Temarapport klimat Uppföljning av Örebro kommuns klimatplan och av målområde 2 inom Hållbar tillväxt

Transkript

1 Temarapport klimat 2013 Uppföljning av Örebro kommuns klimatplan och av målområde 2 inom Hållbar tillväxt Ärendenummer Ks 854/2014

2 Förord Örebro kommuns klimatplan antogs av kommunfullmäktige 23 juni Denna uppföljningsrapport sammanfattar 2013, med huvudsakligt fokus på vad som hänt lokalt och vilka åtgärder som planeras. Rapporten är också en uppföljning av målområde 2 under rubriken Hållbar tillväxt i kommunens övergripande strategier och budget 2014 med plan för , där formuleringen är: Klimatfrågan löser vi gemensamt människor, myndigheter och företag. Örebro kommun ska arbeta för att minska sin klimatpåverkan och skapa förutsättningar för att medborgarna aktivt kan delta i det arbetet. Rapporten är producerad av enheten för hållbar utveckling vid kommunledningskontoret och slutförd 10 juni Grunddata för analysen kommer från en rad olika källor. Förvaltningar och kommunala bolag har konsulterats i tillämpliga delar. Rapporten har i allt väsentligt samma upplägg som föregående år. Rutiner för uppföljningen finns dokumenterade på enheten för hållbar utveckling. Ansvarig för rapportens innehåll: Per Elvingson. Kvalitetsgranskning: Niklas Jakobsson och Malin Isaksson. Kontakt: hallbarutveckling@orebro.se Klimatplan för Örebro kommun, underlagsrapporter och tidigare uppföljningsrapporter finns att tillgå på 1

3 Innehåll Förord Klimatåret Vad kan vi se för resultat lokalt?... 5 Sammanfattning: Organisationen Örebro kommun... 5 Sammanfattning: Geografiska området Örebro kommun Uppföljning av delmål och åtgärder... 7 Organisationen Örebro kommun: Sju insatsområden... 7 Geografiska området Örebro kommun: sju insatsområden Sammanfattning och framtidsspaning Kommer vi att klara delmålen för 2014 och 2020? Hur stor del av klimatplanens åtgärder har genomförs? Vad bör göras? Utveckling av klimatplan vid kommande revidering

4 1. Klimatåret 2013 Örebro kommun kan inte nå klimatmålen på egen hand. Effekten av våra åtgärder lokalt måste förstärkas av en ambitiös klimatpolitik på nationell, europeisk och global nivå. Den internationella trenden pekar inte i någon positiv riktning. För att vända den krävs modiga politiker och en rad tuffa beslut, men det finns inget som säger att det skulle vara omöjligt! Globala händelser och trender I april 2014 var för första gången halten koldioxid i atmosfären på norra halvklotet över 400 miljondelar (ppm) under en hel månad. Att denna symboliska gräns passerades indikerar att den globala trenden fortfarande går åt fel håll. Att trenden är illavarslande har förstärkts av de rapporter som kommit från FN:s klimatpanel IPCC under hösten 2013 och våren Dessa visar med allt större säkerhet människans tydliga påverkan på klimatsystemet och att kraftfulla utsläppsminskningar är nödvändiga för att inte riskera än mer omfattande klimatförändringar i framtiden. Inom FN:s klimatkonvention pågår arbete med att få en ny avtalstext klar för undertecknande vid ett toppmöte i Paris 2015, men i många länder är ambitionerna dessvärre låga. Europeiska unionen Genom regleringar har Europeiska unionen (EU) bidragit till att effektivisera energianvändningen på många områden. Ett av flaggskeppen i EU:s klimatstrategi, utsläppshandeln, har dock för närvarande ett stort överskott av utsläppsrätter. Det innebär att åtgärder inom energisektorn som annars skulle varit lönsamma nu inte kommer till stånd. Detta till trots har utsläppen minskat. Mellan 1990 och 2012 rapporteras en nedgång på drygt 19 procent för EU som helhet, vilket redan nu är nära det mål om 20 procents reduktion som ska vara uppnått Detta är delvis en effekt av de senaste årens lågkonjunktur, men beror också på att många av de enkla och lönsamma åtgärderna har genomförts i första hand. Inom EU pågår diskussioner om hur framtida klimatmål ska utformas. Kommissionen har föreslagit att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till 2030, jämfört med Parlamentet har uttalat sig för mer ambitiösa mål, men medlemsländerna är oense och flera argumenterar för lägre ambitioner. Den politiska oron i Ukraina har dock ökat intresset för minskat importberoende, vilket talar för både effektivare energianvändning och ökad användning av förnybar energi. EU förväntas komma överens om en gemensam linje hösten 2014, som inspel till det nya globala avtal som ska förhandlas klart under Nationella trender Till 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med Det innebär att utsläppen av växthusgaser från berörda verksamheter 3

5 ska vara 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Minst två tredjedelar av detta ska uppnås genom åtgärder i Sverige. 1 För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, dvs. el- och värmesektorn samt stora industrier, bestäms ambitionen gemensamt på EU-nivå inom ramen för handelssystemets regler. Utsläppen av växthusgaser i Sverige minskade med 3 procent mellan 2012 och 2013 och uppgår nu till knappt 56 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Totalt har utsläppen minskat med 23 procent sedan år 1990, enligt preliminära data från Naturvårdsverket. De minskade utsläppen beror i huvudsak på bränslesnålare bilar och ökad andel biodrivmedel, en svag konjunktur som påverkar utsläppen från industrin samt en riklig nederbörd som givit gott om vattenkraft och därmed lägre utsläpp av växthusgaser från energisektorn. Ett problem med både nationell och internationell statistik är att den är inriktad på produktion och därmed inte fångar upp effekten av konsumtion av importerade produkter. En stor del av utsläppen i den rika delen av världen har under de senaste decennierna har flyttats till andra länder. Klimatpåverkan från den mat vi äter är nästan lika stor som från hela transportsektorn. Ändå ligger frågan om mat och klimat fortfarande i utkanten av klimatdebatten. En rapport från Jordbruksverket i början av 2013 satte dock viss fart på diskussionen. Av statistiken framgår att vi idag äter mer kött än någonsin i Sverige; konsumtionen per person har ökat 40 procent de senaste 20 åren. 2 Klimatfrågan regionalt Den regionala utvecklingsstrategi (RUS) som antogs i maj 2010 anger tydligt behovet av att arbeta med klimatfrågan och lyfter fram omställningen till ett hållbart samhälle som en möjlighet: Genom att arbeta med energi- och klimatfrågor kan företag sänka sina kostnader och stärka sin konkurrenskraft. Nya idéer, produkter och lösningar inom till exempel energieffektivisering och förnybar energi kan skapa nya affärsmöjligheter och gröna jobb. Under 2013 har arbetet fortsatt med att genomföra det energi- och klimatprogram för Örebro län som utarbetats i samverkan mellan Regionförbundet och länsstyrelsen och som antogs Det är styrande för länsstyrelsen och Regionförbundet, men endast vägledande för övriga aktörer i länet. Någon uppföljning har ännu inte presenterats. 1 De nationella klimatmålen beskrivs och följs upp på Miljömålsportalen, 2 Nyhet publicerad , 4

