och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla?"

Transkript

1 14 Energiomvandlingar och energikällor Inledning Kapitlets inledning på sid i grundboken och sid 148 i lightboken handlar om vår energiförsörjning. Var kommer energin ifrån? Med hjälp av texten, bilderna och frågorna kan diskussioner påbörjas. Försök att inte ge svaren på frågorna nu, utan återkom istället till dem när kapitlet avslutats. Frågorna är tänkta att öka elevernas nyfikenhet inför kapitlet. Svar på frågorna De viktigaste energikällorna i Sverige är olja, kärnkraft, vattenkraft och biobränslen. 3. Ordet energiförbrukning leder till tanken att energin tar slut, att den kan förbrukas, vilket den inte kan. Enligt energiprincipen kan energi varken nyskapas eller förstöras utan endast omvandlas till olika former. Om man till exempel använder elektrisk energi för att få en lampa att lysa, så förbrukas inte den energin. När elektriciteten passerar lampan omvandlas den elektriska energin till strålningsenergi och värmeenergi De olika energiformerna Avsnittet inleds med en kort sammanfattning av alla de energiformer som eleverna tidigare mött i boken. Därefter går vi igenom ett par exempel för att förklara hur energi kan omvandlas från en form till annan. I samband med dessa energiomvandlingar förklarar vi energiprincipen. Avsnittet avslutas med att vi går igenom begreppet verkningsgrad samt att vi jämför verkningsgraden för en bensin- och en elmotor Icke förnyelsebara energikällor Vi förklarar inledningsvis begreppet icke förnyelsebara energikällor. Vi tittar på fossila bränslen och hur de ökar växthuseffekten. Därefter går vi igenom kärnkraften och de risker som är förknippade med den, till exempel härdsmälta och förvaring av radioaktivt avfall Förnyelsebara energikällor Vi börjar avsnittet med att förklara begreppet förnyelsebara energikällor. Vi fortsätter sen med beskrivningar av de viktigaste förnyelsebara energikällorna. Avsnittet avslutas med att vi tittar på hur energiläget ser ut i Sverige. Fokus: Kommer energin att räcka till alla? Kommer energin i framtiden att räcka till för oss alla? I det här fokusuppslaget behandlas denna, för oss människor, ödesfråga på ett kortfattat sätt. 152

2 Översikt Kopieringsunderlag och demonstrationsförsök Avsnitt OH 14.1 d1 molekyler i rörelse d2 d3 d4 Demonstrationsförsök Laboration Teoretisk uppgift Rubrik 1 Värme är en form av energi inled gärna med D1. 2 Specifik värmekapacitet hos olika ämnen 30 Svår uppgift. 3 vi blandar vatten 30 Svår uppgift. 4 vattens specifika värmekapacitet 40 Svår uppgift. Försök med blyhagel Tänd en tändsticka Studsande kula Tidsåtgång i min Kommentar d5 glödande stålull OH1 energiomvandlingar cykeltur Bilden finns även på sid 280 i grundboken och på sid 150 i lightboken. OH2 energiomvandlingar vattenkraftverk Bilden finns även på sid 281 i grundboken. 5 Energiprincipen 20 inled med att visa försök D2 D5. Använd OH1 och OH2. 6 vilka energiomvandlingar sker? 30 Förbered genom att placera ut materialet till de olika stationerna på olika ställen i klassrummet. d6 Tråd som glöder var försiktig hög spänning. 7 Verkningsgrad Olika energikällor 20 Använd OH3 och OH4. OH3 världens energianvändning Bilden finns även på sid 284 i grundboken och på sid 152 i lightboken. OH4 Sveriges energitillförsel Bilden finns även på sid 293 i grundboken. 9 Ordfläta 5 153

