Kemi handlar om ämnen och deras omvandlingar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kemi handlar om ämnen och deras omvandlingar"

Transkript

1 1 Kemi handlar om ämnen och deras omvandlingar Kapitel 1 Ämnena som finns runtomkring oss är exempel på materia. All materia har massa och volym. En del materia kan vi se och röra vid, ja till och med känna lukten av. Men det finns också materia som vi inte ser, t.ex. luften. Den är en blandning av gasformiga ämnen. Marken vi går på består av en mängd ämnen, liksom alla levande organismer. Figur 1.1. En strutsunge kläcks. Den har byggts av atomerna i ägggulan och äggvitan. Det enda som har tillförts är syre och värmeenergi. Syret togs direkt från luften både skalet och hinnorna innanför skalet släpper igenom syrgas, O 2. Värme fick ägget genom ruvningen eller av strålningen från en värmelampa. Byggnadsritningen, dvs. DNAmolekylen, fanns i cellkärnan i det befruktade ägget. Ämnen förändras genom naturliga förlopp Ämnena i vår omgivning förändras hela tiden. Is smälter till vatten. Järn rostar snabbt i salthaltig, fuktig miljö. Atomer kopplas ihop och kopplas isär för att bilda nya ämnen. De levande organismernas celler fungerar som kemiska fabriker i miniatyr. Där byggs ämnen upp och bryts ner med en svindlande hastighet, ofta under medverkan av vatten. Det nyvärpta strutsägget innehåller världens största cell. Innanför äggskalet finns nästan alla atomer som behövs för att bygga en strutsunge av kött och blod. Med hjälp av färgämnet klorofyll fångar växtceller upp solenergi som de utnyttjar i fotosyntesen för att omvandla koldioxid och vatten till energirika föreningar som glukos och stärkelse. På det här sättet lagrar växterna energi som sedan används för att driva alla de kemiska processer som måste ske i växtcellerna för att de ska kunna överleva och dela sig. Omvandlingen av ämnen genom kemiska reaktioner är en förutsättning för livet på jorden.... och genom människans inverkan Så långt är det naturen som står för förändringarna. Men i vårt moderna samhälle framställer och förändrar också vi människor ämnen i stor skala. Ett exempel är oljan. Den blir inte bara bensin, fotogen och eldningsolja. Vi har lärt oss att omvandla och koppla samman oljans byggstenar, kolvätemolekylerna, till jättemolekyler, polymerer, av många olika slag. De ger oss t.ex. tunna, sega plastpåsar men också slitstarka däck till våra bilar. Kemi kapitel 1-5.indd

2 Ett annat exempel är grundämnet titan, det nionde vanligaste atomslaget i jordskorpan. Titanmineralen låg länge outnyttjade. Det behövdes avancerade kunskaper i både kemi och teknik för att vi skulle kunna utvinna titan ur mineralen. Först 1946 hade man funnit en lönsam metod att framställa metallen i stor skala. Nu är titan en av våra viktigare metaller. Figur 1.2. Här skrotas en Jumbojet, Boeing 747. Metaller av olika slag aluminium, järn, titan och koppar utgör ca 70 % av flygplanets massa. Ca 80 % av metallerna kan återvinnas. Man räknar med att flygplan kommer att skrotas under åren Det är huvudsakligen plan som byggdes på och 1980-talen. Ett grundämne består av ett enda slags atomer. En kemisk förening består av atomer från minst två olika grundämnen. + Ett hundratal atomslag bygger upp alla ämnen Idag känner kemisterna till fler än femton miljoner olika ämnen, och nya skapas varje dag. Alla dessa ämnen byggs upp av bara ett hundratal olika atomslag. Hur är det möjligt? Jämför med alfabetet med bara tjugofyra bokstäver kan du skriva vilka ord som helst. Ett hundratal atomer ger ofantligt många fler kombinationsmöjligheter även om långt ifrån alla atomslag kan kombineras med varandra. För att få överblick över alla ämnen delar kemisterna in dem i grundämnen som består av ett enda slags atomer, och kemiska föreningar där atomer från två eller flera olika grundämnen är bundna till varandra. Här bredvid ser du de minsta enheterna i de två grundämnena helium och väte. Båda ämnena är gaser. Helium består av fria heliumatomer. I vätgas däremot utgörs de minsta enheterna av väteatomer som är sammanbundna två och två till molekyler. En molekyl innehåller minst två sammanbundna atomer. Vatten och natriumklorid är exempel på kemiska föreningar. I vattenmolekylen är två väteatomer bundna till en syreatom. Den minsta enheten i natriumklorid utgörs av en natriumjon och en kloridjon tillsammans. En jon är en positivt eller negativt laddad atom eller atomgrupp. Koldioxid, etanol och vanligt socker är andra exempel på kemiska föreningar. Det behövs kunskaper i kemi för att man ska kunna avgöra om ett ämne är ett grundämne eller en kemisk förening. Det syns ju inte utanpå ämnena om de är byggda av ett eller flera atomslag. Kemi kapitel 1-5.indd