6 2. Vad kan vi se för resultat lokalt? Sammanfattning: Organisationen Örebro kommun Klimatplanens två delmål för organisationen Örebro kommun till 2014 och 2020 är att minska klimatbelastningen per invånare med 30 respektive 50 procent jämfört med år Figur 2.1. Klimatbelastning per invånare från organisationen Örebro kommun, med avgränsningar som i klimatplanen, Gul respektive grön stapel är delmål för 2014 och Basåret 2000 beräknas klimatbelastningen ha varit 920 kg koldioxid-ekvivalenter per invånare. Perioden har det skett en minskning med 33 procent, till 610 kg per invånare. Det betyder att målet för 2014 redan är uppnått och att vi är på god väg mot målet Förbättringen de senaste fem åren är klart större än de åtta åren dessförinnan. Största förändringen är minskad elanvändning och minskad klimatbelastning från transporter. När det gäller livsmedel antar vi oförändrad klimatbelastning per invånare eftersom siffrorna fortfarande är osäkra och grovt beräknade. De metoder vi har indikerar att vi köpte mer klimatsmart mat 2013 jämfört med En åtgärd vars effekt ännu är blygsam men som kommer att bli påtaglig fram till 2020 är tillförsel av ny förnybar el, i första hand i form av vindkraft. I diagrammet ovan redovisas vindkraften i stapeln energi, som krymps i motsvarande grad. Figur 2.1 ger en överblick av utvecklingen. För mer detaljerade uppgifter hänvisas till avsnitt 3, insatsområde O1 O7. 3 Klimatnyttan av ny vindkraft har dragits ifrån energisektorns klimatbelastning. 5

7 Sammanfattning: Geografiska området Örebro kommun Klimatplanens två delmål för det geografiska området Örebro kommun till 2014 och 2020 är att minska klimatbelastningen per invånare med 24 respektive 40 procent, jämfört med år Figur 2.2. Klimatbelastning per invånare inom det geografiska området Örebro kommun, med avgränsningar som i klimatplanen, Gul respektive grön stapel är delmål för 2014 och Basåret 2000 var den totala klimatbelastningen från de sektorer klimatplanen omfattar 6,9 ton koldioxid-ekvivalenter per invånare. 5 Sedan dess har det skett en minskning med 18 procent, ner till 5,6 ton per invånare Det kan jämföras med 1 ton per invånare som kan motsvara en hållbar nivå globalt. Förändringen hittills beror främst på kraftigt minskad klimatbelastning från oljeanvändningen, men även sektorerna el, fjärrvärme och transporter bidrar. Av allt att döma kommer delmålet för 2014 inte att kunna nås. Om nuvarande förändringstakt fortsätter till 2020 blir reduktionen ca 35 procent per invånare för perioden , att jämföra med målet 40 procent. En större insats som ännu inte fått genomslag i siffrorna är satsningen på ny förnybar el, där ny vindkraft kommer att ge en reduktion mellan 2014 och 2020 som ungefär motsvarar glappet mellan mål och framskrivning av nuvarande trend. Figur 2.2 ger en överblick av utvecklingen. För mer detaljerade uppgifter hänvisas till avsnitt 3, insatsområde G1 G7. 4 Klimatnyttan av ny vindkraft har dragits ifrån energisektorns klimatbelastning. 5 För det geografiska området Örebro kommun omfattar klimatplanen energisektorn och all vägtrafik inom kommunens gränser. Den verkliga klimatbelastningen är ca dubbelt så stor. 6

8 3. Uppföljning av delmål och åtgärder Klimatplanen omfattar sju insatsområden vardera för den kommunala organisationen och för kommunen som geografiskt område. För varje insatsområde finns ett eller flera delmål samt en rad prioriterade åtgärder. Nedan följer en sammanfattning av vad som har hänt och vad som är att vänta inom respektive område. Organisationen Örebro kommun: Sju insatsområden Åtgärderna omfattar alla förvaltningar och kommunala bolag. De delar som ingår är klimatbelastning från el, värme och transporter (inklusive flyg) samt konsumtion av livsmedel. O1. Energieffektivisering Målet i klimatplanen är att energianvändningen ska minska med 20 procent el och 13 procent värme under perioden , vilket motsvarar ton koldioxid per år. Perioden har elanvändningen per invånare minskat med 24 procent och inköpt fjärrvärme med 15 procent. Framför allt den minskade elanvändningen ger ett betydande bidrag till att minska klimatbelastningen, se figur 3.1. Figur 3.1. Klimatbelastning från olika sektorer inom organisationen Örebro kommun, räknat per invånare, år 2000 och perioden Öbo, Örebroporten och Tekniska förvaltningen har alla egna åtaganden i klimatplanen att leva upp till. Futurum har tagit över de åtaganden som fanns för tidigare Kommunfastigheter (KFÖ). Öbo och Örebroporten behåller sina åtaganden även efter den förändring av beståndet som följde genom bolagiseringen av KFÖ. Det finns dock inga åtaganden för de lokaler som efter bolagiseringen ligger kvar i kommunal förvaltning. 6 Observera att bytet av panna i Åbyverket 2013 inte får genomslag i statistiken, eftersom vi räknat med samma emissionsfaktor (56 g CO 2 /kwh) samtliga år. Den egentliga siffran för perioden är högre än vad som redovisas. 7

