Inledning: Stoffurval:

Transkript

1 1 Inledning: Vi har arbetat med en kursplan inom Digitalt skapande 1 som finns som valbar kurs inom Estetiska Programmet på gymnasieskolan. Den omfattar 100 poäng och löper över två terminer. Som ni kan se i översiktsplanen under fliken Årsplanering blir det ca 15 veckor på höstterminen och ca 17 veckor på vårterminen, och detta efter visst bortfall på grund av helgdagar, idrottsdagar och utvecklingssamtal mm. Varje lektion är ca 2 timmar och 30 minuter. Skolverkets beskrivning av kursen inleds med syfte för att sedan gå vidare in på det centrala innehållet. 1 I det centrala innehållet defineras vad som ska göras men inte i vad och hur. Ett varför defineras inom den allmäna beskrivningen för Estetiska Programmets examensmål, där det uttrycks att eleven ska utveckla förmåga att kommunicera visuellt samt att uppleva tolka och reflektera över visuella uttryck ur olika perspektiv. 2 När man kopplar dessa texter ihop med skolans värdegrund förefaller det för oss som att varför eleven ska lära sig att se saker ur flera perspektiv är en högst demokratisk aspekt. Därför vill vi genomsyra detta läsår med att söka skapa en tillåtande klassrumsatmosfär, och därför gör vi all information tillgänglig för alla. Vi vill att kunskap och information inte ska stanna bara i klassrummet och gå bara till eleverna, och därför valde vi att göra allt synligt på hemsidan. Stoffurval: Vi valde innehåll från fyra olika områden som i vår kursplan är fyra olika block, och vi ville ha en kommunicerbarhet mellan de olika blocken. Vi ville även skapa en kommunicerbarhet utanför klassrummet. Att ha både lärande, läroplan och kursinnehåll på en hemsida svarar mot både kursplanens syfte, centralt innehåll samt skolans värdegrund. De fyra olika blocken är; att bygga en egen hemsida, bildredigering, animation och film/video. Hemsidan fungerar uppsamlande för alla de andra blocken och målet är att så stor del som

2 2 möjligt av all information och kunskap som görs ska visualiseras på hemsidan. Varför vi valde just dessa fyra block är för att vi själva har utbildning inom dessa. Men inom kursplanen finns det utrymme för även helt andra stoffval, och det är skrivet så att det gärna får kombineras med andra estetiska uttryck. Det vi har tänkt runt annat stoff, så som dans och musik tex. är att det beror på vilka andra inriktningar det finns på skolan. Men vi har också tänkt och resonerat att det skulle vara givande och intressant att samarbeta med andra lärare inom större eller mindre projekt. Därför är vissa av våra lektioner skrivna så att man kan ta in fler uttryck och något annat ämnes innehåll. Vi funderade även runt fotografisk bild och hur djupt vi skulle vilja gå in på det. Men vi valde att inte lägga någon större vikt vid det, då det finns en enskild egen inriktning på Estetiska Programmet för det ämnet. Ramfaktorer och äskandeförfarande: Vi förutsätter att det finns teknik och program som gör det möjligt att ha en kurs i digitalt skapande på den skola som väljer att ta in elever till en sådan kurs. Det behövs en dator till varje elev, med programvara samt en fungerande internetuppkoppling. Vår kurs är skriven för att använda program ur adobe-sviten som Photoshop, Flash och Premiere Pro. Men det är möjligt att använda billigare och även gratis-program för att genomföra samma innehåll. Ur demokratisk synpunkt, samt för att bredda programkunskap, har vi tagit med undervisning inom gratisprogam i början av kursen. Detta för att varje elev säkert inte har de dyrbara Adobe-programmet hemma. För delen om video/film kommer det behövas digitalkameror. Vi kommer även att behöva vanligt bildsals-material för några av blocken, då vi arbetar analogt. Det handlar om papper, pennor, färg osv. De dyra frågorna inom vårt äskande av pengar för kursen bir inom teknik. Det är väldigt olika från skola till skola, men ibland måste vissa program köpas in. Men inom vårt arbete förutsätter att skolan har Adobe-sviten, och har inte skolan den så måste det tas i beaktning i äskandet innan kursens planering och igångsättning.

