Kognitiv utveckling. 1. Sensomotoriskt stadium (0 2 år)

Transkript

1 Kognitiv Utveckling Kognitiv Utveckling Titel Cecilia Wåhlstedt Fil.dr i Psykologi cecilia.wahlstedt@psyk.uu.se Kognitiv utveckling kunskap, tänkande och lärande d.v.s. allt det som händer i hjärnan i form av varseblivning, tänkande, tolkning inlärning, minne fantasi och symboler. Kognitiva teorier fokuserar på hur tankeprocesser är uppbyggda hur de utvecklas hur de påverkar uppfattningen och förståelsen av omvärlden påverkan på beteendet. OBS! Betydelsen av att ta hänsyn till barnets ålder. Kognitiv Utveckling Kognitiv Utveckling Varför är det viktigt att ha kunskap om kognitiv utveckling? 1. Grundläggande kognitiva teorier: Piaget & Vygotsky y 2. Kognitiv utveckling och Exekutiva Funktioner 3. Informationsprocess teorier 4. Intelligens 5. Barn som inte tänker som andra Piaget Konstruktivistiskt Barn får alla sina kunskap om världen genom sina egna handlingar. Barnen behöver ingen hjälp utifrån för att få sina kognitiva erfarenheter (scheman). Vygotsky Sociokulturell teori Även om barnen är aktiva, det avgörande för den kognitiva utvecklingen är samspelet med den sociala omgivningen. Betydelsen av samspelet med en med större kunskaper Piaget var kunskapsteoretiker och arbetade med hur formerna för tänkandet utvecklas och hur barnet skapar sig en världsbild. Hans syn på utveckling vilar på biologisk grund. Enligt Piaget genomgår alla barn utvecklingsstadier i sitt tänkande i en lagbunden ordning. Utvecklingen är styrd av inre processer hos människan. Medfödda egenskaper utvecklas genom mognad och undervisningen anpassas till individens naturliga kunskapsutveckling. Piagets teori Fyra kända stadier i den kognitiva utvecklingen Sensomotoriskt 0 2 år Preoperationellt 2 7 år Konkret operationellt 7 12 år Formellt operationellt 12 år 1

2 Piaget har skapat en förståelse hos pedagoger världen över, en förståelse och kunskap om att barns och vuxnas föreställningsvärld skiljer sig radikalt från varandra. Han har bl. a beskrivit hur barn resonerar under olika perioder i sin utveckling och hur barn successivt kommer fram till den vuxnes förmåga att tänka logiskt. Kognitiv utveckling 1. Sensomotoriskt stadium (0 2 år) Differentierar sig själv från föremål Börjar förstå att man t ex kan påverka en skallra så den låter Börjar förstå att saker existerar även om man inte direkt ser dem 2. Preoperationellt tänkande (2 6 år) Symboliskt tänkande Låtsaslek en barkbit blir en båt Reversibilitet/irreversibla vända i tanken Centrering fokuserar på en idé i taget Konservation uppfattning om verkligheten Egocentrism kan inte ta andras perspektiv Animism i fysiska föremål kan vara levande dumma sko k Förskolebarns tänkande är intuitivt och subjektivt, inte logiskt och objektivt, och det styrs av hur saker och ting ter sig snarare än av bakomliggande principer. Ex. störst är äldst, d.v.s. längre = äldre Forts. det preoperationella stadiet (2 6 år) Lär sig använda språk och att representera föremål med bilder och ord Tänker fortfarande egocentriskt: har svårt att förstå andras perspektiv: köper barnleksak till mamma i julklapp; nickar ja i telefonen Klassificerar föremål med hjälp av bara en egenskap, t ex väljer bara saker med röd färg oavsett hur de ser ut, eller väljer alla som är fyrkantiga oavsett färg. Några ytterligare speciella drag i barnets s k preoperationella tänkande under denna period (2-6 år): 1. Svårt förstå till höger och till vänster 2. Svårt förstå vilken som är en annan persons högra hand om barnet sitter mitt emot (tecken på barnets egocentrism ) 3. Svårt förstå vad som menas med större, mindre, varmare, kallare (dvs komparativa former) 2