3 UTBLICK 1.1 Vår jord är ett undantag i ett universum av väte och helium Vilka slags atomer är det som bygger upp vår värld och allt den innehåller? Var finns de olika atomslagen och i vilka mängder? Se ut i Universum med alla dess miljarder och åter miljarder galaxer. Det är en värld som nästan enbart består av väte, H, och helium, He, de två lättaste atomslagen. Av atomer i Universum är väteatomer och heliumatomer. Det blir tillsammans atomer. Alla andra atomslag får dela på de 100 atomer som återstår 50 av dem är syreatomer, 15 är kväveatomer och 8 kolatomer. De lätta atomslagen dominerar helt i Universum. På webben finns en utförligare tabell som också visar de vanligaste atomslagen i människokroppen, jordskorpan och jordklotet. Figur 1.3. Vatten på Mars! Den europeiska rymdsonden Mars Express har skickat hem denna bild av en krater nära den röda planetens nordpol. Det som syns på kraterns botten är fruset vatten. Tidigare har rymdsonden registrerat vattenmolekyler på Mars sydpol. Också i vårt eget solsystem dominerar de lätta atomslagen. Solen och gasplaneterna, dvs. Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus, består till mycket stor del av väte och helium. På vår jord och på de jordliknande planeterna Merkurius, Venus och Mars finns det däremot gott om tyngre atomer. Här på Jorden är syre det allra vanligaste atomslaget. Hela 49 % av jordklotets atomer är syreatomer! Jordens inre består till största delen av järn och nickel. Det yttersta km tjocka skiktet av jorden kallas jordskorpan. Här är ungefär 60 % av alla atomer syreatomer medan 20 % är kiselatomer. De här atomslagen finns framför allt i bergarterna. En stor del av syreatomerna finns förstås också i världshavens vattenmolekyler. Luften är en gasblandning som till allra största delen består av kväve och syre. Jorden fick mycket tidigt i sin historia en atmosfär av kvävgas, antagligen redan innan det uppstod liv på jorden. Däremot är syret i atmosfären en produkt av livet på jorden. Kapitel 1 Kemi kapitel 1-5.indd

4 Varje grundämne har ett kemiskt tecken som består av en eller två bokstäver. Molekylära ämnen är uppbyggda av molekyler. Ämnen som består av fria atomer räknas också hit. Exempel: H 2, O 2, H 2 O, CO 2, He, Ar. Efter bild i Chemistry for You, Lawrie Ryan, Nelson Thornes (2001) Ett ämne har en egen kemisk beteckning Kemisterna har ett eget alfabet. Det består av kemiska tecken, ett för varje grundämne. Du hittar dem i det periodiska systemet på insidan av bokens omslag. Med hjälp av de kemiska tecknen kan man beskriva uppbyggnaden av vilket ämne som helst. De kemiska tecknen infördes 1813 av den svenske kemisten J. Jakob Berzelius. Vi berättar mer om honom i kapitel 7. Kemins teckenspråk är internationellt och tolkas därför på samma sätt över hela världen. De kemiska tecknen består av en eller två bokstäver. Första bokstaven är alltid en versal, dvs. en stor bokstav. Tecknet för grundämnet helium är He. Tecknet för en heliumatom är också He. Heliumgas består av heliumatomer. Därför har ämnet helium beteckningen He. Tecknet för grundämnet väte är H. Tecknet för en väteatom är också H. Vid rumstemperatur och normalt tryck är väte en gas och de minsta enheterna i vätgas är vätemolekyler. De består av två sammanbundna väteatomer. Ämnet väte i form av vätgas får därför beteckningen H 2. Den minsta enheten i ämnet koldioxid är en koldioxidmolekyl. Den består av en kolatom (C) och två syreatomer (O). Ämnet koldioxid har alltså formeln CO 2. Koldioxid är en kemisk förening därför att koldioxidmolekylerna innehåller atomer från olika grundämnen. Däremot är väte i molekylform inte en kemisk förening: molekylen H 2 består av två atomer av samma slag. Alla ämnen som är uppbyggda av molekyler är molekylära ämnen. De tre ämnena H 2, He och CO 2 är alla gaser men de har egna, typiska egenskaper som skiljer dem åt: Väte är en lätt gas. Den är brännbar och vid antändning hörs ofta en knall det blir en liten explosion när man antänder vätgas som blandats med luft. Därför kallas en blandning av vätgas och luft (eller syrgas) ibland knallgas. Helium är en lätt och mycket reaktionströg gas den reagerar inte med något annat ämne. Man kan alltså inte antända helium. Den är en ädelgas. Koldioxid är en tung gas, betydligt tyngre än luft. Man känner igen koldioxid på att gasen släcker en låga och på att den grumlar kalkvatten som är en vattenlösning av kalciumhydroxid, Ca(OH) 2. Kalkvatten är reagens på koldioxid. Ö Kemi kapitel 1-5.indd

