Få ordning på vätskebalansen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Få ordning på vätskebalansen"

Transkript

1 Få ordning på vätskebalansen Uthållighet och kondition Av: Lene Gilkrog

2 Få ordning på vätskebalansen - av Lene Gilkrog 2 Din kropp behöver vätska för att kunna prestera. En vätskebrist på bara 1 2 % kan försämra din fysiska förmåga med %. Men omvänt kan för mycket vätska i magen göra att du mår dåligt under träningen. I den här artikeln, som handlar om vätskeupptag och svettning under fysisk aktivitet, kan du läsa om hur du optimerar kroppens arbetsvillkor i samband med uthållighetsidrott. Kroppen består av % vatten En kvinnokropp består av ca 50 % vatten medan en manskropp består av ca 60 % vatten. Denna skillnad beror på att män av hormonella orsaker i allmänhet har mer muskler än kvinnor, och muskler innehåller mer vatten än fettvävnad. Kroppen utsöndrar vätska till omgivningen dygnet runt via lungorna, huden, urinen och avföringen. Eftersom alla kroppens celler behöver vätska är det särskilt viktigt att kroppen har en optimal vätskebalans. som redan nämnts, spela en väsentlig roll för din prestationsförmåga och uthållighet. Förutom nyss nämnda faktorer beror svettningarna på arbetsbelastningen, vilket för en långdistanslöpare i praktiken innebär kroppsvikten, löphastigheten och energihushållningen. Man kan till viss del kompensera för svettningarna genom att dricka under tiden. Men vad du dricker är också viktigt. För att täcka kroppens basala behov ska du dricka ca 3 liter vatten om dagen och ännu mer när du tränar. För att täcka kroppens basala behov ska du dricka ca 3 liter vatten om dagen och ännu mer när du tränar. En tumregel är att urinen ska vara klar och ljusgul även på morgonen. Om den är det dricker du tillräckligt med vatten. Påverkan på prestationsförmågan Vätskebalansen är otroligt anpassningsbar och den påverkas av många faktorer som fysisk aktivitet, typ av kläder, temperatur, vindförhållanden och luftfuktighet. Under fysisk aktivitet är vätskebehovet naturligtvis större på grund av att man svettas. Det är viktigt att du dricker innan du känner dig törstig eftersom törst är ett tecken på att du redan har vätskebrist. Därför bör du alltid förebygga vätskeförlusten innan träningen börjar dock inte med större mängder än att det känns bra att träna med i magen. Vid långvariga idrottsaktiviteter (dvs. >45 min.) kan svettningarna och den resulterande rubbningen av kroppens vätske- och saltbalans, Hur mycket vätska magen kan transportera till tarmarna där upptaget sker beror på vad det är du dricker och troligen också på hur varmt det är där du befinner sig. Problemet är att allt annat än rent vatten, t.ex. läsk, bromsas i magen där det kan ligga och skvalpa och störa. Det kan till och med driva ut mer vatten från blodomloppet och därmed försämras vätskebalansen. Detta kan ske om vätskan innehåller mer än ca 5 % socker. Inte ens rent vatten kan tas upp lika snabbt som man förlorar vätska genom svettningar under mycket varma förhållanden. Detta kan