9 Eftersom ett stort antal lokaler bytt ägare är det svårt att följa utvecklingen på bolagsnivå, men på koncernnivå är trenden tydligt positiv både för el och för fjärrvärme. På området elsparande arbetar Öbo systematiskt och med goda resultat, vilket gör bolaget till ett mycket gott föredöme, inte bara lokalt utan även nationellt. Kommunens lokalförsörjningsenhet har en viktig roll när det gäller att ställa krav, påverka verksamheterna och följa upp energianvändningen i de lokaler verksamheterna hyr av bolagen. Lokalförsörjningsenheten har under 2013 varit fortsatt underbemannad i förhållande till sitt uppdrag, vilket påverkat deras beställarroll. Tekniska nämndens verksamheter svarar för ungefär en fjärdedel av kommunkoncernens samlade elanvändning. Åtagandet i klimatplanen är att minska elförbrukningen med 20 procent mellan 2008 och Perioden har elanvändningen minskat 3 procent, vilket betyder att takten i förändringsarbetet måste öka väsentligt för att nå målet. Tekniska nämnden beslutade 2012 om en handlingsplan för verksamheterna vatten, avlopp, avfall och gatubelysning. Av denna framgår att åtagandet kommer att kräva betydande investeringar på många områden, men också en hel del nytänkande. Örebro kommun tar under åren emot bidrag från Energimyndigheten för att arbeta med energieffektivisering av den egna verksamheten. Dessa pengar har under 2013 använts till en tjänst vid Futurum för att arbeta med effektivisering av fastigheternas energianvändning. Resursen har även varit tillgänglig som expert för andra delar av den kommunala organisationen. O2. Konvertering av olja Målet i klimatplanen är en minskning med 99 procent perioden , vilket motsvarar ton koldioxid per år. Rapporterade data för perioden visar på en minskning med 63 procent per invånare, se figur 3.1. Öbo och Futurum (tidigare Kommunfastigheter) har egna åtaganden i klimatplanen och i båda bolagen minskar användningen stadigt. Fram till 2013 har Öbo klarat 82 procent av målet 95 procent till Motsvarande siffror för Futurum är 85 procent, med 99 procent som mål. Som framgår av figur 3.1 är oljeanvändningens bidrag till organisationens klimatbelastning nästan försumbart. Bedömningen är att den lilla andel olja som finns kvar i stort sett kommer att vara avvecklad till Enstaka pannor kan finnas kvar som reservaggregat. O3. Ny förnybar elenergi Målet i klimatplanen är att mellan 2008 och 2020 tillföra ny årlig förnybar elproduktion omfattande 40 GWh i kommunal verksamhet, vilket motsvarar ton koldioxid per år i minskad klimatbelastning. Det energislag som i första hand är aktuellt i dagsläget är vindkraft. Måluppfyllelse motsvarar åtta vindkraftverk med en effekt på ca 2 MW vardera. I februari 2013 startade kommunens vindkraftsbolag, KumBro Vind AB, sin verksamhet. Bolaget ägs tillsammans med Kumla kommun och har under året köpt in ett vindkraftverk. Det har på sex månader producerat 2,6 GWh, där Örebro kommuns andel är 80 procent, dvs. 2,1 GWh. Öbo tillförde genom sitt delägarskap i Bixia 8

10 Gryningsvind 13,9 GWh el från vindkraft under Den samlade klimatnyttan av 16 GWh förnybar el motsvarar ca ton koldioxid om året. Bedömningen är att målet för 2020 kommer att överträffas: Enligt gällande investeringsplan kommer Örebro kommuns andel i KumBro Vind AB att motsvara 43 GWh el vid utgången av Målet till 2020 är 80 GWh per år, vilket gör den kommunala förvaltningsorganisationen 7 självförsörjande på förnybar el. Öbo har för avsikt att öka sitt ägande i Bixia Gryningsvind upp till 30 GWh per år 2020, vilket då ungefär motsvarar den egna elförbrukningen och är dubbelt så mycket som bolagets åtagande till 2020 i klimatplanen. Elproduktion från solceller har på senare år blivit mer lönsam. Under 2013 genomförde kommunen en förstudie. Underlaget visar på goda förutsättningar både gällande tekniskt potential och lönsamhet. Förslaget är att kommunen inklusive bolagen till 2020 årligen ska producera 5 GWh solel. Som framgår ovan är kommunens ambitioner på området större än de 40 GWh som delmålet omfattar, se insatsområde G4. O4. Tjänsteresor och arbetsresor Målet i klimatplanen för tjänsteresor med bil är att klimatbelastningen ska minska med 90 procent från 2008 till 2020, vid oförändrad volym på verksamheten. Målet för arbetsresorna är minus 30 procent under samma period. Sammanlagt motsvarar det ton koldioxid per år. Tjänsteresor Vi har fortfarande svårt att följa utvecklingen på området tjänsteresor med bil. Det är möjligt att beräkna klimateffekten av inköpta volymer drivmedel, men där ingår även tunga fordon och arbetsmaskiner och det är dessutom svårt att kvantifiera effekter som beror på ändrad volym på verksamheter, t.ex. när något läggs ut på entreprenad. Arbete pågår med att införa system som håller reda på drivmedelsförbrukningen i alla bilar, med resultat som kan återkopplas ner på enhetsnivå. Från ekonomisystemet kan vi se att utbetalda ersättningar för egen bil i tjänst uppgår till ca 2,5 miljoner kr per år, vilket är på ungefär samma nivå som de föregående åren och en halvering sedan Troligtvis är användningen av egen bil i tjänst större än vad ekonomisystemet indikerar, eftersom alla resor inte debiteras. Förvaltningarnas löpande bilkostnader ligger relativt stabilt kring miljoner kr per år, trots att antalet bilar i de kommunala verksamheterna har ökat påtagligt, från ca 420 fordon för sex år sedan till 475 fordon Även resor med tåg ligger på en stabil kostnadsnivå, runt 3,5 miljoner kr per år. Kostnaderna för bussresor minskade dock från 1,3 till 0,5 miljoner kr mellan 2012 och Exklusive de kommunala bolagen. 9

