. 2-3 bisamhällen per ha är ett bra riktvärde. Finns det mycket humlor är man lyckligt lottad. Humlor är mycket effektivare än bin och pollinerar även vid dåligt väder vilket bin inte gör. Skörd Vid normal väderlek behövs dygn mellan blomning och tidpunkt för bladdödning. Blomningen inträffar normalt mellan mitten av juli till början av augusti. Vid mognad är blomhuvudet gråbrunt och blomstjälken kantig och intorkad. Fröna är relativt hårda och har gul till violett färgton. Den erfarne odlaren gör anteckningar för klöverns bästa blomnings- eller pollineringsdagar, för att kunna räkna ut när bladdödning ska ske. I klöver tillämpas endast direkttröskning. Man kan eventuellt tröska utan att bladdöda. Behandlingen är inte någon åtgärd för att få snabbare frömognad utan en hjälp för att minska mängden gröna växtdelar. Bladdödning ska sättas in först när % av blomhuvudena blivit fullmogna. Tröskning kan ske 5-8 dygn efter bladdödning. Bladdödningen bör ske på kvällen då man får en långsammare upptagning av preparatet och med detta en säkrare effekt. Lämpligt preparat till bladdödning är: Reglone 2,5-3,5 l/ha. Det är viktigt med hög vätskemängd. Minst 400 l/ha då det är mycket växtmassa som ska dödas. Efterbehandlig av fröet Har man lite tur kan direktskörden utföras vid vattenhalt under 12 %. Fröråvaran kan då lagras utan torkning. Oftast krävs ändå efterbehandling i form av luftning och omrörning. Detta för att minska risk för nedsatt grobarhet. (Sveriges frö och oljeväxtodlare 2006, b).

13 12 Tänkt växtföljd Efter diskussion med Gunilla Lindahl-Larsson (svensk raps) så har jag kommit fram till en sjuårig växtföljd där vallfrö dominerar så mycket som möjligt. Timotej valdes för att den ger acceptabel fröskörd i minst tre år och klöver för att det inte är ett gräs utan en baljväxt, som har goda jordförbättrande egenskaper, och är kvävefixerande. År 1 Korn och insådd av timotej År 2 Timotej År 3 Timotej År 4 Timotej År 5 Korn alt. Havre och insådd av rödklöver År 6 Klöver År 7 H-vete År 2-4 har man relativt låga kostnader då ingen ny gröda behöver etableras. Klövern ger en fin förfruktseffekt till h-vete. Korn väljs för att det är lättast att sälja i regionen. Det finns många svinproducenter som efterfrågar korn.

14 13 Ramkontrakt för vallfrö Från och med 2005 gäller ett nytt ramkontrakt för vallfrö. Den största förändringen mot tidigare år är avräkningsförfarandet. Odlaren får en så kallad á konto betalning den 15/12 det året skörden togs. Denna betalning är för certifierade partier och uppgår till % av förväntat slutpris. Skulle partiet inte vara certifierat den 15/12 så får odlaren sin á konto betalning så fort frövaran är certifierad efter detta datum. Slutbetalning görs den 15/6 året efter skördeåret. Odlaren får även utbetalt en ränta på mellanskillnaden av slutpris och á konto pris. Räntesats för dessa pengar är Landshypoteks femårsränta. Lagring Hanteringsersättningen döps om till lagringsersättning och är en fast ersättning fram till 31/10 (50 resp. 60 kr/dt beroende på fröslag). Därefter får man ett påslag med 10 kr/dt och månad Lastning Odlaren ska liksom tidigare stå för lastning av frövaran. Nytt är att en bil ska kunna lastas på 45 min. I annat fall har utsädesföretaget rätt att debitera väntetid om 9 kr/min. Vattenhalt För de som har avtal om att leverera frövaran torkad skall leveransvattenhalten vara max 12 %. Detta är en skärpning mot tidigare 13 %. Om vattenhalten överstiger 12 % debiteras torkavgift, bestående dels av en grundavgift och dels av en vattenhaltsberoende del. (se bilaga 2. odlingskontrakt). Fastpriskontrakt Utöver att teckna ett á conto kontrakt finns möjlighet till ett fastpriskontrakt. Då vet man redan vid kontraktstillfället vilket pris man får för fröet. Man kan då varken dra nytta eller drabbas av en prisförändring under marknadsåret. Det kommer antagligen att vara ett begränsat antal fastpriskontrakt som finns att tillgå, eftersom även utsädesföretaget måste ha ett avtal om fastpris med en köpare. Rensning All avräkning kommer i första hand att göras efter verkligt rensutfall. Tidigare har timotej och rödklöver avräknats efter råvaruanalys. Man kan även i fortsättningen få avräkning enligt råvaruanalys om antingen utsädesföretag eller odlare begär detta. (Svensk Raps 2006 b). Övriga krav Fältet ska fältbesiktigas av representant från fröuppköparen. Fältet som odlas måste ha minst tre år fritt från tidigare vall. Minst 50 m odlingsfri zon, dvs. odlar jag timotej får inte en annan sort av timotej odlas närmare än 50 m. Har jag haft vall mindre än sex år innan, på tänkt areal måste jag kunna uppge vilken vallfröblandning som ingått i denna vall. (Bertilsson. 2006). Se även bilaga 2. (odlingskontrakt)