5 När vatten kokar bildas gasbubblor som består av vattenånga. De tre aggregationsformerna Kapitel 1 GAS En gas fyller snabbt ut hela behållaren, saknar yta och är lätt att trycka ihop (komprimera). Partiklarna i en gas är helt fria från varandra och far omkring med hög hastighet. De kommer bara i kontakt med varandra när de kolliderar. kokar VÄTSKA En vätska har en tydlig yta och följer behållarens form. Den är svår att komprimera. kondenserar I en vätska har partiklarna så hög energi att de kan förflytta sig men de kan inte göra sig helt fria från varandra. smälter FAST ÄMNE Behåller sin egen form och är svårt att komprimera. stelnar De minsta partiklarna i ett fast ämne är tätt och regelbundet packade. Partiklarna vibrerar i sina lägen men har inte nog energi för att bryta sig loss. = H 2 O = energi Ämnen kan finnas i tre olika aggregationsformer: som fast ämne, vätska eller gas. Partiklarna i ett ämne utför ständigt rörelser av olika slag. Det är den s.k. värmerörelsen. Partiklarnas rörelseenergi ökar när temperaturen stiger. Ämnen kan förekomma i tre olika aggregationsformer: i fast form, vätskeform eller gasform. Du vet att en isbit smälter om man håller den i handen och att vatten börjar koka om man värmer det ordentligt på spisen. Vad händer egentligen med vattenmolekylerna? Partiklarna i alla ämnen befinner sig alltid i rörelse. I en iskristall svänger vattenmolekylerna fram och tillbaka på sina platser i kristallen. I flytande vatten kan vattenmolekylerna röra sig runt i hela vattenvolymen och i vattenånga far de omkring med stor hastighet, fria från varandra. Den här ständiga rörelsen hos ett ämnes partiklar (atomer, molekyler och joner) kallas för värmerörelsen. När vi tillför värme, dvs. höjer vattnets temperatur, rör sig vattenmolekylerna snabbare. Det betyder att deras rörelseenergi ökar. När vi kyler vattnet tar vi bort värme. Då kan molekylernas rörelseenergi minska så mycket att vattnet stelnar till iskristaller. Det som vi har sagt här om vatten gäller för alla ämnen. Vi ska nu studera några egenskaper som utmärker de olika aggregationsformerna. Kemi kapitel 1-5.indd

6 Fasövergång byte av aggregationsform FAST ÄMNE Fasövergång = byte av aggregationsform Ett rent ämne har en bestämd smältpunkt och en bestämd kokpunkt. sublimering sublimering GAS stelning smältning kondensation ångbildning VÄTSKA Figur 1.4. Fasövergångar mellan de tre aggregationsformerna fast ämne, vätska och gas. Vid sublimering går ett ämne direkt över från fast form till gasform eller tvärtom. I figur 1.4 ser du hur ett ämne kan gå över från en aggregationsform till en annan. Det kallas fasövergång och är en fysikalisk förändring. Ett ämne smälter, dvs. det går över från fast till flytande fas, vid en bestämd temperatur som kallas smältpunkten. En smälta av ämnet stelnar vid samma temperatur den kallas då fryspunkten. Övergången från flytande till gasformigt tillstånd sker också vid en bestämd temperatur, kokpunkten. För ett ämne gäller alltså att det smälter respektive kokar vid en temperatur som är typisk för ämnet. I tabell 1.1 anges smältpunkter och kokpunkter för några ämnen. Kokpunkten varierar med lufttrycket. Värden som anges i tabeller gäller alltid för trycket 101,3 kpa. Tabell 1.1. Smältpunkt, kokpunkt och sublimationspunkt för några rena ämnen. Samtliga värden gäller vid trycket 101,3 kpa. Ämne Smältpunkt Kokpunkt Sublimationspunkt Vatten 0 C 100 C Koldioxid 78,5 C Rörsocker ca 180 C Glykol 16 C 198 C Natriumklorid 801 C C Titan C C Figur 1.4 visar också två andra fasövergångar. Ett fast ämne kan gå direkt över till gas utan att först smälta. Den övergången kallas sublimering. Den motsatta övergången när en gas går direkt över till fast ämne kallas också sublimering. Koldioxid är exempel på ett ämne som sublimerar. Koldioxid i fast form smälter alltså inte till vätska utan går direkt över till gas och om gasen avkyls bildas det fasta ämnet direkt. Man använder ofta fast koldioxid som kylmedel. Den fasta koldioxiden kallas då ibland torris, eftersom isbitarna inte blir våta. Figur 1.5. Vilken fasövergång är det frågan om här? En giraff i Duisburg Zoo smakar på det kyliga höstvädret. Kemi kapitel 1-5.indd