3 Få ordning på vätskebalansen - av Lene Gilkrog 3 dock vara en fördel om man tillför kroppen sockerämnen under ett långt lopp. Därigenom kan man uppnå ett energitillskott som kan utnyttjas under loppets gång för att spara på glykogendepåerna (glykogendepåerna i levern ser till att hålla blodsockerkoncentrationen stabil) så att de räcker längre. Vad ska man dricka? Undersökningar visar att man maximalt kan utnyttja 1,2 liter per timme (vatten i kalla miljöer se tabell 2). Om man tillsätter upp till 10 % sockerämnen minskas vätskeupptaget till ca 700 ml per timme, men i gengäld tas upp till 70 g glukos upp (se tabell 2, sida 5). Hur snabbt magsäcken töms beror även på den omgivningande temperaturen. Exempelvis sänks magsäckens tömningshastighet med ca 20 % vid en omgivande temperatur på 35 ºC, vilket innebär att vätskan man intar stannar kvar längre i magen. Det betyder att vätskan ligger och skvalpar i magen i stället för att gå ut i kroppen där den kan avges i form av svett. Därför måste man utifrån löphastighet och förväntad vätskeförlust (svettning) välja om man vill dricka rent vatten eller glukoslösningar. Vid träning och löpning som varar mindre än 1 timme är det inte nödvändigt att tillföra glukos eftersom kroppens glykogenlager (sockerdepåerna i lever och muskler) inte hinner tömmas. Vid längre tids aktivitet kan glukoslösningar (t.ex. energidryck) spara på glykogendepåerna och därmed öka kroppens uthållighet. Vid vätskeförlust på mer än 1 1,5 % av kroppsvikten, dvs. ca 1 liter, gör svettningarna att pulsen och kroppstemperaturen ökar markant. Det gäller därför att undvika vätskeunderskott som är större än detta. Om man svettas mycket, t.ex. mer än 1,5 liter i timmen och träningspasset är längre än 90 min, är det därför lämpligt att tillföra kroppen så mycket vätska som möjligt alltså är det då bra att dricka vatten. Det går det bra att springa med ett vätskeinnehåll i magen på upp till 700 ml. Ytterligare vätskeintag utöver den mängd som kroppen kan ta upp medför att magen känns utspänd på grund av den outnyttjade vätskan som samlas i magen. Tabell 1 Förväntad vätskeförlust under 1 Kroppsvikt Omgivande temperatur C Löphastighet Kg km/h km/h Tabellen visar hur stor vätskeförlust man kan fövänta sig vid löpning i olika hastigheter och omgivande temperaturer (Nielsen & Larsen, 1988). Siffrorna är baserade på en kolhydratblandning som består av 60 g maltodextrin och 40 g fruktos i 1 liter vatten för en tioprocentig lösning (2 liter vatten för en femprocentig lösning).

4 Få ordning på vätskebalansen - av Lene Gilkrog 4 Beräkning av vätskeintag och vätskeförlust I tabell 2 finns den mest optimala mängden och sammansättningen av vätsketillförsel under löpning. Drycken ska intas var 15:e minut med ¼ av det beräknade vätskebehovet per timme eller var 20:e minut med 1/3 av vätskebehovet beroende på hur långt det är mellan vätskedepåerna. Om man själv har med sig vattnet, till exempel vid träning på löpband, kan man naturligtvis dricka oftare. Drick önskad vätska motsvarande din vätskeförlust (tabell 1 sida 3) men inte mer än den största möjliga mängd som du kan ta upp (tabell 2 sida 5). Exempel I: En löpare som väger 60 kg förväntar sig att springa Stockholm Marathon på 2 timmar och 50 minuter (15 km/timme). Väderutsikten är 15 ºC, mulet och vindstilla. Tabell 1 visar att den förväntade vätskeförlusten är 770 ml/timme. Tabell 2 (kalla miljöer) visar att man kan ta upp 700 ml/timme även med en tioprocentig glukoslösning. Löparen kan därför med fördel välja energidrycken som förutom vatten tillför 70 g kolhydrater per timme. Det är 5 km mellan vätskedepåerna och därför kommer löparen att kunna dricka 3 gånger per timme (vid löphastigheten 15 km/timme). 700 ml delat med 3 = 233 ml vilket motsvarar ca 250 ml vid varje vätskedepå sammanlagt 8 gånger samt 250 ml före start. Därmed tillförs ml vätska och vätskeförlusten är ca ml. Vätskeöverskottet i magen på ca 70 ml är inte till något besvär. Exempel II: En maratonlöpare som väger 65 kg ska tävla i Kuala Lumpur (30 ºC och sol) och förväntar sig att springa på 2 timmar och 13 minuter, vilket motsvarar 19 km/timme. Genom att acklimatisera sig har han tränat upp sin svettning optimalt. Tabell 1 visar hur mycket han svettas vid 18 km/ timme + sol = ml/timme ml/timme = ml/timme. Omständigheterna gör att han svettas mer än det maximala vätskeupptaget på ml/timme (tabell 2). Löparen väljer att få i sig så mycket vätska som möjligt eftersom vätskebalansen är viktigare än tillförseln av kolhydrater. Han dricker 1 liter vatten per timme. Före start dricker han 250 ml och vid varje depå 250 ml, totalt 8 gånger. Vid målgång har han fått i sig ml och förlorat drygt ml svett. Det innebär att han kan förvänta sig ett vätskeunderskott på ca 1,6 liter, vilket är mer än 2 % av kroppsvikten. Han presterar därför inte lika bra som han skulle göra i en kallare miljö där svettningarna kan ersättas med vätsketillförsel.