15 Tabell 1. Avkastning 2005 & medelavkastning (svenskraps-2006 a) års skördeuppskattning i vallfrö Konventionellt Ekologiskt Rödklöver, medelsens+sen Areal ha Skörd kg/ha Tillgång ton Areal ha Skörd kg/ha Tillgång ton Alsikeklöver Timotej Ängssvingel Hundäxing Vitklöver Rödsvingel Ängsgröe Eng rajgräs M-tal Rödklöver, medelsen Rödklöver, sen Alsikeklöver Timotej Ängssvingel Hundäxing Vitklöver Rödsvingel Ängsgröe Eng rajgräs Hybridrajgräs Underlagen till sammanställningen har samlats in genom att alla vallfröodlare med vallar för skörd 2004 har fått sig tillsänt en enkät som de besvarat. Hektarkördarna beräknas länsvis som vägda medeltal efter odlarnas uppgifter. De arealer som ligger till grund för sammanställning är uppgifter från utsädesföretagen om kontrakterade arealer. Fröavkastning Av tabell framgår vallfröavkastning i Sverige, där man framförallt ser hur rödklöverfröskörden kan variera mellan olika år togs en snittskörd på bara 137 kg/ha, även timotej avkastade dåligt detta år var ett bra vallfröår med god skörd både av klöver och timotej. Man ser även att timotejfröarealen är klart dominerande med mer än dubbelt så stor areal mot Ängssvingel som är andra största vallfrögrödan.

16 15 Lagring Som fröodlare måste man vara väl förberedd inför skörden och detta gäller då inte minst att kunna torka och lagra fröet på ett effektivt sätt. Det finns många olika varianter på frötorkar allt från torkning direkt i vagn till en tork med gjutna kanaler i golvet. Givetvis är investeringskostnaderna mycket olika för de olika systemen. I en artikel i Svensk frötidning nr 3 skriver Kai Madsen (Dansk lantbrukare) om lastväxlar container, där han både torkar och lagrar vallfrö. Container för: Torkning Lagring Transport Man köpte in två st 38 m³ container och inredde dem som planbottentorkar. Med den väl dimensionerade containern fås en bra fördelning av luften utan att det bildas kanaler upp genom fröet. En tillräcklig luftmängd förhindrar samtidigt bildning av kondens i det översta frölagret. Att man inte fått kondensbildning kan i praktiken konstateras genom att man får ett lager av stoft och damm kring hela containern. Kai Madsen har hanterat allt sitt frö under tre säsonger i detta system och är mycket nöjd Fördelar: Man behöver aldrig ta i fröet. Fyllning sker direkt i containern i fält från tröskan. Man transporterar lätt hem fröet. Vid leverans är det redan lastat om en flakväxlarlastbil används. Man lagrar lätt olika fröslag vägg i vägg. Skonsam hantering av fröet. Kan lagra fröet så länge fröfirman önskar. Containern kan ha andra användningsområden efter fröleverans. Väldigt arbetsbesparande. (Madsen.2003). Figur 1. Container med torkfläkt ansluten (Svensk raps 2006 c).