3 Laborativa och teoretiska uppgifter Värme är en form av energi MÅL Eleverna ska inse att värme är en form av energi som kan uppfattas som rörelseenergi hos atomer och molekyler. KOMMENTAR Inled med att visa demonstrationsförsök D1. Du kan då även behöva OH2 från kapitel 8. A 1. Nej, de vibrerar. 2. Rörelseenergi 3. Den ökar. 4. Den minskar. B K K K C C C Energi förekommer i många olika former. Läges- och rörelseenergi är två energiformer som du redan har träffat på. Ytterligare en energiform är värme. A Materia kan förekomma i tre former, fast form, flytande form och gasform. Bilden nedan visar vattenmolekyler i fast form is. Studera bilden och svara på följande frågor: 1. Är molekylerna helt stilla i is? 2. Vilken form av energi kan vi säga att molekylerna har? 3. Vi tänker oss att vi värmer isen. Hur förändras då molekylernas rörelseenergi? 4. Hur förändras rörelseenergin hos molekylerna när is avkyls? B Om man kyler ett ämne tillräckligt mycket, når man till slut en temperatur där partiklarna inte längre rör sig alls. Det inträffar vid 273 C. Den temperaturen kallas den absoluta nollpunkten. Kallare än så kan det inte bli. Inom fysiken använder man sig ofta av en temperaturskala som utgår från den absoluta nollpunkten. Skalan kallas kelvinskalan. Kelvinskalans nollpunkt ligger vid 273 C. Utgå från bilden på kelvin- och celsiusskalan och räkna ut vilka tal som saknas C =? K C =? K C =? K 4. 0 K =? C K =? C K =? C 2. Specifik värmekapacitet hos olika ämnen MÅL Eleverna ska förstå vad som menas med specifik värmekapacitet samt hur man gör beräkningar om detta. KOMMENTAR I den här uppgiften förklaras begreppet specifik värmekapacitet och eleverna får göra beräkningar av energi. Eftersom begreppet varken nämns i grundboken eller lightboken och uppgiften är ganska svår bör du endast göra den i grupper med duktiga och intresserade elever. Uppgiften kan ses som ett exempel på fysik som eleverna möter om de går gymnasiets NVprogram. A 1. 8,36 J 2. 41,8 J J B 1. 8,36 J 2. 41,8 J J C 1. 41,8J J D 195 J E J (28,8 kj) F 42 J G J (36 kj) Hur mycket energi krävs det för att värma upp ett När man ska räkna ut hur mycket värmeenergi det ämne? Det är olika för olika ämnen. Vatten kräver krävs för att höja temperaturen kan man använda till exempel mycket mer energi än koppar för att sig av den här formeln: värmas upp. Man säger att vatten har hög specifik Kopiering värmekapacitet. tillåten. Spektrum Fysik Liber AB W = m c t Du behöver: Miniräknare. Den specifika värmekapaciteten anger hur mycket energi som krävs för att höja temperaturen 1 hos 1 g av ämnet. Vatten har specifika värmekapaciteten 4,2 J/g grad (joule per gram och grad). Det innebär att det krävs 4,2 J för att höja temperaturen 1 hos 1 g vatten. A Hur mycket energi behövs för att höja temperaturen 1 hos: 1. 2 g vatten g vatten 3. 1 kg vatten B Hur mycket energi behövs för att hos 1 g vatten höja temperaturen: C Räkna ut hur mycket energi som behövs för att höja temperaturen: 1. 5 hos 2 g vatten hos 10 g vatten W = mängden värmeenergi i joule (J) m = massan i gram (g) c = specifika värmekapaciteten i J/g grad t = temperaturökningen i grader Använd tabellerna på sid 334 i grundboken eller sid 175 i lightboken när du löser nedanstående uppgifter. D Använd formeln och räkna ut hur mycket värme som krävs för att höja temperaturen 10 hos 50 g koppar. E En kastrull av aluminium väger 400 g. Hur stor värmemängd går åt för att värma kastrullen från 20 till 100? F En gammal termometer innehåller 10 g kvicksilver. En varm sommardag steg temperaturen i solen från 12 på morgonen till 42 när det var som varmast. Hur mycket värme togs upp av kvicksilvret? G När ett föremål avkyls avger det lika mycket värme per grad som det behövdes för att höja temperaturen per grad. Räkna ut hur mycket värme som avges när en vikt av järn med massan 1 kg kyls från 100 till