11 Den bokförda kostnaden för flygresor har gått ner kraftigt, från 2,8 miljoner kr 2008 till kr 2012 och kr Åren 2010 och 2011 var kostnaden ca 1,2 miljoner kr. Här döljer sig dock en förändring i kommunens kontoplan, som gör att flygresor och hotell konteras mer var för sig från och med Därtill har flygresandet trots intern klimatavgift blivit billigare. Det är ändå rimligt att räkna med en minskning av flygresandets klimatbelastning under perioden. Bland åtgärder för att förändra tjänsteresandet under 2013 kan nämnas fortsatt extern bilpool med fler fordon, försök med interna bilpooler, tjänstereskort i kollektivtrafiken, fler elcyklar, en ny funktion för resfria möten och en ny policy med riktlinjer för fordon. Ett ökat inslag av frihet för den enskilde att välja utförare av tjänster inom området social välfärd kan komma att ge en skenbar nedgång av resor i tjänst. Kommunen behöver sannolikt bli bättre på att ställa krav och följa upp vid upphandling av tjänster där mycket transporter ingår. Arbetsresor (pendling) Anställdas resor till och från arbetet räknas enligt klimatplanen in i den kommunala organisationens klimatbelastning. Här har vi ingen tillförlitlig statistik, men frågorna i medarbetarenkäten indikerar att bilanvändningen ökade något , samtidigt som medelavståndet till jobbet är ungefär oförändrat. Sedan dess har vi ingen statistik. Det är rimligt att anta att kommunanställda färdas i genomsnittliga fordon och att den allmänna förbättringen av fordonsparkens klimatprestanda får effekt även på resor till och från jobbet. Det innebär att klimatbelastningen från arbetspendlingen beräknas ha minskat med ca 13 procent perioden Det mest kraftfulla verktyget kommunen har för att påverka arbetspendlingen är att införa avgifter vid arbetsparkeringar. Tekniska förvaltningen har drivit frågan om avgifter vid kommunala arbetsplatser och ett beslut om utökad avgiftsbeläggning togs i fullmäktige i juni 2013, med införande bl.a. vid Stadsbyggnadshusen under Här kan finnas skäl att gå vidare, vilket också har stöd i de parkeringsriktlinjer som antogs av Programnämnd samhällsbyggnad i oktober Långsiktigt är det viktigt att i möjligaste mån lokalisera våra verksamheter så det är lätt att resa hållbart till och från arbetet (korta avstånd och/eller god kollektivtrafik). O5. Kollektivtrafik Målet i klimatplanen för kollektivtrafiken är att klimatbelastningen från den linjelagda busstrafiken inom kommunens gränser ska minska med 75 procent mellan 2008 och 2020, vilket motsvarar ton koldioxid per år. Omläggningen av stadstrafiken i Örebro från diesel till biogas hösten 2009 minskade klimatbelastningen med ca ton koldioxid per år. 8 På länsnivå har andelen förnybara drivmedel i busstrafiken ökat från 21 procent 2010 till drygt 50 procent Förutom biogasen i stadsbusstrafiken i Örebro är det RME (rapsolja) som används i trafikområdena Odensbacken och Kopparberg Lindesberg. 8 Vi räknar här med biogas även om fossilgas ( naturgas ) har använts i relativt stor utsträckning. 10

12 Vi saknar exakta uppgifter för klimatbelastningen från linjelagd kollektivtrafik inom kommunens gränser, men uppskattar att klimatnyttan av RME-användningen uppgår till ca 700 ton per år. 9 Eftersom ansvaret för kollektivtrafiken i januari 2012 övergick till landstinget är kommunens inflytande på verksamheten mer begränsad än tidigare. Landstinget har dock höga ambitioner på miljöområdet och har som mål att klimatpåverkan från länets kollektivtrafik ska minska med 65 procent från 2010 till Om landstingets mål uppnås till 2020 klaras också målet i klimatplanen. Inom ramen för Länstrafikens projekt MerKoll har arbete bedrivits för att effektivisera befintlig trafik, bl.a. genom att samordna linjetrafik och skolskjutsar. Här finns sannolikt potential för ytterligare förbättringar, men viktigast för att nå målet är val av drivmedel vid upphandlingar. Det gäller även för särskild kollektivtrafik, som dock inte omfattas av detta mål. Samtliga gällande avtal för busstrafiken i länet kommer att kunna omförhandlas före 2020 (trafikområde Örebro löper ut 2019). Förutom ökad andel förnybara drivmedel finns stor potential att effektivisera fordonsflottan, framför allt i stadstrafiken där elhybridbussar redan idag i många fall uppvisar god lönsamhet, och mot bakgrund av att gasbussar behöver ca 30 procent mer tillförd energi per kilometer jämfört med dieselbussar. Det är viktigt att energieffektivitet, inte bara typ av drivmedel, ingår i de krav som ställs i framtida upphandlingar. O6. Transporttjänster m.m. Målet i klimatplanen är att halvera klimatbelastningen per invånare från egna och inhyrda transporttjänster, arbetsmaskiner m.m. från 2008 till 2020, vilket motsvarar ton koldioxid per år. Målet är tyvärr mycket svårt att följa upp, eftersom verksamheten varierar i omfattning från år till år (t.ex. snöröjning, anläggningsarbeten) och förändringar sker över tid i vilken utsträckning kommunen utför arbeten i egen regi eller köper tjänster. I dagsläget vet vi inget om utvecklingen på området, men har antagit att klimatbelastningen har ökat i proportion till befolkningen. Arbete pågår med att skapa bättre system för uppföljning. Fördjupade studier av vad som behöver göras i den egna verksamheten för att nå målen behöver göras inom Tekniska förvaltningen, Gymnasieförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen, som alla använder betydande volymer fossila drivmedel. Ett bekymmer i sammanhanget är att kommunen vid upphandlingar inte kan prioritera korta transportsträckor. Ett exempel är upphandling av förbränning av avfall, som tidigare skedde vid Sakab i Kvarntorp, men där den senaste upphandlingen innebär att soporna körs med lastbil till Linköping. 9 Från depån i Odensbacken körde bussarna under 2012 ca mil. Antagande: ca 500 kubikmeter diesel ersätts med RME och klimatbelastningen halveras. 10 Miljö- och hållbarhetsprogram Örebro läns landsting. 11

13 O7. Konsumtion av livsmedel Målet i klimatplanen är att till 2020 halvera klimatbelastningen per portion mat vi serverar, och dessutom att halvera svinnet. Sammanlagt motsvarar det en minskad klimatbelastning på ton koldioxid per år. Örebro kommun var bland de första i Sverige som inkluderade livsmedel i sin klimatstrategi. Det betyder att en hel del arbete har lagts ner på att utveckla metoder för mätning och uppföljning. Preliminära siffror visar att klimatbelastningen från inköpta livsmedel till kommunen räknat som koldioxid-ekvivanter per kg mat minskat med 11 procent mellan 2008 och Det motsvarar ca ton koldioxid-ekvivalenter. En djupare uppföljning av klimatpåverkan från matinköpen kommer att göras hösten Stickprovsmätningar av matsvinnet har fortsatt. Under 2013 genomfördes mätveckor i 115 verksamheter. Resultatet visar att svinnet i genomsnitt uppgår till ca 20 procent vid lunchmåltider i kommunens verksamheter, att jämföra med 16 procent som var den uppskattning vi använt i klimatplanen. Kostnaden för den mat som slängs uppgår till ca 20 miljoner kr om året. Grundskolorna har lägst matsvinn, i genomsnitt 15 procent. Förskolor och gymnasieskolor ligger något högre, men det finns flera enskilda förskolor och skolor där matsvinnet redan ligger under målet för Inom vård- och omsorg är svinnet betydligt högre, ca 33 procent. Här har en kraftsamling skett under året för att försöka komma tillrätta med problemet. Att mätningarna nu görs i så stor omfattning ger bra förutsättningar för att analysera resultaten. Då mätresultaten ska redovisas i nämndernas årsredovisningar och delårsrapporter finns goda förutsättningar för både analys och beslut om åtgärder framöver. Mycket arbete har lagts ner på att öka kunskapen om matens klimatbelastning och vikten av att minska svinnet inom kostverksamheterna. Informationen sker under samlingsnamnet Smartare mat, vilket även omfattar ekologisk produktion och rättvis handel. Menyerna har till viss del förändrats, framförallt lagas mer mat från grunden, och medvetenheten om matsvinnet i organisationen har ökat. Uppföljning, återkoppling och analys av både menyförändringar och svinnmätningsresultat behöver dock förbättras. Kvalitetsarbetet inom kostorganisationen har uppmärksammats under 2013, framförallt inom Barn- och utbildning, där kostverksamheten inom skolområde sydost tilldelades kommunens kvalitetspris. Smartare mat-arbetet har även uppmärksammats i flera nationella sammanhang för offentlig mat, bland annat vid konferenser. Det har även nominerats till tävlingarna Arlas Guldko och White Guide Jr. När det gäller att öka förståelsen för varför förändringar i menyerna behöver göras kan skolmåltidens klimat- och miljöpåverkan tydligare kopplas ihop med det pedagogiska arbetet och läroplanens innehåll. Ökad kunskap om klimatfrågan bland utvalda grupper inom Programområde barn och utbildning finns som en övrig åtgärd i klimatplanen. 12