17 16 Containerdata I containern finns monterat en perforerad dubbelbotten. I frontplattan är ett rör monterat för anslutning av torkfläkt. Innanför frontplattan fördelar sig luften under torkbotten som för övrigt är täckt med en mycket finmaskig pvc-duk för att inte små frön ska rinna igenom. Hela anläggningen är dimensionerad för att luften ska ha en vindhastighet genom fröet med 8 m/s, vilket ger en optimal torkning. Kai Madsen använder en fläkt på 7,5 hk med 2800 varv som blåser m³ luft/tim. Specifikationer Kapacitet 38 m³ Längd 6,5 m Bredd 2,45 m Höjd 2,40m Nettovikt kg Väggtjocklek 3 mm Bottentjocklek 4 mm Pris exkl. moms Dkr. (Madsen. 2003) Dkr= Kr. (Expressen reseguide 2006) Fläkt Fläkt som ger 15480m³ luft/tim kan köpas av Nordpost för 5995 kr exkl. moms. (Norling. 2006). Frö & Oljeväxtodlarna Man kan vara medlem i en frö odlareförening, (ej tvång) för Sörmland heter denna Södermanlands Frö och oljeväxtodlareförening, ek förening. Föreningen är ett stöd för fröodlarna som man kan vända sig till vid problem. Föreningen bevakar marknaden och försöker påverka prissättning mm. Det kostar 1,5 % av frölikviden plus 300 kr i fast avgift. Det ingår även prenumeration på Svenskt frötidning. (Lövgren )

18 17 Material och metoder Telefon Jag har till stor del använt mig av telefon som hjälpmedel där jag ringt olika företrädare för mina frågeställningar. t.ex. växtodlingssäljare, Lantmännen, Svenska foder och Forsbecks. Jag har frågat om pris på utsäde och avräkningspris på levererat frö. Frågat om framtid med tanke på det nya A-konto systemet och borttagna fröstöd. Hur man går tillväga för att teckna fröodlarkontrakt, samt vilka krav dem som köpare ställer på odlaren. Jag har intervjuat två lantbrukare, för att få en uppfattning om maskinkostnader och andra viktiga saker att tänka på vid vallfröodling. Frörådgivare, för att ta reda på vilka fröslag som bäst lämpar sig att odla. Litteratur Odlingsanvisning för valda fröslag. Olika tidskrifter så som Svensk frötidning, Lantmannen Jag har läst mycket artiklar om fröodling som redan etablerade odlare skrivit. Jag har använt Sveriges frö och oljeväxtodlares odlingsanvisning som grund och sedan jämfört med övriga tidskrifter och reflektioner jag fått av intervjuade personer. Internet Mycket av källorna har tagits från Internet. En hel del meddelanden där jag har bollat mina frågeställningar för att inte ringa och störa hela tiden. När en fråga dykt upp har jag skrivit ned den och när dem blivit några stycken har jag sänt dem till dem jag trott kan svara.