4 Om man blandar varmt vatten med kallt vatten så får man vatten som är ljummet. Men kan man i förväg räkna ut vilken temperatur det ljumna vattnet kommer att få? Det får du lära dig i den här laborationen. Du behöver: Mätglas (250 ml), termoskärl, termometer och miniräknare. A Mät upp 200 cm 3 (= 200 ml) kallt vatten i mätglaset. B Häll vattnet i termoskärlet och avläs temperaturen hos vattnet med termometern. C Mät upp 100 cm 3 varmt vatten och avläs temperaturen. D Häll det varma vattnet i termoskärlet. Rör om med termometern och avläs temperaturen. E För in alla värden i en tabell. F Besvara följande frågor: 1. Med hur många grader a) steg temperaturen hos det kalla vattnet? b) sjönk temperaturen hos det varma vattnet? 2. Använd formeln W = m c t och räkna ut hur mycket värmeenergi som: a) det kalla vattnet har tagit upp (upptagen värme) b) det varma vattnet har avgivit (avgiven värme). 3. När man blandar varmt och kallt vatten så gäller alltid att upptagen värme = avgiven värme. Varför tror du inte att det stämde riktigt för dig? G Skriv en laborationsrapport. OM DU HINNER H Lös följande uppgifter. Använd tabellen på sid 334 i grundboken eller sid 175 i lightboken. 1. Vid ett försök blandade man 200 g vatten med temperaturen 15 och 300 g vatten med temperaturen 50. Beräkna blandningstemperaturen. Tips: Antag att blandningstemperaturen är x. Det kalla vattnets temperatur har då stigit med (x 15) och det varma vattnets temperatur har sjunkit med (50 x). 2. Vilken blir blandningstemperaturen då 100 g vatten med temperaturen 12 blandas med 50 g kokande vatten? Avrunda till hela grader. 3. Under en laboration blandades 100 g kallt vatten med 400 g vatten vars temperatur var 62. Blandningens temperatur blev 53. Vilken temperatur hade det kalla vattnet? 4. En viss mängd vatten med temperaturen 20 blandas med 200 g vatten vars temperatur är 80. Blandningen får temperaturen 42. Hur stor massa hade det tjugogradiga vattnet? Avrunda till tiotal gram. 5. Lisa blandade 50 g etanol med temperaturen 18 och en viss mängd vatten med temperaturen 35. Blandningens temperatur blev 29. Hur många gram vatten var det i blandningen? Avrunda till heltal. 3. Vi blandar vatten MÅL Eleverna ska få träning i att göra fysikaliska beräkningar. KOMMENTAR I den här laborationen får eleverna göra beräkningar som handlar om specifik värmekapacitet. Begreppet tas varken upp i grundboken eller lightboken och laborationen innehåller en del ekvationsberäkningar vilket gör att den är ganska svår. Därför bör du endast göra laborationen i grupper med duktiga och intresserade elever. Laborationen kan ses som ett exempel på fysik som eleverna möter om de går gymnasiets NV-program. H C C C g g Vatten är ett ämne med mycket hög specifik värmekapacitet. I den här laborationen ska du försöka ta reda på hur hög den är genom att värma vatten med en värmespiral. Ju noggrannare du är, desto bättre värde får du. Du behöver: Likriktarkub, värmespiral, bägare, voltmeter, amperemeter, sladdar, termometer, mätglas, stoppur och miniräknare. A Häll 150 cm 3 vatten i bägaren. Sätt därefter i värmespiralen. B Koppla samman materielen på det sätt som kopplingsschemat visar. C Slå på kuben och vrid upp spänningsratten till dess att ameperemetern visar cirka 1,5 A. Slå därefter av kuben igen. D Rör om i vattnet och avläs temperaturen. E Slå på strömmen och starta samtidigt stoppuret. F Efter 2 min (120 s) slår du av kuben. Rör om ordentligt i bägaren och avläs temperaturen. G För in alla värden i en tabell. H Använd värdena i tabellen och räkna ut följande. I 1. Hur mycket energi har spiralen avgivit till vattnet? 2. Kalla vattnets specifika värmekapacitet för x. Teckna sen ett uttryck för hur mycket energi vattnet tagit upp. 3. Sätt avgiven värme = upptagen värme och räkna ut ett värde på vattens specifika värmekapacitet. Avrunda till en decimal. Skriv en laborationsrapport. OM DU HINNER J Lös följande uppgifter. Använd tabellen på sid 334 i grundboken eller sid 175 i lightboken. 1. En doppvärmare har effekten 500 W. Den sätts i ett termoskärl där det finns 150 g vatten med temperaturen 18. Doppvärmaren värmer vattnet i 1 min. a) Hur mycket energi avger doppvärmaren? b) Antag att vattnets temperatur blir x. Teckna ett uttryck för hur mycket värmeenergi som vattnet tar upp. c) Sätt avgiven värme lika med upptagen värme och räkna ut ett värde på temperaturen. Avrunda till heltal. 2. Du ska bestämma en vätskas specifika värmekapacitet. Du värmer 250 g av vätskan med en doppvärmare som har effekten 400 W. Temperaturen stiger då på en minut med 30. Vilken är vätskans specifika värmekapacitet? 3. En doppvärmare är märkt 400 W. Hur lång tid tar det att värma 0,75 liter vatten från 20 till kokning, om värmeförlusterna till omgivningen beräknas till 20 %? Avrunda till hela minuter. 4. Vattens specifika värmekapacitet MÅL Eleverna ska få träning i att göra fysikaliska beräkningar. KOMMENTAR Den här laborationen handlar om specifik värmekapacitet. Begreppet tas varken upp i grundboken eller lightboken. Laborationen bör därför endast genomföras i grupper med intresserade och duktiga elever. Laborationen kan ses som ett exempel på fysik som eleverna möter om de går gymnasiets NV-program. J 1. a) J (30 kj) b) 150 4,18 (x 18) J c) 66 C 2. 3,2 J/g grad min 155