14 Geografiska området Örebro kommun: sju insatsområden Åtgärderna berör hur kommunen som organisation ska arbeta för att minska klimatbelastningen från energianvändning och transporter inom kommunens gränser (det geografiska området). Delmål och åtgärder är grupperade i sju insatsområden. G1. Energieffektivisering Målet i klimatplanen är att minska den årliga klimatbelastningen motsvarande ton koldioxid per år mellan 2008 och 2020, därav ton i egen organisation. Separata delmål finns för landstinget, privata flerbostadshus och lokaler, småhus och industri. Klimatbelastningen från elanvändningen 2013 är ton lägre än Det är en minskning på 2 procent, eller 8 procent räknat per invånare (figur 3.2). Den årliga klimatbelastningen från fjärrvärme har minskat med ton perioden , även om det skedde en mindre uppgång mellan 2012 och Det är en minskning med 6 procent över perioden, eller 12 procent räknat per invånare (figur 3.2). Bytet av panna i Åbyverket 2013 inte får genomslag i siffrorna, eftersom vi räknat med samma emissionsfaktor (56 g CO 2 /kwh) samtliga år. Den egentliga siffran för åren är högre än vad diagrammet visar. Sammantaget innebär detta en reduktion till följd av energieffektivisering på ton per år, vilket är en tredjedel av vad som krävs för att nå delmålet Tempot behöver öka under resten av perioden för att nå delmålet. Figur 3.2. Klimatbelastning per invånare från användning av el, fjärrvärme och eldningsolja samt transportsektorns klimatbelastning inom Örebro kommuns gränser 2000 samt åren Observera att bytet av panna i Åbyverket 2013 inte får genomslag i statistiken, eftersom vi räknat med samma emissionsfaktor (56 g CO 2 /kwh) samtliga år. Den egentliga siffran för åren är högre än vad diagrammet visar. 13

15 Potentialen för fortsatt energieffektivisering är stor. Ökande energipriser framöver kommer göra det mer lönsamt för samtliga aktörer. Kommunens möjlighet att påverka är begränsad, men följande verktyg finns: Föregå med gott exempel, se insatsområde G1. På olika sätt försöka påverka nationella styrmedel och regler. Påverka Eon att via prismodeller göra det mer lönsamt att effektivisera, se insatsområde G3. Medverka i nätverk och samverkansprojekt för erfarenhetsåterföring och spridning av goda exempel. Kommunen bidrar till Örebro klimatarena, ett nätverk för företag som drivs av Handelskammaren och som ersätter tidigare Klimatuppropet. Energirådgivning till hushåll samt små och medelstora företag. Sedan 2012 bedrivs denna verksamhet i kommunal regi. För att nå företag och andra större användare bedrivs uppsökande verksamhet. Använda miljötillsynen som verktyg för att få företag att arbeta med energieffektivisering. 12 G2. Konvertering av olja Målet i klimatplanen är att minska klimatbelastningen från förbränning av olja med motsvarande ton koldioxid per år, därav ton i egen organisation, perioden Separata delmål finns för landstinget, privata flerbostadshus och lokaler, småhus och industri. Från 2008 till 2013 har oljeanvändningens klimatbelastning minskat med drygt ton per år. Det betyder att nästan 80 procent av sparbetinget för hela perioden redan är uppnått. Den största förändringen under perioden har skett inom industrin. Allt dyrare olja och strukturella förändringar gör att omställningen kommer att fortsätta. Från 2015 upphör dessutom många företags rabatt på koldioxidskatten, vilket kommer att skynda på omställningen ytterligare. Att helt avveckla oljan inom industrin kan i vissa fall vara svårt, eftersom den även används i processer, inte bara för uppvärmning av lokaler. Kommunens styrmedel på området består i första hand av rådgivning. Inga nya oljepannor installeras och avvecklingen är i princip självgående. Kommunens möjlighet att erbjuda biogas som alternativ till olja kan vara av betydelse. G3. Åtgärder i fjärrvärmesystemet Målet i klimatplanen är att förändringar i produktion av fjärrvärme ska minska klimatbelastningen motsvarande ton koldioxid per år mellan 2008 och Ett tjugotal företag med s.k. A- och B-tillstånd har med stöd i miljöbalken anmodats inkomma till Miljökontoret med plan för att effektivisera energianvändningen med 20 procent perioden