7 Exempel 1.1. Beskriv med kemiska formler a) den fasövergång som anges för koldioxid i tabell 1.1, b) de två fasövergångar som anges för titan i tabell 1.1. Kapitel 1 Ö Lösning En blandning består av två eller flera rena ämnen. Ett rent ämne har konstanta egenskaper. En blandnings egenskaper varierar med sammansättningen. a) CO 2 (s) CO 2 (g) och CO 2 (g) CO 2 (s) b) Ti(s) Ti(l) (vid C) och Ti(l) Ti(g) (vid C) Rena ämnen och blandningar Kemisterna skiljer på ett rent ämne och en blandning av ämnen. Ett rent ämne består av ett enda ämne, som kan vara ett grundämne eller en kemisk förening. En blandning består av två eller flera ämnen. I en blandning behåller ämnena sina typiska egenskaper. En blandning kan ändra aggregationsform om temperaturen eller trycket ändras men den uppför sig då på ett annat sätt än ett rent ämne: En blandnings egenskaper, t.ex. smältpunkt (fryspunkt), kokpunkt och densitet, beror på vilka ämnen som ingår i blandningen och på ämnenas halter. Du vet säkert att man brukar hälla frostskyddsmedlet glykol i bilmotorns kylarvatten för att vattnet inte ska frysa på vintern. En blandning av vatten och glykol har nämligen lägre fryspunkt än rent vatten, men fryspunkten varierar med glykolhalten fryspunkten är lägst ( 47 C) när glykolhalten är ca 40 %. Exempel 1.2. Lösning Vatten och guld är exempel på ämnen. Ange ämnenas kemiska beteckningar. De minsta enheterna i vatten är vattenmolekyler och varje molekyl består av två väteatomer, H, och en syreatom, O. Därför har vatten formeln H 2 O (vatten är en kemisk förening). Ämnet guld består av enbart guldatomer som har beteckningen Au. Därför har ämnet guld också beteckningen Au. En blandning kan vara homogen eller heterogen Luften är en gasformig blandning av framför allt kvävemolekyler, syremolekyler och argonatomer. Socker och vatten är olika ämnen. Om du häller socker i vatten löses sockret och du får en lösning med söt smak. Det söta ämnet socker finns alltså kvar men sockermolekylerna är blandade med vattenmolekyler. Kristaller av vanligt socker (rörsocker) är uppbyggda av molekyler som har formeln C 12 H 22 O 11. I en blandning av socker och vatten kan man inte se skillnad på de olika beståndsdelarna, inte ens om man använder Kemi kapitel 1-5.indd

8 I en homogen blandning kan man inte urskilja de olika beståndsdelarna. En lösning är en homogen blandning. En lösning kan vara fast, flytande eller gasformig. mikroskop. Sockret och vattnet har blandats så väl och delats upp i så små partiklar att blandningen har blivit homogen (grek. homos = samma och genos = slag, art). En sådan blandning kallas lösning. Sockerkristallerna har försvunnit men det söta ämnet finns kvar i vätskan. En kemist anger att det är frågan om en vattenlösning av rörsocker genom att skriva C 12 H 22 O 11 (aq). Det är alltså tillägget (aq) efter ämnets formel som anger att ämnet är löst i vatten (latin aqua = vatten). De minsta enheterna i den här blandningen är av två slag: rörsockermolekyler och vattenmolekyler. Kan vi skilja ämnena i en blandning åt? Ja, det är oftast lätt. Om vi till exempel värmer sockerlösningen så att vattnet avdunstar blir sockret kvar som kristaller. Det är typiskt för blandningar att man enkelt kan skilja ämnena från varandra man separerar ämnena i blandningen. Figur 1.6. Gjutning av plåt till orgelpipor vid Grönlunds orgelbyggeri i Luleå. Plåten består av en tenn-blylegering. I bakgrunden syns färdiga orgelpipor. En legering är en fast lösning av metaller. En bergart är en blandning av olika mineral. Ett mineral är en motståndskraftig kemisk förening som finns i naturen (även fritt grundämne). I en heterogen blandning kan man urskilja beståndsdelarna. Också fasta ämnen kan lösas i varandra och bilda fasta lösningar. Fasta lösningar av metaller kallas legeringar. Många av dem har stor teknisk betydelse, se figur 1.6. Den svenska berggrunden är till stor del uppbyggd av bergarterna gnejs och granit. De här bergarterna består i sin tur av tre mineral. Figur 1.7 visar en bit blankslipad röd granit. Här kan man t.o.m. med blotta ögat urskilja mineralkornen. Därför kan granit inte vara en homogen blandning av de tre mineralen. Både gnejs och granit är heterogena blandningar (grek. heteros = annan). Figur 1.7. När granit slipas så att den får en blank yta kan man lätt se att tre mineral ingår. De bildar vita korn, ljusröda korn respektive mörka fjäll. Ta reda på vilka de tre mineralen är. Kemi kapitel 1-5.indd