3 Har svårt att förstå tider: Är en minut är kortare eller längre än en timme? Tror att det med tiden kommer ifatt sin fem år äldre bror Tror att klockan inte mäter tiden på samma sätt när man springer som när man går långsamt Förstår inte historiska datum. Ofta meningslöst med årtal: Mamma när är 1914? Har problem med släktskapsförhållanden En femårig pojke berättar att han har två bröder, Lars och Tobias. När man frågar honom om Lars också har två bröder svarar han nej, han har bara en, Tobias. Vid den här åldern kan barnet bara se sig själv som någon som har bröder, inte som någon som är bror. Saknar s k konservation: Tror att saker förändras bara för att det ser ut så för ögat. Det blir mer lera om man rullar ut en lerklump till en lång limpa Det blir mer vatten om det hälls upp i en smal bägare än i en bred Det blir fler koppar än fat om kopparna sprids ut över en större yta. Detta trots att barnet sett att det nyss stod en kopp på varje fat. På samma sätt: Barnet anser att det blir fler blommor än vaser om blommorna sprids ut över en stor yta, även om man nyss haft en blomma i varje vas. Effekten syns även i sådana fall som när pappan sätter på sig en tomtemask. Vips blir han en tomte. Barnet kan t o m i 2 4 års ålder påpeka att tomten har samma kläder som pappa, men inser ändå inte att det är pappan. Samma sak hände i en undersökning där man efter viss träning kunde sätta en hundmask på en katt. 4 åringarna hävdade bestämt att katten nu förvandlats till en hund, trots att masken placerats på katten medan barnet såg på. Det konkret operationella stadiet (6 12) år Kan tänka mer logiskt om föremål och händelser. Får nu konservationsförmåga. Klassificerar föremål efter flera egenskaper samtidigt och kan ordna dem i serier efter en enda dimension, t ex storlek Blir mindre egocentriska och mer flexibla i sitt tänkande Fortfarande svårt med abstrakt tänkande Det abstrakt/formellt operationella stadiet, (12 år ) Formellt operationellt tänkande En ny fas av egocentrism Kan tänka logiskt om abstrakta saker och påståenden och testa hypoteser systematiskt Blir intresserad av det hypotetiska, framtiden och ideologiska problem 3

4 Kognitiv Utveckling - Teorier Kognitiv Utveckling - Teorier Kritik mot Piaget s teori: Stadieteorin håller inte fullt ut Utvecklingen sker oftast kontinuerligt, ej i stadier. Mer specifik än generell, oklart hur olika förmågor hänger samman. Stadierna är delvis kulturellt betingade. Barn utvecklas kognitivt genom att titta och lyssna och inte bara genom att agera (d.v.s. kritik mot konstruktivismen). Underskattar barnets förmåga. Komplicerade metoder. Kritik mot Vygotskys teori: Ensidig interaktionen mellan barnet och miljön, men fokuserar nästan uteslutande på miljön och hur den påverkar barnet. Språkets betydelse för inlärning är inte alltid så stor I många kulturer sker inlärning främst genom att barnet observerar modeller i dess omgivning. Problem vad gäller hans implikationer för undervisning fokusering på framtida utveckling. Uppmuntrar inte självständighet d.v.s. det är inte barnet självt som ska ta initiativ till sin egen utveckling. Exekutiva Funktioner (EF) Exekutiva Funktioner Phineas Gage (1848) Gage blev asocial efter skador på frontala hjärndelar Skador på prefrontalkortex kan påverka personlighet, socialt beteende och/eller planering Generell beskrivning Möjliggör målinriktat beteende Kontrollfunktioner Reglerar, organiserar och planerar beteende/tankar/emotioner Impulskontroll Definitioner? Två välkända definitioner av EF Teoretiker och forskare inte eniga om en mer specifik definition av de exekutiva funktionerna. Det förekommer ca 33 olika definitioner. De funktioner i hjärnan som organiserar individens handlande över tid för att uppnå ett mål. D.v.s. ett paraplybegrepp avseende neurologiskt baserade förmågor som involverar mental kontroll och självreglering. Kunskap om EF kan ge oss information om individens styrkor och svagheter. Förmågan att upprätthålla lämplig problemlösningsförmåga för att uppnå framtida målbeteende (Welsh & Pennington, 1988, p. 201). Exekutive funktioner är de handlingar vi själva utför för att uppnå självkontroll, målinriktat beteende och för att maximera framtida resultat (Barkley, 1997, p.57). 4