16 Eons kraftvärmeanläggning Åbyverket, som försörjer Örebro med fjärrvärme, har de senaste åren byggts om för en ökad andel biomassa och ökad elproduktion. Den nya biobränsleeldade pannan, som togs i drift i januari 2013, innebär att klimatbelastningen från användningen av fjärrvärme minskar med ton koldioxid per år. 13 Denna förändring syns dock inte i denna redovisning, se fotnot till figur 3.2. En viss andel fossila bränslen återstår dock i Åbyverkets bränslemix, både torv för baslastproduktion och olja för spetslast. Torvanvändningen har minskat de senaste åren och Eons interna mål är baslastproduktionen ska vara helt fossilfri år Åtgärder som styr efterfrågan på fjärrvärme är dock också viktiga: Arbete pågår för att genom bättre styrning av värme i bostäderna kunna kapa effekttopparna, och därmed minska behovet av spetslast (olja). Här har Öbo, som största fjärrvärmekund, en nyckelroll. Eon har efter diskussioner med kommunen och en rad andra aktörer gjort vissa förändringar av sin prismodell, som gör det mer lönsamt för företagskunder att effektivisera sin energianvändning. Här finns dock potential för ytterligare förbättringar, även gentemot mindre abonnenter. G4. Ny förnybar elenergi Målet i klimatplanen är att mellan 2008 och 2020 tillföra ny årlig förnybar elproduktion omfattande 115 GWh, vilket motsvarar ton koldioxid per år i minskad klimatbelastning. Det energislag som i första hand är aktuellt i dagsläget är vindkraft. Måluppfyllelse motsvarar 23 vindkraftverk med en effekt på ca 2 MW vardera. I februari 2013 startade kommunens vindkraftsbolag, KumBro Vind AB, sin verksamhet. Bolaget ägs tillsammans med Kumla kommun och har under året köpt in ett vindkraftverk. Det har på sex månader producerat 2,6 GWh, där Örebro kommuns andel är 80 procent, dvs. 2,1 GWh. Öbo tillförde genom sitt delägarskap i Bixia Gryningsvind 13,9 GWh el från vindkraft under Den samlade klimatnyttan av 16 GWh förnybar el motsvarar ca ton koldioxid om året. Bedömningen är att målet för 2020 kommer att uppnås: Enligt gällande investeringsplan kommer Örebro kommuns andel i det samägda bolaget att motsvara 43 GWh el vid utgången av Målet till 2020 är 80 GWh per år. Öbo har för avsikt att öka sitt ägande i Bixia Gryningsvind upp till 30 GWh per år 2020, vilket då ungefär motsvarar den egna elförbrukningen och är dubbelt så mycket som bolagets åtagande till 2020 i klimatplanen. Elproduktion från solceller har på senare år blivit mer lönsam. Under 2013 genomförde kommunen en förstudie. Underlaget visar på goda förutsättningar både gällande tekniskt potential och lönsamhet. Förslaget är att kommunen inklusive bolagen till 2020 årligen ska producera 5 GWh solel. 13 Eon räknar själva med en större klimatvinst, men har oljeeldning som sitt nollalternativ. Vår beräkning är förändring jämfört med den förbränning som den nya pannan ersätter. 15

17 G5. Transporter i egen verksamhet Målet i klimatplanen är att minska klimatbelastningen motsvarande ton koldioxid per år mellan 2008 och Detta är summan av de åtgärder som rör transporter i egen organisation, se insatsområde O4 O6. Det handlar i korthet om att välja effektiva fordon, köra busstrafiken på biogas och effektivisera resande och transporter. G6. Transporter lokala åtgärder Målet i klimatplanen är att minska klimatbelastningen motsvarande ton koldioxid per år mellan 2008 och Här innehåller klimatplanen inga nya mål utan är beräknad klimateffekt av de mål, ställningstaganden och åtgärder som redan är beslutade i andra dokument, t.ex. transportplanen och översiktsplanen, samt förväntade effekter av det trafikprogram som väntas ersätta transportplanen under Ett av målen i kommande trafikprogram gäller fördelning av resande på olika transportslag (se figur 3.3). Den resvaneundersökning som genomfördes hösten 2011 visar endast på mindre förändringar jämfört med motsvarande studier 2000 och Skillnaden i metod gör att resultaten inte kan jämföras rakt av, men tendensen är att resande med bil och buss har ökat något, medan fysiskt aktiva resor (cykel och gång) har minskat. 14 Det faktum att staden till stor del växer inåt bidrar till att skapa ett mer hållbart transportsystem, med kortare avstånd och där fler kan gå, cykla och åka kollektivt. Den allra största delen av de senaste årens befolkningstillväxt har skett inom ett avstånd på 5 km från slottet. Figur 3.3. Diagrammet till vänster visar resultatet från resvaneundersökningen hösten 2011 (antal resor fördelade på färdsätt, alla veckodagar, resor med start och mål inom Örebro kommun). Diagrammet till höger är den målbild som finns med i kommunens transportplan och på förslag i det nya trafikprogrammet. Resvanor 2011 Målbild Mer information om resvaneundersökningen och aktuella trender i cykeltrafiken finns i Cykelstaden Örebro 2012, som presenterades i mars Se 16

18 I Örebro tätort har tillgängligheten med bil förbättrats de senaste åren i samband med öppnandet av Gustavsviksbron samt Skebäcksbron och CV-gatan. Det har resulterat i klart färre bilar i centrala staden, sedan toppåret 2007 har det skett en minskning över det s.k. Citysnittet med 17 procent. Bedömningen är dock att trafikarbetet med bil totalt sett har ökat till följd av lokala åtgärder. Generellt kan sägas att åtgärder som gör det lättare att använda bilen som transportmedel gör det svårare att nå målen om förändrade resvanor. Bland övriga trafiktrender kan nämnas att: Biltrafiken över Svartåsnittet (alla passager över Svartån i Örebro, inklusive motorvägen) visar på en trafikökning på 20 procent sedan Bilinnehavet i kommunen har ökat påtagligt de senaste åren, men körsträckan per bil har å andra sidan minskat, varför genomsnittlig körsträcka per örebroare i stort sett är oförändrad. Nedgången i cykeltrafiken har planat ut, men cykelflödet förbi våra mätpunkter ligger ca 20 procent lägre idag än för tio år sedan. Denna nedgång märks dock inte i resvaneundersökningarna, vilket visar på svårigheterna att på ett bra sätt mäta cykeltrafiken. Resandet med stadsbussarna minskade något under Viktiga kommunala styrdokument för mer hållbara transporter som antagits under 2013 är Handlingsplan för ökat cyklande och parkeringsriktlinjer med tillhörande handlingsplan. Ett nytt trafikprogram väntas ersätta transportplanen under Kommunen har även tagit fram en biogasstrategi och gått in som delägare i ett nytt biogasbolag tillsammans med kommunerna Karlskoga och Kumla. Syftet är bland annat att säkra tillgången på lokalt producerad biogas, nyttja insamlat organiskt avfall och få till stånd fler tankstationer. Bland åtgärder under 2013 kan nämnas fler huvudcykelstråk och ett mer aktivt arbete för att marknadsföra cykeln som färdmedel. Under 2014 startar även en ny satsning, Klimatsmart vardag, som inkluderar information och kampanjer för ett mer hållbart resande. Ett delmål i klimatplanen är att minska klimatbelastningen genom transportrådgivning till större företag. Detta arbete bedrevs i form av ett regionalt projekt, med Örebro kommun som huvudman, mellan 2007 och Efter omorganisation av kommunledningskontoret och vikande extern finansiering upphörde dock denna verksamhet i slutet av Klimateffekten av transportrådgivning är svår att beräkna, men bland genomförda satsningar kan nämnas samarbeten med länstrafiken kring företagskort och prova påkort i kollektivtrafiken, undersökningar av resvanor vid många arbetsplatser, stöd till gröna resplaner vid bl.a. USÖ och Axfood, marknadsföring av bl.a. biogasfordon, 15 Projektet Resande i företag och organisationer hade perioden medfinansiering från Naturvårdsverket (KLIMP-anslag) och flera regionala aktörer bidrog länsstyrelsen, länstrafiken, Regionförbundet och Trafikverket region Öst. 17