9 Exempel 1.3. Vilken av figurerna visar ett rent flytande ämne, en legering respektive en gasblandning? Kapitel 1 a) b) c) Lösning Figurerna visar a) en legering (atomer av två olika slag är ordnade i en kristall), b) en gasblandning (atomer och molekyler av olika slag är fria från varandra), c) ett rent flytande ämne (atomer av samma slag är i kontakt med varandra men ej ordnade i en kristall). Ö Ämnena i en blandning kan separeras med fysikaliska metoder. Ämnen i en blandning kan separeras med fysikaliska metoder Vi ska nu beskriva det experiment som visas i figurerna 1.8 och 1.9. Först blandar vi lite järnpulver och svavelpulver. Om pulvren är finkorniga bildas en grågul blandning som kan verka homogen. Men om blandningen granskas genom ett förstoringsglas syns de svarta järnkornen och de gula svavelkornen, se figur 1.8 a. Blandningen är alltså inte en fast lösning utan en heterogen blandning. Vi påstod nyss att det brukar vara lätt att separera ämnena i en heterogen blandning. Figur 1.8 visar två sätt att skilja järn och svavel åt. I båda fallen använder vi oss av att de två ämnena har olika fysikaliska egenskaper. Först häller vi lite av blandningen i ett provrör med vatten då sjunker järnkornen till botten medan svavelkornen samlas i vattenytan. Järn har högre densitet än vatten. Svavel har också högre densitet än vatten men svavelkornen väts inte av vattnet utan flyter på vattenytan. Densitet är en fysikalisk egenskap. Det är också vattnets förmåga att bilda en hinna på ytan. Hinnan är så stark att den bär svavelkornen. Figur 1.8. Järn och svavel blandas. Sedan håller vi en magnet intill blandningen då dras järnkornen, men inte svavelkornen, till magneten. Magnetism är en fysikalisk egenskap. svavel svavel svavel svavel + järn+ järn vatten vatten järn järn a) I en blandning av järn och svavel kan vi urskilja de två ämnena. Blandningen är heterogen. järn järn svavel svavel b) Vi kan skilja järnet och svavlet i blandningen antingen genom att skaka den med vatten (till vänster) eller med hjälp av en magnet (till höger). Kemi kapitel 1-5.indd

