4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur"

Transkript

1 Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3. Demonstrera med en penna! a. Lägesenergi lyft upp den b. Rörelseenergi släpp den c. Värmeenergi vart tar rörelseenergin vägen när pennan når golvet? Omvandlas till värmeenergi hos golvet och pennan, och de blir varmare pga. molekylerna i golvet och pennan rör sig snabbare = de blir varmare d. Strålningsenergi Molekylerna avger värmestrålning, temperaturen sjunker, molekylerna rör sig mindre. 4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

2 c. Vad händer om man tar bort all rörelseenergi från ett ämne? Vi uppnår absoluta nollpunkten 273,15 C = 0 o K Energiprincipen 1. Energiprincipen säger att energi inte kan skapas eller förstöras och enbart omvandlas mellan olika energiformer. a. Det är inte all energi som helt låter sig omvandlas till andra energiformer. b. Mekanisk energi som rörelseenergi kan omvandlas helt och hållet till elektrisk energi. Och elektrisk energi kan fullt ut omvandlas tillbaka till rörelseenergi. 100 % värme kan inte omvandlas till 100 % el c. Elektrisk energi kan omvandlas helt till termisk energi (värme). Men värme kan inte helt omvandlas till elektrisk energi. d. Värme inte fullt ut kan omvandlas till andra energiformer, men ju högre temperatur som värmen har, desto mer kan den omvandlas till andra energiformer.

3 Energikvalitet 1 Energiformer som låter sig omvandlas helt och fullt till andra energiformer sägs ha högsta energikvalitet. a. El & vattnets rörelseenergi l 2 Spillvärme, det vill säga termisk energi med låg temperatur, sägs ha usel kvalitet (vilket hörs på namnet). b. Spillvärme från t.ex. bilmotorn 3 Måttet på energikvalitet anger hur mycket av energi av en viss energiform som kan omvandlas till mekanisk energi (arbete). 4 Energikvalitet kan jämställas med ett mått på högsta verkningsgrad för en viss energiomvandling. Exempel på energikvalitet Mekanisk energi 1,00 Elektrisk energi 1,00 Kärnenergi 1,00 Strålningsenergi 0,95 Kemisk energi 0,90 Termisk energi, 300 C 0,52 Termisk energi, 80 C 0,23 Termisk energi, 20 C 0,07 Termisk energi, 0 C 0,00 Verkningsgrad 1. Verkningsgraden är ett mått på hur mycket energi som tillgodogörs vid en energiomvandling.

4 2. Verkningsgraden uttrycks som nyttig, användbar energi i förhållande till tillförd energi. Verkningsgrader anges ofta i procent. Ju högre verkningsgrad har processen desto effektivare energiomvandling. 3. Om verkningsgraden är 70 procent innebär det av förlusten (icke användbar energi) är 30 procent. Exempel 1 Bilar a. 30 % av energiinnehållet i bensin används till att driva bilen framåt. b. 70 % avgår som värme c. Verkningsgraden är 30 % 2 Koleldat elkraftverk a. 40 % av energiinnehållet i kol omvandlas till elektrisk energi b. Verkningsgraden = 40 % c. Vilket är smartast: Att använda kol till att värma hus, eller el från ett koleldat elkraftverk? Hur mäter man energi? 1. Jordens dragningskraft på ett föremål som väger 100 gram (0, 1kg) 1 Newton (1 N) 2. Lyfter du föremålet 1m har du tillfört föremålet energin 1N m 3. Enheten för energi är så viktig, att den har fått en alldeles egen enhet: Joule 1 J = 1Nm 4. Fler sätt att skriva energienheten på 1J = 1Nm = 1Ws 0, 24cal Energi från solen 1. Fusionsreaktioner i solen

5 a. Väteatomer slås samman till heliumatomer b. En liten del av massan när helium bildas omvandlas till strålningsenergi (ljus& värme) c. Ljuset & värmen når jorden d. Hav värms upp, vindar uppstår e. Växterna växer... Fotosyntesen a. Klorofyll fångar ljusenergi b. Ljusenergi hjälper till att omvandla koldioxid + vatten till druvsocker och syrgas c. Ordformel Ljusenergi + koldioxid + vatten druvsocker + syrgas d. Kemisk formel hν + 6CO2 + 6H2O C6H12O6 + 6O2 Cellandning a. Alla levande organismer har förmåga till cellandning även växterna! b. Ungefär omvänd fotosyntes Druvsocker + syrgas energi + koldioxid + vatten

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Arbete Energi Effekt

Arbete Energi Effekt Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället Seminarium Karlstad 7 okt 2010 Mats Areskoug Nya ämnesplaner i fysik för gy Syfte: förståelse av fysikens betydelse i samhället olika tillämpningar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi Vi har pratat om åtta energiformer: Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi 1) Vilken är den viktigaste energiformen i följande

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner

Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner Kemi och energi Exoterma och endoterma reaktioner Energiprincipen Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas mellan olika energiformer (energiprincipen) Ex på energiformer: strålningsenergi

Läs mer

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla?