3 3 Om skolan har elever med skyddad identitet kan det vara bra att överväga en sluten hemsida för både klassens sida och de egna elevernas. Det kostar lite pengar och kan vara bra att tänka på. Det finns även andra sätt, som att tex använda alias, men det återkommer vi till senare. Syfte/Centralt innehåll: Till varje lektion/moment finns syftet utskrivet i text högst upp, och på det sättet kan man lätt se vilket syfte just den lektionen eller det momentet tar upp. Syfte och centralt innehåll i finns som en egen flik och under hem-knappen. Där finns även en länk till skolverkets beskrivning av hela kursen. Vi tänker oss att vi går igenom syfte i samband med genomgång av betygskriterier i varje blocks början. Vi har sett till att syfte och centralt innehåll återkommer många gånger i uppgifterna under kursen, för att elever ska kunna få fler chanser att visa sina kunskaper. Hemsida: För det första vill vi säga att kursens hemsida inte ska ses som helt klar, utan meningen är att den ska fyllas på under läsåret. Man kan säga att vi har arbetat fram den "mer klar" än vad vi skulle göra inför en vanlig uppstart inför ett läsår. Uppgifter, inspiration och exempelbilder kan läggas in lätt vartefter. Om man som lärare vill ha färdigt material som ännu inte ska visas för eleven, kan flikar döljas, för att sedan öppnas då någon viss uppgift/moment tar vid. Det kan bli ett överraskningsmoment för eleverna. Kursens hemsida är strukturerad och anpassad så att många människor ska kunna ta del av den. Varje "hem-knapp:s" förstasida (hemsida, bildredigering, animation osv) har information som kan vara intressant även för föräldrar, andra lärare mfl. Under alla blockens flikar ligger underflikar för uppgifter, genomgångar och material. Vid varje uppgift finns en fil med betygsmatrisen och även uppgiften i ett nedladdningsbart format. En uppgifts sida har två spalter, till vänster ligger uppgiften, och till höger ligger viktiga länkar och inspirations-material.

4 4 Varför vi valde Weebly som bas för allas hemsidor är att den är lätt att lära sig, och man kan lätt få upp en enkel struktur under bara en lektion. Förutom introduktions-veckan så är bygget av en hemside-struktur lagt på den första lektionen i kursen. Varför vi inte valde något mer avancerat program för att bygga hemsidor från grunden är en tidsaspekt, och att vi anser att program inom bild - och filmredigering kan vara bra att behärska innan man ger sig in i mer avancerade program för hemsidor. Vi använder hemsidan som bas inom kursen, för att det är passande att samla saker på. Vi tycker också att det är ett praktiskt sätt för oss som lärare att nå ut till elever, och det finns stora möjligheter att skapa ett demokratiskt forum som blir inkluderande för alla elever. Elevernas egna sidor kan låsas med lösenord om det är så att behovet finns. Ibland har elever skyddad identitet, och då kan ett slutet forum för bara skolan skapas. Det kostar lite, men marginellt och det är något som man i så fall tar hänsyn till i eskandet av budget. Ett annat alternativ är att använda alias istället för namn, samt ha tydliga regler för namn och fotopublicering. Hemsidan har inget "eget" block som löper under flera veckor som de andra tre blocken har, utan det är ett löpande arbete som ligger i slutet av varje block. När man har gått igenom och haft analys på en uppgift läggs materialet upp, och ibland ska materialet läggas upp som "hemläxa" innan genomgångstillfället. Vi tänker att utvecklandet av elevens egna hemsida sker under hela kursen. Då eleven får tid över under en lektion i ett annat block, så finns tid för att skriva och reflektera i sin loggbok och kanske utveckla sin hemsidas estetik. Hemsidan kommer inte att vara betygsgrundande första terminen, detta för att eleverna ska kunna arbeta undersökande, få en chans att bli vana vid loggboks-arbetet och också kunna koncentrera sig på de andra blocken. Under andra terminen bedömer vi hemsidans fuktionalitet, kommunicerbarhet och också deras loggboksarbete. Varför loggbok? Varje elevs hemsida har en loggbok. Loggboken fungerar som en blogg, där man kan göra inlägg

5 5 både i text, bild film och andra medier som kan länkas. Man kan också få kommentarer och därmed få igång en kommunikation. Syftet med loggboken är att få syn på arbetsprocessen. Både för elev och lärare. Det är meningen att eleven ska få lite tid på varje lektion, ibland i början och ibland i slutet, för att kunna reflektera i sin loggbok, ladda upp material osv. Under introduktionsveckan går vi igenom vad som gäller för loggboken och hemsidan, med avstamp i lagar som gäller för publikationer. Vi har tänkt att detta är något som man återkommande behöver ha samtal om i kursen. Under beskrivningen av loggbok och arbetsprocess, och hur den kan göras, är det viktigt att ge olika exempel på sätt att använda loggboken, vilket vi också tänker att vi som lärare måste göra tydligt. Här tror vi det är viktigt med bildexempel. Bildredigering: Inom bildredigering arbetar vi inledningsvis med att lära oss Photoshop. Detta görs med övningar inom de basala verktygen, och vidare till mer avancerade. Här kan elever ligga på olika nivå redan innan, och tanken är att skapa ett kommunikativt lärande där elever får berätta och visa för varandra om de hittat verktyg som kan ta arbetet framåt. Under höstterminen har eleverna två uppgifter, med en gemensam genomgång av båda sista lektionen av blocket. Innan genomgången ska eleverna kommunicera frågor i varandras loggböcker, som sedan ska ligga till grund för genomgången i klassrummet. Meningen är att uppmuntra kommunikationen på hemsidorna, och att de redan ska ha funderat lite innan själva genomgången. Under vårterminen ska eleverna arbeta vidare i ett längre projekt. Det är tänkt som en fördjupning inom bildredigering. Under detta projekt finns ett val för eleven att välja olika program att arbeta med. Meningen med dessa val har en grund i kursens centrala innehåll och syfte, att kunna verka kommunikativt inom flera estetiska inriktningar. Det blir ett individuellt val för eleven inom både innehåll, teknik och visuella plattformar. I det längre projektet finns även öppning för att arbeta ämnesintegrerat med andra estetiska inriktningar, tex. dans, foto, eller fler, beroende på vilka kurser som skolan har.