5 Exekutiva Funktioner Inhibition Förmågan att stoppa sitt beteende vid rätt tillfälle, inklusive handlingar och tankar. Flexibilitet förmågan att anpassa sig till olika situationer och att ha ett flexibelt tankesätt för att kunna respondera på rätt sätt i olika situationer. Emotionell kontroll Förmågan att kunna anpassa sina emotionella reaktioner till aktuell situation. Initiering/Inledning Förmågan att ta tag i olika uppgifter. Exekutiva Funktioner Arbetsminne Förmågan att hålla information i minnet med syfte att slutföra en uppgift t.ex. ett telefonnummer. Planering/Organisering Förmågan att hantera aktuella och framtidsorienterade krav från olika uppgifter. Organisera material förmågan att organisera en uppgift. Självkontroll/reglering Förmågan att kontrollera sina egna prestationer och sätta dessa i relation till vad som förväntas. Exempel på olika subfunktioner: Betydelsen av samverkan Planering Exekutiva Funktioner Självreglering Målinriktat Beteende Flexibilitet Arbetsminne Uthållighet Inhibition Hur utvecklas EF 2 perspektiv I EF är ett enhetligt konstrukt som består av ett antal subprocesser; a) ett centralt uppmärksamhetssystem som reglerar olika subprocesser. b) En allmän inhibitionsprocess som ansvarar för utvecklingen av olika subkomponenter. Detta synsätt har fått stöd av forskning. II EF är åtskilda processer, inhibition och arbetsminne är åtskilda komponenter med som utvecklas på olika sätt, vilket har fått stöd från forskning. Barkley s inhibitionsmodel av EF (1997) Miyake et al. Spatialt Arbetsminne -Aktivt kvarhållande av spatial Information i minnet över tid - Tidsuppfattning Självreglering av: - Emotioner - Motivation - Aktivitetsnivå Inhibition Verbalt Arbetsminne - Aktivt kvarhållande av verbal information i minnet över tid - Internalisering av talet Rekonstitution - Analys och Syntes av beteende the Unity and Diversity of EF D.v.s. Enhet & Mångfald Exekutiva funktioner anses hierarkiskt organiserad och består av både enhetliga konstruktioner åtskilda komponenter. D.v.s. Exekutiva funktioner är ett paraplybegrepp som består av ett stort antal kognitiva processer. 5

6 Miyake et al. s EF-uppdelning separata/oberoende funktioner samverkan tillåter självreglering och målinriktat beteende Exekutiva Funktioner Forts. Perspektiv på EF Bevis finns för att EF är både ett enhetligt konstrukt samt utgörs av flera olika komponenter. Dessa båda perspektiv har integrerats (se Miyake)! Mental setshifting (Flexibilitet) Updating in working memory (Arbetsminne) Inhibition (Impulskontroll, Kontroll av störande stimuli) Forskning antyder att mognad av förmågan till uppmärksamhet lägger grunden för utvecklingen av andra EF förmågor under förskoleåldern. T.ex. uppmärksamhetsförmåga under spädbarnsperioden predicerar senare förmåga att inhibiera responser samt WM (Espy & Bull, 2005; Sethi et al., 2000) Exekutiva Funktioner Gener och Miljö aktuell forskning Betydelsen av arv och miljö varierar över ålder och kön (Anokhin et al., 2010). EF gener och miljö? * Stöd för hög genetisk ärftlighet * Men: Interaktioner och korrelationer EF har en hög heritabilitet Men självklart kan miljön påverka EF. T.ex. träning av arbetsminne (Klingberg et al., 2005). Även skillnader i miljön kan mediera genetiska effekter gen-miljö korrelationer och ingår i heritabilitetsmåttet. Frontalloben (EF; hjärnavbildningss tudier) Hjärnans Lober Exekutiva Funktioner Parietalloben (info. om känsel) Occipitalloben (Syn) Proportion mellan prefrontalkortex och totala kortex störst hos människan Temporalloben (hörsel) 6