5 Få ordning på vätskebalansen - av Lene Gilkrog 5 Vätskebalansen är komplicerad Som exemplen visar är det svårt att styra vätskebalansen under träning och löpning. Ett stort intag av vanligt vatten kan, som tidigare nämnts, snabbt göra att du mår sämre grund av magsäckens tömningshastighet. I extrema fall kan det till och med vara farligt eftersom du riskerar att störa kroppens komplicerade vätskebalans. Vätskebalansen regleras inte bara av vatten, utan även i hög grad av mineraler som natrium och kalium. Dricker du för mycket vatten riskerar du att mineralerna spolas ur kroppen. Vid hård träning svettas du dessutom mycket (jfr. tabell 1 sida 3) vilket ökar problemet ytterligare på grund av att svett innehåller just dessa mineraler så kallade elektrolyter. Förutom att du mår sämre, får huvudvärk, blir förvirrad och får svårt att koordinera dina Maxim Energy Drink när du gärna vill prestera ditt bästa under träning eller på tävling är det viktigt att dina egna kolhydratlager är maxade. energidryck som innehåller elektrolyter under träning och tävlingar. Energidryck Energidrycker medverkar som sagt till att upprätthålla vätskebalansen och stabiliserar samtidigt kroppens glukosbalans. De bästa energidryckerna att inta före, under och efter träning är dem som liknar kroppens egen kroppsvätska och som därför kan tas upp Tabell 2 Optimal vätsketillförsel Upptag i kalla miljöer Upptag i varma miljöer Vätska Vatten ml/h Glukos g/h Vatten ml/h Glukos g/h Vatten 4 x 300 = x 250 = % glukos 4 x 250 = x 219 = % glukos 4 x 175 = x 175 = Tabellen visar det optimala vätskeintaget under olika temperaturförhållanden (Nielsen & Larsen, 1988). rörelser kan konsekvensen dessutom bli att du får kramper och i yttersta fall hjärtstopp (i mycket extrema fall). Det är alltså inte tillräckligt att ersätta den stora vätskeförlusten med rent vatten (som i exempel II med maratonlöparen i Kuala Lumpur). Du bör inta vätska som innehåller ett extra tillskott av mineraler. Därför kan du med fördel inta snabbt. En optimal energidryck ska ha rätt sammansättning av glukos och mineraler, smaka gott i rätt temperatur och gå att ha med sig på träning. Ett exempel på en optimal energidryck är Maxim Energy Drink som innehåller kolhydrater och mineraler och har utvecklats för att tillföra vätska och upprätthålla vätskebalansen på bästa möjliga sätt.

6 Få ordning på vätskebalansen - av Lene Gilkrog 6 Syftet med ingredienserna i Maxim Energy Drink är att få vätskeupptaget att ske så snabbt som möjligt. Samtidigt innehåller drycken elektrolyter/mineraler som hjälper till att förebygga huvudvärk, obehag, koordinationssvårigheter och muskelkramper under långvariga träningspass. Dessutom smakar Maxim Energy Drink gott och finns i 5 smaker så att det finns något för alla. Den smakar gott även under varma dagar när den har stått i flaskan en längre tid. Före träning Energidrycken bör intas senast 30 minuter före träning. Om den intas närmare inpå träningspasset hjälper den inte lika bra eftersom levern frisätter insulin i samband med att blodsockret stiger. Om du ofta har problem med att träna precis efter den viktiga frukosten kan du prova att få i dig en del av näringsämnena i flytande form. Du kan till exempel äta en liten frukost före träning i kombination med att dricka energidryck under träningen och sedan äta en större frukost efter träningen. Under träning När du tränar med hög intensitet i mer än 1 timme kan du som tidigare beskrevs öka din prestationsförmåga om du intar kolhydrater och mineraler under tiden. Kolhydratkoncentrationen får inte vara för hög (se tabell 2) eftersom den då saktar ned magsäckens tömningshastighet och därigenom vätskeupptaget. Dessutom kan kroppen ta upp och förbränna maximalt 60 g kolhydrat från tarmen per timme när du utövar hårt fysiskt arbete. Om du intar större mängder fyller det magsäcken och försämrar prestationsförmågan. Det är viktigt att du väntar ca 20 min innan du dricker energidryck under ett träningspass. På så sätt undviker du att kroppen utsöndrar för mycket insulin som sänker blodsockret för snabbt. Du bör dessutom vara medveten om att du kan få magproblem om du börjar att dricka mer eller något nytt under träning. Därför bör du vänja kroppen vid att använda energidryck. Detta kan ta ett par veckor eller mer prova dig fram! Efter träning Alla som tränar hårt under längre perioder har nytta av att dricka så kallad återhämtningsdryck. Innehållet i en återhämtningsdryck är detsamma som i en energidryck dock är det en fördel att komplettera med proteintillskott. Kolhydratinnehållet i återhämtningsdrycken är bra för immunförsvaret och ser till att du får energi till att återuppbygga glykogenlagren i musklerna och levern. Mineralinnehållet hjälper kroppen att återfå vätskebalansen snabbare. Proteininnehållet är viktigt för att förhindra att musklerna bryts ned. Du kan med fördel använda Maxim Protein & Carb och tillsätta lite salt. Maxim Energy + Restitution med PeptoPro är den ultimata hypotoniska drycken som ger dig energi och återhämtning både under och efter träning. Maxim Energy + Restitution innehåller kolhydrater och mineraler som upprätthåller en optimal vätske- och energibalans samt PeptoPro -protein.