19 18 Resultat Enligt mina beräkningar från kalkylerna som redovisas i bilaga1, så slutar resultatet, när allt är betalt för timotej på 2343 kr/ha. Klöver slutar på 693 kr/ha. Skulle man inte reglone behandla så slutar klövern på 1188 kr/ ha. Detta förutsätter att angiven skörd uppnås vilket inte alls är en självklarhet. Break-eaven för timotej= Skörd 590 kg/ ha och 8,50 kr/ kg = 2343 kr/ ha (träda kr putsning)= 773 kr över. 773 kr / 8,50 kr/kg = 91 kg frö. 590 kg frö 91 kg = 499 kg frö/ ha krävs för att uppnå kr/ ha. För klöver skulle det bli skörd 280 kg/ha och 15 kr/kg = 693 kr/ha = -877 kr /ha. 877/15 = 58,5 kg frö. 280 kg + 58,5 = 338,5 kg frö/ ha krävs för att få kr över/ ha. Träda Skall du träda arealen mer än ett år, måste du så in en fånggröda och så tillkommer minst en putsning av denna per sommar. Detta skulle kosta cirka 300 kr utsäde kr sådd= 570 kr =1230 kr/ha kvar år 1. Sedan putsning = 1570 kr kvar / ha och år, följande år, så länge man har träda. För att sedan få ut gårdsstöd krävs att man underhåller dränering och röjer sly. God lantmannased skall efterföljas. Detta måste ju göras både vid traditionell brukning och sedan EU inträdet när vi fått träda brukning. Det är dock också en kostnad man bör tänka på. Att tänka på Priserna jag fått på gödsel och bekämpningsmedel är så kallade grundpriser. Det går att få ned dom kostnaderna en del. Det finns andra typer av preparat, både billigare och dyrare Har man orent frö tillkommer en högre rensavgift. Enligt bilaga 2. Gårdslagrar man längre tid än fyra månader är det 0,10 kr/kg mer betalt per månad. Det är inget krav att vara med i fröodlarförening. Vid gynnsamma förhållanden kan trösktiden per ha minskas. Man kan vid timotejtröskning, vid strängläggning kanske komma upp i 2-3 ha/timme eller vid klöver upp emot 1-2 ha/ timme det gör en hel del på kostnaderna. Det kanske slår till och blir bättre skörd än medelavkastningen vilket snabbt skulle bättra på resultatet.

20 19 Diskussion Jag tror inte det är lätt att lyckas med vallfröodling, det är små marginaler. Jag tror inte det är omöjligt heller. Har man intresse och är beredd att satsa så tror jag att man kommer att lyckas. De flesta jag säljare jag pratat med säger att det finns en framtid för svensk vallfröodling. Det gårdsstöd som finns idag kommer troligen att ligga kvar till 2013 då en ny jordbruksreform skall beslutas. Efter 2013 kommer bidragen i varje fall successivt att försvinna. Att då komma på att nu ska jag börja odla marken som legat i träda tror jag är för sent. Det är bättre att börja nu och använda gårdsstödet som en säkerhet (lite som lärpengar). Den största ekonomiska posten är tröskningen, det går väldigt sakta att tröska frö. Stora moderna maskiner har en hög timtaxa, vilket påverkar det ekonomiska resultatet en hel del. Jag tror ändå inte att jag kan få så mycket billigare maskintjänster än de i kalkylerna. Jag tror det är viktigt att lära av andra odlare, man frågar och använder deras tips t.ex. så är det många som inte Reglone behandlar klövern som är en kostnad på nästan 500 kr/ha. Framförallt klövern är väldigt väderberoende så man måste ha med i beräkningarna att det kan bli år med nästan ingen skörd alls. Jag tycker det nya ramkontraktet verkar bra det är bra att ha samma konkurrens förutsättningar som övriga odlare i Europa, vilket är meningen med det nya systemet. À konto betalningen med % är meningen att säljarna har % att spela på när de säljer vallfrö. Vad händer om säljarna får mer än 30 % betalt, får odlaren det också då? Direkttröskning av timotej kan vara lite problematiskt, den mognar ojämnt. Det är lätt att man kör för tidigt och det är svårt att tröska ur axen. Eller så börjar dom tidiga axen att drösa istället. Efter vad jag hört kör allt fler med rapshuggare för att undvika drösning. Jag tror rapshuggarna blir billiga att få tag i nu när allt fler lantbrukare även i Skåne börjar direkttröska rapsen. Slutsats Ska man ta steget att odla frö så gäller det att ta det fullt ut. Det går inte att satsa halvhjärtat med kanske halv skörd som resultat, då kommer kalkylen absolut inte att gå ihop. Det ska vara lite utmaning, då känns det mycket bättre när man lyckas!

