Presentation av arbetet

Transkript

1 Presentation av arbetet Läsårsplanering 2013/2014 Inledning Estetisk kommunikation Ämnet Estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och utforskande av hur man kan integrera med andra människor genom estetiska uttrycksmedel. Ämnet består av 3 kurser, 100 poäng vardera som sträcker sig genom hela gymnasiet. 1 Vi har valt att utgå från kursen Estetisk kommunikation 1 med årskurs 1, där grundläggande färdigheter i ämnet behandlas. Ämnet är ämnesöverskridande och vi arbetar mycket med att eleverna ska få chansen att möta många olika estetiska uttryck, i form av dans, teater, musik och bild. Kursen sträcker sig över ett helt läsår och vi har planerat utifrån att omfattningen är 85,5 timmar, med två lektioner i veckan, en 90-minuterslektion och en 75-minuterslektion. Höstterminen består av 16 veckor och vårterminen består av 15 veckor, där höstlov, jullov, sportlov, påsklov, friluftsdagar, nationella prov, och studiedagar är exkluderat. Vi har utgått från ett specifikt tema, Musikvideo, när vi byggt upp läsåret. Vi valde kursen Estetisk kommunikation 1 för att vi tyckte kursen verkade spännande då den är ämnesöverskridande. Men också för att en av oss i gruppen hade tidigare erfarenhet av kursen från sin VFU på Danderyds gymnasium och som väckte vår nyfikenhet till att själva vilja utforma kursen. Våra tidigare förkunskaper skiljer sig åt, då en del av oss har läst media-inriktning på Konstfack och en del av oss har läst Konst. Med olika bakgrund från reklamvärlden till, konstvärlden, animation och musikbranschen har vi lärt av varandra och tillsammans utvecklat ett läsår med Estetisk kommunikation. Inför framtiden har vi en önskan att kunna fördjupa våra kunskaper inom media för att på ett ännu bättre sätt utforma ett så bra läsår med kursen Estetisk kommunikation som möjligt. Efter att ha arbetat med kursen har vi upptäckt att man måste som lärare med fördel ska ha kunskap inom olika estetiska uttryck för att kunna skapa dynamiska och givande uppgifter. 1 amnen- och- 1

2 Hemsida För att visualisera och skapa tydlighet i vårt arbete med läsårsplaneringen har vi valt att ha en hemsida där vi presenterar vårt arbete. Vi hade skilda erfarenheter sen tidigare i gruppen när det gäller att skapa hemsidor. Därför har vi använt oss av gratisprogrammet Weebly, då det är ett lättillgängligt program att lära sig. Tanken från början var att vi även skulle skapa en hemsida som riktar sig till eleverna, som en resurssida, utöver det som informeras på lektionerna. Vi tänkte att eleverna då kunde använda sig av hemsidan då de inte befinner sig på skolan och behöver repetition, eller vid frånvaro. Men resultatet av intervjuer av elever på Kulturama gymnasium visade att många elever upplevde att den typen av resurssida var överflödig och att de inte skulle använda sig av den i den utsträckningen som vi hade trott. 2 Vi tänker oss ändå att eleverna ska få ha tillgång till en lärplattform (digital plattform) där de om de vill kan få information om provtillfällen, utvecklingssamtal samt när det är tid för betygsättning. Här lägger även läraren in de förenklade kunskapskraven, de PowerPoints som läraren har använt sig av, flipped classroom samt de aktuella lektionsuppläggen. Den digitala plattformen är även tillgänglig för elevens målsman. Den här digitala plattformen erbjuds för de elever som vill ta del av materialet via Internet, men samma material delas även ut av läraren i pappersform samt behandlas muntligt vid lektionstillfällena. Den digitala plattformen är dock bara ett komplement till de elever som vill använda den. Vi vill fokusera på att anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov, och se till att alla är delaktiga och har förstått kursens innehåll. Tankar kring inledning och avslutning Vi har diskuterat vikten av att förenkla kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav för att alla elever ska kunna förstå och vara delaktiga i sitt eget lärande. Vi inleder höstterminen med en introduktion av kursen där vi visar en PowerPoint med relevanta bilder kopplade till enkla meningar som förklarar kursens syfte och centrala innehåll. Eleverna får även samma PowerPoint utskriven för att kunna spara och gå tillbaka till när de känner sig osäkra eller om de inte hängde med under 2 Intervjuer med elever på Kulturama gymnasium 17/