10 svavel svavel vatten järn svavel + järn Figur 1.9. Blandningen av järn och svavel upphettas. Nya ämnen bildas genom kemiska reaktioner Vi fortsätter med experimentet och värmer blandningen av järn och svavel så att den börjar glöda. Då slutar vi att värma men den glödande zonen fortsätter vatten att sprida sig genom hela blandningen, se figur järn1.9 a. Det brukar inte se ut så här när ett ämne smälter, så det måste vara svavel något järn annat som sker. Här måste det ha startat en process som avger värme till omgivningen. Då är det inte bara fråga om en fysikalisk förändring. Här sker också en kemisk reaktion och i just den här reaktionen frigörs alltså energi i form av värme. När reaktionen har stannat av, ser innehållet i provröret helt annorlunda ut än när vi började värma. järn svavel + järn Kemister svavel har kunskaper om ämnenas kemiska egenskaper (dvs. egenskaper som visar sig i en kemisk reaktion). Därför kan de tala om hur olika ämnen reagerar med varandra. De förstår att i den här reaktionen förenar sig de två grundämnena järn och svavel till ett nytt ämne det bildas en kemisk förening som kallas järnsulfid. Det nya ämnet järnsulfid bildar en hård klump som är lätt att stöta sönder till pulver i en mortel. Vi tar lite av pulvret för att ta reda på några egenskaper hos det nya ämnet. Först använder vi samma metoder som när vi undersökte blandningen av järn och svavel, se figur 1.9 b. Men här misslyckas vi det går inte att dela upp järnsulfiden i olika beståndsdelar. Järnsulfid har inte samma egenskaper som blandningen av järn och svavel. Sedan lägger vi lite av pulvret i ett provrör och sätter till ett par droppar saltsyra. Då bildas en gas som luktar mycket illa. Man känner lätt igen gasen det är vätesulfid, H 2 S ( svavelväte ). Gasen luktar som ruttet ägg. Om vi sätter saltsyra till blandningen av järn och svavel i figur 1.8 så bildas också en gas, men den luktar inte illa. Här bildas vätgas. Det bekräftar vår slutsats att järnsulfid har helt andra egenskaper än den ursprungliga blandningen av järn och svavel. vatten järnsulfid vatten järnsulfid järnsulfid järnsulfid järnsulfid järnsulfid a) Vad händer i provröret? Längst ner börjar massan glöda och glöden sprider sig snabbt genom hela blandningen. Järn och svavel reagerar med varandra. b) Efter reaktionen kan vi inte längre påvisa ämnena järn och svavel. Det har bildats ett nytt ämne: järnsulfid. Ö Kemi kapitel 1-5.indd

11 Energi Fe + S Det här experimentet har visat att järn och svavel kan reagera med varandra under utveckling av energi och att det bildas ett nytt ämne, järnsulfid. Reaktionen kan beskrivas så här: Järn förenar sig med svavel till järnsulfid och då frigörs energi. Det blir enklare med en ordformel: Kapitel 1 Järn + svavel järnsulfid + energi FeS I en kemisk reaktion bildas ett eller flera nya ämnen. Utgångsämnena i en kemisk reaktion kallas reaktanter. De bildade ämnena kallas produkter Figur En översikt över materiens indelning och några viktiga begrepp som har införts i detta kapitel. På s. 33 finns en tabell där du kan se om ett visst grundämne är metall, halvmetall eller ickemetall. Här har två grundämnen bildat en kemisk förening. Kemister använder ju särskilda beteckningar för de olika ämnena och beskriver därför reaktionen med en teckenformel: Fe + S FeS + energi reaktanter produkt Utgångsämnena i en kemisk reaktion är ämnena som står till vänster om pilen. De kallas reaktanter. När reaktanterna reagerar omvandlas de till produkter. Det är ämnena till höger om pilen. I den här reaktionen är alltså järn och svavel reaktanter och järnsulfid är produkt. I så gott som alla kemiska reaktioner sker också energiförändringar. I en del reaktioner frigörs energi till omgivningen, i andra tas det upp energi från omgivningen. I reaktionen mellan järn och svavel frigörs energi. Materiens indelning en sammanfattning Vi har sett att man kan separera ämnena i en blandning med fysikaliska metoder. Då har man nytta av sina kunskaper om ämnenas olika fysikaliska egenskaper. I tabell 1.2 ser du exempel på några blandningar där ämnena skiljer sig avsevärt i någon (fysikalisk) egenskap. För varje blandning anges en lämplig metod att skilja ämnena åt. Där anges också den olikhet i fysikalisk egenskap som gör att ämnena går att separera. Figur 1.10 visar hur man brukar dela in materien. Begreppen metall, halvmetall och ickemetall förklaras i kapitel 3 och begreppen jonförening och molekylförening i kapitel 4. M A T E R I A Blandning Rent ämne Homogen blandning Heterogen blandning Kemisk förening Grundämne Jonförening Molekylärt ämne Metall Halvmetall Ickemetall 11 Kemi kapitel 1-5.indd