7 Exekutiva Funktioner Svårigheten att mäta EF Avsaknad av teori/definition. För att få förståelse för en person som har försämrade exekutiva förmågor är det av stor vikt att ta reda på vilken förmåga/förmågor som är problematiska och i vilken utsträckning. Bristande exekutiva funktioner tydliggörs endast i situationer som saknar struktur. Exekutiva funktioners koppling till andra kognitiva system, mäter därmed även andra icke-exekutiva processer (låg begreppsvaliditet) Exekutiva Tester Wisconsin Card Sorting Test (WCST) Korten varierar i färg, form och antal, sorteras efter regler, arbetsminne, inhibition och flexibilitet. Stroop Test A) B) Tower of Hanoi RÖD GUL BLÅ RÖD/blå GUL/grön BLÅ/röd GRÖN GRÖN/gul God inhibitionsförmåga är nödvändig för att läsa lista B) som en färg och inte som ett ord Problem med Exekutiva tester Låg Begreppsvaliditet testen mäter och kräver interagerandet av ett flertal kognitiva processer både exekutiva och icke-exekutiva processer Svårt att veta vilka exakta kognitiva komponenter som ligger bakom resultaten Vad betyder de egentligen? Svårt att förstå nedsättningar av separata exekutiva processer, eftersom nedsatt prestation på ett EF-test kan betyda olika saker. Neuropsykiatriska tillstånd och exekutiva funktioner Exekutiva Funktioner - Utveckling Nedsättningar i exekutiva funktioner * Uppförandestörning (Conduct Disorder) * Tourettes Syndrome * Autism Schizofreni Depression Tvångssyndrom * ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Utvecklingen av exekutiva funktioner sammankopplas med mognad av frontalloben samt dess sammankoppling med andra områden i hjärnan. Olika exekutiva förmågor har olika utvecklingsbanor. Vissa exekutiva komponenter når full förmåga först i sena tonåren/tidig vuxenålder. Först utvecklas förmågan till inhibition och sist verbalt flöde (se Barkleys s modell). Viktigt att ta hänsyn till individens ålder när man mäter olika exekutiva funktioner. 7

8 Stroop-Like Task Go/No-go Tasks * GO (Tryck/Respons ) = 70% * NO-GO (Ingen respons) = 30% Arbetsminne: Spatialt Arbetsminne - Verbalt Ordserier framlänges & baklänges Size-Ordering task sortera ord/saker i storleksordning minst - störst Sammanfattande beskrivning av exekutiva funktioner INFORMATIONSPROCESSTEORIN Gör det möjligt för individen att hålla fast vid målet för en handling Planera och reglera sitt beteende Upprätthålla energi och ansträngning för att genomföra handlingen Ta hänsyn till de regler som finns knutna till situationen Hämma (inhibera) lockelsen av att göra sådant som inte hör till målet Ingen integrerad teori - består av många små teorier har datorn som metafor, d.v.s. människan liknas vid en dator. Hjärnan är ett system som bearbetar information genom att använda logiska regler och strategier. Hjärnan har begränsningar. Mjukvara och hårdvara förbättras med stigande ålder och därmed blir bearbetningen av information effektivare. Vår kognitiva förmåga påverkas av biologisk mognad och erfarenheter. Vad är det som förändras med utvecklingen? Effektivare strategier att hålla kvar, lagra och återkalla information (mjukvara). Även möjlighet att lagra mer information (hårdvara). 8