7 Få ordning på vätskebalansen - av Lene Gilkrog 7 Optimal näring Om du vill läsa om hur du kan anpassa kosten på bästa sätt i förhållande till din träning kan du läsa artikeln Konditionsträning optimal näring som du hittar på Maxims hemsida: maxim.se/articles Slutsats Din kropp behöver vätska i synnerhet när du tränar. Ett vätskeunderskott på endast 1 % kan försämra din fysiska prestationsförmåga och därför är det viktigt att bibehålla kroppens vätskebalans under träning. Vätskebalansen regleras inte enbart av vatten utan också i hög grad av kolhydrater och mineraler. Energidryck hjälper till att upprätthålla vätskebalansen och stabiliserar samtidigt kroppens blodsockernivå. Du ska inte bara dricka under träning utan även lika mycket före och efter om du vill få bästa möjliga resultat av träningstimmarna. Referenser:: Gonzalez-Alonso, J. (2000): Er dehydrering et problem i det danske klima? I: PULS, 2, 2000 McArdle, W.D., Katch, F. & Katch, V. (2006): Exercise Physiology: Energy Nutrition and Human Performance. 6. udgave. Nielsen, B. & Larsen, H. (1988): Harmoni mellem svedtab og væskegevinst. I: Atletik & Motion, Juni Schibye, B. & Klausen, K. (2007): Menneskets fysiologi Hvile og arbejde. FADL, 2.udgave.

Drick rätt före, under och efter träning!

Drick rätt före, under och efter träning! Drick rätt före, under och efter träning! Vätska har en enorm betydelse för prestationen och för andra funktioner i kroppen. Det råder många myter om hur man skall dricka för att prestera så bra som möjligt.

Läs mer

Rehydrering en av uthållighetsidrottarens utmaningar för god prestation

Rehydrering en av uthållighetsidrottarens utmaningar för god prestation en av uthållighetsidrottarens utmaningar för god prestation Av: Anki Sundin, nutritionist (NGruppen) Rehydrering, eller återvätskning, är en stor utmaning för idrottare som tränar hårt och länge i varmt

Läs mer

SWIM. RIDE. RUN. FAST! ÄT RÄTT OCH PRESTERA - OPTIMAL NÄRING FÖR UTHÅLLIGHETSIDROTTARE

SWIM. RIDE. RUN. FAST! ÄT RÄTT OCH PRESTERA - OPTIMAL NÄRING FÖR UTHÅLLIGHETSIDROTTARE SWIM. RIDE. RUN. FAST! ÄT RÄTT OCH PRESTERA - OPTIMAL NÄRING FÖR UTHÅLLIGHETSIDROTTARE För uthållighetsidrottare med ambitioner spelar kosten en avgörande roll för prestationsförmågan! Hela din dagskost

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Vätska, svettning och hudavlagringar

Vätska, svettning och hudavlagringar Vätska, svettning och hudavlagringar Hur mycket vätska behöver vi på en dag? Varför ska man duscha efter en idrottslektion? Vilken funktion har svetten för människorna? Byter vi människor hud precis som

Läs mer

Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman.

Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman. Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman. För en tränande individ är kosten en viktig faktor för träningsresultatet. För att ge in inblick för hur kosten kan

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG Energipasta SPORT X Vätskebalans Aptus PROSPORT DOG Produktbeskrivning Aptus Pro Sport är en koncentrerad energipasta anpassad för tillfällen när hunden arbetar

Läs mer

Fördjupningsarbete under tränarkursen Steg 3 våren Av: Maria Nilsson

Fördjupningsarbete under tränarkursen Steg 3 våren Av: Maria Nilsson Fördjupningsarbete under tränarkursen Steg 3 våren 2004 Av: Maria Nilsson Innehåll: 1. Inledning 2. Fakta 3. Intervjuer 4. Sammanfattning 1. Inledning Elektrolyter Ett ämne som kan bli hur stort som helst

Läs mer

Vätska. Funktioner hos vätska: Ger struktur och form till kropp och hjärna. Medium för olika enzymatiska och kemiska reaktioner

Vätska. Funktioner hos vätska: Ger struktur och form till kropp och hjärna. Medium för olika enzymatiska och kemiska reaktioner Vätska Funktioner hos vätska: Ger struktur och form till kropp och hjärna Medium för olika enzymatiska och kemiska reaktioner Transportör av antikroppar, näringsämnen, syre, hormoner till kroppens vävnader

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Härryda Handbollsklubb

Härryda Handbollsklubb Härryda Handbollsklubb TRÄNINGSPLANERING Uppvärmning Konditionsträning Styrketräning Stretching Vila Kosthållning För ungdom (10 15 år) För att bli en så bra handbollsspelare som möjligt krävs rätt typ

Läs mer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Jimmy Pettersson Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Viktkorrigerings problem Idrottare och Nutritions

Läs mer

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013 Youth Cross Running Mat för löpare Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013 Christin Johansson Landslagslöpare under 2000-talet Christin Johansson 35 år Utbildad inom idrott, friskvård och hälsa

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

HYDRATISERINGSSTATION

HYDRATISERINGSSTATION Mission X Träna som en Astronaut HYDRATISERINGSSTATION Elevens Namn Den här lektionen hjälper dig att förstå vikten av att bevara vätskebalansen (vara hydratiserad) samtidigt som den lär dig att att känna

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare

BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare Tränare och fysansvariga strävar efter att uppnå det bästa de kan med sina idrottsmän och idrottskvinnor. Att välja pålitliga och hälsosamma kosttillskott

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Rekommenderas för cykelvasan 90 km

Rekommenderas för cykelvasan 90 km Rekommenderas för cykelvasan 90 km Alternativ 1 För hård körning och kraftig andning utan raster/vila Cykeltid ca: 3 4 timmar Laddar kroppen med kolhydrater som hjälper till att lagra extra kolhydrater

Läs mer

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 Kost och idrott FSO STEG 1 tränarutbildning Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 20 år- : ta ansvar, anpassa kost/träning till studier/jobb, flytta hemifrån 16-20 år (andra stadiet): högre

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Kost för bra prestation Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Peter Adolfsson 2015 Rätt kost för bra prestation! Att äta rätt är en förutsättning för bra prestation!

Läs mer

En ovanlig s p o rt d ry c k

En ovanlig s p o rt d ry c k En ovanlig s p o rt d ry c k En som har effekt K A N O T Markant skillnad! T E N N I S Koncentration och tempo på hög nivå. T R I A T H L O N Fulltankad med Vitargo. Först inom extremt fysiskt och psykiskt

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Kost för unga idrottare

Kost för unga idrottare Kost för unga idrottare Bygg kosten på en bra grund Välj matvaror från kostpyramidens botten som grund för en mångsidig kost, och komplettera dagligen från de övriga nivåerna. Toppens sällan mat sparas

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Om författaren. Stefan Hylén är huvudansvarig för Örkelljunga Utbildningscentrums lokala golfgymnasium i samarbete med Woodlands golfanläggning.