21 20 Referenslista. Bertilsson Bertil, Vallfrö ansvarig, Lantmännen Tfn: / Boelt B Etablering är A och O i vallfröodling, Svensk Frötidning nr 2 Mars Expressen, reseguidehttp://media.reseguiden.se/cgibin/rg/currency.cgi?event=result&site=expressen&amount=22+900&currency_code_from=d KK&currency_code_to=SEK 31/3-06 kl Fällman A 1999, Rödklöver ska sås tunt, Lantmannen nr Jonsson Hans Timotej giganten bland våra vallfrögrödor, Svensk Frötidning nr 7 december, 2005 Jordbruksverket, Bekämpningsrekomendationer, svampar och insekter Kai M Container för torkning, lagring och transport av vallfrö, Svensk frötidning nr 3 april 2003 Lindahl-Larsson, Gunilla, frörådgivare, Svensk raps Tfn Lövgren, Anders, Ordförande, Sörmlands Frö- och oljeväxtodlareförening, Tfn / Norling, Marcus, Försäljare, Nordpost Tfn / Palmers, Hans-Christer, vd Åkerö säteri, Tfn: alt / Svensk raps 2006 a, 4/ Svensk raps 2006 b, (23/3 2006) Svensk raps 2006 c, 31/ Svensk raps 2006 d, 31/ Sveriges frö och oljeväxtodlare, a, Odlingsanvisning Timotej, rådgivningsbrochyr, Av: Sveriges frö och oljeväxtodlare (SFO) i samarbete med Svalöf Weibull (SW) och Scandinavian seed (SSD). Sveriges frö och oljeväxtodlare, b, Odlingsanvisning Rödklöver, rådgivningsbrochyr, Av: Sveriges frö och oljeväxtodlare (SFO) i samarbete med Svalöf Weibull (SW) och Scandinavian seed (SSD). Von Arnold, Johan, Hofsta säteri AB, Tfn / Wessman, Magnus, växtodligssäljare, Lantmännen, Tfn: /

22 21 Bilaga 1. Kalkyl och beräkningar Timotej & Klöver. Timotej. Gårdsstöd/ha 1800 kr Frö medelavkastning 2005, 590 kg/ha Slutpris timotej , 25-8, 75 kr/kg (590*8,50=5015 kr) (Bertilsson B). Lagringsersättning 50 kr/dt + 10 kr/dt per påbörjad månad (i kalkyl 4 mån) (590*0,90=531 Kr). ( Utsäde 40 kr/kg (Bertilsson. B) Utsädesmängd 6-10 kg/ha (40 * 8= 320 kr/ha) (SFO, SW & SSD). Gödsel NPK (4% svavel) 2,73 kr/kg 100 kg N= (100/ 0,21= 476 kg) 450* 0,21= 450 kg Kväve/ ha Växtskydd Ariane S 86 kr/l (2 l * 86)= 172 kr/ha Sumi-alpha 162 kr/l (0,5 l * 162= 81 kr/ha) (Wessman. M.) Rensning 63 kr vid 88 % rh (rensat frö) Rensrabatt 10 % vid avräknad parti storlek över 6000 kg kr fast avg. 590*20=11800 kg tot. (1000/11800=0, 085 kr+0.63 kr=0,715 kr/kg 10 %= 0,64 kr/ kg. ( Torkning 300 kr (Larsson. G.) Fröodlaravg. 1.5% av frölikviden kr fast avg. 5015* 1,5 %= 75kr +(300 /20=15)tot. 90kr. (Lövgren. A.) JD kw 645 kr/h NH kw 547 kr/h NH kw 617 kr/h NH kw 432 kr/h Harv 8.4 m 195 kr/h + NH 8970 ( /4 ha/h)= 203kr/ha Vält 8,4 m 142 kr/h + NH 135 ( /8 ha/h)= 72kr/ha Såmaskin Rapid 6m 131 kr/h + JD 8300 ( /2,1 ha/h)=370kr/ha Ogräsbek. 24m 109kr/ha + NH 135 (432/15 ha/h+ 109)=138 kr/ha Gödsel 24m 228kr/h + NH 135 ( /20ha/h)=33 kr/ha Plöjning 5 skär 275 kr/h + NH 8670 ( /1, 1ha/h)=747 kr/ha Claes 30 fot 2280/h (1,5ha/h=1140kr/ha) (Palmers. H-C.) Puttsning 230 kr/ha Pressning 0,14 kr/kg (Von Arnold. J) Halm 2000 kg/ha * 0, 14=280 kr/ha (Larsson G.)