3 genomgången. Vi inleder varje lektion antingen med en PowerPoint eller en bild som talar om vad som ska hända under lektionen. Genom att kombinera både ord, bild och eventuellt text hoppas vi på att så många elever som möjligt, har uppfattat vad lektionen ska handla om. Varje lektion avslutas med Exit-ticket. Mer utförligt vad Exit-ticket handlar om och varför vi använder oss av det finns under rubriken Bedömning. Blocken Läsåret är uppbyggt kring 5 block. Det första blocket är format som en introduktion av hela kursen, där eleven får en överblick över hela läsåret. Det första blocket består av kortare gruppuppgifter och kreativitetsövningar där eleverna får prova olika tekniker, dels för att känna på gruppdynamiken men också för att testa olika estetiska uttryck. Då kursen Estetisk kommunikation 1 är förlagd i första terminen i 1:an på gymnasiet så är lärare och elever nya för varandra. Det första blocket är tänkt att vara ett sätt för läraren att utifrån kunskapskraven få en helhetsbild av var eleverna står, och på så sätt underlätta i sitt arbete med formativ bedömning. Därför är lektionerna i block 1 planerade med uppgifter som täcker det centrala innehållet i kursen. Vi återkommer längre ner angående bedömning. De tre blocken i mitten ska, genom att eleven fördjupar sig och arbetar undersökande utifrån olika estetiska uttryck, leda till att hen får en större förståelse för den konstnärliga processen. Skolverket säger att inom kursen Estetisk kommunikation 1 ska eleverna ges möjlighet att pröva sin kommunikativa förmåga genom att arbeta med produktion och gestaltning samt genom att undersöka hur specifika estetiska uttryck kommunicerar. 3 Mot bakgrund av detta har vi utformat lektioner så att eleverna ska under de tre blocken på ett undersökande sätt, testa flera estetiska uttryck och öva sig i olika typer av gestaltande, som mot slutet ska mynna ut i en musikvideo. Blocken som gemensamt leder till slutproduktionen, musikvideon, är skapade så att grupparbeten och enskilt arbete alterneras genom hela processen. Det sista och avslutande blocket är mer omfattande i antal veckor i jämförelse med de tidigare blocken. Med hänsyn till de elever som av olika anledningar har missat 3 amnen- och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/estetiskkommunikation 18/

4 lektioner, redovisningstillfällen samt examinationstillfällen har vi delvis utformat det sista blocket som ett uppsamlingsblock (Trailer). Men blocket är också till för de elever som vill fördjupa sig ytterligare i något av det de arbetat med under året. Här är också ett tillfälle för oss som lärare att följa upp var eleven befinner sig, utifrån kunskapskraven, för att sedan ge dem en chans att förbättra sina betyg och därmed i slutändan kunna ge dem en rättvis bedömning. Våra 5 djupdyk Vi har valt att göra 5 stycken djupdyk där lektionerna är utförligt planerade, från lektionens början till slut. Varje lektion innehåller syfte, centralt innehåll och kunskapskrav och är noga beskrivet och kopplat till den specifika uppgiften. Vi valde olika typer av djupdyk när vi skulle detaljplanera för att vi tyckte det skulle vara mer intressant att lära oss mer av olika upplägg och roligare att arbeta med. Vi har gjort djupdyk i en lektion som introducerar hela kursen Estetisk kommunikation 1 (lektion 1, introduktion av ämnet), en lektion i form av en föreläsning (Lektion 2, härskartekniker genom Estetisk kommunikation), en lektion i form av en redovisning (Lektion 3, Musikvideo 2, en redovisning), en lektion i form av en introduktion av ett enskilt block (Lektion 4, trailer, introduktion av block 5) och en lektion i form av en utvärdering (Lektion 5, utvärdering). Grupper Inom kursen Estetisk kommunikation 1 ska undervisningen lägga stor vikt vid eget skapande, både individuellt och i samarbete med andra. De ska även genom olika estetiska uttryck samverka med andra elever. 4 Vi tycker det är viktigt att eleverna ska kunna öva sig i och visa på att de kan arbeta i grupp, för vi tror att man genom att kommunicera med andra kan lära sig mycket om både andra och sig själv, och därmed utveckla sina egna estetiska uttryck. Roger Säljö, professor i pedagogik, hänvisar till Lev Vygotskij där han menar att man måste förstå skillnader mellan människor genom sociala och kulturella erfarenheter som människan i samspel med andra formas 4 amnen- och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/estetiskkommunikation 18/