Om författaren. Stefan Hylén är huvudansvarig för Örkelljunga Utbildningscentrums lokala golfgymnasium i samarbete med Woodlands golfanläggning. Om författaren Stefan Hylén är föreläsare inom kost och idrottsprestation med specialinriktning på golf. Sedan 2007 driver han det egna företaget Golfkost och har anlitats för föreläsningar av golfklubbar,

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Återhämtning. Hässelby 19:e september 2015

Återhämtning. Hässelby 19:e september 2015 Återhämtning Hässelby 19:e september 2015 Löpträning Träna för att orka träna för att orka tävla Träna för att orka träna intensivt för att utveckla kapacitet för att prestera resultat HC Holmberg 2015

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Mat för prestation Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Kostrådgivare 0704 98 78 57 ingela.wiese@trainersonline.se www.iwprestation.se Hur mycket är r lagom att äta? Idrott Energiintag för olika idrottare

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Planera din konditionsträning

Planera din konditionsträning Planera din konditionsträning Idrott och hälsa 1 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Träningsprogram. Löpning van motionär 21 km på 12 veckor

Träningsprogram. Löpning van motionär 21 km på 12 veckor Träningsprogram Löpning van motionär 21 km på 12 veckor Maxims träningsprogram har utvecklats av Mette Bloch, före detta elitroddare och världsmästare. Vecka 1 Ta en promenad på minst en halvtimme (du

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut. Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

Därför får du muskelvärk

Därför får du muskelvärk Därför får du muskelvärk Styrketräning och Muskelmassa Av: Lene Gilkrog Därför får du muskelvärk - av Lene Gilkrog 2 Du har säkert varit med om att precis hela kroppen värker efter ett hårt träningspass

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Teori U15 Spelarens ABC. Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet

Teori U15 Spelarens ABC. Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet Teori U15 Spelarens ABC Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet Kost för basketspelare Vilken näring behöver kroppen? ü Vätska (vatten) ü Energigivare (fetter, protein, kolhydrater) ü Byggämnen (protein,

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt. Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt

Läs mer

ARBETE I STARK VÄRME

ARBETE I STARK VÄRME Information från AHSO Kenneth Laveryd Pappers avd 51 ARBETE I STARK VÄRME Hur påverkar Värmen vår kropp? Vad kan man göra för att hjälpa kroppen mot Värmen? Vatten Kraft till trötta arbetare Vatten - nyckeln

Läs mer

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå 19 veckor till start (Om vädret inte tillåter löpning utomhus så träna alt träning eller löpband)

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom www.emmalindblom.com

Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom www.emmalindblom.com Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet Emma Lindblom www.emmalindblom.com Vem jag är! Bachleor & Master: Exercise Science Post bacc: Nutrtition Certified Sport Dietitian Registered Dietitian Leg.

Läs mer

386 Stridsvärde. Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna.

386 Stridsvärde. Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna. 386 Stridsvärde Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna. Vila Sömnbrist försämrar kroppsfunktionerna och minskar tankeoch reaktionsförmågan samt den psykiska motståndskraften. Sömnbrist ökar också

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM 19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM INNEHÅLL 1. Låt hjärtat styra din träning!... 3 2. Träna där det passar dig bäst... 4 3. Gränser för pulszon... 6 4. Det perfekta träningspasset...

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande KOST. och riktlinjer gällande tillskott och ätstörningar

Simklubben Elfsborgs policy gällande KOST. och riktlinjer gällande tillskott och ätstörningar Simklubben Elfsborgs policy gällande KOST och riktlinjer gällande tillskott och ätstörningar 1 Denna kostpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten i Simklubben Elfsborg

Läs mer

HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR

HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR _1 HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR SUUNTO FITNESS SOLUTION Komma igång! Suunto Fitness Solution är ett nytt sätt för dig att få ut mer av träningen. Systemet registrerar dina aktiviteter, ger en bild i realtid

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Alkohol och idrott Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Hur tränar och dricker svenskarna? Under maj 2012 genomfördes på uppdrag av IQ en undersökning bland 20-40 åringar, 541 respondenter

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Metoder att träna kondition på!

Metoder att träna kondition på! Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Physioneal 23.3.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst I Europa drabbas många människor

Läs mer

Tillskott som hjälper din häst att må bra. Nyheter!

Tillskott som hjälper din häst att må bra. Nyheter! Tillskott som hjälper din häst att må bra Nyheter! VÅRA FÄRSKASTE NYHETER! STRESS RELIEF Ett väl sammansatt tillskott med tryptofan, magnesium, B-vitaminer och aminosyror som kan balansera hästens temperament

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t ex kön.

Läs mer

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri

Läs mer