5 5. Energiprincipen MÅL Eleverna ska förstå att energi kan förekomma i många olika former och att det ständigt sker övergångar mellan olika former av energi. KOMMENTAR Inled gärna med några demonstrationsförsök på temat energiomvandlingar, till exempel D2 D5. Visa OH1 och OH2. A 1. 3 N 2. 4,5 Nm (J) 3. 4,5 J 4. Den omvandlas till rörelseenergi. 5. 4,5 J 6. När påsen slår i golvet omvandlas rörelseenergin till värme. Därför stiger temperaturen. B 1. Amperemetern gör utslag vilket visar att det uppkommer en ström. 2. Rörelseenergi omvandlas till elektrisk energi. C 1. Strålningsenergi 2. Kemisk energi 3. Värmeenergi 4. Rörelseenergi (mekanisk energi) 5. Elektrisk energi D 1. Lägesenergi (mekanisk energi) 2. Rörelseenergi (mekanisk energi) 3. Elektrisk energi 4. Strålningsenergi 5. Värmeenergi 6. Rörelseenergi (mekanisk energi) 6. MÅL Eleverna ska lära sig analysera en situation ur energisynpunkt. De ska få träna på att lista ut vilka övergångar som sker mellan olika energiformer. KOMMENTAR Laborationen är en stationslaboration med enkla försök. Förbered laborationen med att placera ut materielen till de olika stationerna i klassrummet. De rätta svaren kan variera, eftersom man kan starta och sluta energikedjan på olika ställen. Svaren på frågorna är därför att betrakta som förslag till svar. Avsluta med försök D6. Station 1: Kemisk energi elektrisk energi strålningsenergi + + värmeenergi Station 2: Elektrisk energi strålningsenergi värmeenergi Station 3: Strålningsenergi elektrisk energi rörelseenergi Station 4: Elektrisk energi rörelseenergi Station 5: Värmeenergi rörelseenergi Station 6: Rörelseenergi elektrisk energi Station 7: Lägesenergi rörelseenergi lägesenergi rörelseenergi osv Energi kan inte nyskapas eller förstöras. Därför är det egentligen lite fel att säga att man förbrukar energi. Istället borde man säga att man använder energi. I den här uppgiften får du studera några olika typer av energiomvandlingar. A. En påse med blyhagel har massan 300 g. Den lyfts 1,5 m uppåt. Studera bilden och besvara följande frågor. 1. Hur stor är påsens tyngd? 2. Hur stort arbete uträttas när påsen lyfts? 3. Hur stor blir påsens lägesenergi? 4. Vi släpper påsen. Vad händer då med lägesenergin? 5. Hur stor är rörelseenergin strax innan påsen slår i golvet? 6. Om du känner på påsen efter den slagit i golvet så är den varm. Varför? 1,5 m B Till en spole har vi kopplat en amperemeter. Sen för vi en magnet ut och in i spolen. 1. Vad händer? 2. Vilken energiomvandling är det som sker? C På bilden nedan ser du en hel serie energiomvandlingar. Försök hitta en energiform som passar in i var och en av de gråa rutorna Det här är en laboration med ett antal stationer. Meningen är att du ska gå runt till de olika stationerna, utföra experiment och lista ut vilka energiomvandlingar som sker. Station 1 Du behöver: Batteri, glödlampa och sladdar. Koppla upp en enkel krets bestående av ett batteri och en lampa som lyser. Vilka energiomvandlingar sker? Station 2 Du behöver: Värmelampa. Koppla en värmelampa till ett spänningsuttag. Håll handen en bit från lampan. Station 3 Du behöver: Fotoelement, elmotor med propeller, ljuskälla och likriktarkub. Koppla elmotorn med propeller till fotoelementet. Låt sedan lampan lysa på fotoelementet. Station 4 Du behöver: Elmotor, likriktarkub, strömbrytare och sladdar. På den här stationen finns en elmotor som startar när du trycker på strömsbrytaren. D Vilka energiformer passar in i de tomma rutorna nedan? Station 5 Du behöver: Stativ, muff, klämmare, pappersspiral och ljus. I ett stativ hänger en pappersspiral. Tänd ljuset. Station 6 Du behöver: Spole (600 varv), järnkärna, galvanometer, stavmagnet, rörlig hållare och en träkloss. Låt stavmagneten snurra några varv Station 7 Du behöver: Stativ, muff, klämmare och pendel. Låt pendelkulan svänga fram och tillbaka. 156