5 som tänkande, kännande och kommunicerande varelse. 5 När vi i samspel i klassrummet utrycker vi våra tankar och känslor kan vi formas tillsammans och nå högre kunskapsnivå. Vi har fokuserat mycket på gruppdynamiken som uppstår när man samarbetar på olika sätt, med hänsyn till olika individuella behov. Gruppstorlekarna varieras under hela läsåret dels för att de ska vara anpassade till de specifika uppgifterna och dels för att eleverna ska få variation. Det ligger på vårt ansvar som lärare att se till att eleverna får chansen att samarbeta med olika klasskamrater hela tiden för att inte fasta roller i gruppen besätts, och att de får möjligheten att testa nya roller i nya gruppkonstellationer. Tanken är att det är vi lärare som hela tiden väljer hur de olika grupperna ska se ut, för att kontrollera att eleverna inte hela tiden jobbar med samma personer, och samtidigt se till att eleverna med särskilda behov kan ta del av arbetet på bästa sätt. I det sista blocket Trailer (uppsamlings- och fördjupningsbocket) är det tänkt att grupperna ska vara utformade så att eleverna själva ska kunna ta del av varandras kunskaper som de samlat på sig under året. De elever som har missat många lektioner eller haft det svårare under året paras ihop med de som varit närvarande. Oberoende av hur varierande deras kunskaper är så ska de kunna samarbeta i grupp och kunna lära av varandra. Examinationer och redovisningar Första blocket på höstterminen är utformat så att eleverna tillsammans med läraren ska ha möjlighet att se vad man har för kunskaper sen tidigare och var man befinner sig utifrån kunskapskraven i kursen. Därför är det blocket inte examinerande. Provet i slutet av block 1 är tänkt att man ska genomföra som ett första provtillfälle och där andra tillfället ges i sista blocket på vårterminen. Det provet är examinerande. Vi tycker att det är viktigt att eleverna ska få öva sig i att presentera sina arbeten inför grupp som redovisningsform. Genom att variera redovisningsformen får eleverna 5 Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv, Prisma, Stockholm, s

6 testa olika sätt att beskriva sitt arbete på. Från att ensam redovisa i en liten grupp, till att stå längst fram i klassrummet och berätta om sitt arbete inför en större grupp, till att tillsammans med en grupp redovisa inför andra grupper. Både att redovisa inför en större grupp och att kunna opponera på andras arbeten, tror vi är en bra förberedelse inför framtiden i arbetslivet. För att eleverna ska kunna ta del av varandras arbeten på bästa sätt måste de öva sig i att kritiskt granska klasskamraters arbeten och kunna ge både positiv och negativ kritik. Här får eleverna öva sig i att ge varandra respons på deras arbeten. Vi utgår från en metod som kallas Two stars and a wish. Det är en modell där eleverna fokuserar på kamratrespons genom att lyfta två saker de tycker är bra (two stars) med sina klasskamraters arbeten och förslag på en sak man tycker kan utvecklas i (a wish). 6 För att opponering som arbetssätt ska fungera och vara värdefull som kunskapsutbyte vill vi att det ska vara en naturlig del i varje redovisningstillfälle. En del redovisningstillfällen är examinerande och en del är det inte. Vi är tydliga med att informera eleverna om vad som gäller för de specifika tillfällena. Bedömning För att alla elever ska ges möjligheten att kunna påverka sin egen kunskapsutveckling är vi tydliga med vilka kunskapskrav som gäller för varje block. Inför varje introduktion av ett nytt block presenteras kunskapskraven på ett tydligt sätt där ord och bild kopplas samman för att eleverna ska förstå. Tillsammans med varje nytt block följer en matris där kunskapskraven är tydligt kopplade till den specifika uppgiften. Vi vill att alla elever ska på ett lättillgängligt sätt kunna förstå vad för kunskapskrav, centrala mål och syfte som gäller för varje specifik uppgift. Vi har exemplifierat hur en sådan förenkling kan se ut i de utvalda lektionerna som vi har fördjupat oss i. Vi tycker, i likhet med Christian Lundahl, att man genom att låta eleverna göra samma uppgifter två gånger ger man eleverna en chans att först förstå uppgiften för att sedan utföra den utifrån vad de har lärt sig. Den första gången är en övning och /