6 6 Allt som beskrivs i syftet för Digitalt Skapande 1 finns representerat i blocket för bildredigering. Då vi arbetar mot hemsidan, och använder oss av en plattform för lärande, och därigenom bedriver skapandeprocesser både synkront och asynkront, så uppfylls alla syften. Vi går igenom olika programvaror, både lokalt i datorn och webb-baserade, samt har analys av både egna och andras arbeten, och med perspektiv på både tekniska och estetiska kvalitéer. Syftespunkterna berörs flera gånger genom blocket. Animation: Blocket animation har vi medvetet lagt efter bildredigering, eftersom vissa av uppgifterna i animation görs i Photoshop. Under bildredigeringen har ju eleverna fått grunderna i programmet. Under första terminen får eleven möjlighet att pröva på olika sätt, och olika program att arbeta med animationer. Uppgifterna är ganska enkla och snabba att utföra. Arbetet går från analogt- till digitalt. Animationsblocket kommer innefatta 3 uppgifter: Unlieash the story!, Stop-Motion och Flash Yourself. Uppgiften i Stop-Motion är en övningsuppigift som enbart kommer bedömmas med E eller F. Meningen är att uppgiften ska kunna fyllas med stoff från ett annat ämne, ett innehåll från tex samhällskunskap, historia eller ett annat estetiskt ämne. Allt som beskrivs i syftet för Digitalt Skapande 1 finns representerat i animationsblocket, och berörs flera gånger under läsåret. Film: Filmblocket har fått extra veckor eftersom film inbegriper flera olika uttryckssätt; ljud, bild, narration och ibland agerande. För att förstå olika uttryckssätt inom film är det viktigt att titta på, analysera och diskutera filmklipp, vilket tar tid, men ökar förståelsen och möjligheter att kunna

7 7 välja uttryck på ett välmotiverat sätt. Vi har delat upp filmblocket i två projekt: höstterminens Experimentell Musikvideo och vårterminens Längre Filmprojekt för att det ska finnas chans till repetition och fördjupning. Musikvideon är en enklare uppgift eftersom större delen av ljud finns och tema är bestämt. Detta för att det ska finnas tid över för genomgång av teknik samt att titta på film och filmanalys. Eleverna ska i båda blocken spela in ljud och här finns en öppning för samarbete med inriktningen Estetiska programmet musik. Allt som beskrivs i syftet för Digitalt Skapande 1 finns representerat i filmblocket. 3 Eftersom film är en kombination av olika programvaror, tekniker och media samt att vi har analys och diskussion av egna och andras arbeten i både inledande och avslutande lektioner, berörs syftespunkterna flera gånger genom blocket. Syftena finns utskrivna i sifferform och som text till varje lektionstillfälle. Ämnesintegrering: I syftet för Digitalt skapande står att eleverna ska ha möjlighet att arbeta med kombinationer av olika uttryck, till exempel bild, rörelse eller musik. Vissa av de uppgifter passar väldigt bra för detta, till exempel film och animation där ljud kan ingå och där t.ex dans eller agerande kan förekomma. I den mån dessa inriktningar inom det estetiska programmet finns på skolan kan ämnesintegrering vara en väldigt berikande upplevelse. Då kan tillgång till instrument, scen, studio mm göra att eleverna får en fördjupad förståelse för olika estetiska uttryck i kombination. Annars kan eleverna få jobba med de olika uttrycken på bildlektionerna också, t.ex spela in ljud med olika analoga ljudkällor genom en mikrofon. Eftersom kusens syfte och centrala innehåll i Digitalt Skapande inte nämner etnicitet, klass eller 3 Se för syftet utskrivet i lektionsbeskrivningen och för att se en förklaring till syftena uppdelade i siffror.

8 8 genus ser vi det som en möjlighet att göra det i ett ämnesintegrerat arbete. Detta skulle kunna vara i samband med andra estetiska ämnen men även med gymnasiegemensamma ämnen där möjlighet finns. Inom våra animationsuppgifter finns öppning att ämnesintegrera, och detta skulle kunna vara i samband med exempelvis historieämnet. Uppgiften är i Stop Motion, eleven utgår från ett material som skall genomsyra estetiken i filmen. Det som skall gestalatas kan tex. handla om hur industrialiseringen kom till och vad det innebar för den samhälleliga utvecklingen. Då arbetar man med teknik och estetik enligt kursmålen i Digitalt Skapande och problemställning i gestalningen tas ur ett historiskt perspektiv. Innehållet hämtas då ur kursen Historia (HISHIS01a1), och görs då i ett samarbete med historieläraren på skolan. Detta är möjligt att genomföra med fler ämnen som svenska, engelska, samhällskunskap eller annat. Elever med särskilda behov: Genom vårt arbete med Digitalt Skapande 1 har vi haft elever med koncentrationssvårigheter och särskilda behov i åtanke. Information ges på olika sätt; muntligt i klassrummet och skriftligt på webben, nedladdningsbart genom dokument och illustrerat genom exempel som videor och bilder. Elever kan alltså få veta i förväg det som ska göras nästa lektion, eller nästa månad, och ofta också få exempel på metod och programvara genom instruktionsvideor. Läxor: Forskning har visat att läxor kan skapa ojämlikhet när vissa elever kan få hjälp hemifrån medan andra inte har någon att vända sig till med sina frågor. 4 Därför har metoden "flipped classroom" börjat sprida sig. Det går ut på att eleven förbereder sig genom att titta på en instruktionsvideo hemma, och eftersom den går att upprepa och tittas på igen behöver läraren inte använda lika mycket lektionstid till genomgångar, utan kan koncentrera sig på att hjälpa elever som har frågor. 4

9 9 På så sätt flyttas problemlösningen till klassrummet där en kunnig lärare istället för en frånvarande förälder kan stå för vägledningen. Vi tänker att detta är ett jättebra sätt att få elever att vara förberedda inför genomgångar av programvara. Dels kan man som lärare fånga upp elever som kommer sent eller är sjuka utan att behöva gå igenom många gånger, dels kan eleverna som har koncentrationssvårigheter gå tillbaka och titta igen. Vi ger också enstaka läxor i att eleverna får läsa varandras bloggar och ge kommentarer, även om detta mestadels sker på lektionstid. Kunskapskrav, bedömning och examination: Vi har tittat på kunskapskraven för kursen och gjort betygsmatriser inom alla block. Dessa ligger som PDF.er i anslutning till lektionsuppläggen. Formativ bedömning: En stor och viktig del av den formativa bedömningen ligger i arbetet med loggboken. I den visas processarbetet, och vi kan som lärare också se hur eleverna kommenterar varandras processer. I kommentarerna och genomgångarna syns hur eleverna tänker, hur de kopplar sitt eget arbete till vad de lär sig i blocken, och hur de använder (eller inte använder) sig av de begrepp vi går igenom. Den formativa bedömningen sker också i samtal med eleven under lektionstid och här är det viktigt att ställa frågor och samtala med alla, efter en lista så att ingen elev missas. Den tredje delen av formativ bedömning är utvecklingssamtalen. Här finns det chans att fånga upp eleverna i ett personligt samtal. Skolverkets skrift Utvecklingssamtal och skriftlig information säger att samtalet ska präglas av jämlikhet och att eleven ska få information skriftligt

10 10 som ett komplement till samtalet. 5 Eftersom detta är en gymnasiekurs där vi kanske inte känner eleverna än passar det bra att utvecklingssamtalen kommer i mitten av terminen. Då har de hunnit ha ett helt block (bildredigering), en stor del av hemside-blocket och påbörjat animation. Som lärare har vi en del att gå på; loggböckerna, redovisning i bildredigeringen, samt samtal i klassrummet. En mall till utvecklingssamtal finns upplagt längst upp på denna sida. Vi tänker kring examination att det inbegriper allt arbete utom när vi säger att något är övning. Det är viktigt att eleverna känner att allt deras arbete räknas, och inte bara några enstaka examinationstillfällen. Med det inte sagt att endast processen är viktig, resultat är också examinerande. För att göra detta tydligt för eleven är det viktigt att säga när något är endast övning. Då kan eleverna undersöka, våga pröva utan att bli bedömda och förstå den "prövande" dimensionen av processarbetet. Ett exempel är hemsideblocket, som inte examineras utan ses som övning den första terminen. Syftet med det har vi beskrivit ovan i avsnittet om Hemsida s.3