19 bilpooler, resfria möten och sparsam körning. Även två större cykelfrämjande projekt har bedrivits, Hälsocyklarna och Cykelutmaningen. G7. Transporter nationella styrmedel I klimatplanen räknar vi med att klimatbelastningen inom Örebro kommuns gränser ska minska motsvarande ton koldioxid per år till 2020 som konsekvens av att det införs styrmedel som gör att Sverige klarar sina nationella klimatmål. Sedan 2008 har klimatbelastningen från trafiken inom Örebro kommuns gränser minskat med ca 16 procent per invånare, vilket motsvarar ton koldioxid per år. Uppskattningsvis beror procent av minskningen på förändringar på nationell nivå. 16 Det betyder att ungefär hälften av målet till 2020 har uppnåtts, trots att mer än hälften av perioden återstår. Förbättringen under perioden beror i största utsträckning på EU-lagstiftning och skatter som medfört att personbilarna har blir avsevärt mer energieffektiva, bl.a. genom en övergång från bensin till diesel, och att andelen förnybara drivmedel ökat. Trafikverkets bedömning är att beslutade styrmedel inte räcker till för att nå klimatmålen. Visserligen får vi, tack vare allt tuffare EU-lagstiftning, effektivare fordon och ökad andel förnybara drivmedel, men effekten av detta äts delvis upp av den trafikökning som förutspås. Trafikverkets slutsats är därför att personbilstrafiken behöver minska och ökningen av godstransporter på väg dämpas om klimatmålen ska kunna nås. I sin sammanfattning skriver Trafikverket: 17 En sådan utveckling bidrar inte bara till klimatmålen utan bidrar även till attraktivare städer, förbättrad hälsa, ökad social integration och långsiktigt lägre kostnader. För att åstadkomma detta krävs dock en tydlig målsättning och snabba beslut om nödvändiga styrmedel. Under senare år har prognoser om fortsatt ökad trafik ifrågasatts. En del menar att nuvarande stagnation i trafikutvecklingen inte bara kan förklaras av en svag ekonomi utan handlar om en större samhällsomvandling där bilen inte är lika självklar överallt som transportmedel. 16 De lokala åtgärder som märks är främst övergången från diesel till biogas i stadsbusstrafiken och minskade inköp av fossila drivmedel till kommunala fordon. 17 Trafikverket Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen. PM

20 4. Sammanfattning och framtidsspaning Kommer vi att klara delmålen för 2014 och 2020? Etappmålen för organisationen Örebro kommun (förvaltningar och bolag) är att klimatbelastningen ska minska med 30 procent till 2014 och 50 procent till 2020, i båda fall räknat per invånare, jämför t med år Om nuvarande trender fortsätter och kommunen bygger vindkraft i linje med de planer som finns kommer målet för 2014 att uppnås och målet för att 2020 överträffas. Etappmålen för 2014 och 2020 för det geografiska området Örebro kommun är att klimatbelastningen ska minska med 24 respektive 40 procent per invånare, räknat från Vad vi kan se hittills är att utvecklingen pekar i rätt riktning. Men delmålet för 2014 kommer inte att nås och ytterligare åtgärder behövs för att upprätthålla takten i förändringsarbetet och nå målet för Det gäller inte bara på lokal nivå utan även på nationell och EU-nivå; de styrmedel vi förfogar över som kommun är trots allt begränsade. Det bör noteras att klimateffekten av många åtgärder i klimatplanen ännu inte syns i uppföljningen och det är därför svårt att få en bra bild av möjligheterna att nå delmålen för Det finns också en risk att den neråtgående trenden planar ut, då de enklaste och mest lönsamma åtgärderna i regel genomförs först. Eftersom kommunens klimatmål mäts per invånare är en fortsatt befolkningstillväxt en viktig faktor för att nå måluppfyllelse. I klimatplanen antas befolkningen 2020 vara invånare. Den senaste prognosen pekar mot invånare samma år. Trenden att förnybar elproduktion blir mer lönsam bedöms fortgå, trots ett lågt elpris. För en utökad utbyggnadstakt har Energimyndigheten föreslagit kvothöjningar i elcertifikatsystemet från Kvothöjningarna innebär en prisökning på 1,8 3,5 öre/kwh, 18 vilket gör egen produktion av el mer lönsam. Under sommaren 2014 har två beslut fattats kring nyproduktion av byggnader. De nationella energikraven skärps med ca 10 procent. Därtill har beslut fattats om att kommunen inte få ställa mer långtgående energikrav än de nationella. Det kan också vara värt att påminna sig om vad klimatplanen inte omfattar. Med den avgränsning som valts är omkring hälften av örebroarnas klimatbelastning dold. Det handlar bl.a. om utrikes flygresor, importerade produkter och konsumtion av livsmedel utanför den kommunala organisationen. Studier på nationell nivå visar att denna klimatbelastning har ökat de senaste decennierna och till stor del ätit upp förbättringarna på hemmaplan. 18 Fler certifikat ska ge mer förnybar el. Energivärlden. nummer 1, jan sid 3 19