6 När man förbränner bensin i en bilmotor omvandlas kemisk energi till mekanisk energi, vilket gör att bilen åker framåt. Men det är inte all kemisk energi som blir till rörelseenergi eller annan så kallad nyttig energi. Med hjälp av ett begrepp som kallas verkningsgrad kan man ange hur stor del av den tillförda energin i bensinen som blir till nyttig energi. I den här uppgiften får du lära dig hur man räknar ut verkningsgraden. Om man håller en påse med blyhagel i handen en bit ovanför golvet så har påsen en viss lägesenergi. När påsen faller omvandlas lägesenergin till rörelseenergi. När påsen träffar golvet omvandlas all rörelseenergi till värme. Ingen energi går förlorad. Detta är ett exempel på energiprincipen: Energi kan omvandlas från en form till en annan, men inte nyskapas eller förintas. 1. Den energi som behövs för att få motorn att starta på en motorcykel kommer från bensinen. Svara på följande frågor: a) Vilken form av energi finns i bensinen? b) Vilka andra energiformer omvandlas denna energi till? c) Enligt energiprincipen går ingen energi förlorad. Men all tillförd energi omvandlas inte till nyttig energi. Vilken eller vilka energiformer kan sägas vara nyttiga i det här fallet? För att ange hur stor del av den tillförda energin som omvandlas till nyttig energi används begreppet verkningsgrad. Med det menas hur stor del av den tillförda energin som blir till nyttig energi. Verkningsgraden anges ofta i procent. nyttig energi verkningsgrad = tillförd energi I fysiken talar vi om olika energiformer som till exempel lägesenergi, elektrisk energi och kemisk energi. Men när vi talar om energi i dagligt tal så är det olika energikällor det handlar om. Exempel på sådana energikällor är vattenkraft, kärnkraft och naturgas. Men frågan är vilken koppling som finns mellan de fysikaliska energiformerna och energikällorna. Det handlar den här uppgiften om. Använd formeln och lös följande uppgifter: 2. Hur stor är verkningsgraden om den tillförda energin är 100 kwh och den nyttiga energin 75 kwh? 3. Vilken är verkningsgraden om den tillförda energin är 50 kwh och den nyttiga energin 40 kwh? 4. En bensinmotor har verkningsgraden 25 %. Hur stor del av den tillförda energin blir till nyttig energi? 5. En elmotors verkningsgrad är 85 %. Hur stor del av den tillförda energin blir inte till nyttig energi? OM DU HINNER Du behöver: Miniräknare. Verkningsgrad kan även beskrivas som hur stor del av den tillförda effekten som blir nyttig effekt. nyttig effekt verkningsgrad = tillförd effekt Använd formeln och lös följande problem: 6. En elmotor på 900 W ger en nyttig effekt av 630 W. Hur stor är verkningsgraden? 7. En borrmaskin har effekten 850 W. Verkningsgraden är 70 %. Hur stor är den nyttiga effekten? 8. En liten elmotor ger 40 W som nyttig effekt. Verkningsgraden är 80 %. Hur stor är den tillförda effekten? 9. En elmotor drar 10 A ström då den ansluts till spänningen 230 V. Motorns verkningsgrad är 80 %. Hur stor är tillförd effekt och nyttig effekt? 10. En lyftkran lyfter en båt 3,5 m rakt uppåt på 20 s. Båten väger 800 kg. Hur stor är den tillförda effekten om kranens verkningsgrad är 80 %? Studera de olika energikällorna på bilderna och svara på följande frågor för var och en av dem: 1. Vilken energikälla föreställer bilden? 2. Har energikällan idag någon praktisk betydelse för energiförsörjningen i Sverige? 3. Är det en förnyelsebar energikälla? 4. Vilken fysikalisk energiform innehåller energikällan? 7. Verkningsgrad MÅL Eleverna ska förstå energiprincipen och begreppet verkningsgrad. De ska även kunna räkna en del på olika verkningsgrader vid olika energiomvandlingar. KOMMENTAR Gå igenom energiprincipen och vad som menas med verkningsgrad innan eleverna börjar med uppgiften. 1. a) Kemisk energi. b) Rörelseenergi, värmeenergi, elektrisk energi och strålningsenergi. c) Rörelseenergi, elektrisk energi och strålningsenergi % % % % % W W 9. Tillförd effekt är W. Nyttig effekt är W W 8. Olika energikällor MÅL Syften med den här uppgiften är att försöka koppla samman de olika fysikaliska energiformerna med de energikällor som används idag och de som kan bli aktuella i framtiden. Eleverna ska lära sig så mycket som möjligt om olika energikällor så att de kan ta ställning i olika energifrågor. KOMMENTAR Lät eleverna, gärna parvis, besvara de fyra frågor som ställs till varje bild. Avsluta uppgiften med att diskutera Sveriges och världens energiförsörjning t ex med hjälp av OH3 och OH A D G E H B F I C A 1. Solenergi 2. Nej, om man endast tänker på det direkta utnyttjandet av solenergi. 4. Strålningsenergi B 1. Vindkraft 2. Nej 4. Rörelseenergi C 1. Kärnkraft 3. Nej 4. Kärnenergi D 1. Olja och naturgas. 3. Nej 4. Kemisk energi E 1. Vågenergi 2. Nej 4. Rörelseenergi F 1. Biobränslen 4. Kemisk energi G 1. Bergvärme, men mycket liten 4. Värmeenergi H 1. Kolkraft 3. Nej 4. Kemisk energi I 1. Vattenkraft 4. Rörelseenergi 157