12 Tabell 1.2. Några exempel på blandningar och separationsmetoder. I kolumnen längst till höger anges den skillnad i fysikalisk egenskap som utnyttjas vid separationen. Exempel Exempel på Olikhet i ämnenas fysikaliska på blandning separationsmetod egenskaper Alkohol/vatten Destillation, figur 1.11 Kokpunkterna skiljer sig åt. Sand/vatten Dekantering (vattnet hälls Densiteterna är olika. av) eller filtrering. Olika aggregationsformer Olja/vatten Med hjälp av skiljetratt Ämnena löser sig obetydligt (två vätskeskikt), figur 1.12 i varandra och densiteterna är olika. Koksalt/vatten Indunstning Olika ångtryck (mycket olika kokpunkter) Liebigkylare värmemantel kylvatten Figur Med hjälp av en skiljetratt (separertratt) kan man separera två vätskor som inte är lösliga i varandra. Det undre skiktet tappas av. Reaktionströga grundämnen har svårt för att bilda kemiska föreningar. Ädelgaser och ädelmetaller är särskilt reaktionströga. Syre är exempel på ett reaktivt grundämne. Ö Figur Destillation av en vätskeblandning. Fria grundämnen är sällsynta i naturen Grundämnena är de enklast byggda ämnena de består ju av bara ett atomslag. Endast ett litet antal grundämnen finns i fri form i naturen och man kan dela in dem i två grupper: Reaktionströga grundämnen som har svårt att bilda kemiska föreningar. Reaktiva grundämnen som har lätt att bilda föreningar. Till de reaktionströga ämnena hör metallerna silver, guld och platina. De kallas sedan länge ädelmetaller just för att de påverkas så lite av luft och vatten. Gaserna helium, neon, argon, krypton och xenon är också mycket reaktionströga och kallas därför ädelgaser. De finns alla i fri form i luften. De reaktiva grundämnena förbrukas hela tiden men de nybildas också i ungefär samma takt. Syre tillhör den här gruppen. Det förbrukas syre när organismerna andas och när organiskt material förbränns eller bryts ner i naturen. Omvänt bildas syre genom algers och växters fotosyntes. Syre finns ju i luften, men också löst i vattnet i sjöar, floder och hav. Luftens halt av syre är konstant volymhalten är ca 21 %. Det visar att förbrukningen och nybildningen sker i samma takt. 12 Kemi kapitel 1-5.indd

13 Varför har en del grundämnen lätt för att reagera, andra svårt? De grundämnen som är mycket reaktionsbenägna finns i allmänhet inte i fri form i naturen. Exempel på sådana grundämnen är natrium och klor en metall och en ickemetall. Föreningen mellan dem, natriumklorid, är däremot ett kemiskt stabilt ämne. Det förekommer i naturen i stora mängder, dels löst i havsvatten, dels som mineral i rester efter forna tiders hav. Mineralet kallas stensalt eller bergsalt. Figur 1.13 visar utvinning av salt ur havsvatten. Varför reagerar en del ämnen, t.ex. natrium och klor, så lätt med varandra och varför har andra ämnen så svårt för att reagera? För att få svar på de här frågorna måste man känna till hur de olika ämnenas atomer är byggda. Det får du lära dig i nästa kapitel. Kapitel 1 Figur Utvinning av salt ur havsvatten i Guerande på Frankrikes atlantkust. Figur Koksaltkristaller. Na + - och Cl -jonerna ordnar sig själva så att det bildas vackra, regelbundet byggda kristaller. I en kristall är byggstenarna ordnade i ett bestämt mönster som upprepas genom hela kristallen. 13 Kemi kapitel 1-5.indd