21 Hur stor del av klimatplanens åtgärder har genomförs? Lägesrapporten per nämnd i tabellen nedan baseras på frågor till förvaltningarna i mars Vi kan konstatera att av de ca 70 prioriterade åtgärder som klimatplanen pekat ut så är ca 90 procent påbörjade eller redan genomförda. 19 En mycket stor andel av utpekade åtgärder har alltså genomförts och/eller är på gång. Fler av dem har stor betydelse för den överlag positiva utveckling som denna rapport beskriver. Som framgår av tabellen finns dock ett mindre antal prioriterade åtgärder där arbetet av olika skäl inte genomförts som det varit tänkt. Det kan bero på resursbrist och/eller ny kunskap som resulterat i att andra åtgärder prioriterats. Fler av de åtgärder som kvarstår handlar om att skapa mer ordning och reda för att sedan kunna gå vidare. Totalt antal Enligt tidtabell Delvis utfört Ej påbörjat Kommunstyrelsen Programnämnd Samhällsbyggnad Byggnadsnämnderna Tekniska nämnden Miljönämnden Fritid- och turismnämnden Programnämnd Barn och utbildning Gymnasienämnden Programnämnd Social välfärd Summa Vad bör göras? Enligt Översiktlig strategi och budget för Örebro kommun 2014 ska en revidering av klimatplanen påbörjas 2014, med inriktning att ha en uppdaterad version på plats När denna uppföljningsrapport skrivs finns inget igångsättningsbeslut för arbetet. I väntan på beslut om omtag finns ett antal möjliga åtgärder där kommunen kan agera för ett effektivare arbete och en bättre måluppfyllelse: Uppföljning Nämnderna behöver få en tydligare återkoppling av klimatdata, med möjlighet att bryta ner uppgifter till lokal nivå i verksamheterna. Fler indikatorer som följer utvecklingen mot klimatplanens mål bör införas i kommunens årsprocess. 19 Tabellen innebär viss dubbelräkning. De åtgärder som gäller mer än en nämnd redovisas flera gånger. Två åtgärder som rör samtliga nämnder brutits ut från sammanställningen och redovisas separat. En excelfil som beskriver aktuellt läge för varje enskild åtgärd kan fås från enheten för hållbar utveckling vid kommunledningskontoret. 20

22 Metoder och nyckeltal behöver utvecklas för att fånga upp de förändringar som sker till följd av att verksamheter läggs över på andra aktörer, t.ex. till följd av lagen om valfrihetssystem (LOV). Energi i kommunala fastigheter Klimatmålen för de kommunala bolagen behöver justeras till följd av den omfördelning som gjordes i och med bolagiseringen av Kommunfastigheter. Ett nytt mål behöver formuleras för de fastigheter som ligger kvar i kommunens ägo. De kommunala bolagen, samt de nämnder inom Örebro kommun som förvaltar byggnader har fått i uppdrag att senast före utgången av 2014 redovisa en handlingsplan för hur åtaganden i klimatplanen ska uppfyllas. Handlingsplanerna kan ligga till grund för planering, samverkan och vara en hjälp vid den årliga uppföljningen. De kommunala bolagen bör ligga i framkant för energieffektivt byggande. Det innebär att pröva och utvärdera ny teknik för att bygga energieffektivt (passivhus-standard). Vidare bör de utveckla metoder för att halvera energianvändningen vid större renoveringar i befintligt bestånd. Ett par exempel bör kunna uppvisas av varje bolag före utgången av Det förekommer olika avtalsformer bland de kommunala bolagen, där värme och ibland även el ingår i hyran. Detta kan behöva ses över för att skapa tydligare motiv att effektivisera energianvändningen och underlätta uppföljningen. I de lokaler där el och/eller värme ingår i hyran behövs incitament för hyresgästerna att hushålla med energin. S.k. gröna hyresavtal är en modell där hyresgästen får del av den vinst hyresvärden får av förändrat beteende. Minst ett par gröna hyresavtal bör komma till stånd under De kommunala bolagen bör få i uppdrag att alla fastigheter ska vara energideklarerade senast före utgången av 2014 och 2015 (byggnader med mer än 500 respektive mellan 250 och 500 kvadratmeter). Ett likalydande uppdrag ska ges till berörda nämnder för de fastigheter som ligger kvar i kommunens ägo. 20 Tjänsteresor Det sker ingen systematisk uppföljning av kommunens reseriktlinjer och förvaltningarnas bilkostnader ligger kvar på en hög nivå, trots goda möjligheter att sänka dem, t.ex. genom ökad användning av interna bilpooler. Det är dags att utvärdera och revidera reseriktlinjerna. Ett sätt att uppnå styrning som använts i andra organisationer, bl.a. Trafikverket, är att krympa budgeten för resor. 20 Den 1 juli 2012 ändrades lagen om energideklarationer för byggnader. Lagen slår fast att byggnader med en uppvärmd yta på minst 500 kvadratmeter ska ha energideklarerats. I juli 2015 skärps lagen till att omfatta alla byggnader över 250 kvadratmeter. 21

23 Egna transporter Tekniska nämnden, Fritid- och turismnämnden samt Gymnasienämnden bör få i uppdrag att ta fram handlingsplaner för att halvera utsläppen från egna och inköpta transporttjänster perioden Detta arbete kan med fördel samordnas. Upphandling I den upphandlingspolicy som antogs 2012 slås fast att livscykelperspektivet ska vara grundläggande vid beräkning av kostnadseffektivitet. Det betyder att besparingar i driftsfasen kan motivera en högre investeringskostnad. Kunskapen om hur denna princip ska tillämpas behöver spridas och fördjupas. Det är möjligt att ställa mer krav i samband med offentlig upphandling och kommunens ansträngningar på detta område bör utökas. Lika viktigt är att ha resurser för uppföljning av att kraven efterlevs. Kommunens interna klimatavgift omfattar idag fossila drivmedel och flygresor. Intäkterna hamnar på klimatkontot, där verksamheterna kan söka medel för utvecklingsarbete. Modellen har använts sedan 2009 och kan behöva utvärderas och eventuellt utvidgas till att omfatta fler sektorer där vi har tillförlitliga data med klimatkoppling, t.ex. el, fjärrvärme och livsmedel. Mat och klimat Våra modeller för att följa upp behöver utvecklas och användas mer systematiskt för att säkerställa en positiv utveckling. Matsvinnet kan minska betydligt, och här har vård- och omsorgsnämnderna ett särskilt stort ansvar. Inom skola och förskola kan mer göras för att koppla ihop arbetet med Smartare mat i köken med den pedagogiska verksamheten. Här pågår ett regionalt projekt som bör bevakas. Arbete med externa aktörer Det regionala näringslivsprojektet Klimatuppropet, som var vilande under , har nu ersatts av Örebro klimatarena. Det är ett företagsnätverk för inspiration och kunskap som drivs av Handelskammaren med stöd från bl.a. Örebro kommun. Klimatarbetet behöver bli en naturlig del av näringslivsarbetet och avspeglas i kommunens näringslivsprogram. Arbete pågår med en strategi för hur kommunen kan stimulera företag i kommunen att arbeta mer aktivt med energieffektivisering. En del av detta är att samarbeta mer aktivt med ett mindre antal spjutspetsföretag som kan fungera som goda exempel. Den nuvarande energi- och klimatrådgivningen kan behöva utvidgas. För att få större utväxling på de insatser som görs på trafikområdet bör kommunen kunna arbeta mer förebyggande med åtgärder som minskar efterfrågan på resor och transporter. Det kan bl.a. handla om att återuppta transportrådgivningen till företag och organisationer. 22