7 den andra gången blir de bedömda. 7 Därav utformandet av det första blocket på höstterminen och sista blocket på vårterminen. Blocket Musikvideo 1 kan ses som en form av övning inför blocket som kommer efter, Musikvideo 2. I blocket Trailer (uppsamlings- och fördjupningsblocket) får eleverna chans att upprepa kunskaper som de bekantat sig med under året i ny uppgift. Den formativa bedömningen pågår kontinuerligt under läsårets gång. Stora delar av läsåret arbetar eleverna i grupp, och då kan vi som lärare föra enskilda formativa samtal med eleverna medan de arbetar. Formativ bedömning använder vi oss av som underlag för betygssättning och för att man som lärare ska kunna följa elevernas kunskapsnivåer under året. Varje elev ska ha en portfolio, där allting som gjorts under året samlas. Genom att samla processarbeten och färdiga resultat, kan läraren i enskilt samtal med eleven, använda portfolion som ett underlag för samtal inför den summativa bedömningen i slutet av läsåret. Här har eleven en chans att själv visa vad hen gjort under året, berätta om sina arbetsprocesser och även öva sig i att tänka ut själv vilken nivå hen ligger på. I det enskilda samtalet med eleven och utifrån hens portfoliopresentation förklarar vi som lärare hur vi bedömer var eleven ligger, och går igenom kunskapskraven. För att kontrollera att varje elev hänger med i undervisningen har vi planerat in att använda oss av metoden Exit-ticket. 8 Vi har format den så som vi tycker att det passar vårt upplägg. Eleverna ska då använda sig av lappar med olika färger. Exempelvis, Gul lapp- 3 saker du lärt dig? Rosa lapp- En fråga, Grön lapp- Vad har du inte förstått? Vi sätter upp lapparna på väggen ordnade i färg och får på så sätt en visuell uppfattning om eleverna hänger med. Tanken är att man snabbt ska kunna förklara och tydliggöra uppgiften redan nästa lektion. Metoden med Exit-ticket vill vi använda oss av i slutet av varje lektion under hela läsåret för att skapa kontinuitet och för att metoden ska vara en naturlig del. Eleverna ska se modellen som en chans att lyfta 7 dömning 18/

8 fram en fråga gällande uppgiften utan att de känner sig utpekade. På samma gång kan man som lärare hela tiden följa upp vad för kunskaper eleverna har under årets gång. Under vårterminen vecka 10 och 11 tar läraren ut eleverna under pågående lektion för enskilt utvecklingssamtal. Detta för att var och en ska få chansen att veta på vilken kunskapsnivå de ligger och hur de ska kunna förbättra sig. Då vi inte räknar med att vi är mentorer för någon elev i kursen Estetisk kommunikation 1 så planerar vi inte in utvecklingssamtal med elev och målsman i vår läsårsplanering. Utvecklingssamtal med mentorn är förlagda två gånger per termin. Första gången ungefär 7 veckor in på höstterminen, och andra gången någon gång under vecka 11. Vi som lärare skriver ihop en skriftlig bedömning av elevens kunskapsnivå i ämnet. Bedömningen lämnas till mentorn, som för samtal med eleven och målsman. För att öva oss i att med få ord ge värdefullt stoff till varje elevs respektive mentor har vi skapat några fiktiva elever. De befinner sig på olika kunskapsnivåer och vi har försökt ta ut några få meningar om varje elevs möjlighet att utvecklas, som underlag för utvecklingssamtal. Då kursen Estetisk kommunikation 1 är förlagd i 1:an och eleverna är omyndiga så skickas informationen till målsman och eleven angående elevens kunskapsnivå i kursen. Två gånger gällande var eleven befinner sig utvecklingsmässigt (efter vecka 40 på höstterminen och efter vecka 10 på vårterminen) och två gånger informeras målsman om vilket betyg eleven har fått (strax innan jul informeras målsman och eleven om elevens terminsbetyg, och i slutet av sista blocket på vårterminen skickas kursbetyget ut på samma sätt). Informationen skickas via mail samt läggs upp på lärplattformen. ADHD Vi har i vår läsårsplanering tagit hänsyn till de eleverna med särskilda behov, och framförallt elever med koncentrationssvårigheter, med fokus på ADHD. Vi har anpassat lektionsuppläggen med tanke på olika funktionsvariationer, där vi räknar med att alltid ha minst en elev med ADHD eller liknande diagnos i varje klass, utan att de ska behöva komma ut med en diagnos. Vi vill inte att vissa elever ska behöva pekas ut genom att sitta i separata rum eller på annat sätt behandlas avvikande i förhållande till gruppen. Anledningen till att vi har ADHD-anpassat våra lektionsupplägg är att vi ifrågasätter funktionsnormen som pekar ut alla avvikare som 8

9 funktionsnedsatta, i jämförelse med så kallat normalt fungerande personer. Vi vill inte skapa ett vi och dom mellan personer, på grund av funktionsnormen, därför talar vi om funktionsvariationer, ett ord som inkluderar alla människor. För att underlätta för de elever med koncentrationssvårigheter använder vi oss alltid av PowerPoint när vi vill informera om något, då tal, bild och text kopplas ihop. Vi tänker på att de delmoment under lektionerna där man behöver koncentrera sig inte är onödigt långa, inte längre än 25 minuter i taget. Långa sjok av krav på koncentration, tystnad och stillasittande i skolan kan bara hanteras av vissa elever, och därför vill vi anpassa lektionerna så att de passar alla funktionsvariationer. När eleverna ska arbeta med grupparbeten introducerar vi som lärare olika grupparbetstekniker, som t.ex. att brainstorma fram idéer och att använda sig av hur-mår-vi -rundor och säga-vadman-tycker -rundor. Genom rundorna får var och en prata i sin takt och de andra i gruppen får lära sig att lyssna på andra tills de pratat till punkt. Grupparbetsteknikerna kan eleverna bära med sig under hela sin skolgång och ha användning för varje gång de arbetar i grupp, och på så sätt variera sina samarbetstekniker. Lektionerna planeras så att eleverna inte blir stillasittande hela lektionen, något moment av rörlighet och korta små övningar planeras med fördel in i varje lektion. Vi tänker på att våra lektionsupplägg ska vara tydliga, med ett förenklat språk och där varje övning kan göras om igen, för att de elever som behöver igenkänning i en övning kan få repetition. Även om fokus ligger på att tänka extra mycket på de elever med diagnosen ADHD så tror vi att om vi skapar ett lektionsupplägg som tar hänsyn till alla olika individuella behov så är det en vinstlott för alla. För att ge eleverna en chans att se vad den kommande lektionen kommer handla om samt att de ska få tid att förbereda frågor till läraren så tycker vi att det finns en poäng med att använda sig av flipped classroom Det är en inspelad föreläsning eller lektion som eleverna har möjlighet att titta på innan lektionen. Detta är också användbart för de elever som missat lektionstillfället och de som behöver repetera. Likabehandlingsplan Vi har utgått från Danderyds gymnasiums likabehandlingsplan. 9

10 I block 1 har vi behandlat härskartekniker och likabehandlingsplanen, i relation till etik och lagar, kopplade till Estetisk kommunikation. Vi vill kunna återkoppla till denna kunskap under läsåret, då maktspel hela tiden finns och kommer att finnas under lektionerna. Vi strävar efter en normkritisk pedagogik i mötet med eleverna. Vi planerar lektionerna under läsåret så att de blir tillgängliga för alla elever, oberoende om man har en diagnos eller inte, eller om man har svenska som andraspråk, eller inte är uppväxt med ett akademiskt språk hemifrån. Vi utgår från att alla elever har olika funktionsvariationer och lektionsuppläggen är så varierande att vi hoppas att inte särbehandla elever. Om t.ex. ett problem uppstår p.g.a. att någon elev bryter mot en norm, lägger vi aldrig skulden på den eleven. Vi vill göra det så bra som möjligt för den eleven utan att den ska behöva undervisa oss om sitt normbrytande. Vi har ett ansvar för att ta reda på de kunskaper vi behöver och planerar om våra lektioner så de passar alla. Ramfaktorer Eftersom Estetisk kommunikation som kurs finns på skolan så räknar vi med att teknisk utrustning såsom datorer, kameror, studioutrustning finns tillgängligt. Vi förutsätter även att lättare program som krävs för att kunna arbeta med filmproduktion, bildhantering och musikproduktion är inköpt av skola. Vi har utgått från Danderyds gymnasium när vi har planerat läsåret. Där har kursen Estetisk kommunikation har en egen lokal där rekvisita förvaras. Tillgång till instrument, musiksalar, sal för dramaövningar, kostymförråd, inspelningsstudios, och stor aula med scen finns på skolan. 10