14 Övningsuppgifter 1.1. Namnge följande grundämnen: a) O b) Ne c) C d) Ag 1.2. Vilket kemiskt tecken har följande grundämnen: a) järn c) fosfor b) magnesium d) mendelevium? 1.3. a) Vilket eller vilka av begreppen kemisk förening, grundämne och molekylärt ämne passar in på följande ämnen: N 2, NO, Ne respektive SO 2? b) Hur många atomer innehåller varje enhet av ämnena som anges av formlerna i a)? 1.4. Förklara varför det är lättare att pressa samman ett ämne i gasform än ett ämne i vätskeform Vilka är de tre aggregationsformerna? I vilken av formerna har ämnet högst energiinnehåll? 1.6. Du lägger isbitar i ett glas vatten. Har du då ett rent ämne eller en blandning? 1.7. Läs igenom och ange de ord som fattas på platserna A C. a) Ett ämne går över från fast till flytande form vid en temperatur som kallas A b) Ett ämne går över från flytande form till gasform vid en temperatur som kallas B c) I det fasta ämnet har partiklarna bestämda platser men de kan C 1.8. Ange för var och en av följande blandningar om den är homogen eller heterogen: a) sand och koksalt b) vatten och koksalt c) socker och koksalt d) etanol och vatten e) matolja och vatten f) mässing Vilka av följande ämnen är rena ämnen och vilka är blandningar? a) bensin d) T-sprit b) syre e) kranvatten c) cocacola f) zink Placera följande ord i rätt mening: legering, löses, smälter, sublimerar. a) Mässing är en fast lösning av zink i koppar. En sådan lösning kallas A b) När man lägger en isbit i ett glas läsk B isbiten. c) När man lägger en sockerbit i en kopp kaffe C sockerbiten. d) När man håller en bit fast koldioxid i handen D koldioxiden I vilka av fallen a) e) sker en fysikalisk förändring * och i vilka sker en kemisk reaktion? a) Isbitar smälter i en kall läsk. b) Mjölk surnar. c) Vatten fryser till iskuber. d) Bensin förbränns i en bilmotor. e) Etanol avdunstar från huden Namnge fasövergångarna i a) c) samt ange för var och en om det tas upp eller avges energi. a) fast stearinsyra flytande stearinsyra, b) vatten is, c) vattenånga vatten, d) jodkristaller jodånga Ange om följande ämnen är en homogen blandning, heterogen blandning, kemisk förening eller grundämne, se rad 3 i figur 1.10 sidan 11: koppar, luft, koksalt, järnsulfid, svavel, gnejs, kisel och väte Silveroxid är ett fast ämne som har svart färg. Det sönderdelas vid upphettning till en färglös gas och ett metallglänsande ämne. Skriv en ordformel för sönderdelningen. Bilden visar vad som händer när man vill identifiera den gas som bildas. På webben får du se hur man gör Anta att man vill skilja de ämnen åt som ingår i blandningarna a, d och e i uppgift 1.8. a) Hur gör man för att skilja sanden från koksaltet i blandning a? Man vill alltså ha den rena sanden kvar. b) Hur gör man för att avskilja etanolen från vattnet i blandning d? c) Hur gör man för att avskilja matoljan från vattnet i blandning e? Elever frågar 1. Hejsan! Jag läser kemi A och har en liten fundering. Jag undrar vad knallgas har för strukturformel. Alltså inte 2H 2 O utan hur bindningarna sitter ihop. 2. Hej! Jag har en fråga: Vad är skillnaden mellan en kemisk förening och en blandning? 3. Hej! jag undrar vad är egentligen en atom? 14 Kemi kapitel 1-5.indd

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Framställning av järn

Framställning av järn Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Innehållsförteckning 1 Atomer naturens egna byggstenar... 3 2 Molekyler är grupper av atomer... 4 3 Grundämnen och kemiska föreningar... 5 4 Kemiska

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Foto omslag: Fredrik Hjerling Foto baksida: Eva Simonson Tryckår: 2011 Tryckeri: Haninge kommuntryckeri

Foto omslag: Fredrik Hjerling Foto baksida: Eva Simonson Tryckår: 2011 Tryckeri: Haninge kommuntryckeri LITIUM I HANINGE Foto omslag: Fredrik Hjerling Foto baksida: Eva Simonson Tryckår: 2011 Tryckeri: Haninge kommuntryckeri L I T I U M Ett grundämne Ett 90-tal grundämnen förekommer naturligt på jorden.

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Kemispråket Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Tecknet för krigsguden Mars användes även för järn. Men i takt med att mänskligheten

Läs mer

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. - 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20 NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering

Läs mer

http://www.skogsindustrierna.org/framtid/gymnasiet/kemilaromedel/grundamnen/teoritext_1 Grundämnen och kemiska föreningar 1. Grundämnen Människan har länge känt till nio grundämnen, nämligen metallerna:

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. Blommensbergsskola/kemiht13/HSA 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Vilken masshalt har de olika grundämnena i va6en? 2. Vad blir volymhalten etanol och va6en

Läs mer

Materia. Niklas Dahrén

Materia. Niklas Dahrén Materia Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad innebär materia? Indelning av materia Skillnaden mellan rena ämnen och blandningar Homogena och heterogena blandningar Grundämne eller kemisk

Läs mer

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Repetitionsfrågor i kemi

Repetitionsfrågor i kemi Repetitionsfrågor i kemi * Betyder att frågan är på mer än grundläggande nivå År 7 NO-körkort del 1 1. Förklara hur man använder hypoteser, experiment och teorier? 2. Vad betyder farosymbolerna nedan:

Läs mer

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén Att skriva och balansera reaktionsformler Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemiska reak*oner och reak*onsformler Hur skrivs en reak*onsformel? Hur balanseras en reak*onsformel? Kemiska

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3 Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar.

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar. Materiens tillstånd Atomer Materiens minsta byggstenar Bilder från: http://www.qedata.se/js_ishotell-galleri.htm http://www.webkonzepte.de/ 24/2-2010 Bilder från: www.rock-on-rock-on.com www.konsthantverkarna.se

Läs mer

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander. Denna undersökning bör endast genomföras i vuxet sällskap. Dessa risker finns: Glasflaskan som används utsätts för temperatur- och tryckförändringar, vilket gör att den kan spricka. Då finns en risk för

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och

Läs mer

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6

Läs mer

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer