Sportdryck - Vad bör den innehålla?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sportdryck - Vad bör den innehålla?"

Transkript

1 Svensk Idrottsforskning nr 2» )%=- Sportdryck - Vad bör den innehålla? Under träning och tävling förlorar kroppen stora mängder vatten och salter i form av svett. Svettning är ett effektivt sått för kroppen att göra sig av med vårmen som produceras. Muskelns verkningsgrad år ca 20-25% vilket innebår att 75-80% av energiomsättningen blir värme som till stor del avges i form av svett. Avdunstning av svett ger en kylning av huden, men kroppen förlorar snabbt kroppsvatten och salter.»mm Vid träning i normalt svenskt sommarklimat är vätskeförlusten ca liter per Öm i elittempo och 1 liter per öm i moöonstempo (det är givetvis en stor individuell variaöon). Redan under dessa förhållanden blir vätskeförlusten betydande och det är vikögt att dricka ordentligt för att undvika en försämring i prestaöonsförmåga (se Fig. 1). Vid arbete i graders värme kan vätskeförlusten bli mer än dubbelt så stor, dvs liter per öm. Trots att den maximala syreupptagningen inte påverkas av en vätskebrist på upp öll 4% av kroppsvikten försämras prestaöonsförmågan redan vid så liten vätskeförlust som 1-2% av kroppsvikten. Som exempel kan nämnas att vid en vätskeförlust av liter (motsvarade % av kroppsvikten) försämrades öden med 0.16 min på 1500 m, 1.31 min på 5000 m och 2.62 min på m (1). Blir vätskeförlusten så stor som 4-5% av kroppsvikten kan man förvänta sig försämringar på 20-30% i prestaöonsförmåga (2). Varm väderlek Frågan är om det är praktiskt möjligt att ersätta en så stor vätskeförlust som 25-3 liter per öm. Svaret på den frågan är dessvärre nej. Den maximala mängd vätska som kroppen kan absorbera under fysiskt arbete är betydligt mindre än detta beroende på begränsningar i framför allt mag- Eva Blomstrand Idrottshögskolan och Institutionen för fysiologi och farmakologi. Karolinska Institutet tömningen. AbsorpÖonen av vätska i tarmen anses inte utgöra någon begränsning för hur mycket vätska som kan tas upp. Försök som gjorts visar att den maximala mängd vätska som lämnar magsäcken under t. ex. löpning endast är 1-15 liter per öm alltså långt ifrån öllräckligt för att undvika vätskebrist (3). En rad faktorer påverkar magtömningen, några av de vikögaste är arbetets intensitet, dryckens temperatur och volym. En arbetsintensitet av mer än 75% av maximal syreupptagning gör att upptaget av vätska minskar, en kall dryck lämnar magsäcken snabbare än en varm och ju mer man dricker desto snabbare lämnar vätskan magsäcken och mer vätska kan därmed tas upp (4). Kall väderlek EFFEKT AV VÄTSKEBRIST Vid kall väderlek är risken mindre att man förlorar stora mängder vätska, men man skall dock inte underskatta vätskeförlusten under t. ex. Vätskebrist -**- 1 Central blodvolym» ISIagvolyr Hjärtfrekvens» ihjärtminutvolym» I Fysisk prestation figur I. Ejfyétf oi; o#ste&nsf pj cirwaforisaa Mzr%af7kr under ^/siskf arkk. /w sförrg t^ifstgftnsf desfo mer pdverazzs de o/ika twwbkrmz. skidåkning. Genom att yttertemperaturen ofta är låg får man en avkylning av kroppen vilken emelleröd kompliceras av att man har relaövt mycket kläder på sig. Detta försvårar avdunstningen av svett och gör att avkylningen blir mindre effeköv och svettningen därför ökar. Som exempel kan nämnas att vätskeförlusten hos manliga elitskidåkare under träning är i genomsnitt 1.5 liter per öm under skidåkning att jämföra med 12 liter per öm under rullskidåkning eller löpning. För kvinnliga elitåkare är vätskeförlusten mindre, i genomsnitt 12 liter per öm under skidåkning och 1.0 liter per öm under barmarksträning. Skillnaden mellan män och kvinnor vad gäller vätskeförlust kan i stort sett förklaras av en skillnad i energiomsättning och därmed också värmeproduköon. Samma resonnemang gäller för moöonärer jämfört med eliödrottare. Eftersom moöonärens tempo är lägre än eliödrottarens blir svettningen och därmed också vätskeförlusten per ödsenhet mindre än hos eliödrottaren. Tabell 1 ger exempel på hur stor vätskeomsättningen kan bli vid olika idrotter. Vätskeomsättningen har beräknats som skillnaden i kroppsvikt före och efter aköviteten plus den mängd vätska som intagits. De första sportdryckerna Den första sportdrycken som dök upp på den svenska marknaden var Gatorade i början på 70-talet. Den innehöll kolhydrater i form av druvsocker (glukos) och salter. Salter hade öllsatts i ungefär samma koncentraöon som den i svett eftersom tanken var att ersätta förlusterna av salter genom svettning. Idag anser man att det är vikögt att tillsätta Närsalter i drycken framfor allt for att Na+-joner stimulerar upptaget av vatten och glukos i tarmen och inte så mycket for att ersätta förlusterna.