7 9. Ordfläta svar på frågorna Orden är: 1. Arbete. 2. Kemisk. 3. Procent. 4. Atombomb. 5. Strålning. 6. Kärnkraft. 7. Mekanisk. 8. Växthuseffekten. 9. Joule. 10. Vattenkraft. 11. Transformator. Ordet i de markerade lodräta rutorna blir då: BIOBRÄNSLEN. Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. Energi kan sägas vara lagrat 2. I olja och kol finns energi. 3. Verkningsgrad mäts ofta i 4. I en klyvs atomkärnor 5. Genom överförs energi från solen till jorden. 6. är en omdiskuterad energikälla. 7. Läges- och rörelseenergi kallas med ett gemensamt namn för energi. 8. De fossila bränslena (olja och kol) bidrar till 9. är enheten för energi. 10. Från får vi stor del av vår elektriska energi. 11. En höjer eller sänker spänning. 158

8 OH-underlag OH 1 OH 2 OH 3 OH 4 159

9 Demonstrationsförsök D1. Molekyler i rörelse DU BEHÖVER Vibrator, molekylrörelsetillsats, likriktarkub och anordning för skuggprojektion. MÅL Eleverna ska förstå att värmeenergi egentligen är rörelseeneergi hos de partiklar som bygger upp ämnet. KOMMENTAR Montera molekylrörelsetillsatsen på vibratorn. Anslut den till växelspänning från kuben. Öka spänningen sakta från 0 V till ca 6 V. Den ökande spänningen kan sägas motsvara en höjning av temperaturen. Från början vibrerar kulorna (molekylerna) i bestämda lägen (fast form). Vid högre temperatur (högre spänning) rör sig molekylerna mera fritt omkring (vätskeform). När temperaturen blir ännu högre övergår vätskan till gas. Kulornas rörelse görs synlig med skuggprojektion. Kulornas rörelse kan göras synliga med skuggprojektion. Hur det går till kan du läsa om på sid 7. Låt försöket mynna ut i konstaterandet att det vi uppfattar som värme är rörelseenergin hos de partiklar som bygger upp ett ämne. När partiklarna (molekyler, atomer) är helt stilla är deras rörelseenergi noll. Vi har då uppnått den absoluta nollpunkten.använd OH 2 från kapitel 8 och jämför vår vanliga temperaturskala med den skala som har sin utgångspunkt i absoluta nollpunkten (Kelvinskalan). D2. Försök med blyhagel DU BEHÖVER Blyhagel i skinnpåse och termometer. KOMMENTAR Mät först blyhaglens temperatur. Låt sedan en elev släppa ner blyhaglen på golvet ungefär ggr från ca 1,5 m höjd. Mät temperaturen igen. Det visar sig då att den har stigit. Fråga eleverna vilka energiomvandlingar som sker. Svaret är: Lägesenergi Rörelseenergi Värmeenergi D4. Studsande kula DU BEHÖVER Rör av plexiglas (diameter ca 1 dm), kraftig järnplatta (eller liknande) och stålkula. KOMMENTAR Placera plexiglasröret på järnplattan. Håll kulan vid rörets ände och släpp den. Kulan studsar några gånger i röret. Fråga vilka energiomvandlingar som sker. Svaret är: Lägesenergi Rörelseenergi Lägesenergi Rörelseenergi Värmeenergi Fråga varför kulan inte studsar lika högt varje gång. Svaret är att lite energi försvinner i form av värme varje gång kulan slår i metallplattan. D5. Glödande stålull DU BEHÖVER Batteri 4,5 V och stålull. KOMMENTAR Lägg litet stålull mellan de båda polerna på batteriet. Stålullen börjar glöda. Fråga vilka energiomvandlingar som sker. Svaret är: Kemisk energi Elektrisk energi Strålningsenergi Värmeenergi D6. Tråd som glöder DU BEHÖVER 2 bordsklämmor, 2 stativstavar, 2 muffar, 2 ebonitstavar, 2 krokodilklämmor, kromnickeltråd 0,2 mm, 10 g-vikt, sladdosa och sladdar. KOMMENTAR Ställ i ordning materielen enligt bilden. Var försiktig eftersom du handskas med starkström. Anslut tråden till sladdosan utan att du kopplar in den i vägguttaget. Mörklägg i salen. Koppla in sladdosan. Tråden glöder på ett mycket effektfullt sätt. Fråga vilka energiomvandlingar som sker. Svaret är: Elektrisk energi Värmeenergi + Strålningsenergi D3. Tänd en tändsticka DU BEHÖVER Tändsticksask. KOMMENTAR Tänd en tändsticka. Fråga vilka energiomvandlingar som sker. Svaret är: Kemisk energi + Värmeenergi Strålningsenergi + Värmeenergi 160

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Arbete Energi Effekt

Arbete Energi Effekt Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Fysik Laboration 1 Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Laborationens syfte: Visa hur man kan med enkla experimentella anordningar studera fysikaliska effekter och bestämma i) specifik

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

13 Elektriska maskiner

13 Elektriska maskiner 13 Elektriska maskiner Inledning ilderna i kapitelinledningen på sid 256-257 i grundboken och sid 138 i lightboken visar hur elektriska maskiner både kan vara jättestora och pyttesmå. Låt gärna eleverna

Läs mer

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Energi - ett arbetsområde

Energi - ett arbetsområde Energi - ett arbetsområde Mer information om energi, ett naturvetenskapligt arbetssätt och att redovisa finns på www.lektion.se. Gå till Sök lektion, skriv novis i sista sökrutan! K-G Ahlström Avsnitt

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Kandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring

Kandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring DEMONSTRATIONER INDUKTION I Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett stort antal experiment som

Läs mer

Magnetism och EL. Prov v 49

Magnetism och EL. Prov v 49 Magnetism och EL Prov v 49 Magnetism Veta något om hur fasta magneter fungerar och används Förstå elektromagnetism Veta hur en elmotor arbetar Förstå hur vi kan få elektrisk ström av en rörelse Veta vad

Läs mer

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi Vi har pratat om åtta energiformer: Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi 1) Vilken är den viktigaste energiformen i följande

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson TEKNIK MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

ELEKTRICITET & MAGNETISM

ELEKTRICITET & MAGNETISM ELEKTRICITET & MAGNETISM Södermalmsskolan vt16 1. Energi - Vad är det? Energi finns omkring oss i allt som rör sig, lever och lite till. Energi är något som får saker att hända. Energi är ett viktigt begrepp

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Extrauppgifter Elektricitet

Extrauppgifter Elektricitet Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90

Läs mer

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Testa dig själv 3.1. Testa dig själv 3.2

Testa dig själv 3.1. Testa dig själv 3.2 Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra. b) De dras

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Hej och hå ingen tid att förspilla

Hej och hå ingen tid att förspilla Hej och hå ingen tid att förspilla Ingenting kan uträttas utan att energi omvandlas. Därför är våra sätt att använda energi viktiga. I det här kapitlet ser vi på sådan teknik som har som huvudsyfte att

Läs mer

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken. Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: 1. En kopparspik i en potatis sitter ihop med en zinkspik i nästa potatis. 2. Spikarna får inte ta ihop inne i

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd.

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. 1. En kopparspik i en potatis

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget Miljöfysik FK4024 7.5 hp Tre delar Del 1 : Miljöfysik (D. Milstead) Del 2 : Kvällskurs

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder 8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Koppla spänningsproben till spolen.

Koppla spänningsproben till spolen. LÄRARHANDLEDNING Induktion Materiel: Utförande: Dator med programmet LoggerPro Mätinterfacet LabQuest eller LabPro spänningsprobe spolar (300, 600 och 1200 varv), stavmagnet plaströr och kopparrör (ca

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Repetition, del II Lufttryck Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Med samma resonemang som för vätskor kommer vi fram till att lufttrycket på en viss yta ges av tyngden

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. 1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.

Läs mer

Facit till Testa dig själv 3.1

Facit till Testa dig själv 3.1 Facit till Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra.

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

ELLÄRA OCH MAGNETISM

ELLÄRA OCH MAGNETISM ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas

Läs mer

En propp i proppskåpet har en ledande tråd inne i sladden som är gjord av koppar, men isoleringen utanför är plast. Porslin finner man i proppen.

En propp i proppskåpet har en ledande tråd inne i sladden som är gjord av koppar, men isoleringen utanför är plast. Porslin finner man i proppen. Vad är energi? På stenåldern fanns inga glödlampor och ingen elektricitet. Människorna använde elden för att få ljus och värme och för att laga mat. Maten ger energi så att vi får kraft och orkar röra

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik FKU200 7.5 hp Kursbok : Miljöfysik : Energi för hållbar utveckling (M. Areskoug

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12 Elektricitet, magnem och energi - 9E - vt17, v5-12 Inledning Under denna period läser vi om elektricitet, magnem och energi: - dels rent fysikaliskt om elektricitet och magnem - dels hur dessa fenomen

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället Seminarium Karlstad 7 okt 2010 Mats Areskoug Nya ämnesplaner i fysik för gy Syfte: förståelse av fysikens betydelse i samhället olika tillämpningar

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00

Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00 LE1460 Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00 pprop. Föreslagen kurslitteratur Elkretsanalys av Gunnar Petersson KTH Det finns en många böcker inom detta område. Dorf, Svoboda ntr to Electric Circuits

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

Rörelsemängd. Rörelsemängdens bevarande

Rörelsemängd. Rörelsemängdens bevarande Kapitel 6: Rörelsemängd Rörelsemängd Momentum Rörelsemängd är e8 sä8 a8 beskriva trögeten os e8 föremål. E8 föremål med ög rörelsemängd kräver mycket energi för a8 stanna - trögeten är ög! Rörelsemängden

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken

Läs mer