23 22 VALLFRÖODLINGSKALKYL Sort Mängd Pris Summa INTÄKTER Frö Timotej 590 8, Gårdsstöd Odlingszon Gårdslagring 4 månader 590 0,9 531 SUMMA 7346 KOSTNADER Utsäde Gödsel NPKs , Växtskydd Ariane S Prep Sumi-alpha 0, Rensning 590 0, Torkning Fröodl.avg SUMMA TB1. MASKIN KOSTNADER 4777 Harv NZ 8,4 m Sådd Rapid 6 m Vältning Crosskil 8,4 m Ogräsbek Danfoil luftass 24 m Gödsel Buren 24 m Puttsning Tröskning Lexion 30 fot Plöjning Kvarneland 5 skär + tiltpackare Halmpressning JD Rundbal , SUMMA TB2 (TB 1-MASKINKOSTNADER) 2343 Lagring Container Transport Ingår SUMMA TB3.(TB2-TB1) 2343

24 23 Klöver Gårdsstöd/ha 1800 kr Frö medelavkastning 2005, 280 kg/ha (280*15=4200 kr) Slutpris/kg kr/kg (Bertilsson B) Lagringsersättning 50 kr/dt + 10 kr/dt per påbörjad månad (i kalkyl 4 mån) 280* 0,9=252 kr ( Utsäde 70 kr/kg ( Bertilsson B.) Utsädesmängd 4-7 kg/ha (5,5 * 70=385 kr/ha) (SFO, SW & SSD). Gödsel PK ,31 kr/kg ( 40 kg K/ ha/21%= 190,46 kg) 2,31*190= 438,9 kr/ha Växtskydd Bassagran M kr/l (4 l * 145= 580 kr/ha) Sumi-alpha 162 kr/l (0,5 l * 162=81 kr/ha) Reglone 165 kr/l (3 l * 165= 495 kr/ha) (Wessman. M.) Rensning 63 kr vid 85 % rh (rensat frö) kr fast avg. Rensrabatt 15 % vid avräknad parti storlek över 4000 kg. 280* 20= 5600 kg tot. (1000/5600=0,178 kr + 0,63=0,808 kr / kg 15% = 0,688 kr/kg. ( Torkning 150 kr (Larsson. G.) Fröodlaravg. 1.5% av frölikviden kr fast avg. 280*23, 25=6510* 1,5%= 97,65+ (300/20ha)=112,65 kr/ kg. (Lövgren. A.) JD kw 645 kr/h NH kw 547 kr/h NH kw 617 kr/h NH kw 432 kr/h Harv 8.4 m 195 kr/h + NH 8970 ( /4 ha/h)= 203kr/ha Vält 8,4 m 142 kr/h + NH 135 ( /8 ha/h)= 72kr/ha Såmaskin Rapid 6m 131 kr/h + JD 8300( /2,1 ha/h)=370kr/ha Ogräsbek 24m 109kr/ha + NH 135 (432/15 ha/h+ 109)=138 kr/ha Gödsel 24m 228kr/h + NH 135 ( /20ha/h)=33 kr/ha Plöjning 5 skär 275 kr/h + NH 8670 ( /1, 1ha/h)=747 kr/ha Claes 30 fot 2280/h (1 ha/h = 2280)= 2280 kr/ha) (Palmers. H-C.) Puttsning 230 kr/ha (Von Arnold. J)

25 24 VALLFRÖODLINGSKALKYL Sort Mängd Pris Summa INTÄKTER Frö Klöver Gårdsstöd Odlingszon Gårdslagring 4 månader 280 0,9 252 SUMMA 6252 KOSTNADER Utsäde Tetraploid 5, Gödsel PK , Växtskydd Basagran M Prep Sumi-alpha 0, Reglone Rensning 280 0, Torkning Fröodl.avg 1 112, SUMMA TB1. MASKIN KOSTNADER 3816 Harv NZ 8,4 m Sådd Rapid 6 m Vältning Crosskil 8,4 m Ogräsbek Danfoil luftass 24 m Gödsel Buren 24 m Puttsning Tröskning Lexion 30 fot Plöjning Kvarneland 5 skär + tiltpackare SUMMA TB2 (TB 1-MASKINKOSTNADER) 693 Lagring Container Transport Ingår SUMMA TB3.(TB2-TB1) 693

26 Bilaga 2. Odlingskontrakt 25

27 26

28 27