2 Svensk Idrottsforskning nr >&r Cy&d/ursöt i (kf gamk wfmmda Krogfz-fobbef pj^siokgew, fdroffs/%%skozgn. Foto; Eixz B/oTMsfrmW. Glukos ansågs vara den bästa kolhydratkällan eftersom glukos snabbt tas upp i blodet och man får en snabb effekt. Nu är detta emelleröd inte helt korrekt eftersom en glukoshalt högre än ca 5% gör drycken hyperton, dvs. den får ett högre osmoöskt tryck än kroppsvätskomas som är 300 mosm/1, och då stannar den i stället kvar länge i magsäcken lanserade Pripps sin första sportdryck, Pripps Sport, som innehöll en blandning av polysocker (långa glukoskedjor) och vanligt socker (sackaros). Nyheten var att drycken var isoton eller mer korrekt hypoton, dvs. den hade ett lägre osmoöskt tryck än kroppsvätskomas och lämnar därför magsäcken nästan lika snabbt som vanligt vatten. Hemligheten låg i den unika sammansättningen av kolhydrater. Polysockret gör att man kan ha en hög kolhydratkoncentraöon men ett lågt osmoöskt tryck (< 300 mosm/1) som gör att drycken snabbt lämnar magsäcken och tas upp i blodet. Flera stora sportdryckstillverkare har nu tagit efter Pripps koncept och idag innehåller de flesta tradiöonella sportdrycker (inklusive Gatorade och Isostar) polysocker eller som det också kallas maltodextrin. Eftersom kolhydrater utgör det vikögaste bränslet vid hårt fysiskt arbete samödigt som kroppens kolhydratförråd är begränsat har man länge insett betydelsen av att öllfora extra kolhydrater för att orka med långvarig träning (5). De fysiologiska effekterna av kolhydrattillförsel är väldokumenterade: blodsockerhalten bibehålls, kroppens egna kolhydratförråd sparas och den fysiska uthål-

3 Svensk Idrottsforskning nr2d2000 ^ ^ hgheten förbättras under långvarig träx^xing och tävlings.det ärviktigt att komma ihåg att kolhydrater ger energi både till hjärnan och till arbe faxade muskulatur och på så sätt på verkar både den centrala och den periferatröttheten^sefig. ^). Vem kommer inte ihåg bilderx^a på Gabriella Anderson-^chiess under shxtet avmaratonloppetil^osangelesvid (^1^. Det var en otäck syn att se henne vingla ini mål på stadion, symptomen på hypoglykemi, dvs. lågt blodsocker och hypertermi eller värmeslag är svåra att skilja åt, men idet här fallet var det hypoglykemi hon drabbats av. f^on fick en irxfu sion av glukos och återhämtade sig snabbt. Det finns många liknande exempel på löpare som drabbats av just hypoglykemi! slutet av långa lopp (7). I^ly sportdryck Vårex^l^^lax^xserade Pripps en ny typ av sportdryck som förutom kol hydrater och salter också innehåller grenade aminosyror. Detta för att motverka mentaltrötthet. Deflesta som tränar och tävlar vet att det finns en annan typ av trötthet, man tappar sugen,mantappar intresset och förmågan att koncentrera sig den mentala tröttheten. Definitionexx på dem^xa trötthet är att den har sitt ursprung i centrala nervsystexnet mjärnan och ryggmärgexx) till skill rxad mot den perifera tröttheten som har sitt ursprung i de arbetande musklerna ^Fig.^). Det presenteras mer och mer stöd för att en av orsakerna till centralbmental trötthet i samband med långvarig träning och tävling kan vara en ökning av halten seroto ninihjärnan. ^erotoninär enneurotransxnittor, dvs. ett ämne som överför informatioxx från en rxerv till V^TSKEOIv^S^TTI^I^ Typ av idrott Vätskeförlust Långdskidåkning Lidingöloppet Fotboll I/mil 2.5 I/match I/tim TaWf I. yats&gomsäffmzmg under ofzkz typer gd^/sist aäcfwifef en annan i hjärnan. Genom att förändra halten serotonin i hjärnan på farmakologisk väg kan man påverka den fysiska prestaöonsförmågan; en förhöjd halt av serotonin leder öll försämrad uthållighet och en sänkt halt ger en forbäörad uöiållighet (8). Serotonin bildas från aminosyran tryptofan och nivån av denna aminosyra i blodet kan påverka syntesen av serotonin i hjärnan Till skillnad mot övriga aminosyror, som transporteras i fri form i blodet, transporteras tryptofan bundet öll albumin. Under normala betingelser är ca 90% av mängden tryptofan bundet öll albumin, endast 10% transporteras fritt i blodet. Under och framför allt efter långvarigt fysiskt arbete söger nivån av fritt tryptofan i blodet samödigt som koncentraöonen av de grenade aminosyrorna Oeucin, isoleucin och valin) sjunker. Eftersom tryptofan och de grenade aminosyrorna konkurrerar om transporten in i hjärnan blir följden att mer tryptopfan transporteras in i hjärnan, mer serotonin bildas och man känner sig trött (Fig. 3). Ett sätt att motverka detta kan vara att tillföra grenade aminosyror i en dryck för att på så sätt öka nivån av dessa i blodet och balansera ökningen i fritt tryptofan och därmed också ELEKTROLYTFÖRLUSTER 1 Elektrolyt "*' Koncentration (g/i svett) TabeZZ 2. För/%^sfer oe efekfrofyfer i soeff (Frdn ref 2) fördröja uppkomsten central/mental trötthet. I ett flertal undersökningar såväl standardiserade laboratorieförsök som fältförsök har grenade aminosyror visat sig ha en posiöv effekt på koncentraöonsfönnåga och uppmärksamhet. Figur 4 visar resultatet från Stroops färgtest (ett välkänt och ofta använt test inom psykologin) som gavs öll försökspersoner före och efter ett Lidingölopp (30 km). Prestaöonen i alla delar av testet (ord, färger och färgade ord) förbättrades hos de försökspersoner som fick en dryck med grenade aminosyror, vilket kan tolkas som att uppmärksamhet och koncentraöonsförmåga förbättrats. Någon sådan effekt erhölls inte hos de försökspersoner som fick den s.k. placebodrycken. Även upplevd ansträngning och mental trötthet under själva arbetet skattas lägre av försökspersonerna när de får en dryck med grenade aminosyror (9). När det gäller effekten av grenade aminosyror på fysisk prestaöonsförmåga tyder resultaten på att i vissa fall, t.ex. i ett tävlingslopp eller vid träning i värme ger grenade aminosyror en förbättrad prestaöonsförmåga. I dessa båda situaöoner kan man därför anta att den centrala tröttheten påverkar Upptag av grenade aminosyror i muskeln FÖRÄNDRINGAR UNDER FYSISKT ARBETE Plasmanivån av grenade aminosyror Frisättning av fettsyror -»- fritt tryptofan Tryptofan i hjärnan Serotonin i hjärnan minskar Leder till att plasma kvoten fritt tryptofan/grenade aminosyror ökar Orsakar trötthet figur 3. Teori/Ör gmybrt&mz wpp&omstem m? cenfrw WffW (9,10).

4 - Svensk Idrottsforskning nr2d2000 ^ ^ prestationsförmågan i större utsträckxxixxgärx vad soxn ärfallet under standardiserade laboratorieför ^^B^^^r Vado^hnärbörmandri^ka^ Isaxnbaxxdmedtränix^gochtävlix^g bör drycken innehålla kolhydrater förattxuxdvikaenförsämrix^gify sisk prestationsförmåga och rxatri umsalt för att förbättra absorptionen av vätska och glukositarmen. Dessutom bör dryckex^ ixxrxehållagrex^ade aminosyror för att minska upple velsenavtrötthetunder arbetet samt förbättra skärpa och koncentrationsförmåga efter arbetets slut. Kreatinfosfat Mjölksyra Glykogen Blodsocker Föran Perifer trötthet Det är väldigt individuellt hur mycket maxx klarar av att dricka, framför allt hur mycket magentål. Följande siffror får därför ses som riktlinjer.ävenomdet är praktiskt svårt karx det vara lämpligt atturxder träning försöka dricka 100-1^0 ml varlo-1^ minaven dryck som hmehåller ^0-^0 gkolhydrater perliter eftersom man då även tillgodoser behovet avextraenergi.^mdet är varmt ute ochman svettasmycket kax^ det vara en fördel att dricka ärx nu mer, men då av en mer utspädd dryck ^20-50gkolhydrater per liter). Hur mycket kolhydrater drycken bör innehållaberorpådet relativa behovet av vätskaochenergi.(^kar man kolhydratinnehållet ökar mängden extra energi som tillförs. figur 2. Ndgnz Mfrz#%mz orsaker fi/z fröffw i samkzw mej frgmmg ock MoZmg men å andra sidan tenderar mängden vätska som snabbt tas upp av kroppen att minska. Efter arbetets slut När man tränar och tävlar i varmt klimat är det oerhört vikögt att dricka mycket, inte bara under träning och tävling utan under hela dygnet för att kroppen skall vara i vätskebalans. Drycken bör innehålla salter for att ge en bättre resorpöon av vätska, dvs. for att kroppen skall behålla vätskan bättre. Det är vikögt att komma ihåg att vätskebrist inte bara påverkar prestaöonsformågan under långvarigt arbete, även prestaöonen i kortvariga arbeten t. ex. medeldistans försämras vid vätskeb- Tillskott av kolhydrater är också betydelsefullt for att få en så snabb återhämtning som möjligt efter träning och tävling. I detta fall bör dock drycken innehålla mycket kolhydrater, upp öll 200 g per liter rekommenderas. En återhämtningsdryck bör ge ca 100 g kolhydrater inom 15- RESULTAT FRÄN FÄRGTESTETS TRE DELAR Q Före loppet EAcr loppet 2 tim efter loppet Före loppet EAcr loppet 2 öm eaer loppet Färger FHrgadeord Färger Färgade ord figur 4. Resuftaf/rdn/Zfrgtestefs tre de&rr/br fa* grupper ao/örsöaspersoner som deffog i LidirzgöZoppef SfgpZormz represenferer medewrje ± SE au anfazef ord,^(rger ocfz/ärgade ord/ör 12 personer i oar/e grupp. FdfrsJÄspersonermz dract anfingen fesfdryck ftozzzydrafer p/us grenade aminosyror) effer pzacebo fk)zzrydrafer) rid ordinarie odftsrce&onfrofier. * anger en sfafisfistf sährersmzzd skizinad, p<0.05, tnd ygrn/örefse nzeiian t%krdef/öre ocä ep^er Zoppef. (Frdn re^il).

5 Svensk Idrottsforskning nr 2 * )%%r Stor energiomsdf fning ökar kmppsfenzperofuren oczi sdffer ned prestationen. Soef fning &r ef f sdtf af f moftwka defia. Eff annat s#f t A" a(f kyza ned sig. FOrZorad o^fska nufste dock azzfid ersåffas. foto; Artur Forsbery. i 30 min efter träning och tävling eftersom nybildningen av glykogen i muskeln då är snabbast. Därefter bör ytterligare 100 g kolhydrater konsumeras varje ömma under de följande 2-4 öm efter långvariga arbetspass. Det är värt att påpeka att vid hård träning och tävling används glykogen (kolhydrater) i stor utsträckning som bränsle vilket innebär att vatten frigörs när glykogen bryts ned och förbränns. Kroppen får alltså ett tillskott av vatten. En nedbrytning av Lex. 250 g glykogen (1-2 öm arbete på 80 % av maximal syreupptagning) ger ett extra tillskott av vatten på drygt 800 ml. Används detta vatten för att kyla kroppen genom svettning är en viktminskning på 0.8 kg normalt efter ett hårt träningspass och tyder alltså inte på vätskebrist. När glykogendepåema fylls på igen lagras nytt vatten tillsammans med glykogen. Varje gram glykogen binder 2.7 g vatten och det är därför vikögt att dricka mycket efter arbetets slut. Förlusten av salter (elektrolyter) i svett under normala väderleksförhållanden anses inte vara så stor att extra öllskott behövs (Tabell 2). Vid en vätskeförlust av liter per öm blir förlusten av t. ex. natrium mindre än 2 g per öm. I Sverige äter vi i genomsnitt 11 g salt (NaCl) per dag, vilket innebär ett Na+-intag på 4.3 g, och det finns vanligtvis inte något behov av att tillföra extra salt. Det bör dock påpekas igen att salter, framfor allt Na+-salter, ökar resorpöonen av vätska (se ovan). I varmt klimat kan det dock finnas behov av att öllfora extra salter eftersom man svettas mycket och förlusterna av salter i svett därmed kan bli betydande (4). Energidrycker För några år sedan introducerades de s.k. energidryckerna på den svenska marknaden, Red Bull, Magic, Flying Horse m fl Dessa skall inte förväxlas med de tradiöonella sportdryckerna. Energidryckerna kan klassificeras som koffeinhalöga läskedrycker och vänder sig huvudsakligen öll en annan målgrupp än idrottande individer. Produkterna är heller inte lämpliga att dricka under träning och tävling eftersom de är hypertona (se ovan) precis som vanliga läskedrycker och därför stannar kvar i magsäcken längre än de isotona sportdryckerna. Dessutom är de kolsyrade vilket gör det svårt att dricka stora mängder under träning. Referenser 1. Armstrong, LE., CosdE, D.L & Rnk, W.j. (1985). Infhience of diuretic-induced dehydration on compeötive ninning performance. Med. Sci. Sports Exerc. 17: SalHn, B & Cosöll, D. (1988). Fluld and electroryte balance during prolonged exercise. m: Exercise, Nutrition, and Energy Metabolism, eds. Horton & Terjung, Macmillan Publishing Company, New York 3. Nielsen, B. (1992). Diet, vitamins and Gulds: intake before and after prolonged exercise. In: Endurance in Sports, eds. Shephard 6 Åstrand, BlackweH Scientific Publlcations, Oxford. 4. Noakes, T. (1991). Lorc of running 3rd ed. Leisure Press, Champaign, lllinoh. 5. Åstrand, P-O. & Rodahl (1986). Textbook of Work Physiology. McGraw Hill, New 6. McConell, G., Snow, R.J., Proietto, 1. & Hargreaves, M. (1999). Muscle metabolism during prolonged exercise in humans: inftuence of carbohydrate availability. J Appl Physiol 87: Newsholme, E.A., Leech, T & Duester, G. (1994). Keep on ninning, John Wlley & Sons, Chichester, U.K. 8. Blomstrand, E. (1999). Grenade aminosyror påverkar central trötthet. Idrottsmedicin 9. Blomstrand E, Hassmén P, Ek S, Ekblom B & Newsholme E A (1997). Influence of ingesting a solution of branched-chain amino acids on perceived exertion during exercise. Acta Physiol Scand 159: Newsholme, E^. (1986). Application of knowledge of metabolic integration to the problem of metabolic limitations in middle distance and marathon running. Acta Physiol Scand 128 (Suppl. 556): Hassmén P, Blomstrand E, Ekblom B & Newsholme E A (1994). Branched-chain amino acid supplemenfation during 30-km competiöve run: Mood and cogniöve performance. Nuthöon 10:

Få ordning på vätskebalansen

Få ordning på vätskebalansen Få ordning på vätskebalansen Uthållighet och kondition Av: Lene Gilkrog Få ordning på vätskebalansen - av Lene Gilkrog 2 Din kropp behöver vätska för att kunna prestera. En vätskebrist på bara 1 2 % kan

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare

BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare Tränare och fysansvariga strävar efter att uppnå det bästa de kan med sina idrottsmän och idrottskvinnor. Att välja pålitliga och hälsosamma kosttillskott

Läs mer

Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman.

Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman. Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman. För en tränande individ är kosten en viktig faktor för träningsresultatet. För att ge in inblick för hur kosten kan

Läs mer

Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology

Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology Ingvar Holmér Chuansi Gao Kalev kuklane Ergonomienheten Designvetenskaper Lunds tekniska högskola Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology 7,5 hp

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

Vätska, svettning och hudavlagringar

Vätska, svettning och hudavlagringar Vätska, svettning och hudavlagringar Hur mycket vätska behöver vi på en dag? Varför ska man duscha efter en idrottslektion? Vilken funktion har svetten för människorna? Byter vi människor hud precis som

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Innehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad?

Innehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad? VSC och MiUn Tränarkonferens April, 26 Träning,testning och prestation VSC/MiUn:s Tränarkonferens Bengt Saltin Mittuniversitetet Två skid giganter som klarade sig bra utan några tester! Innehåll Idrottfysiologins

Läs mer

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG Energipasta SPORT X Vätskebalans Aptus PROSPORT DOG Produktbeskrivning Aptus Pro Sport är en koncentrerad energipasta anpassad för tillfällen när hunden arbetar

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 Kost och idrott FSO STEG 1 tränarutbildning Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 20 år- : ta ansvar, anpassa kost/träning till studier/jobb, flytta hemifrån 16-20 år (andra stadiet): högre

Läs mer

Vätska. Funktioner hos vätska: Ger struktur och form till kropp och hjärna. Medium för olika enzymatiska och kemiska reaktioner

Vätska. Funktioner hos vätska: Ger struktur och form till kropp och hjärna. Medium för olika enzymatiska och kemiska reaktioner Vätska Funktioner hos vätska: Ger struktur och form till kropp och hjärna Medium för olika enzymatiska och kemiska reaktioner Transportör av antikroppar, näringsämnen, syre, hormoner till kroppens vävnader

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom www.emmalindblom.com

Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom www.emmalindblom.com Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet Emma Lindblom www.emmalindblom.com Vem jag är! Bachleor & Master: Exercise Science Post bacc: Nutrtition Certified Sport Dietitian Registered Dietitian Leg.

Läs mer

Tillskott som hjälper din häst att må bra. Nyheter!

Tillskott som hjälper din häst att må bra. Nyheter! Tillskott som hjälper din häst att må bra Nyheter! VÅRA FÄRSKASTE NYHETER! STRESS RELIEF Ett väl sammansatt tillskott med tryptofan, magnesium, B-vitaminer och aminosyror som kan balansera hästens temperament

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg:

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg: Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Kent Sahlin, Åstrandlaboratoriet, GIH Upplägg: Allmänt om kondition och uthållighet Lite fysiologi och

Läs mer

Optimera återhämtningen med kosten. Emma Lindblom www.emmalindblom.com

Optimera återhämtningen med kosten. Emma Lindblom www.emmalindblom.com Optimera återhämtningen med kosten Emma Lindblom www.emmalindblom.com Vem jag är! Bachleor & Master: Exercise Science Post bacc: Nutrtition Certified Sport Dietitian Registered Dietitian Leg. dietist Certified

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Skapa bättre prestationer

Skapa bättre prestationer Skapa bättre prestationer Undvik fodring med krubbfoder mindre än 5 timmar före start. Ska du rida först på dagen, så hoppa över morgonfodring. 1-2 kg hö innan 2 timmar före start hjälper till att hålla

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Kost och Träning vid Diabetes 2013 03 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9

Kost och Träning vid Diabetes 2013 03 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9 Kost och vid Diabetes 2013 03 21 Robin Bryntesson Vardagsmotionär eller tävlingsidrott Hur lyckas man med detta när man har diabetes? Fysisk aktivitet Problem vid diabetes Fysiologi Hur sköter kroppen

Läs mer

Diabetes och Träning 2012 11 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. Kolhydrater. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9

Diabetes och Träning 2012 11 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. Kolhydrater. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9 Diabetes och 2012 11 21 Robin Bryntesson Vardagsmotionär eller tävlingsidrott Hur lyckas man med detta när man har diabetes? Fysisk aktivitet Problem vid diabetes Fysiologi Hur sköter kroppen blodsockret?

Läs mer

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Alkohol och idrott Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Hur tränar och dricker svenskarna? Under maj 2012 genomfördes på uppdrag av IQ en undersökning bland 20-40 åringar, 541 respondenter

Läs mer

SWIM. RIDE. RUN. FAST! ÄT RÄTT OCH PRESTERA - OPTIMAL NÄRING FÖR UTHÅLLIGHETSIDROTTARE

SWIM. RIDE. RUN. FAST! ÄT RÄTT OCH PRESTERA - OPTIMAL NÄRING FÖR UTHÅLLIGHETSIDROTTARE SWIM. RIDE. RUN. FAST! ÄT RÄTT OCH PRESTERA - OPTIMAL NÄRING FÖR UTHÅLLIGHETSIDROTTARE För uthållighetsidrottare med ambitioner spelar kosten en avgörande roll för prestationsförmågan! Hela din dagskost

Läs mer

Träningsprogram för sluttid 2.30h på Lidingöloppet 30K.

