C-UPPSATS. Påverkar kolhydratdryck basketspelarens precision?

Transkript

1 C-UPPSATS 2007:134 Påverkar kolhydratdryck basketspelarens precision? Dimitrios Panagiotopoulos Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap 2007:134 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--07/134--SE

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet 120p Examensarbete 10p Påverkar kolhydratdryck basketspelarens precision? Does carbohydrate drink influence basketball player precision? Dimitrios Panagiotopoulos Vt-07 Examinator: Peter Michaelson Handledare: Lars Lundgren, Leg sjukgymnst, Specialist i Idrottsmedicin Metodhandledare: Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin

3 Abstrakt Bakgrund: Ett flertal studier tycks visa på att kolhydrat dryck under träning fördröjer tröttheten och många forskare hävdar att en kolhydrat dryck kan öka prestationsförmågan. Det finns däremot få studier som har utvärderat om kolhydratdryck påverkar precisionen, endast Burke och Ekbloms studie från 1984 på tennisspelare har berört denna aspekt. Syftet med studien var att utvärdera huruvida dryck med kolhydrater påverkar en basketspelares precision jämfört med en dryck utan kolhydrater. Metod: En ABA randomiserad, kontrollerad studie med cross over design under två helt vanliga träningstillfällen utfördes. Kolhydratdryck jämfördes med placebodryck. Resultat: Det gick inte att finna någon skillnad mellan straffkast utförda av personer som druckit kolhydratdryck jämfört med de som druckit placebodryck. Andelen lyckade straffkast varierade inbördes mellan spelarna men ingen skillnad eller trend gick att utläsa från försöket. Konklusion: Denna studie har visat indikationer på att ett intag av glukoshaltigdryck under en normal träning i basketboll inte påverkar precisionen vid straffkast. Fortsatta studier inom detta fält är dock nödvändigt för att vi med viss säkerhet skall kunna uttala oss i frågan. Nyckelord: basketboll, glukos, precision, vätskeintag

4 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 3 Material och metod... 4 Försökspersoner... 4 Kolhydratdryck respektive placebodryck... 4 Mätinstrument... 4 Försöksprocedur... 4 Resultat... 7 Diskussion... 9 Referenser Bilaga Bilaga

5 Bakgrund Det är individuellt hur mycket vätska man dricker som idrottsutövare under träning och match för att hålla en bra vätskebalans. Vätskeintaget påverkas av olika faktorer som till exempel svettmängd, sport dynamik (pauser, tillgång till vätska), miljöfaktorer, träningens varaktighet, träning intensitet och individuella behov. Därför är det svårt att ha en universell vätsketillförselstrategi eftersom faktorerna varierar så mycket mellan varje idrotts unika utmärkande egenskaper och mellan idrottsutövare. Det anses riskfyllt att ha en överdriven vätsketillförsel samt att idrottsutövare bör börja dricka vätska tidigt och i regelbundna intervall under fysisk aktivitet (Casa, Armstrong, Hillman, Montain, Reiff, Rich, Roberts & Stone, 2000; Coyle, 2004; Sawka, Burke, Eichner, Maughan, Montain & Stachenfeld, 2007). Enligt en vetenskaplig rekommendation bör idrottsutövare dricka ml vatten 2-3 timmar före aktivitet samt ml vatten 20 minuter före aktivitet för att säkerställa en bra vätskebalans. Under aktivitet bör idrottare börja dricka tidigt med regelbundna intervaller ml var tionde till tjugonde minut för att ersätta vätskeförlusten som sker genom ökad svettning. (Convertino, Armstrong, Coyle, Mack, Sawka, Senay & Sherman, 1996; Casa et al. 2000). Det anses att kroppsviktförändringen under träning är den bästa indikationen på vätskestatus, viktigt att ge akt på denna vikt då uttorkning inte är ovanligt inom idrott. Den procentuella kroppsviktförändringen före- under- och efter aktivitet är intressanta värden för att uppskatta vätskebalansen. Uttorkning kan framkallas inom bara en timmes fysisk aktivitet men även snabbare ifall idrottaren påbörjar fysisk aktivitet med dålig vätskebalans. Uttorkning med 1-2 procent av kroppsvikten börjar äventyra fysiologisk funktion och har en negativ påverkan på prestation (Casa et al. 2000; Sawka et al. 2007). Temperaturen har betydelse, i varma förhållanden >30 C kan uttorkning med 2 procent av kroppsvikten försämra kraftproduktion och idrottare blir mottagligare för värme skador på. Däremot i kallare förhållanden 5-10 C eller vid temperatur på C kan en del idrottare tåla uttorkning upp till 1-2 procent av kroppsvikten utan någon negativ påverkan på prestationsförmågan (Coyle, 2004). Trötthet uppkommer normalt efter träning som varar längre än en timme, detta kan fördröjas genom ett intag av kolhydrater under den fysiska aktiviteten. Grundläggande regel för tillsättningen av kolhydrater i vätskeersättningen är att upprätthålla blodets glykos- 1

6 koncentration, fördröja början till trötthet och förhöja kolhydrat oxidering under fysisk aktivitet, speciellt när muskel glykogennivån är låg (Coggan & Coyle, 1991; Convertino et al. 1996). Det har även skrivits att salter bör inkluderas i vätskeersättning ifall den fysiska aktiviten varar längre än två timmar, då idrottaren svettas mycket under lång tid. Salter tillsätts då för att upprätthålla saltkoncentration i blodet men salt kan även stimulera upptaget av vatten och glukos i tarmen (Convertino et al. 1996; Coyle, 2004). För att upprätthålla blodets glukosnivå och fördröja tröttheten under fysisk aktivitet är det bra att inta gram kolhydrater varje timme (Coyle & Montain, 1992; Convertino et al. 1996; Casa et al. 2000; Coyle 2004). I ett tidigt svenskt experiment visades det att en låg glukosnivå i muskeln minskade förmågan att utföra en optimal fysiologisk prestation. Tennisspelare fick utföra ett antal precisiontester före träning. Efter dessa vidtog de en längre tids fysisk träning och testerna utfördes igen. Det visades sig då att de tennisspelare som druckit vätska med tillskott av glukos klarade de fysiska testerna bättre än de som druckit placebodryck utan glukos (Burke & Ekblom, 1984). Det är viktigt att blandningen av glukos är riktigt i den vätska som idrottaren dricker, vätska som har en glukoshalt högre än 8 procent hindrar vätskan att tömmas från magsäcken och absorberas från tarmarna. Vätskeersättningen bör innehålla 4-8 procent kolhydrater per 100 milliliter för att kroppen ska kunna ta upp vattnet och glukosen på ett optimalt sätt (Coyle et al. 1992; Convertino et al. 1996; Casa et al. 2000; Coyle, 2004). Att i idrottssammanhang tillföra kroppen vätska med kolhydrattillskott har visats fördelaktigt för idrottsprestationer på många olika nivåer. Uthållighet i muskeln, fördröjd trötthet, ökad transport av mjölksyra samt förbättrad mental prestation är några av de faktorer som senare års forskning fastslagit (Nicholas, Williams, Lakomy, Phillips & Nowitz, 1995; Welsh, Davis, Burke & Williams, 2002; Khanna & Manna, 2005) Glukos är hjärnans huvudsakliga energikälla och vid brist av glukos i hjärnan påverkas humöret, motivationen samt kognitiva processer som till exempel minne och uppmärksamhet (Welsh et al. 2002; Wang, Szabo & Dykman, 2004). Glukos är en enskild sockermolekyl (monosackarid) och utgör den viktiga sockerart som transporteras runt i blodet och kallas då för blodsocker. Glukos är det viktigaste bränslet för hjärnan och musklerna samt att kroppen förbränner stora mängder glukos vid fysisk aktivitet (Brunnberg, 2006). 2

7 Olika studier tycks visa på att kolhydratdryck under träning fördröjer tröttheten (Coggan et al. 1991; Coyle et al. 1992; Convertino et al. 1996; Casa et al. 2000; Coyle 2004; Khanna et al. 2005;). Många forskare hävdar att en kolhydratdryck dessutom kan öka prestationsförmågan (Burke et al. 1984; Nicholas et al. 1995; Welsh et al. 2002; Khanna et al. 2005; Winnick et al. 2005; Dougherty et al. 2006;). Det finns däremot få studier som har värderat om kolhydratdryck påverkar precisionen i idrott, endast Burke och Ekbloms studie från 1984 berör detta ämne. Basketsporten är en sport som beskrivs som en idrott med periodisk hög intensitet. Intag av en 6-procentig kolhydratdryck under denna typ av träning underlättar både det perifera och centrala nervsystemets funktion i slutet av träningen i jämförelse med en smaksatt placebodryck (Winnick, Davis, Welsh, Carmichael, Murphy & Blackmon, 2005). I en basketstudie på pojkar mellan år visade det sig att 2 procents uttorkning försämrar basketprestationen hos barn, studien visades dessutom att 6 procents kolhydratdryck förbättrar basketprestationen hos dessa barn (Dougherty, Baker, Chow & Kenneys, 2006). Basket är en sport där det handlar om fysisk förmåga samt precision vid kast mot korgen. Svenska akademiens ordbok definierar precision att utföra en noggrann handling med fulländad teknik utan att något slår fel och förmågan att minutiöst riktigt träffa ett hål med träffsäkerhet. Ritualen runt straffläggarens egna inlärda beteende spelar en stor roll för hur en basketspelare lyckas träffa basketkorgen rätt vid straffkast (Southard, Miracle & Landwer, 1989). Då Burke och Ekbloms (1984) studie så tydligt visade på glukosdryckens verkan på precision känns det angeläget att se om de data de fick fram är överförbart även på basketboll som är en av världen största sporter. Syfte Syftet med studien var att utvärdera huruvida dryck med kolhydrater påverkar en basketspelares precision jämfört med en dryck utan kolhydrater. 3

8 Material och metod Försökspersoner I studien deltog tolv manliga basketspelare från basketlaget Luleå Steelers som är bland de fyra bästa lagen i näst högsta divisionen i Sverige. Försökspersonerna hade en medelålder på 22,5 år, en medellängd på 186,4 centimeter. Kolhydratdryck respektive placebodryck Kolhydratdrycken bestod av 66gram Dextropur/druvsocker vilket innebär 60gram kolhydrater per liter vatten, som ger en dryck med 5,6 % kolhydrater. Placebodrycken bestod av 4 ml flytande sötningsmedel, Suketter, per liter vatten (Suketter i flytande form är fritt från kolhydrater). Placebodrycken testades för att få samma smak så att dryckerna inte kunde skiljas åt via smaken, detta skedde via ett antal blindtester några veckor innan försöket. Två likadana flaskor ändvändes, när fem personer efter varann inte kunde känna skillnaden så bedömdes det hela som adekvat. Mätinstrument Antal träffade straffkast användes för att mäta precisionen före och efter träning. Ett straffkast är ett kast med basketboll på 580 cm avstånd från basketkorgen. Höjden på basketkorgen är 305 cm från golvet. Kroppsvikt för varje individ mättes före och efter träning med en digital våg. Temperaturen i hallen bokfördes vid bägge testtillfällen. Mängden konsumerad dryck mättes genom att bokföra den vätskemängd som var kvar i flaskorna efter avslutat försök, detta mättes med ett millilitermått. Försöksprocedur I samarbete med Läkarhuset Hermelinen och Sjukgymnastik Hermelinen planlades en ABA - randomiserad kontrollerad studie med cross over design under två helt vanliga träningstillfällen. Varje försöksperson informerades verbalt och skriftligt om experimentets procedur vad gällande frivillighet och rätten närhelst avbryta deltagandet i studien. Informationsbrevet utformades som en förfrågan om medverkan i examensarbete där försökspersonerna frivilligt fick skriva under (bilaga 1). De bägge träningstillfällen som försöket berörde ägde rum under två separata testtillfällen med sex dagars mellanrum. Första testtillfälle skedde torsdagen den 22 mars 2007 mellan klockan och och det andra testtillfället ägde rum onsdag den 28 mars 2007 mellan klockan och Träningarna 4

9 utfördes i Pontushallen (A-hallen) i Luleå. Tränaren uppmanades att försöka ha samma typ av moment och intensitet under dessa två träningstillfällen. Inför varje testtillfälle blandades dryckerna i två separata glasbehållare som rymde 25 liter. I kolhydratbehållaren blandades 13 liter vatten med 858gram Dextropur och i placebobehållaren blandades 52 milliliter flytande Suketter med 13 liter vatten. Därefter fördelades dryckerna i likadana enlitersflaskor, 12 flaskor med kolhydratdryck och 12 med placebodryck. När flaskorna var fördelade blindades de för försöksledaren och försökspersonerna vid båda träningstillfällena. Detta skedde genom att en oberoende person märkte alla flaskorna från A till L och sedan delades flaskorna ut till försökspersonerna genom lottdragning. På så sätt randomiserades deltagarna i första träningstillfället till en testgrupp respektive placebogrupp. Varje försöksperson fick två flaskor innehållande samma typ av dryck märkta med samma bokstav. Vid det andra träningstillfället kastades drycken om (cross over) så varje försöksperson fick samma bokstav märkt på flaskorna men innehållet hade ändrats till den motsatta drycken. Figur 1 beskriver tidsförloppet. Tid (min) Vikt mättes Ind. Upp. 25 straffkast Utdelning av dryck sköts 75 minuter basketträning. Intag av dryck Mätning av temperatur i hallen 25 straffkast Vikt mättes sköts Vätskan mättes Figur 1: Schematisk illustration av testillfälle och mätsekvenser vid test av glukosdryck. Alla försökspersoner samlades i Pontushallen cirka 15 minuter inför båda testillfällena. Testet inleddes med att försökspersonerna vägdes med underkläder, shorts och strumpor, därefter lottades drycken ut. Vid träningens start hade försökspersonerna varsin basketboll och fick tillgång till individuell uppvärmning i fem minuter. Efter individuella uppvärmningen instruerades försökspersonerna att gå ihop i par med en basketkorg och basketboll för att skjuta straffkast. Spelarna uppmanades att följa de rutiner och ritualer de normalt använder vid straffkast procedur. När ena försökspersonen sköt sina straffkast fick den andra försökspersonen ta returen och passa basketbollen tillbaka till straffkastskytten. När fem 5

10 straffkast hade skjutits, bytte man så att nästa försöksperson fick skjuta sina fem straffkast tills varje person hade skjutit sammanlagt 25 straffkast. För att undvika störningsmoment under straffkast proceduren instruerades spelarna att inte samtala eller störa varandra på annat sätt. Varje försöksperson fick hålla reda på sitt eget resultat vilket sedan förmedlades till försöksledaren. Efter straffkastmomentet återstod det 75 minuter till förfogande för basketträning. Försökspersonerna instruerades att börja dricka efter att de hade skjutit färdigt sina 25 straffkast. Spelarna uppmanades att dricka hela tiden under träningen liknande sitt vanliga behov av vätska under träning. De fick sluta dricka när de återigen skulle skjuta straffkast efter träningen. Testet avslutades med att försökspersonerna vägdes på samma sätt som innan träningen. Vätskan som var kvar i flaskorna mättes i milliliter för att se hur mycket vardera person hade druckit under träningen. Mätning av temperaturen i hallen gjordes båda träningstillfällena. Efter att båda testtillfällena var avklarade fick försöksledaren veta vilka som druckit vad under respektive träning. 6

11 Resultat Försökspersonernas individuella resultat vid straffkasttestet samt vätskeintag och kroppsviktförändring fördelat på kolhydratdryck och placebodryck beskrivs i tabell 1. Temperaturen i hallen under bägge testillfällena varierade mellan 19,2 C - 18,6 C. Tabell 1 Försökspersonernas resultat vid straffkasttest, vätskeintag samt kroppsviktförändring under träningen där de druckit antingen kolhydratdryck eller placebodryck. Försöksperson Kolhydrat grupp Placebo grupp Straffkast Vätskeintag Kroppsvikt Straffkast Vätskeintag Kroppsvikt Diff. Diff. (ml) Diff. (%) Diff. Diff. (ml) Diff. (%) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Medelvärde -0,9 756,0 0,72-0,4 769,4 0,85 Av totalt tolv spelare var det sju spelare som deltog i bägge testillfällena, tio deltog i kolhydrat grupp och nio i placebo grupp. Kolhydrat gruppen hade ett medelvärde av vätskeintag under träning på 756,0 milliliter och placebo gruppen 769,4 milliliter. Den procentuella kroppsviktminskningen efter träning hade kolhydrat gruppen ett medelvärde av 0,72 % och placebo gruppen 0,85 %. 7

12 Av de tio spelare som drack kolhydratdryck var det fyra som förbättrade sina straffkastresultat, fem spelare försämrade sina straffkastresultat och hos en spelare skedde ingen förändring. Detta jämförs med de nio spelarna som deltog i placebogruppen, där två spelare förbättrade sina straffkastresultat, fyra spelare försämrade och hos tre spelare skede ingen förändring. För den totala kolhydratgruppen var differensen mellan träffade straffkast före och efter träning på ett medelvärde av -0,9 och för placebo gruppen på -0,4. Ingen skillnad kunde uppmätas mellan de spelare som tillförts kolhydratdryck jämfört med placebodrycken. Andelen lyckade straffkast varierar inbördes mellan spelarna men ingen skillnad eller trend gick att utläsa från försöket. 8

13 Diskussion Syftet med denna studie var att ta reda på om kolhydratdryck påverkar basketspelarens precision. Studier på idrottare har visat att kolhydratdryck under fysisk aktivitet ökar prestationsförmågan, få studier har påvisat att det finns ett samband mellan kolhydratdryck och precision. Den studie som tidigare visat att kolhydratdryck kan påverka precisionen positivt gjordes av Burke och Ekblom (1984) på tennisspelare och kan därför inte ses som generellt för övriga idrotter som kräver precision. Enligt Dougherty et al. (2006) har tidigare studier som gjorts på vuxna lagidrottare inte tagit hänsyn till valet av mätning av prestation som motsvarar spelets typ eller varit specifikt för sporten. Förutom detta menar författaren att det finns få studier gjorda på den typen av fysisk aktivitet som utmärker lagidrotter vilket är oregelbundna frekvenser av hög intensitet. I den här studien togs det hänsyn till idrottarens och sportens specifika utmärkande egenskaper genom att vid två vanliga träningstillfällen i basket undersöka sportens karakteristiska egenskaper för precision. Aktiviteten som valdes som mätsituation, straffkast, är en vanligt förekommande del av sporten basketboll och spelarna är mycket vana vid både själva kastet men även testutförandet. Burke och Ekbloms (1984) studie på tennis visade att kolhydratdryck kan påverka precisionen positivt men eftersom den gjordes på just tennis är det svårt att dra generella linjer mellan olika precisionsidrotter. Tydliga skillnader ligger framförallt i att studien på tennis och basket har skillnader i tid, intensitet, vila och drickpauser men framförallt så skiljer testinstrumentet eftersom det är relaterat till sportens precision. De likheter som finns är att vid bägge studierna testades testpersonerna före och efter träningen av motsvarande testinstrument för precision, nämligen en grenspecifik uppgift som ingår i spelets naturliga art, tennisslaget i tennis respektive straffkast i basketboll. Trots att mätinstrumentet för precision i denna studie var verklighetsanpassad till basket hade det varit till fördel att testa mätmetodens reliabilitet. För att se hur stor sannolikheten är att en spelare gör samma straffkastresultat från ett träningstillfälle till en annan, exempelvis utan att manipulera drycken. Spelare som är bra på att skjuta straffkast har antagligen en mindre spridning på straffkastresultat vid träningar än de som är sämre på att skjuta straffkast. Utifrån en reliabilitetsberäkning på straffkast hade man kunnat göra en powerberäkning och sett hur stor testgrupp man hade behövt ha för att kunna påvisa att resultatet beror enbart på exempelvis kolhydratdryck. Denna studie innehöll inte tillräckligt många individer för att 9

14 kunna skilja på effekterna av testdryck jämfört med placebo. Ett annat försöksupplägg med en större testgrupp skulle möjligen kunna påvisa skillnader. Spelarnas energiintag och vätskeintaget före testtillfällena är inte mätt i detta försök. Ett enkelt stickprov från fingret före testillfällen hade kunnat fastställa blod glukoskoncentrationen hos försökspersonerna, eventuellt hade man då kunnat jämföra gruppernas blod glukos- koncentration efter träning i förhållande till lyckade straffkast. Detta hade möjligen gett mer detaljerade svar om kolhydratdryckens effekt på spelarna. Spelarnas egen upplevelse av trötthet respektive deras insats i övrigt på träningen är inte mätt i detta försök och det kan mycket väl finnas skillnader mellan de olika dryckerna. Ett annat försöksupplägg hade kanske på ett annat sätt lyckats belysa hur kolhydratdryck påverkar basketspelarens träning och prestation. Spelarna fick själva hålla reda på sitt resultat vid straffkasttesterna som förmedlades till försöksledaren. Uppriktigheten hos spelarna kan vara en svaghet då det kan påverka studiens resultat. Spelarna uppmanades att dricka kontinuerligt under träningen liknande sin vanliga rutin gällande tillförsel av vätska under träning. Det fanns en generell likhetslinje mellan gruppernas vätskeintag som gör resultatet av straffkasttestet mer tillförlitligt. Eftersom det fanns även en generell kroppsviktsminskning i bägge grupperna så kanske det inte alltid räcker med att spelarna endast dricker efter behov under träning för att ersätta all vätskeförlust (minskad kroppsvikt). Att väga sig före-, under-, och efter träning kan vara en bra fingervisning för spelarna att uppskatta vätskebalansen, framförallt vid varma förhållanden då uttorkning på 2 procent av kroppsvikt har en absolut negativ inverkan på prestation (Casa et al.2000; Coyle, 2004; Sawka et al. 2007). Försöket gjordes i mars och temperaturen i hallen översteg aldrig 19,2 C. Världsmästerskap i basketboll går oftast på sommaren då temperaturer i hallarna är mycket högre. Om försöket hade ägt rum under juli månad i en varm hall hade kanske resultatet sett annorlunda ut. Enligt Coyle ökar muskelns glykogenförbrukning vid uttorkning, denna anses bero på att det sker en stegring av kroppstemperatur och ju varmare förhållandena är desto snabbare stegring av kroppstemperatur vid uttorkning (Coyle, 2004). Många sjukgymnaster jobbar inom elitidrotten som helt eller delvis ansvariga för den fysiska träningen kan det vara av vikt att förstå om det är brist på glukos under själva träningstillfället som avgör om prestationen går ner eller om det är andra faktorer. 10

15 Om denna studie skulle dupliceras på en större försöksgrupp där mätmetodens reliabilitet testades som visade på liknade resultat som denna. Så kan det innebära att sportdrycker i olika former skulle kunna ifrågasättas för basketbollspelare. Dessa drycker innehåller en stor mängd socker och borde rimligen ha en skadlig effekt på exempelvis tandhälsa. Förutom detta så är sportdryck med kolhydrattillägg ofta mycket dyra i jämförelse med kranvatten. Det är därför viktigt att fortsätta denna analys av behovet av glukos i dryck vid träning så att beslut att använda detta vilar på evidens i den egna sporten. Många ungdomsidrottare tar dessutom efter vuxna förebilder, även om deras träningstid ofta är kortare och intensiteten lägre än de vuxnas. I denna studie gick det inte att finna någon skillnad mellan straffkast utförda av personer som druckit kolhydratdryck i jämförelse med de som druckit placebodryck. Andelen lyckade straffkast varierar inbördes mellan spelarna men ingen skillnad eller trend gick att utläsa från försöket. Som tidigare diskuterat finns det många faktorer som kan påverka resultatet där med blir det svårt att dra slutsatsen att alla basketspelare inte har någon positiv effekt på precision vid intag av kolhydratdryck. Fler randomiserade kontrollerade studier krävs för att vi med viss säkerhet skall kunna uttala oss i denna fråga. Konklusion Denna studie har visat indikationer på att ett intag av glukoshaltigdryck under en normal träning i basketboll inte påverkar precisionen vid straffkast. Fortsatta studier inom detta fält är dock nödvändigt för att vi med viss säkerhet skall kunna uttala oss i frågan. 11

16 Referenser Convertino VA, Armstrong LE, Coyle EF, Mack GW, Sawka MN, Senay LC Jr, Sherman WM. (1996). American College of Sports Medicine position stand. Exercise and fluid replacement. Med Sci Sports Exerc. Jan;28(1):i-vii. Review. Brunnberg, M. (2006) Allt om näringslära. Fitnessförlaget. Stockholm. Burke, E.R., & Ekblom, B. (1984). Influence of fluid ingestion and dehydration on precision and endurance performance in tennis. In N. Bachl, L. Prokop & R. Suckert (Eds.), Current Topics in Sports Medicine (pp ). Vienna: Urban & Schwarzenberg. Casa DJ, Armstrong LE, Hillman SK, Montain SJ, Reiff RV, Rich BS, Roberts WO, Stone JA. (2000). National Athletic Trainers Association Position Statement: Fluid Replacement for Athletes. Journal of Athletic Training 35(2): Coggan AR, Coyle EF. (1991). Carbohydrate ingestion during prolonged exercise: effects on metabolism and performance. Exerc Sport Sci Rev.19:1-40. Coyle EF. (2004). Fluid and fuel intake during exercise. J Sports Sci Coyle EF, Montain SJ. (1992). Benefits of fluid replacement with carbohydrate during exercise. Med Sci Sports Exerc. Sep 24(9 Suppl):S Dougherty KA, Baker LB, Chow M, Kenney WL. (2006). Two percent dehydration impairs and six percent carbohydrate drink improves boys basketball skills. Med Sci Sports Exerc. Sep 38(9): Khanna GL, Manna I. (2005) Supplementary effect of carbohydrate-electrolyte drink on sport performance, lactate removal & cardiovascular response of athletes. Indian J Med Res. May 121(5):

17 Nicholas CW, Williams C, Lakomy HK, Phillips G, Nowitz A. (1995). Influence of ingesting a carbohydrate-eletrolyte solution on endurane capacity during intermittent, high-intensity shuttle running. J Sports Sci. Aug 13(4): Sawka MN, Burke LM, Eichner ER, Maughan RJ, Montain SJ, Stachenfeld NS. (2007) American College of Sports Medicine position stand. Exercise and fluid replacement. Med Sci Sports Exerc. Feb;39(2): Southard D, Miracle A & Landwer G. (1989). Ritual and free-throw shooting in basketball. J Sports Sci. Summer; 7 (2): Svenska akademien. (2006). Svenska akademiens ordbok. [ URL. Wang C, Szabo JS, Dykman RA. (2004). Effects of a carbohydrate supplement upon resting brain activity. Integr Physiol Behav Sci. Apr Jun 39(2): Welsh RS, Davis JM, Burke JR, Williams HG. (2002).Carbohydrates and physical/mental performance during intermittent exercise to fatigue. Med Sci Sport Exerc. Apr 34(4): Winnick JJ, Davis JM, Welsh RS, Carmichael MD, Murphy EA, Blackmon JA. (2005). Carbohydrate feedings during team sport exercise preserve physical and CNS function. Med Sci Sport Exerc. Feb 37(2):

18 Bilaga 1 Informationsbrev I samarbete med läkarhuset hermelinen och sjukgymnastik hermelinen planläggs en intervention studie, där syftet med studien är att ta reda på om kolhydrat dryck påverkar basketspelarens precision. Resultatet kan ligga till grund för rekommendationer inom basketsporten vad gäller val av dryck under match och träning. Kan tjäna som motivation till spelare att dricka rätt om man kan visa att man exempelvis lyckas bättre med sina straffkast. Genomförandet av studien kommer att ske på två basketlag i Luleå, Plannja basket och Luleå Steelers. Under två träningstillfällen kommer respektive lag att bli studerade men träningen kommer att ske som en vanlig basketträning. Alla basketspelare kommer att få två flaskor med vätska som kommer antigen att innehålla vatten med sötningsmedel eller vatten med glukos. Det går inte att känna skillnad på smaken på drycken. Vid varje testtillfälle kommer varje spelare att vägas innan och efter träningen för att se den procentuella kroppsviktförändringen under träning. Testet kommer att ske genom att varje spelare kommer att få skjuta 25 straffkast innan och 25 straffkast efter träningen. All data som samlas in under båda testtillfällena t ex resultat och mätningar kommer att presenteras i examensarbete så att ingen individ kan identifieras. Ditt deltagande är frivilligt och du har rätt att avbryta studien när du vill utan att uppge skäl. Den färdiga studien kommer att finnas tillgänglig att ta del av via LTU:s hemsida, ( under länken Ämneshandledare namnteckning och namnförtydligande Studentens namnteckning och namnförtydligande Titel: Lars Lundgren Specialist i Idrottsmedicin. Tel: Dimitrios Panagiotopoulos Befattning: Student. Tel: Metodhandledare namnteckning och namnförtydligande Titel: Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin Tel: 14

19 Svarstalong Härmed intygar jag att jag tagit del av informationen gällande den här studien. Mitt deltagande är frivilligt och jag kan när som helst avbryta deltagandet utan speciella skäll. Ort och datum Namnteckning Namnförtydligande 15

20 Sammanställning Försöksperson Bokstav på flaskan Kolhydrat dryck Placebo dryck Bilaga 2 Testillfälle Straffkast Kroppsvikt (kg) Vätska (ml) Före Efter Diff. Före Efter Diff. Före Efter Diff. 1 A X ,1 72,4-0, A X ,2 72,5-0, B X ,5 78,3-1, B X ,7-1, C C X ,6 83-0, D X ,1 100,9-0, D X ,1 98,7-0, E X ,4-0, E X ,6 79,8-0, F X ,7 83,1-0, F X ,5 83-0, G X ,5 81,1-0, G X ,2 80,1-0, H X ,3 81, H I X ,1 89,9-0, I J J X ,2 77, K X ,9 73,1-0, K X ,8 74, L L X ,9 90-0,

21 17