9 INFORMATIONSPROCESSTEORIN INFORMATIONSPROCESS TEORIER Består av 4 huvudtankar (Siegler, 1998): 1. Våra tankar sker genom informationsbearbetning. 2. Förändringsmekanismer påverkar kognitiv utveckling kodning, konstruktion av strategier, automatisering och generalisering krävs för att barns kognitiva förmågor ska utvecklas. 3. Kognitiv utveckling drivs av självmodifiering, d.v.s. barnet har en aktiv roll i sin egen utveckling (se Piaget). 4. Inte endast barnets egna utvecklingsnivå har betydelse utan även uppgiftens utformning kan begränsa barnets prestationer. Atkinson & Shiffrin: Store Model består av tre nivåer som kan hantera/lagra information olika länge och av olika mängd. I denna modell sker den kognitiva utvecklingen genom förändring av mentala strategier. Det sensoriska registret och arbetsminnet/kort-tidsminnet utgör en begränsad kapacitet. Central Executive (en del av arbetsminnet) styr flödet av information och användningen av strategier och påverkar därmed i vilken utsträckning som information överförs till långtidsminnet. Långtidsminnet är en obegränsad permanent kunskapsbas. Atkinson & Shiffrin: The Store Model of information processing. Exekutiv kontroll (Typ exekutiv uppm. + bearbetning av info genom t.ex. strategier) Forts. Store Model - Utveckling Två aspekter av det kognitiva systemet ökar med barnets ålder: 1. Lagringsförmågan, speciellt arbetsminnet Sensorisk input från omgivningen Registrering av sensorisk input (uppmärksamhet) Arbetsminne = Korttidsminne + Exekutiv Uppmärksamhet (Engle, 2002) Korttidsminne i (Arbetsminne? ) Beteende (output) Långtidsminne 2. Användningen av strategier förbättras samt bearbetning av information ( processing speed ) vilket i sin tur förbättrar arbetsminnet och förmågan att lära sig saker. T.ex. Ordserier baklänges forskning ger stöd för modellen. Connectionist Models Konstgjorda neurala nätverk, simulerar hur neuroner arbetar samt deras kopplingar genom att använda datamodeller. Försöker efterlikna hjärnans neurologiska struktur. Studerar hur inlärning fungerar, framförallt hos barn. Får information om hur hjärnans strukturer förändras i samband med inlärning/erfarenheter. Utvecklingsteorier - Informationsbearbetning Siegler s model avseende val av strategi: Evolutionär teori avseende barns kognition som hävdar att barn utvecklar adaptiva problemstrategier genom variation och selektering. Barnet utvecklar en stor variation i av strategier som testas och barnet fortsätter endast att använda de strategier som är effektiva och adaptiva. Utvecklingen av strategier sker inte stegvis utan i overlapping-waves pattern. Denna modell tar hänsyn till både mångfalden och den kontinuerliga förändringen som sker av barns sätt att tänka. 9

10 Overlapping-waves pattern- Siegler s model Kognitiv Utveckling strategy % use of s Strategi 1 Strategi 2 Strategi 3 Strategi 4 Strategi 5 Ålder Många olika strategier finns under utvecklingen, vissa används mer och mer sällan till förmån för andra mer effektiva, som används mer och mer. Utveckling, eller inlärning av nya strategier sker alltså överlappande. Viktiga kognitiva förmågor: Mentaliseringsförmåga/ Theory of Mind - förmågan att förstå hur andra personer tänker och känner. Svårigheter att förstå ironi och sarkasm. Central koherens (sammanhängande helhet)/abstrakt resonemang förstå innebörden av olika händelser samt att organisera mindre delar till helheter. Theory of Mind - Mentaliseringsförmåga Bristande Central Koherens (Frith, 2003) Central Koherens (CK) = sammanhängande helhet. Svag CK analyserar varje detalj för sig ser inte skogen för alla träden. Stark CK innebörden av informationsflödet prioriteras på bekostnad av detaljerna. Svag CK relaterat till kommunikationssvårigheter, men krävs mer forskning. Uppmärksamhet (executive control) Utveckling av förmågan att upprätthålla uppmärksamheten är kopplat till utvecklingen av frontalloben. När förmågan att upprätthålla uppmärksamheten förbättras blir barnen mer selektiva d.v.s. har en bättre förmåga att fokusera på relevanta aspekter hos en uppgift. Förmågan till selektiv uppmärksamhet är beroende av inhibitionsförmågan, för att kunna kontrollera störande stimuli. Med andra ord, att lära sig att bara uppmärksamma relevanta aspekter av situationen. Uppmärksamhet (executive control) Äldre barn kan utveckla en handlingsplan för att guida sin uppmärksamhet till vad som är viktigt i en viss situation. Barnet utvecklar systematiska strategier för vilken information som behöver samlas in för att t.ex. kunna lösa ett problem. Äldre barn kan även utgå från ett mål; Vart vill jag komma? Hur ska jag komma dit? Vilken information behöver jag för att komma dit? D.v.s. planeringsförmåga utvecklas med stigande ålder. Små barn har stora svårigheter med att rikta och hålla kvar uppmärksamheten på ett ställe under en längre tid. Men lättare att uppmärksamma ett roligt tv-program, mer intresserade av visuella stimuli. 10

11 Uppmärksamhet (executive control) Minne vad utvecklas? Planeringsförmågan visar hur uppmärksamhet blir sammankopplat med andra kognitiva förmågor. Planering ingår t.ex. i problemlösning, innebär att vi måste planera i förväg i vilken ordning saker ska göras, d.v.s. i vilken ordning vi ska rikta vår uppmärksamhet åt olika aspekter av ett problem. Små barn förstår inte att man inte kan fokusera på flera saker samtidigt. Men de kan lära sig om de har en kontext. Betydelsen av inhibitionsförmåga för uppmärksamhet och planering. Denna förmåga förbättras med utvecklingen och frigör då plats i korttidsminnet för relevant information. Kapaciteten i korttidsminnet och långtidsminnet, d.v.s. hur mycket information man kan hålla kvar. Beror på utveckling av strategier, automatisering (erfarenhet) och snabbare bearbetningshastighet genom myelination. Strategier, d.v.s. vad man gör för att hålla kvar informationen i korttisminnet och även flytta till långtidsminnet. Blir bättre genom t.ex. förmågan till repetition. Kunskap om världen, d.v.s. vad jag vet sedan innan. Med åldern ökar erfarenheten och leder därmed till mer kunskap i långtidsminnet. Lättare att se meningsfulla samband. Meningsfull information är lättare att lära in. Utvärdering av informationsprocessteorierna Sammansvetsade funktioner bildar ett enhetligt system Studerar olika komponenter separat. En fördel med detta är att man kan få detaljerad kunskap om olika förmågor. Nackdelen är att det blir svårt att se en helhet. Teorierna har försökt klargöra vilka delar av kognitiv utveckling som är specifik och vilka som är generella och hur olika delar samverkar. Men! Det är svårt att använda datorn som metafor när vi människor är så komplexa varelser. Exempel: arbetsminne uppmärksamhet inhibition För att få kunskap om utveckling av kognitiva förmågor måste vi ta hänsyn till alla delar! En viktig poäng! Intelligens ALLA DELAR HÄNGER IHOP! Systemet bör ses som en helhet Delarna utvecklas ej oberoende av varandra Den kognitiva utvecklingen som kan relateras till prefrontala kortex visar avsevärda åldersrelaterade förändringar. Denna kognitiva utveckling inkluderar åldersrelaterade uppdelningar av varje funktion samt även åldersrelaterad progressiv förändring i förmågor. T.ex. exekutiva funktioner slutar utvecklas först i tidig vuxenålder. Mellan tidig barndom och vuxenålder utvecklas strukturen hos intelligens från en relativt generell förmåga till mer differentierade kognitiva förmågor. Intelligens är starkt relaterat till arbetsminne och prefrontala cortex. fmri studier har visat att väl fungerande intelligens är kopplat till bättre prestationer på arbetsminnestest. Samt att bättre prestationer på arbetsminnestest är kopplat till effektivare användning av prefrontala cortex (EF). 11

12 Kognitivt Perspektiv - Intelligens Kognitiv Utveckling - Intelligens Intelligens påverkar individuella skillnader i kognition och informationsbearbetning. Finns flera olika typer av intelligens (Galton; Alfred Binet; Charles Spearman; Wechsler; Thurstone; Cattell) En förmåga eller flera separata förmågor? Betydelsen av att ta hänsyn till kulturellt kontext. Emotionell intelligens (EI; Solovey & Mayer, 1990) Förmågan att föra korrekta resonemang kring emotioner samt förmågan att använda emotioner och emotionell kunskap i syfte att förstärka tankeverksamheten. EI är relaterat till både emotioner och intelligens. Emotionell intelligens (EI; Solovey & Mayer, 1990) Förmågan att föra korrekta resonemang kring emotioner samt förmågan att använda emotioner och emotionell kunskap i syfte att förstärka tankeverksamheten. EI är relaterat till både emotioner och intelligens. Kognitivt Perspektiv - EI Kognitivt Perspektiv EI kännetecknas av 5 specifika förmågor: 1. Medvetenhet om sina egna känslor och kroppssignaler samt en förmåga sina egna emotioner och kunna urskilja dessa. 2. Förmågan att hantera och reglera emotioner, speciellt negativa emotioner samt förmågan att hantera stress. 3. Kunna hantera sina impulser rikta sin uppmärksamhet och ansträngning, kunna vänta på belöning samt att kunna slutföra uppgifter för att uppnå ett mål. 4. Förmåga att kunna avläsa andra individers sociala och emotionella ledtrådar, att kunna lyssna, samt kunna ta andras perspektiv (empatisk förmåga). 5. Ledarskapsförmåga, kunna påverka och vägleda andra utan att de blir arga eller förnärmade, förmågan att framkalla samarbete samt förhandlings- och konfliktlösningsförmåga. lö i fö Forskning (t.ex. Mayer et al., 2008, reviewartikel) har visat att individer med hög EI: kan kompensera för lägre färdigheter inom andra områden; barn och vuxna uppnår bättre sociala relationer, familjeliv och partnerrelationer; uppfattas positivt av andra; Högre akademiska prestationer; Större framgång i arbetet; högre psykologiskt välmående. Barn som inte tänker som andra Barns kognitiva utveckling drivs framåt av viljan att lära sig nya saker. Med ökad ålder får barnet bättre slutledningsförmåga och förståelse för abstrakta begrepp. Barns tänkande kan beskrivas utifrån vad de tänker på, på vilket sätt de tänker och hur de lyckas i sitt tänkande. Störningar hos barn som påverkar kognition och känslor tanke och känslor är del av samma process - t.ex. begåvningshandikapp, tvångssyndrom och autismspektrumstörning. Grupper av barn som har svårare att tänka eller tänker annorlunda än andra barn. Barn som inte tänker som andra Tvångssyndrom (OCD: Obsessive Compulsive Disorder) En allvarlig psykiatrisk störning hos barn och drabbar ca 2-3% av barnpopulationen (t.ex. Mullick & Goodman, 2005). Karaktäriseras av besvärande tankar, impulser, eller bilder (tvångsmässiga) upprepande eller ritualliknande beteende eller både och. Tvångssyndrom räknas till ångeststörningar d.v.s. tvångshandlingen är ett sätt att mildra ångesten (inte små barn). Vanligt med komorbida störningar såsom depression, ADHD och ODD (Helbing & Ficca, 2009). 12

13 Barn som inte tänker som andra Orsaker/Etiologi: Den exakta orsaken är okänd Både biologiska och beteende faktorer kan bidra till utvecklingen av tvångsstörning. Tvillingstudier ger stöd åt förekomsten av en genetisk komponent. Forskning har gett stöd åt en obalans i serotoninnivåer även att det förekommer skillnader i hjärnans anatomi. Forskning har även visat att visa delar av hjärna uppvisar en ökad aktivitet samt bristande EF (inhibition). Barn som inte tänker som andra Om denna störning inte behandlas kan den inskränka barnets lekbeteende, umgänget med kamrater och familj samt skolprestationer. Uppträder vanligen i förpuberteten eller under puberteten, mindre vanlig hos yngre barn. Barn mellan 5 och 8 år kan i stället drabbas av en sjukligt överdriven upptagenhet med symmetri, ordning och räknande. I detta fall är beteendet inte en reaktion på upplevd ångest, men känns rätt för barnet. Barn som inte tänker som andra Barn med Autism Omdiskuterat orsaker och behandling. Autism är ett biologiskt orsakat funktionshinder. Förekomst och symtombild: Svårigheter och begränsningar i förmågan till socialt samspel och kommunikation samt begränsande och stereotypa beteenden (DSM-IV). Barn som inte tänker som andra Förekomst ½ -1% och vanligare hos pojkar. En del barn med autism som även har begåvningshandikapp (35%) men kan ändå ha speciella talanger som t.ex. att rita av perfekt ur minnet vad de har sett. Mycket stor variation mellan olika barn med autism. Genier t.ex. memorera telefonkatalogen Endast 10% (Hermelin, 2001). Barn som inte tänker som andra AUTISMSPEKTRUMET Golarai et al.,2006 Theory of Mind Förmågan att utveckla en förståelse av att andra människor (och man själv) har tankar, behov och föreställningar och att dessa mentala tillstånd påverkar ens egna och andras beteenden, d.v.s. ha en theory of mind, är avgörande för mänskligt fungerande att förstå hur andra tänker. Vissa forskare anser att bristande theory of mind är en av de centrala kognitiva störningarna som vissa barn med autism har. Vissa barn med Aspergers syndrom uppvisar en bättre förmåga avseende theory of mind dock sämre än normalt fungerande barn. Bristande theory of mind verkar vara kopplat till intelligens och verbal förmåga. Brister i theory of mind är inte specifika för autismspektrumet. * Ansiktsbearbetning av emotioner * Bristen på ögonkontakt * Men, barn med autism visar emotioner, men delar inte emotioner med andra. 13

14 Tack för uppmärksamheten! 14