Träningsprogram för sluttid 2.30h på Lidingöloppet 30K. sprogram för sluttid 2.30h på Lidingöloppet 30K. Välkommen att Run Happy tillsammans med Club Running Sweden och Rubin McRaes träningsprogram för dig som har Lidingöloppet som mål. Det här programmet är

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut. Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Digestion. Kolhydrater. GI och GL Digestion Kolhydrater GI och GL Digestion och absorption Munhåla Magsäck Tunntarm Tjocktarm Lever Claude C Roy et al 2006 Digestion = nedbrytning av föda Nutrienter och deras transport genom GI Tiden beror

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015 IDROTTARENS HÄLSA Anna Julin, Hösten 2015 - Friidro8are, sprinter - 100m: 12.04 200m: 24,57-21 år gammal - Född i Jeppo, studerar i Vasa - PosiCv, målinriktad och envis - Har Cdigare spelat fotboll, skidat

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Näringsrik)g mat för dig som tränar mycket

Näringsrik)g mat för dig som tränar mycket Näringsrik)g mat för dig som tränar mycket Sjöbo 20130424 Mimmi Kotka Nutri)onist Presta)onstriangeln - grunden för en god presta)on TRÄNING! VILA! PRESTATION! MAT! 1 Kompensa)onskurva Sömnbrist leder

Läs mer

PRODUKTER. Distributors of Ultimate Nutrition Sweden and Finland.

PRODUKTER. Distributors of Ultimate Nutrition Sweden and Finland. PRODUKTER ULTIMATE N AMINO ACIDS ULTIMATE NUTRITION AMINO2002 100tabs 532014-020 Neutral 330tabs 532015-020 Neutral Rena aminosyror i en lättupptaglig form. Perfekt för dig som inte gillar proteindrinkar.

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

Återhämtning; mental och fysisk anteckningar från temakväll i Skellefteå 2003.01.21.

Återhämtning; mental och fysisk anteckningar från temakväll i Skellefteå 2003.01.21. 1/8 Återhämtning; mental och fysisk anteckningar från temakväll i Skellefteå 2003.01.21. med Göran Kenttä, doktor i psykologi och ass. förbundskapten i svenska kanotlandslaget och Marie Broholmer, nutritionist

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Effekt av foderstatens proteininnehåll på koncentrationen av glykogen och aminosyror i muskulaturen efter ett simulerat travlopp

Effekt av foderstatens proteininnehåll på koncentrationen av glykogen och aminosyror i muskulaturen efter ett simulerat travlopp Effekt av foderstatens proteininnehåll på koncentrationen av glykogen och i muskulaturen ett simulerat travlopp Bakgrund Det är väl känt att framförallt kolhydrater i form av glykogen i muskel och lever

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Vätskebalans Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Introduktion till Vätskebalans Grundläggande fakta Vatteninnehåll i kroppen

Läs mer

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Träna Vila Näring Lagom? Lagom? Lina Strömvall Tove Thegerström Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Egna idrotter: Kampsport, vintersim, dans, gym, gruppträning,

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

Kostens betydelse för prestation i ett juniorlag

Kostens betydelse för prestation i ett juniorlag Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Kostens betydelse för prestation i ett juniorlag Andreas Svedberg Handledare: Ulf Hall 2013 05 21 Sammanfattning För att kunna prestera bra som hockeyspelare, både på

Läs mer

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Sportläger med dykning och fallskärmshoppning Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Idrott och diabetes Den som har diabetes bör stimuleras att vara

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

Risker med kallt vatten vätskebalans

Risker med kallt vatten vätskebalans Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

landsvägscykling SNABBARE PÅ TÄVLING d Triathleten tempo etapplopp motionslopp träna smart kolhydratsladdning din guide för att bli

landsvägscykling SNABBARE PÅ TÄVLING d Triathleten tempo etapplopp motionslopp träna smart kolhydratsladdning din guide för att bli 9 7 7 0 0 1 1 4 3 1 2 1 6 2 0 landsvägscykling din guide för att bli SNABBARE PÅ TÄVLING Officiell nutritionsponsor av: motionslopp tempo etapplopp 11 speed for all www.cyclingweekly.co.uk Thursday May

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Allt arbete som sträcker sig över

Allt arbete som sträcker sig över Vätternspecial: träning text: fredrik ericsson foto: david elmfeldt Vätternrundan: Optimal laddning En månad kvar till Vätternrundan. Inte börjat ännu? Eller väl förberedd men osäker på hur du ska förvalta

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

1 Allmänt om kost. PRESTATION = lika delar MAT / TRÄNING / VILA.

1 Allmänt om kost. PRESTATION = lika delar MAT / TRÄNING / VILA. 1 Allmänt om kost Hur man äter när man tränar påverkar resultatet. Att få i sig rätt energi vid rätt tillfälle ger bättre tränings resultat. Fel mat vid fel tillfälle kan ödelägga många timmars träning.

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition

Läs mer

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM 19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM INNEHÅLL 1. Låt hjärtat styra din träning!... 3 2. Träna där det passar dig bäst... 4 3. Gränser för pulszon... 6 4. Det perfekta träningspasset...

Läs mer

BARN & UNGDOMARS UTVECKLING

BARN & UNGDOMARS UTVECKLING BARN & UNGDOMARS UTVECKLING Distriktsläger Vemdalen 2007 När ni ser mig = Bikupa Barn och ungdomars fysiska utveckling Delas ofta in i biologiska faser knutna till åldrar Som vi vet utvecklas alla människor

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL KROPPEN

ANVÄNDARMANUAL KROPPEN ANVÄNDARMANUAL KROPPEN TRÄNINGSLÄRA Hälsa är mer än bara träning Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Världshälsoorganisationens (WHO) definition på hälsa

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson TRÄNA DIG I TENTAFORM Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson INNEHÅLL Vad händer när man tränar? Hur påverkar träning studierna? Hur får man till träningen? Vad, varför och hur ska man träna? Hur får man

Läs mer

triathlon d Triathleten olympisk 70.3 sprint träna smart IronMan kolhydratladdning din guide för ATT BLI SNABBARE PÅ TÄVLING

triathlon d Triathleten olympisk 70.3 sprint träna smart IronMan kolhydratladdning din guide för ATT BLI SNABBARE PÅ TÄVLING 9 7 7 0 0 1 1 4 3 1 2 1 6 2 0 triathlon din guide för ATT BLI SNABBARE PÅ TÄVLING Officiell nutritionsponsor av: sprint olympisk 70.3 IronMan kolhydratladdning träna smart www.cyclingweekly.co.uk Thursday

Läs mer

Löpträning för hundägare

Löpträning för hundägare Löpträning för hundägare Botnic Agility Club Vasa 24.8.2010 Mika Lehtonen Mika Lehtonen Specialidrottstränare, Idrottshögskolan i Stockholm 1996 Magister i idrottsfysiologi, Jyväskylä universitet 1998

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande KOST. och riktlinjer gällande tillskott och ätstörningar

Simklubben Elfsborgs policy gällande KOST. och riktlinjer gällande tillskott och ätstörningar Simklubben Elfsborgs policy gällande KOST och riktlinjer gällande tillskott och ätstörningar 1 Denna kostpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten i Simklubben Elfsborg

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt. Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

nutrition Tema: Motion & idrott nordisk Hälsopåståenden i Europa nu kommer besluten Fett och fettsyrors betydelse för hälsan

nutrition Tema: Motion & idrott nordisk Hälsopåståenden i Europa nu kommer besluten Fett och fettsyrors betydelse för hälsan 4 2009 nordisk nutrition Hälsopåståenden i Europa nu kommer besluten Fett och fettsyrors betydelse för hälsan Tema: Motion & idrott nummer 4/2009 >> INNEHÅLL Nordisk Nutrition ges ut av SNF Swedish Nutrition

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Träningsprogram för Lidingö Ultra 50 km

Träningsprogram för Lidingö Ultra 50 km Träningsprogram för Lidingö Ultra 50 km Sluttid: under 5 timmar och uter Förväntad miniminivå vid start: halvmarathon under 2 timmar och 15 minuter Det som presenteras här är ett generellt träningsprogram

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund Forma kroppen och maximera din prestation Om kost och träning på vetenskaplig grund Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol Viktförändring påverkar fett- och muskelmassa Eftersom muskelbalansen är beroende av

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,

Läs mer