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla? 14 Energiomvandlingar och energikällor Inledning Kapitlets inledning på sid 276 277 i grundboken och sid 148 i lightboken handlar om vår energiförsörjning. Var kommer energin ifrån? Med hjälp av texten,

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik FKU200 7.5 hp Kursbok : Miljöfysik : Energi för hållbar utveckling (M. Areskoug

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Hej och hå ingen tid att förspilla

Hej och hå ingen tid att förspilla Hej och hå ingen tid att förspilla Ingenting kan uträttas utan att energi omvandlas. Därför är våra sätt att använda energi viktiga. I det här kapitlet ser vi på sådan teknik som har som huvudsyfte att

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Repetition, del II Lufttryck Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Med samma resonemang som för vätskor kommer vi fram till att lufttrycket på en viss yta ges av tyngden

Läs mer

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget Miljöfysik FK4024 7.5 hp Tre delar Del 1 : Miljöfysik (D. Milstead) Del 2 : Kvällskurs

Läs mer

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan Solenergi; solkraft, solvärme & solel Emil Avander EE1B Kaplanskolan Innehållsförteckning. Solenergi. sid 2-5 Solkraft/Solel sid 6-9 Solvärme sid 10-15 Utvinning/framtid sid 16-17 Energiomvandling/Miljöpåverkan

Läs mer

Rörelsemängd. Rörelsemängdens bevarande

Rörelsemängd. Rörelsemängdens bevarande Kapitel 6: Rörelsemängd Rörelsemängd Momentum Rörelsemängd är e8 sä8 a8 beskriva trögeten os e8 föremål. E8 föremål med ög rörelsemängd kräver mycket energi för a8 stanna - trögeten är ög! Rörelsemängden

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reak+oner: Reak%oner som avger energi %ll omgivningen (o1a värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive

Läs mer

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen. Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

HEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan.

HEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan. Bilals Energibok HEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan. Vad är energi? Energi kan beskrivas som något som medför förändring

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Energi - ett arbetsområde

Energi - ett arbetsområde Energi - ett arbetsområde Mer information om energi, ett naturvetenskapligt arbetssätt och att redovisa finns på www.lektion.se. Gå till Sök lektion, skriv novis i sista sökrutan! K-G Ahlström Avsnitt

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING 1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 3 Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad Värmekraftverk Växthuseffekten https://phet.colorado.edu/en/simulations/category/physics Simuleringsprogram

Läs mer

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur 6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur Ljusets dubbelnatur Det som normalt bestämmer vilken färg vi upplever att ett visst föremål har är hur bra föremålet absorberar eller reflekterar de olika våglängderna

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

2. Energi och livet EnErgi på hållbar väg bashäfte 21

2. Energi och livet EnErgi på hållbar väg bashäfte 21 2. Energi och livet Energi på hållbar väg Bashäfte 21 2. Energi och livet Solen strålar över planeten jorden och skänker oss liv. Varje sekund tar vi emot mer än 10 000 gånger mer energi än vad vi kan

Läs mer

Energieffektivisering - - varför det?

Energieffektivisering - - varför det? Energieffektivisering - - varför det? Energieffektivisering Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare,, Ulricehamn tidigare även maskinkonsulent, lärare, landsbygdsutvecklare från 2006 Energikollen underlag

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

Lösningar till övningar Arbete och Energi

Lösningar till övningar Arbete och Energi Lösningar till övningar Arbete och Energi G1. Lägesenergin E p = mgh = 1. 9,8. 1,3 J = 153 J Svar: 150 J G10. Arbetet F s = ändringen i rörelseenergi E k Vi får E k = 15,4 J = 36 J Svar: 36 J G6. Vi kan

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Energibalans för kroppen, jorden och samhället

Energibalans för kroppen, jorden och samhället Energibalans för kroppen, jorden och samhället Fysikdagar Karlstad 7oktober 2010 Mats Areskoug Energibalans för kroppen, samhället och jorden. Energiprincipen säger att energi är oförstörbar och inte kan

Läs mer

Energieffektivisering. - varför det?

Energieffektivisering. - varför det? Energieffektivisering - varför det? Energieffektivisering Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare,, Ulricehamn tidigare: maskinkonsulent, lärare, landsbygdsutvecklare från 2006 Energikollen underlag för

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? My Nörrelökke 9c, 19/5 2010 Innehållsförteckning Inledning: s.2 Bakgrund: s.2 Syfte: s.2 Metod: s.2 Resultat: s.2 Slutsats: s.5 Felkällor: s.

Läs mer

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt.

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt. Sekvenser av experiment och annan verksamhet inom Klimat-X Här presenterar vi några tänkbara sekvenser av experiment och förslag till uppföljning med arbete i skolan, studiebesök mm. Materialet under denna

Läs mer

ELEKTRICITET & MAGNETISM

ELEKTRICITET & MAGNETISM ELEKTRICITET & MAGNETISM Södermalmsskolan vt16 1. Energi - Vad är det? Energi finns omkring oss i allt som rör sig, lever och lite till. Energi är något som får saker att hända. Energi är ett viktigt begrepp

Läs mer

5 Energi och rörelsemängd

5 Energi och rörelsemängd 5 Energi och rörelsemängd 501. a) Arbete är kraft gånger sträcka. Kraften mäts i sträckans riktning. W = F s s b) Energiändring är lika med utfört arbete. E = W c) Lägesenergi E p = mgh Svar: a) W = F

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Kemi-biologiavsnittet Kretslopp. OBS Det här är ett utkast och inte en färdig text. En slutgiltig version kommer senare!

Kemi-biologiavsnittet Kretslopp. OBS Det här är ett utkast och inte en färdig text. En slutgiltig version kommer senare! Kemi-biologiavsnittet Kretslopp OBS Det här är ett utkast och inte en färdig text. En slutgiltig version kommer senare! Alla atomer tyngre än väte härstammar från för länge sedan slocknade stjärnor. De

Läs mer

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Fysik Laboration 1 Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Laborationens syfte: Visa hur man kan med enkla experimentella anordningar studera fysikaliska effekter och bestämma i) specifik

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet

Läs mer

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer